Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
1
Nr 77.
Kungl. Maj.ts nådiga proposition till ''Riksdagen angående lönereglering
vid tandläkarinstitutet; gifven Stockholms slott den
28 januari 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t, med återkallande af
den i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning
rörande lönereglering vid tandläkarinstitutet, härmed föreslå
Riksdagen att
dels godkänna den af vederbörande departementschef förordade nya
aflöningsstat för tandläkarinstitutet jämte af departementschefen angifna,
för åtnjutande af däri upptagna aflöningsförmåner föreslagna villkor och
bestämmelser,
dels förklara, att en hvar, som, med eller efter ingången af det år,
med hvars början den nya staten träder i kraft, tillträder ordinarie befattning
vid tandläkarinstitutet, skall vara pliktig att underkasta sig nyssberörda
villkor och bestämmelser, samt att de förutvarande innehafvarne
af ordinarie lärarbefattningar vid institutet, hvilka icke före viss angifven
tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt
nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den män ej annat föranledes af bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11 oktober
1907, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,
dels medgifva, att samtliga befattningshafvares vid tandläkarinstitutet
ålderstillägg enligt staten må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslag: ålderstillägg,
dels ock höja det under anslagen till karolinska mediko-kirurgiska
institutet med rubrik: tandläkarinstitutet, uppförda ordinarie förslagsBih.
till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Af cl. 55 Höft. (Nr 77.) 1
2
Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 77.
anslaget från dess nuvarande belopp af: högst 16,000 kronor med 15,700
kronor, eller till: högst 31,700 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
P. E. Lindström.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
3
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28
januari 1910.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Departementschefen, statsrådet Lindström anförde härefter:
Vid underdånig anmälan den 14 januari 1910 af ärenden rörande
regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel omförmälde
jag, hurusom till Eders Kungl. Maj:ts pröfning förelåg frågan om lönereglering
för tandläkarinstitutet. Ärendet hade dock ej då hunnit undergå
erforderlig bearbetning inom ecklesiastikdepartementet. Jag nödgades
därför inskränka mig till en preliminär hemställan, afseende att i propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof måtte för berörda lönereglerings
genomförande upptagas ett — med ledning af inkomna yttranden
och förslag beräknadt — belopp af 16,000 kronor till höjande af
förslagsanslaget till tandläkarinstitutet, hvilket anslag därigenom skulle
komma att uppgå till 32,000 kronor. Jag anhåller att nu få återupptaga
denna fråga.
ång. lönereglering
vid
tandläkarinstitntet.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
Först vill jag då erinra därom, att på grund af nådigt beslut den 25
oktober 1901 uppgifter infordrades om behofvet af lönereglering vid tandläkarinstitutet.
Förslag i berörda hänseende afgafs den 30 maj 1902 af
lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, under hvars inseende
och vård tandläkarinstitutets såväl vetenskapliga som ekonomiska
angelägenheter äro ställda, — likasom sistnämnda instituts anslag stå under
karolinska institutets stat. Sedan lärarkollegiet den 11 januari 1906
gjort ny framställning om löneförbättring för tandläkarinstitutets lärare,
aflat detta instituts lärarråd en skrifvelse den 3 september 1908, däri åter
framhölls behofvet af en lönereglering för institutets lärare och tjänstemän.
Framställningen härom, hvilken var förknippad med en begäran om anslag
för utvidgning af tandläkarinstitutets lokaler och interimistisk förstärkning
af lärarpersonalen, öfverlämnades med yttrande den 10 september
1908 af karolinska institutets lärarkollegium till kanslern för rikets
universitet, och denne framlade i skrifvelse den 15 oktober 1908 angående
s. k. riksdagspetita ärendet i hela dess omfattning för Eders Kungl. Maj:t.
Vid underdånig anmälan den 12 januari 1909 af omförmälda ärende uttalade
dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, att framställningen,
i hvad den afsåge lönereglering för tandläkarinstitutet, syntes honom böra
remitteras till löneregleringskommittén. Så skedde ock genom nådig remiss
samma dag. Samtidigt beslöts i enlighet med departementschefens
hemställan nådig framställning till Riksdagen om anslag för öfriga i skrifvelsen
afsedcla ändamål.
T skrifvelse den 11 oktober 1909 gjorde kanslern, på anhållan af lärarkollegiet.
vid karolinska institutet, förnyad framställning om lönereglering
vid tandläkarinstitutet.
I anledning af nyssnämnda nådiga remiss har nu löneregleringskommittén
med skrifvelse flen 8 december 1909 afgifvit underdånigt betänkande
i ämnet. Då detta är tillgängligt i tryck, torde det tillåtas mig
att under fortsättningen af mitt anförande i vissa delar hänvisa till betänkandet,
hvilket jämväl innehåller en redogörelse för handlingarna i
öfrigt i ärendet, innehållet i tandläkarinstitutets stadga m. m.
Kommittén har tillika den 13 januari 1910 afgifvit infordradt utlåtande
i en särskild till omförmälda löneregleringsärende hörande fråga.
Tandläkarinstitutet, den statsanstalt, där undervisning för tandläkares
utbildning meddelas och deras utexaminerande äger rum,jhar ej länge ägt
bestånd. Det inrättades för något mer än 10 år sedan, efter det Riksdagen
år 1897 på framställning af Kungl. Maj:t beviljat anslag för ändamålet.
Redan tidigare hade emellertid staten kraft undergående af vissa pröf
-
o
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
ningar såsom villkor för rätt att utöfva tandläkarkonsten. Först år 1861
gåfvos dock närmare bestämmelser i sådant afseende. Alltfort underlät
emellertid staten att sörja för tillfälle till undervisning åt tandläkarkandidaterna,
hvilka således endast på privat väg, genom öfverenskommelse
med enskilda tandläkare, kunde förskaffa sig nödig utbildning. Omsider
bragtes det därhän, att genom anslag till en poliklinik för tandsjukdomar
offentlig tandläkarundervisning, dock endast såvidt nödiga praktiska kunskaper
_ angick, kom till stånd. Detta anslag, 4,000 kronor, beviljades
först af 1884 års Riksdag på extra stat för är 1885. Samma belopp utgick
för enahanda ändamål på extra stat för hvart och ett af de följande
åren till och med år 1897, vid hvilket års Riksdag, såsom nämnts, beslut
fattades om tandläkarinstitutets inrättande. Frågan därom hade sin upprinnelse
i en under år 1888 från medicinalstyrelsen aflåten skrifvelse till
styrelsen för polikliniken för tandsjukdomar; man hade redan då kommit
till insikt om att tandläkarutbildningen kräfde ytterligare åtgärder från
statens sida. Huru denna fråga under de följande åren undergick en
sorgfällig och omfattande utredning och pröfning kan inhämtas såväl af
det vid 1897 års statsverksproposition fogade utdrag af protokollet öfver
ecklesiastikärenden för den 14 januari 1897 som ock af löneregleringskommitténs
betänkande. På dessa ställen kunna ock närmare upplysningar
vinnas såväl rörande tandläkarkonstens ställning i Sverige under
gångna tider som i afseende å hvad, enligt hvad jag antydt, tidigare åtgjorts
från statens sida beträffande tandläkares undervisande och examinerande.
Den grundval, föredragande departementschefen år 1897 närmast
hade att stödja sig på vid framläggandet af sitt förslag om det nya tandläkarinstitutets
inrättande, utgjordes af utlåtande och förslag, afgifna af
de kommitterade, som på grund af medicinalstyrelsens redan nämnda
framställning tillsatts af lärarkollegiet vid karolinska institutet. Till detta
kommittéförslag, hvilket afsåg en ettårig teoretisk och en tvåårig praktisk
kurs, den sistnämnda åtföljd af tandläkarexamen, anslöt sig departementschefen
i hufvudsak, blott i enskilda punkter uttalande en afvikande mening.
Fn al dessa punkter var frågan om de afgifter, som efter den af
kommitterade angifna planen skulle af de studerande erläggas för deras
utbildning vid tandläkarskolan — detta var den benämning, som anstalten
skulle få enligt kommitterades förslag. 1 afseende å dessa afgifter, som
för den teoretiska kursen och anmälan till den teoretiska examen skulle
utgöra tillhopa 155 kronor, erinrade departementschefen, att endast 45 å.
95 kronor skulle betalas för deltagandet i de praktiska ökningarna vid
6
Kungi. Majrts Nåd. Proposition Nr 77.
polikliniken och protéslaboratoriet samt anmälan till tandläkarexamen.
Att sätta afgifterna för de nämnda öfningama så lågt syntes emellertid
departementschefen icke lämpligt, utan borde dessa afgifter, enligt lians
mening, ganska väl kunna bestämmas att för hvarje termin vid hvardera
institutionen utgå med belopp, som ungefärligen motsvarade de dåvarande
terminsafgifterna vid polikliniken för tandsjukdomar — 50 kronor. Afgiften
vid anmälan till tandläkarexamen syntes departementschefen icke
höra sättas lägre än till hälften af det då stadgade beloppet, 50 kronor.
Genom afgifter af de studerande vid den nya läroanstalten ansåg departementschefen
kunna, utöfver hvad som enligt kommitterades förslag
skulle åtgå till bekostande af den teoretiska undervisningen och till arfvode
åt medlemmar i en examensnämnd, påräknas inflyta så stort belopp, att särskildt
anslag af statsmedel ej skulle erfordras till hyra af lokal för poliklinik
och laboratorium, till lokalens uppvärmning och belysning samt
vattenförbrukning äfvensom till materiell. Kostnaden härför var i kommitterades
förslag beräknad att utgöra tillhopa 5,800 kronor, och med
detta belopp skulle alltså enligt departementschefens mening statens utgifter,
hvilka af kommitterade antagits till 21,500 kronor, kunna minskas.
I stället för af kommitterade föreslagna arfvoden till kamrerare,
notarie och vaktmästare syntes departementschefen de i sådant afseende
föreslagna belopp böra i en blifvande stat för den tillämnade läroanstalten
upptagas till bestridande af sekreterar-, kamrerar- och vaktmästargöromål.
Vid kommitterades förslag i öfrigt förklarade sig departementschefen
icke hafva annat att erinra, än att de tre lärare: poliklinikföreståndaren,
tandfyllningsläraren och protésläraren, hvilka i afseende på sin verksamhet
syntes blifva jämförliga med extra ordinarie professorer och därför,
enligt departementschefens mening, äfven borde så benämnas, jämväl borde
aflönas efter samma grunder som innehafvare af extra ordinarie professorsbefattningar
vid karolinska institutet.
Aflöningen skulle fördenskull fördelas i lön och tjänstgöringspenningar,
och lönen för poliklinikföreståndaren och tandfyllningsläraren skulle efter
fem års tjänstgöring kunna ökas med 500 kronor, utgående från åttonde
hufvudtitelns anslag till ålderstillägg.
För den nya läroanstalten, som syntes departementschefen böra benämnas
tandläkarinstitutet, skulle, med den af departementschefen angifna
minskning i kommittéförslagets slutsumma, erfordras ett fast statsanslag af
15,700 kronor, oberäknadt ålderstillägg.
I öfverensstämmelse därmed ansåg departementschefen följande af -
liungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 77. 7
löningsstat för tandläkarinstitutet böra lända till efterrättelse från och
med år 1898:
Krono |
r |
|||
Lön |
Tjänst- görings- pen- ningar |
Summa |
||
1 inspektor, arfvode .............................. 1 extra ordinarie professor i protés- |
— |
— |
400 |
|
lära......................................................... 1 d:o d:o i dental kirurgi och terapi, |
3,500 |
1,000 |
4,500 |
|
tillika poliklinikföreståndare............ 1 d:o d:o i läran om tandfyllning |
3,000 |
1,000 |
4,000 |
i Efter 5 år kan lö-> nen höjas med 500 |
och tandreglering .............................. |
2,500 |
1,000 |
3,500 |
i kronor. |
1 assistent, arfvode................................. 2 d:o, arfvoden, hvartdera å 500 |
— |
— |
900 |
|
kronor ................................................... |
— |
— |
1,000 |
|
Till sekreterargöromål........................... |
— |
— |
200 |
|
» kamrerar- » |
— |
— |
200 |
|
» vaktmästar- » .......................... |
— |
— |
1,000 |
|
Summa |
— |
15,700 |
Utöfver nämnda belopp..........................................
skulle erfordras:
till hyra af lokal för poliklinik och laboratorium
» lokalens uppvärmning och belysning m. m.....
» materiell.........................................................................
Till bestridande af samtliga dessa utgifter......
skulle beräknas
afgifter af studerande ...........................................
statsanslag...................................................................
........... kronor 15,700
kronor 2,300
2,000
5 1?5QQ 5,800
........... kronor 21,500
kronor 5,800
» 15,700 21,500
I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t
uti den vid 1897 års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen, att Riksdagen,
med godkännande af omförmälda afiöningsstat, måtte för tillämpning af
densamma bevilja ett under anslagen till karolinska mediko-kirurgiska
institutet, med särskild rubrik: tandläkarinstitutet, uppfördt ordinarie anslag
å 15,700 kronor äfvensom medgifva, att de för två extra ordinarie
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
professorer vid tandläkarinstitutet afsedda ålder stilla gg finge utgå af åttonde
hufvudtitelns förslagsanslag: ålders tillägg.
Uti skrifvelse, nr 78, den 17 maj 1897 meddelade Riksdagen, att
det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till tandläkarundervisningens ordnande
hade synts Riksdagen vara af beskaffenhet att böra i hufvudsakliga
delar vinna dess godkännande.
1 fråga om kostnaden för förslagets genomförande hade Riksdagen
emellertid ansett statens utgifter icke behöfva uppgå till så stort belopp,
som blifvit ifrågasatt, Vid granskning af den framlagda afiöningsstaten
för tandläkarinstitutet hade Riksdagen nämligen funnit, att minskning
kunde och borde göras i vissa anslagsbelopp.
Beträffande de i staten upptagna tre ordinarie lärarna erinrade Riksdagen
till en början, att det syntes mindre lämpiigt, att dessa lärare i
lönestaten tillädes benämningen extra ordinarie professorer, helst en sådan
benämning, hvarigenom ökade anspråk på aflöning kunde föranledas, ej
tillkomme lärarna vid det med ifrågavarande läroanstalt jämförliga farmaceutiska
institutet.
Vidkommande i öfrigt de nämnda tre lärarna vid tandläkarinstitutet
hade Riksdagen väl funnit skäl medgifva, att åt läraren i protéslära, hvilken
syntes blifva jämförelsevis strängt upptagen af sin tjänstgöring vid
institutet, bereddes den aflöning, som i statförslaget uppförts för honom.
Däremot hade någon nedsättning ansetts kunna ske i de löneförmåner, som
ifrågasatts för de öfriga två- lärarna. Såväl läraren i dental kirurgi och
terapi som läraren i tandfyllningslära m. m. syntes nämligen blifva i tillfälle
att jämte sin undervisningsskyldighet ägna ej obetydlig tid åt enskild
praktik. Med afseende därå ansågos de för dessa lärare föreslagna löner
skäligen kunna minskas hvardera med 500 kronor.
Riksdagen hade vidare ansett, att ett belopp af 300 kronor borde
utgöra en nöjaktig godtgörelse för sekreterar- och kamrerargöromåien.
Likaledes syntes det för vaktmästargöromålen afsedda beloppet af 1,000
kronor kunna minskas till 900 kronor, hvilket ungefärligen motsvarade
de löneförmåner, 750 kronor jämte fri bostad, som bestodes ordinarie
vaktmästare vid karolinska institutet.
Med de sålunda angifna nedsättningarna i afiöningsstaten skulle denna
komma att sluta på ett belopp af 14,500 kronor, eller 1,200 kronor
mindre än hvad af Kungl. Maj:t föreslagits.
Beträffande de årliga utgifterna för hyra af lokal, densammas uppvärmning
och belysning m. m. samt för materiell, Indika utgifter i den
kungl. propositionen beräknats till sammanlagdt 5,800 kronor och enligt
förslaget skulle bestridas genom afgifter af de studerande, hade Riksdagen
9
Kungl. Majts Nåd. Proposition Nr 77.
väl ansett, att utgifterna för omförmälda ändamål borde begränsas till den
sålunda beräknade summan. Riksdagen hade emellertid funnit afgifterna
af de studerande böra utgå efter sådana grunder, att, då samtliga kurserna
vore fulltaligt besökta, kostnaderna för institutets uppehållande kunde till
betydligt större del, än som beräknats, betäckas genom dessa afgifter.
Enligt Riksdagens mening syntes det ingalunda vara oskäligt, att
af studerande, som begagnade sig af ifrågavarande specialundervisning,
afgifter upptoges till belopp af för första årskursen, såsom af departementschefen
ifrågasatts, 155 kronor, för hvartdera af de två följande åren 200
kronor samt därjämte den då stadgade afgiften af 50 kronor för anmälan
till tandläkarexamen, eller således för fullständigt genomgående af
tandläkannstitutet sammanlagdt 605 kronor.
Afgifterna inom första årskursen skulle utgå till bekostande af den
teoretiska undervisningen och till arfvode åt examensnämndens medlemmar,
hvilka utgiftsposter icke upptagits i staten för tandläkarinstitutet. Däremot
skulle afgifterna inom de två senare årskurserna vara att disponera
för institutets i stat uppförda utgifter. Enär enligt departementschefens
beräkning framdeles skulle inom tandläkarinstitutet undervisas i medeltal
90 studerande om året, skulle alltså, under antagande, att två tredjedelar
af detta antal tillhörde de två senaste årskurserna, 12,000 kronor af elevafgifterna
jämte influtna afgifter för anmälan till tand läkarexamen kunna
anlitas för institutets i stat uppförda utgifter.
Då på detta sätt statsverkets utgifter för tandläkarinstitutet skulle
kunna i väsentlig mån inskränkas, hade Riksdagen ansett, att anslag till
institutet borde beviljas endast under förutsättning, att afgifter af de studerande
upptoges efter de angifna grunderna och i främsta rummet användes
till bestridande af kostnaderna för institutet.
Enär det emellertid syntes antagligt, att under de första åren af institutets
verksamhet undervisningen därstädes icke kom me att anlitas af så
många studerande, som blifvit förutsatt, och enär i allt fall de bestämda
utgifter, som i aflöningsstaten uppfördes, icke kunde grundas på så ovissa
tillgångar som elevafgifter, hade Riksdagen ansett lämpligast, att förslagsanslag
anvisades till belopp af högst den summa, hvarpå aflöningsstaten
slutade. De i samma stat omförmälda ålderstillägg syntes Riksdagen böra
utgå på sätt Kungl. Maj:t föreslagit.
Under åberopande af hvad sålunda anförts anmälde Riksdagen sina
beslut i ämnet. Dessa inneburo, att Riksdagen under villkor
att af elev vid tandläkarinstitutet upptoges afgifter till belopp, som
för fullständigt genomgående af institutet ej understege 605 kronor, däri
inräknad afgift af 50 kronor för anmälan till tandläkarexamen, samt att
Bih. till JliksA. Prof. 1,910. 1
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
dessa afgifter i främsta rummet användes till bestridande af kostnaderna
för institutet, äfvensom
att till hyra af lokal för poliklinik och laboratorium, till lokalens
uppvärmning och belysning m. m. samt till materiell icke användes högre
belopp än 5,800 kronor om året,
dels godkänt aflöningsstat för tandläkarinstitutet, likalydande med den
af Kungl. Maj:t föreslagna, med de ändringar som af det föregående framgå,
och alltså slutande å ett belopp af 14,500 kronor,
dels ock för tillämpning af samma stat beviljat och under anslagen
till karolinska institutet, med särskild rubrik: tandläkarinstitutet, uppfört
ett ordinarie förslagsanslag af högst 14,500 kronor, äfvensom inedgifvit,
att de för två lärare vid tandläkarinstitutet afsedda ålderstillägg finge
utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.
Denna stat fastställdes af Kungl. Maj:t den 28 maj 1897. Beträffande
elevafgifterna, hvilka enligt Riksdagens beslut i första hand skola användas
till bestridande af kostnaderna för tandläkarinstitutet och således spela
en stor roll i institutets ekonomi, blefvo genom den för institutet den 22
september 1899 af Kungl. Maj:t fastställda stadga —- af hvars öfriga föreskrifter
jag i det följande skall omförmäla de väsentligare — examensafgifterna
till siffran bestämda. Studieafgifterna för de praktiska årskurserna
likasom ock för de teoretiska öfverlätos genom samma stadga åt
universitetskanslern att, efter förslag af vederbörande, bestämma, med iakttagande
därvid af föreskrifter angående af Riksdagen beviljade anslag till
tandläkarinstitutet.
Nyss omförmälda stat med därtill hörande bestämmelser har sedermera
undergått följande ändringar.
Med anledning af framställning i statsverkspropositionen vid 1905 års
Riksdag blef enligt Riksdagens skrifvelse den 18 maj 1905 nr 145 — med
ändring af villkoret att till hyra af lokal för poliklinik och laboratorium
vid tandläkarinstitutet, till lokalens uppvärmning och belysning m. m.
samt till materiell icke finge användas högre belopp än 5,800 kronor om
året — medgifvet, att för nämnda ändamål finge af elevafgifterna användas
ett belopp af högst 9,500 kronor.
I fråga om nämnda afgifter hade uti ett vid propositionen fogadt
statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden meddelats, att dessa, hvilka,
enligt hvad af Riksdagen bestämts, ej finge för hvarje elev understiga
605 kronor för fullständigt genomgående af institutet, i verkligheten utginge
i normala fall — med ettårig kurs för afläggande af tandläkarkandidatexamen
och tvåårig kurs för tandläkarexamen •— med sammanlagdt
915 kronor för hvarje elev, däri inberäknade de med 125 kronor
11
Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
utgående examensafgifterna. Det antyddes ock, att afgifterna syntes behöfva
något höjas för att blifva tillräckliga att fylla utgifterna för lokal m. m.
Uti Riksdagens berörda skrifvelse den 18 maj 1905 uttalades önskvärdheten
däraf, att någon ökning af de, enligt Riksdagens mening, redan
då tämligen dryga elevafgifterna icke skulle behöfva föranledas af höjningen
af de utgifter, som skulle bestridas af elevafgifter.
Enligt beslut vid samma års Riksdag uppfördes å tandläkarinstitutets
aflöningsstat ett belopp af 1,500 kronor till arfvode åt ett tekniskt biträde
vid protéslaboratoriet, och höjdes fördenskull det under anslagen till karolinska
mediko-kirurgiska institutet med rubrik »Tandläkarinstitutet» uppförda
ordinarie förslagsanslaget med 1,500 kronor till högst 16,000 kronor.
Af nyssnämnda statsrådsprotokoll framgår, att detta tekniska biträde,
hvilket måste äga särskild teknisk utbildning, skulle tillhandagå vederbörande
lärare vid preparationsarbeten för föreläsningar och demonstrationer
samt därjämte ombestyra renhållning och andra vaktmästargöromål.
Slutligen har Riksdagen år 1909, i enlighet med en af Eders Kung!.
Maj:t gjord framställning, på det sätt ändrat de villkor, som af Riksdagen
stadgats för fastställande af aflöningsstat för tandläkarinstitutet, att till
hyra af lokal för poliklinik och laboratorium, till lokalens uppvärmning
och belysning m. m. samt till materiell Ange af elevafgifterna från och
med ingången af år 1910 användas ett belopp af högst 14,000 kronor för år.
Med iakttagande af Riksdagens åren 1897 och 1905''fattade beslut i
afseende å posterna i staten för tandläkarinstitutet lyder alltså den nu
gällande staten för tandläkarinstitutet sålunda:
----------------------------------—----------- |
K r o n o |
r |
||
Lön |
Tjänst-görings-pen-n ingår |
Summa |
||
1 inspektor, arfvode ............................. |
— |
— |
400 |
|
1 lärare i protéslära............................. 1 d:o i dental kirurgi och terapi, |
3,500 |
1,000 |
4,500 |
|
tillika poliklinikföreståndare............ 1 d:o i läran om tandfyllning och |
2,500 |
1,000 |
3,500 |
| Efter 5 år kan lö-j nen höjas med 500 |
tandreglering....................................... 1 tekniskt biträde vid protéslabora- |
2,000 |
1,000 |
3,000 |
i kronor. |
toriet, arfvode ................................... |
— |
— |
1,500 |
|
1 assistent, arfvode................................. 2 d:o, arfvoden, hvartdera å 500 kronor...................................................... |
— |
900 |
||
— |
■— |
1,000 |
||
Till sekreterar- och kamrerargöromål |
— |
— |
300 |
|
Till vaktmästargöromål........................ |
— |
— |
900 |
|
Summa |
- |
— |
16,000 |
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
De ändringar, livilka åren 1905 och 1909 skett i fråga om den andel
af elevafgifterna, som skulle få användas till bekostande af lokalhyra
in. m., hafva tillkommit i sammanhang med utvidgningar af tandläkarinstitutets
lokal, hvarmed följt ökade utgifter för de öfriga ändamål, som
skulle tillgodoses genom nämnda andel. För tandläkarinstitutet fanns, vid
dess upprättande, ej plats inom någon staten tillhörig byggnad. Lokal
maste därför anskaffas i privat hus. Lämplig sådan fann man i egendomen
nr 46 vid Malmskillnadsgatan i Stockholm, där två våningar tre
trappor upp förhyrdes. År 1905 utvidgades lokalerna med en lägenhet
två trappor upp i samma hus. Och det beslut, som år 1909 fattades i
fråga om ökadt tillskott från elevafgifterna, afsåg att bereda tillfälle till
förhyrande af ytterligare en lägenhet i nämnda våning.
Jag bör i detta sammanhang för fullständighetens skull påpeka, att
hyrestiden för ifrågavarande lokaler i huset nr 46 vid Malmskillnadsgatan
utgår den 30 september 1915 och att Eders Kungl. Maj:t den 31
juli 1908 uppdragit åt öfverintendentsämbetet att i samråd med lärarrådet
vid tandläkarinstitutet åstadkomma utredning angående lämplig tomt för
en eventuell byggnad åt institutet, äfvensom låta uppgöra skisser och
approximativt kostnadsförslag till en sådan byggnad.
Innan jag öfvergår till en redogörelse för handlingarna i det nu föreliggande
löneregleringsärendet, vill jag här i största korthet redogöra
för det väsentligaste af de nu gällande bestämmelserna rörande tandläkarinstitutets
verksamhet.
Denna verksamhet, som tog sin början år 1898, ägde till en början rum
i enlighet med interimistiska föreskrifter. Den 22 september 1899 utfärdade
Kungl. Maj:t sedermera stadga för institutet, hvilken stadga, med
vissa den 18 december 1908 vidtagna mindre betydande ändringar, fortfarande
är gällande.
_ Enligt § 1 i denna stadga står tandläkarinstitutet under karolinska
institutets styrelse och förvaltning.
Karolinska institutet skall vid tandläkarinstitutet anordna såväl den
teoretiska och praktiska undervisning, hvilken erfordras för utbildning af
tandläkare, som ock de för vinnande af legitimation såsom svensk tandläkare
erforderliga examina.
Den. teoretiska undervisningen meddelas vid karolinska institutets
laboratorier, den praktiska vid särskildt därför inrättade poliklinik och
laboratorier.
Karolinska institutets lärarkollegium skall hafva inseende öfver och
vård om tandläkarinstitutets såväl vetenskapliga som ekonomiska angelägenheter
(§ 2).
13
Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 77.
Verksamheten vid tandläkarinstitutet öfvervakas af dess inspektor.
Den praktiska undervisningens angelägenheter handhafvas närmast af tandläkarinstitutets
lärarråd (§ 7).
Tandläkarinstitutets inspektor, som för o år väljes af karolinska institutets
lärarkollegium bland institutets lärare, skall, enligt § 8, såsom styresman
utöfva vård och tillsyn öfver allt hvad tandläkarinstitutet rörer.
Honom åligger att tillse, att undervisningen vederbörligen upprätthålles;
att studerande, hvilken anmäler sig till begagnande af undervisningen
vid tandläkarinstitutet, varder inskrifven i tandläkarinstitutets matrikel
och inträder i den för detta instituts studerande upprättade odontologiska
föreningen; att tandläkarinstitutets egendom, af hvad namn den
vara må, behörigen vårdas; att anslag användas för sina rätta ändamål;
att räkenskaper och redovisningar behörigen upprättas och inom föreskrifna
tider aflämnas; samt att lärare, tjänstemän och betjänte i allo
noggrant uppfylla sina åligganden.
Inspektor har ock att inventera tandläkarinstitutets kassor och samlingar
samt att till verkställighet befordra hvad stadgan för institutet och
andra vederbörligen gifna föreskrifter anbefalla till efterrättelse.
Enligt § 17 är inspektor föredragande af ärendena i lärarrådet, som
jämlikt § 12 består af inspektor såsom ordförande samt tandläkarinstitutets
ordinarie lärare och läraren i kirurgi.
Vid lärarrådets sammanträden föres protokoll af en af lärarrådet utsedd
sekreterare, som jämväl ombesörjer däraf föranledda expeditioner (§ 19).
Beträffande lärarämbetens och tjänsters tillsättande är i §§ 20, 21,
22, 23, 24, 25 och 26 stadgadt, bland annat:
Ordinarie lärarämbete vid tandläkarinstitutet tillsättes af Kungl. Maja.
Lärare vid teoretisk undervisningskurs samt läraren i kirurgi, hvilka
lärare utses för viss tid, äfvensom biträdande lärare förordnas af kanslern.
Assistent förordnas af tandläkarinstitutets lärarråd.
Sökande till ordinarie lärarämbete skall vara legitimerad tandläkare
och inom af karolinska institutets lärarkollegium utsatt proftid ådagalägga
sin skicklighet medelst vissa prof.
Profven bestå af en föreläsning och en demonstration med fritt föredrag
och praktisk tillämpning.
Skulle sökanden sådant önska, äger han att dessutom såsom prof hålla
en demonstration efter eget val af ämne samt att utgifva och vid karolinska
institutet offentligt försvara en afhandling.
Vid ansökningstidens utgång utser karolinska institutets lärarkollegium
minst tre i det eller de läroämnen, som det lediga ämbetet omfattar, sakkunniga
personer.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
Med ledning af de bevis, med hvilka den sökande vill styrka sin
skicklighet och förtjänst, och i öfverensstämmelse med de grunder, som
gälla för lärarkollegiets eget yttrande vid befordringsärendets pröfning,
skola de sakkunniga till lärarkollegiet inkomma med förberedande skriftligt
utlåtande angående hvarje sökandes skicklighet till ämbetet och, där de
sökande äro flere, dessutom angående den ordning, i hvilken de anses
därtill skickliga.
När skickligheten i afseende å en hvar af de sökande blifvit bedömd,
skall förslag uppgöras af lärarkollegiet.
Angående återbesättande af ordinarie lärarämbete vid tandläkarinstitutet
gäller för öfrigt i tillämpliga delar hvad karolinska institutets stadgar
i motsvarande hänseende föreskrifva.
Vid tandläkarinstitutet må biträdande lärare förordnas till det antal,
som pröfvas nödigt eller nyttigt.
Undervisningen är enligt § 33 ordnad efter en af kanslern fastställd
plan, som afser, att fullständig lärokurs genomgås på tre år. Den
teoretiska undervisningen meddelas i form af kurser, som genomgås under
loppet af ett läsår. Den praktiska undervisningen anordnas så, att den
medhinnes under loppet af två läsår.
Beträffande den teoretiska och praktiska undervisningen är i § 34
stadgadt:
De teoretiska undervisningskurserna omfatta lämpliga delar af följande
undervisningsämnen: kemi med metallurgi och läkemedelslära; människans
normala anatomi med dissektionsöfningar samt histologi och embryologi;
fysik och fysiologi; allmän patologi med bakteriologi.
De praktiska undervisningsämnena äro: kirurgi, tandkirurgi, tandfyllningskonst,
protéslära och tandreglering.
Vid tandläkarinstitutet skola jämlikt föreskrift i § 35 finnas, underhållas
och i mån af behof och tillgångar fullständigas följande materiella
hjälpmedel för undervisningen:
poliklinik med nödig utrustning;
laboratorium för öfningar i tandfyllning med nödig utrustning;
laboratorium för protésöfningar med nödig utrustning;
odontologiska samlingar och samling af instrument m. m.
Paragraferna 3G, 37 och 38 föreskrifva:
Hvarje lärare åligger att upprätthålla undervisningen i sitt ämne i
enlighet med de instruktioner, kanslern fastställt.
Läsåret tager sin början den 8 september och omfattar två lästerminer:
den ena eller höstterminen från och med nämnda dag till den 1 december;
den andra eller vårterminen från och med den 15 januari till den 1 juni.
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 77.
Den öfriga delen af året är ferier. Tre dagar före ocli tre dagar efter
påsk- och pingstdagarna må ock föreläsningarna inställas.
Ordinarie lärare skall under den tid af året, undervisningsskyldighet
åligger honom, utan särskild vedergällning leda de studerandes praktiska
öfningar samt dessutom hålla föreläsningar minst två timmar i veckan.
Under examensperioderna äro lärarna befriade från föreläsningsskyldig
heten.
Läraren i tandkirurgi leder som föreståndare för polikliniken den
polikliniska tjänstgöringen; läraren i tandfyllningskonst förestår laboratoriet
för öfningar i tandfyllning; läraren i protéslära och tandreglering förestår
laboratoriet för protésöfningar.
Den som vill begagna sig af undervisningen vid institutet måste hafva
aflagt mogenhetsexamen (§ 40).
Examina vid tandläkarinstitutet äro: en teoretisk eller tandläkarkandidatexamen
och en praktisk eller tandläkarexamen (§ 46). Sekreterargöromålen
vid den teoretiska examen förrättas af karolinska institutets
sekreterare och vid den praktiska examen af sekreteraren hos tandläkarinstitutets
lärarråd (§ 45).
Vid anmälan till tandläkares amen erlägges en afgift af 50 kronor —
ingående bland medlen för bekostande af tandläkarinstitutets upprätthållande,
— för pröfningen erlägges en ytterligare afgift af 50 kronor, däraf
viss andel fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar: inspektor
och två af karolinska institutets lärarkollegium utsedda praktiserande tandläkare
(§§ 53 och 60).
Jag har i det föregående angifvit innehållet i den nu gällande staten
för tandläkarinstitutet. Denna stat ger emellertid ej ensam för sig en rätt
öfversikt öfver de lärarkrafter med aflöning af staten, hvilka numera, sedan
1910 års ingång, stå institutet till buds. De nytillkomna: en assisterande
lärare i tan dkirurgi, en laborator i tandfyllningskonst samt en laborator
i protéslära och tandreglering, äro visserligen för sagda år blott uppförda
å extra stat, men det framgår tillfullo af den motivering, som år
1909 föranledde Eders Kungl. Maj:ts förslag till Riksdagen att bereda
tandläkarinstitutet denna ökning i arbetskraft, att här i själfva verket förelag
en antecipation på en med den förestående löneregleringen vid tandläkarinstitutet
förknippad organisationsfråga.
Nyssnämnda tre lärares sålunda angifna ställning till tandläkarinstitutets
löneregleringsfråga föranleder mig att erinra om det väsentliga innehållet
i lärarrådets framställning om dessa tjänsters inrättande. Denna
framställning förekommer i den skrifvelse den 3 september 1908, hvilken
16
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 77.
jämväl innehöll hemställan, bland annat, om lönereglering för institutets
lärare och tjänstemän och därför ligger till grund för mitt anförande i
afseende å denna.
1 nyss omförmälda framställning — som, fullständigare än jag här
återger den, återfinnes i det vid 1909 års statsverksproposition fogade utdrag
af protokollet öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1909 och i
1 öner egleringskommitténs utlåtande — fäste lärarrådet uppmärksamheten därå,
att antalet tandläkarkandidater, som vårterminen 1908 fullgjort sin proftjänstgöring
för tandläkarexamens afläggande hösten samma år, blifvit
relativt ringa.
Till detta resultat hade förutom värnpliktstjänstgöringen i icke oväsentlig
grad bidragit det allvarliga hinder för åstadkommande af en effektiv
undervisning inom en viss begränsad tidrymd, att läroverkets lärarkrafter
vore otillräckliga för att kunna med framgång öfvervaka eleverna
i deras arbete samt förekomma och beifra missbruk och slarf.
Behofvet af ökade lärår krafter hade sålunda gjort sig gällande i samband
därmed, att de dåvarande lär ar krafterna icke befunnits tillräckliga
att, äfven med insats af än så stor skicklighet och uppoffring af tid, hinna
med sådan framgång leda och öfvervaka sina till antalet så väsentligt
ökade lärjungars utbildning, att dessa efter två års tjänstgöring vid poliklinik
och laboratorier vore rustade att bestå tandläkarexamens fordringar.
De senare årens erfarenhet hade därför ock gifvit vid handen, att,
bortsedt från värnpliktstjänstgöringens verkningar och inrättade feriekurser,
allt flera studerande behöfde ytterligare använda en till två lä sterminer
för sin praktiska utbildning. Därigenom ökades äfven alltmera de tjänstgörandes
antal för terminen.
En lärare med hjälp af en oftast nyexaminerad assistent kunde ej
bära ansvaret för att ett 50-tal lärjungar finge tillgodogöra sig undervisning
och utbildning. An mindre kunde detta blifva fallet, då antalet, såsom
syntes blifva regeln, närmade sig 70—75 hvarje lästermin.
Visserligen vore, utom vid föreläsningar och demonstrationer af större
intresse, hela antalet för terminen in skri fn a, tjänstgörande ej närvarande
på en gång: afdelningsföreståndarna vid polikliniken och tandfyllnings -laboratoriet hade, på grund af undervisningsplanens anordning, hvarje dag
endast halfva antalet tjänstgörande. Detta antal ökades emellertid väsentligt
vissa dagar därigenom att fördelningen af de tjänstgörande blefve en
annan, när det visat sig, att den tjänstgörandes ådagalagda skicklighet
varit vid den ena eller andra afclelningen mindre tillfredsställande, vid de
andra åter bättre.
Verksamheten vid polikliniken påginge hvarje dag klockan 9—11.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
f. m., vid tandfyllningslaboratoriet hvarje dag klockan 12,30—6 e. m. samt
vid protéslaboratoriet likaledes alla dagar kl. 9 f. m.—6 e. in. utom lördagen,
då undervisningslokalen för rengöring stängdes kl. 4 e. m.
För hvarje år hade ställts och komme gifvetvis fortfarande äfven att
ställas allt större kraf på lärarna från såväl undervisningens synpunkt
som från den hjälpsökande allmänhetens sida, då med ökadt utrymme och
ökade arbetskrafter allt mindre väntetid vid mottagningarna ställdes i utsikt
och det ökade förtroendet yttrade sig i större frekvens i de besökandes
antal. Det vore emellertid den odontologiska undervisningens art och
arbetssättet vid en anstalt sådan som tandläkarinstitutet, som förklarade
att såväl undervisnings- som ansvarsbördan vore särskildt stor för läraren.
För den studerande vore det nämligen icke nog att följa undersökningen
af de individuella fallen, som för dagen inställt sig, åhöra demonstrationer
och föreläsningar samt lära känna olika behandlings- och
arbetsmetoder. Han måste själf, efter nödig öfning vid fantomkurser,
utföra behandling i patientens mun under lärarens öfvervakande. Hans
manuella behärskande af arbetsmetoderna i nödig grad såsom grundval
för examensprofven och själfständig verksamhet måste uppöfvas. Vid den
praktiska undervisningen ginge också den tjänstgörande från det ena profvet
till det andra, och han måste genomgå ett visst antal sådana prof af olika
kvalitativt värde för att komma till den s. k. proftjänstgöringen och, efter
att hafva på godkändt sätt bestått densamma, admitteras till tandläkarexamen.
Tillsynen från lärarens sida, hvilken tillika bure ansvaret för behandlingen,
måste af dessa orsaker vara särdeles noggrann och uppmärksamheten
sträng, likasom ock anordningarna för undervisningen och profvens
anställande måste vara omfattande.
Den redogörelse lärarrådet härefter ger i fråga om de uppgifter och
skyldigheter, som åligga de ordinarie lärarna, är naturligen i förevarande
ärende af stort intresse. I sådant afseende anfördes följande.
Läraren i tandkirurgi meddelade sin undervisning dels genom föreläsningar,
två dagar i veckan, dels ock genom polikliniska demonstrationer
och examinatorier, hvarjämte han vid polikliniken ledde de studerandes
tjänstgöring.
Föreläsningarna ägde rum vid tider, som hvarken för honom eller
öfriga ordinarie lärare sammanfölle med arbets- och undervisningstiderna
vid polikliniken eller laboratorierna. Föreläsningskursen vore så anordnad,
att läroområdet, omfattande tandkirurgisk patologi och terapi jämte dietetik
och speciell receptlära, operativ tandkirurgi med indikationerna för an
Bih.
till Riked. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. <59 Haft. 3
18
Kungl. Mapis Nåd. Proposition Nr 77.
vändningen af olika operationsmetoder samt instrument lär a, genoniginges
under loppet af fyra på hvarandra följande lästerminer.
Vid den polikliniska undervisningen skedde särskildt och, såvidt möjligt
vore, jämsides med ämnet för senaste föreläsning praktiska demonstrationer
af föreliggande falk
Rörande tjänstgöringen vid polikliniken iakttoges, att under de första
veckorna nybörjaren öfvades i de för patienters undersökning m. m.
erforderliga handgreppen o. s. v. och i användningen af vanligare förekommande
instrument samt i aseptik och antiseptik, hvarjämte han finge
åse de vid polikliniken förekommande operativa ingrepp och öfrig behandling.
Därefter finge den studerande under loppet af första tjänstgöringsterminen
börja deltaga i undersökningen och behandlingen af patienter;
enklare fall tilldelades honom, hvarvid uppöfvades den tjänstgörandes
förmåga att undersöka munnens och tändernas tillstånd samt
hans manuella färdighet vid inläggningar och förband samt vid utförande
af lättare extraktioner.
Under andra terminen fortsattes dessa öfningar, i det den tjänstgörande
så småningom finge öfvergå till undersökning och behandling af
äfven andra förekommande fall af tand- och munåkommor.
Under tredje och fjärde terminerna finge han mera själfständigt utföra
tandkirurgiska ingrepp, incisioner, öppnande af abcesser, svårare tandextraktioner
m. m., hvarjämte han sista terminen deltoge i utförandet af
lokala bedöfningar.
Proftjänstgöringen vid polikliniken, sista terminen af tjänstgöringstiden,
hade den omfattning, att den tjänstgöi’ande under minst två veckor
dagligen, hvarannan dag vid mottagningen, hvarannan dag i operationsrummen,
biträdde vid undersökningen af patienterna och deras behandling,
i allmänna journalen införde nödiga anteckningar öfver dessa patienter
samt dessutom på egen hand undersökte två lämpliga sjukdomsfall, som
anvisades honom af läraren, och öfver fallen uppsatte fullständiga journaler
med epikris öfver minst ett af fallen.
Under jul- och sommarferierna ålåge läraren i tandkirurgi ledningen
af den polikliniska mottagningen under halfva ferietiden, assistenten vid
polikliniken den andra hälften. Feriekurser vid den tandkirurgiska afdelningen
anordnades ej särskildt, utan ägde den studerande, som af giltig
anledning nödgats under lästerminen för någon tid afbryta sin tjänstgöring
eller för öfrig! bruste uti förvärfvad skicklighet, efter lärarrådets
bepröfvande deltaga längre eller kortare tid i den polikliniska mottagningen
under ferierna. Det ålåge läraren att öfvervaka och leda detta den stude
rändes deltagande äfvensom pröfva dess resultat.
19
Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 77.
Läraren i tandfyllningskonst meddelade sin undervisning dels genom
föreläsningar, dels genom demonstrationer och examinatorier vid undersökningen
af patienter, som vore i behof af konservativ tandbehandling,
dels ock genom ledning af öfningsarbetena i tandfyllningslaboratoriet.
Föreläsningskursen vore så anordnad, att läroområdet, omfattande
tandfyllningens teori, den hårda tandsubstansens och pulpans patologi och
terapi, de olika fyllningsämnena, deras förberedande behandling, insertion
och afslipning m. m. samt tillhörande instrumentlära, genomginges under
loppet af fyra på hvarandra följande lästerminer.
Vid undervisningen i laboratoriet skedde särskildt och, såvidt möjligt
vore, jämsides med ämnet för senaste föreläsning praktiska demonstrationer
af föreliggande polikliniska fall.
Rörande tjänstgöringen vid tandfyllningslaboratoriet iakttoges, att
nybörjaren först öfvades på fantom uti kavitetpreparering, tandisolering,
de plastiska fyllningsämnenas tillredning, insertion och afslipning samt uti
instrumentkännedom, innan lian finge öfvergå till undersökning och behandling
af patienter. .
Under återstående del af första samt under andra lästerminen öfvades
den studerande uti undersökning af polikliniska fall, med bestämmande
af lämplig konservativ behandling, samt i utförande af enklare tandfyllningar
med amalgam, cement och guttaperka.
Under tredje och fjärde lästerminerna, då den tjänstgörande ådagalagt
behörig färdighet, undervisades han uti utförandet af fyllningar af guld.
med glas och porslin (emaljfylkiingar) samt af kombinerade fyllningar.
Proftjänstgöringen vid tandfyllningslaboratoriet, sista terminen af tjänstgöringstiden,
hade den omfattning, att den tjänstgörande under sista månaden,
på de för hans tjänstgöring gällande dagar, finge ställa diagnos på
de af läraren utsedda patienter och föreslå behandlingsmetoder samt sjelfständigt
utföra erforderliga fyllningsarbeten jämte öfrig behandling, och
borde fyllningsarbetena innefatta alla brukliga fyllningsämnen.
Feriekurser vid tandfyllningslaboratox-iet leddes närmast af för hvarje
kurs af lärarrådet förordnad lärare. Vid dessa kurser hade de studerande,
enligt lärarrådets bestämmande, att genom deltagande i desamma ersätta
under lästerminen förlorad tid, förvärfva ökad skicklighet samt fullgöra
resterande laboratoriearbeten. Kurserna öfvervakades af den ordinarie
läraren, som ock hade att pröfva kursens resultat.
Läraren i protéslära och tandreglering meddelade sin undervisning dels
genom föreläsningar, två dagar i veckan, dels genom demonstrationer och
examinatorier vid undersökningen af patienter, som vore i behof af protes
20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
eller tandreglering, hvarjämte han ledde öfningsarbetena i protéslaboratoriet.
Föreläsningskursen vore så anordnad, att läroområdet, omfattande
teorien för tand-, käk- och gomprotéser samt för tandreglering, dess praktiska
tillämpning och utförande jämte kännedom om därvid använda materialier
och instrument, genomginges under loppet af fyra på hvarandra
följande lästerminer.
Vid undervisningen i laboratoriet skedde särskild! och, såvidt möjligt
vore, jämsides med ämnet för senaste föreläsning praktiska demonstrationer
af föreliggande polikliniska fall.
Under första året af tjänstgöringen vid protéslaboratoriet utfördes dels
förberedande tekniska öfningsarbeten, dels olika slag af protes- och regleringsarbeten
å modell, i enlighet med en af lärarrådet fastställd serie.
Efter att sålunda hafva vunnit nödig teknisk färdighet, inträdde med
början af andra årets tjänstgöring vid laboratoriet den studerande i deltagandet
uti den polikliniska mottagningen vid laboratoriet jämte utförandet
af åt patienter erforderliga protésarbeten, omfattande de mera
vanliga i modern tandläkarpraxis förekommande protésformer, samt tandregleringar,
hvarjämte meddelades honom, genom demonstrationer af förekommande
fall samt å modell, kännedom i käkprotésers och gomobturatorers
konstruktion.
Proftjänstgöringen vid protéslaboratoriet, sista terminen af tjänstgöringstiden,
hade den omfattning, att den tjänstgörande under minst två
veckor, på de för hans tjänstgöring gällande dagar, finge själfständigt
undersöka polikliniska fall med bestämmande af lämplig behandling, och
att han inom en tid, ungefär motsvarande den, som vore anslagen åt
verkställandet af examensarbetena, finge själfständigt utföra på honom af
läraren anvisade patienter dels ett fullständigt protésarbete på kautschukeller
metallbas dels ett partiellt protésarbete af metall, med uppsättning
af journal jämte epikris öfver det eller de af fallen, som läraren närmare
bestämde. För godkänd proftjänstgöring fordrades för öfrigt att under
sista terminen af tjänstgöringen hafva haft till behandling minst två regleringsfall
och hafva fört godkänd journal öfver fallen.
I likhet med hvad som gällde för läraren i tandfyllningskonst, ålåge
det protésläraren att hafva öfverinseendet öfver de feriekurser, som under
jul- och sommarferierna gåfves vid protéslaboratoriet under närmare ledning
af därtill för hvarje kurs af lärarrådet utsedd lärare, samt att pröfva
kursernas resultat.
Därjämte hade det visat sig af största nytta att — förnämligast af
det skäl, att den stadgade praktiska utbildningstiden af två år vore för
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
kort särskildt för förvärfvande af nödig manuell färdighet inom protesen
för tandläkarexamens fordringar — vid protéslaboratoriet, hvarje socken*
dag utom lördagen, klockan 6 — 8 e. m., inrätta en fakultativ propedeutisk
fantomkurs i tandprotés, såväl under höst- som vårterminen. Dessa kurser
vore äfven ställda under den ordinarie lärarens öfverinseende och under
närmaste ledning af därtill för hvarje kurs af lärarrådet förordnade lärare;
de vore afsedda för de studerande, som sysselsatte sig med de teoretiska
studierna, och därigenom finge också dessa uppöfva manuell färdighet
äfvensom i tid pröfva sin läggning för den bana, de beträdt.
Genom feriekursernas utsträckande komme den polikliniska mottagningen
så småningom att äfven vid laboratorierna blifva kontinuerlig året
om. Detta blefve också nödvändigt med hänsyn därtill, att det visat sig
farligt att kortare tider för allmänheten stänga mottagningen vid laboratorierna;
annonsering blefve då af nöden för att återvänja allmänheten
ti i 1 desamma. Också påginge verksamheten vid laboratorierna äfven under
påsk- och pingstferierna, och lärarna hade dessa båda veckor endast befrielse
från föreläsningsskyldigheten, ej från den öfriga undervisningen.
Äfven examensprofven toge lärarnas tid i icke obetydlig grad i anspråk.
Under examen sperioderna hade de visserligen i enlighet med gällande
stadgar befrielse från föreläsningsskyldigheten. Men det hade särskildt
på grund af protésprofvens utsträckning visat sig af nöden, att under
hänsyn till antalet examensanmälningar utsträcka desamma till ilera eller
färre dagar af sommar- eller julferierna.
Till sist hade lärarna att följa med utvecklingen af sina discipliner.
Inom den konservativa såväl som den ersättande tand behandlingen framställdes
oupphörligt nya metoder i facklitteraturen. Dessa metoder måste
pröfvas och de goda tillgodogöras undervisningen. Den moderna konservativa
och ersättande tandbehandlingen fordrade i allt större grad biträde
af den operativa tandkirurgien.
Af den öfversikt, som lärarrådet sålunda lämnat öfver de ordinarie
lärarnas skyldigheter och öfver undervisningsp länens innehåll, ansåg
lärarrådet uppenbart framgå, att dessa lärares uppgifter vore omfattande
och ställde stora kraf på deras tid. Då endast en ringa del af deras
undervisning kunde meddelas i form af kurser, däri deltagarnas antal vore
af mindre betydelse, syntes det lärarrådet det ock med fog kunna påstås, att
de ordinarie lärarnas arbete ökades med antalet lärjungar, och detta med
risk af de olägenheter, som påpekats.
Behofvet af biträdande lärare vore alltså, enligt lärarrådets mening,
fullt konst åt era dt. Det gällde icke så mycket för de ordinarie lärarna
22
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 77.
att få en del af sina åligganden öfverflyttade på biträdande lärare och
därigenom komma billigare ifrån sina egna skyldigheter. Det afsåges fastmer
att väl afväga dessa skyldigheter och genom arbetets lämpliga fördelning
söka förekomma, att ej viktigare delar af utbildningen komme att
åsidosättas, därigenom att brister af kanske mindre viktig art i afseende
på behandlingen, såsom mera tekniska detaljer m. m., måste behörigen
uppmärksammas och rättas.
Under dåvarande förhållanden måste patienten ofta oskäligt länge
vänta på tur för undersökning och behandling, och likaså ofta, sedan arbetet
från den tjänstgörande kandidatens sida blifvit färdigt eller proffärdigt,
såväl patient som kandidat uppehållas, tills läraren blefve ledig
att afsyna respektive godkänna detsamma. Från patientens synpunkt vore
denna tidsförlust af betydelse, och detta vore en faktor af synnerlig vikt vid
upprätthållandet af poliklinik och verksamhet vid en dental undervisningsanstalt,
så beroende af det lefvande undervisningsmaterialet.
Lärarrådet ansåge sig därför böra föreslå, att vid hvardera af läroverkets
tre afdelningar måtte fästas ytterligare en lärare med större kompetens
än assistentens, som nu ensam stode vid den ordinarie lärarens
sida och i regel toges bland de nyutexaminerade tandläkarna. Assistentens
biträde vid de tjänstgörandes dagliga handledning, patienternas fördelning,
förande af journaler och arbetsböcker samt vid recepturen gjordes icke
öfverflödigt genom antagandet af de föreslagna ytterligare lärarna. Dessa
skulle öfvertaga den närmare ledningen af vanligare operativa ingrepp
och mera rent mekaniska arbetsdetaljer, jämte det att de efter behof skulle
deltaga i den öfriga undervisningen.
Den nye läraren i tand kirurgi borde enligt lärarrådets mening öfvertaga
den närmare ledningen af den mera rent operativa undervisningen i
operationsrummen, ledningen af de operativa ingrepp, som erfordrades på
patienter, hvilka eljest finge sin behandling vid laboratorierna, äfvensom
ledningen af bedöfningarna, hvilka vid en tandpoliklinik numera i allt
större fall påfordrades af allmänheten.
Lärarrådet ansåge det vara af väsentlig fördel för undervisningens
fördelning vid tandfyllningsafdelningen, om det närmare öfvervakandet af
de mera tekniska detaljerna i fantomarbetena och af den mekaniska beredningen
af fyllningsmedel m. m. vid laboratoriet anförtroddes åt den
nya läraren i tandfyllningskon st vid sidan af hans öfriga deltagande i
undervisningen vid afclelningen.
Åt den nya läraren i protéslära och tandreglering skulle, vid sidan
af hans öfriga deltagande i undervisningen vid afdelningen, anförtros rent
tekniska demonstrationer och det närmare öfvervakandet vid utförande
23
Kung!. Maj:te Nåd. Proposition Nr 77.
af rent tekniska arbetsdetaljer jämte den närmare ledningen af fantomkurserna
vid laboratoriet.
De tre sålunda föreslagna lärarna skulle enligt lärarrådets förslag
förordnas af kanslern för rikets universitet för en tid af fem år, efter
aflagda prof inför lärarrådet och på förslag af karolinska institutets lärarkollegium.
Med framhållande, hurusom den undervisning, som skulle komma att
åläggas dessa lärare, ovillkorligen kräfde en särskild utbildning utöfver den
vanliga fackbildningen för tandläkare, och att för uppnående af det med
befattningarna afsedda ändamål fordrades, att förordnandena ej för ofta
bytte om innehafvare, föreslog lärarrådet för hvar och en af ifrågavarande
lärare ett årligt arfvode af 3,000 kronor.
Lärarrådet hemställde därför, att hos 1909 års Riksdag måtte äskas
uppförande å tandläkarinstitutets stat af ett anslag å 9,000 kronor till
arfvoden åt dessa tre lärare. Äfven borde för tiden intill 1910 års ingång
anslag till extra lärarkrafter för ifrågavarande ändamål beredas.
Lärarrådets förslag tillstyrktes af karolinska institutets lärarkollegium
samt af universitetskanslern i hans den 15 oktober 1908 afgifna utlåtande.
Den framställning i ämnet som, såsom nämnts, giordes till 1909 års
Riksdag, föregicks af ett uttalande af vederbörande departementschef, ur
hvilket jag vill här återgifva följande:
»Jag öfvergår nu till frågan om förstärkning af institutets lärarkrafter.
I sådant afseende tillåter jag mig erinra om den egenartade beskaffenheten
af institutets undervisande verksamhet. En del af undervisningen
kan visserligen meddelas i form af föreläsningskurser, vid hvilken
undervisning det läraren påhvilande arbetet är i mindre grad beroende af
elevernas antal. Men en mycket viktig del af institutets undervisning
måste hafva karaktären af individuell undervisning. Läraren måste nämligen
följa med och öfvervaka hvarje särskild elevs arbeten vid hans försök
på ej mindre fantom än äfven lefvande material. Och det är hufvudsakligen
detta förhållande, som gjort, att lärarnas arbetsbörda blifvit
så betungande i följd af ökningen i antalet elever och patienter. Af den
utredning, lärarrådet i förevarande afseende lämnat, synes mig ådagalagdt,
att institutets lärarpersonal behöfver förstärkas med en assisterande lärare
i tandkirurgi, en laborator i tandfyllningskonst samt en laborator i protéslära
och tandreglering.
»Lärarrådet har föreslagit, att aflöningarna för dessa lärare skola begäras
å ordinarie stat. Då emellertid med ändring i den ordinarie staten
torde böra anstå, tills frågan om lönereglering för institutets lärarpersonal
blifvit afgjord, torde de för nu ifrågavarande ändamål erforderliga
24
Kunr/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
anslag böra äskas å extra stat. Aflöningarna för de nya lärarna skulle
enligt lärarrådets förslag sättas till 3,000 kronor för en hvar af dem. Jagliar
varit något tveksam, huruvida jag i sakens nuvarande läge skulle
kunna förorda dessa aflöningsbelopp. Först och främst skulle nämligen
de assisterande lärarnas godtgörelse komma att uppgå till samma belopp,
som enligt gällande stat tillkommer den ordinarie läraren i läran om
tandfyllning och tandreglering i första lönegraden. För det andra skulle
det kunna ifrågasättas, huruvida det är lämpligt att nu provisoriskt bestämma
enahanda arfvodesbelopp, som vederbörande myndighet ansett
erforderligt såsom definitivt bestämd aflöning. Dessa betänkligheter har
jag emellertid ansett böra stå tillbaka för önskemålet att åt institutet förvärfva
goda lärarkrafter, och då en aflöning af 3,000 kronor om året för
detta ändamål synes mig erforderlig, anser jag, att för anställande vid
institutet af bemälde lärare med en aflöning för en hvar af 3,000 kronor
för år bör af Riksdagen å extra stat för år 1910 äskas ett anslag af
9,000 kronor.»
Den i enlighet härmed till Riksdagen gjorda framställningen blef af
Riksdagen bifallen, därvid Riksdagen uttalade, att densamma af utredningen
i ärendet blifvit öfvertygad om nödvändigheten att åtgärder vidtoges
för beredande af förstärkta lärarkrafter för tandläkarinstitutet.
Till fullständigt klargörande af tandläkarinstitutets ekonomiska ställning
må slutligen omförmälas, hurusom institutet till täckande af kostnad
för materiell till utförda arbeten upptager afgifter af bemedlade patienter,
som behandlats å institutets laboratorier — afgifternas storlek bestämmes
af lärarrådet -— samt att institutets poliklinik af Stockholms stad åtnjuter
ett årligt anslag å 1,500 kronor. Detta anslag användes till bestridande
af kostnaderna för materiell vid behandlingen af obemedlade sjuka.
Af nämnda för institutet tillgängliga medel kommer således intet lärarna
till godo. Enligt hvad jag inhämtat lärer Stockholms stads anslag vara
otillräckligt för sitt ändamål, hvadan man torde komma att begära dess
förhöjning.
Jag skall nu lämna en redogörelse för det hufvudsakliga innehållet
i lärarrådets af mig i det föregående omförmälda skrifvelse af den 3 september
1908, såvidt den angår lönereglering för institutets lärare och
tjänstemän. Härutinnan yttrade lärarrådet följande.
Då karolinska institutets lärarkollegium den 30 maj 1902 afgaf förslag
rörande förbättrad lönestat för tandläkarinstitutet, föreslog lärarkollegiet,
att läraren vid tandläkarinstitutet i protéslära och tandreglering
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
skulle erhålla en aflöning af 5,000 kronor, hvaraf 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte ett ålderstillägg a oOO kronor, läraren i dental
kirurgi och terapi 4,000 kronor, hvaraf 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte tva ålderstillägg, hvartdera a o00 kronor, samt läraren i
tandfyllnin gslära 3,500 kronor, hvaraf 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar,
jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor. Hvar och en af
dessa tre lärare skulle enligt detta förslag erhålla en förhöjning af begynnelselönen
med 500 kronor samt ett nytt ålderstillägg å 500 kronor.
Någon löneförbättring åt lärarna i fråga hade emellertid icke kommit
till stånd, hvarken på grund af nämnda förslag eller på grund af ett —
af mig i början af detta anförande omförmäldt — förslag, som karolinska
institutets lärarkollegium den 11 januari 1906 afgifvit med anledning af
en från de tre ordinarie lärarna vid tandläkarinstitutet till Kungl. Maj:t
afgifven petition om löneförbättring i anslutning till petitioner om förbättrade
lönevillkor, som inlämnats från såväl universitetens som karolinska
institutets extra ordinarie professorer och med dem väsentligen likställda
universitetslärare.
Lärarna vid tandläkarinstitutet hade vid sistnämnda tillfälle begärt
att på extra stat erhålla ett tillägg af 1,000 kronor hvardera till begynnelselönen.
Därjämte hade de anhållit om rätt att bekomma, lärarna i
tandkirurgi och terapi samt i tandfyllningslära ett andra ålderstillägg efter
10 års tjänstgöring samt läraren i protéslära och tandreglering, hvilken ej
åtnjöte något ålderstillägg, två sådana efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring.
Af de särskilda skäl, som framhållits i nyssnämnda lönepetition, åberopade
lärarrådet i sin förevarande framställning följande.
Lärarna vid tandläkarinstitutet hade enligt gällande stadgar att utan
någon som helst särskild ersättning leda de studerandes praktiska öfningar
på de olika afdelningarna, och detta dagligen under läsårets båda lästerminer.
Därjämte vore läraren i tandkirurgi och terapi i sin tjänstgöring
såsom poliklinikföreståndare under en stor del af ferierna upptagen af
polikliniken, hvarvid han kostnadsfritt meddelade undervisning åt de studerande,
som, ofta i rätt stort antal, begagnade sig af denna tjänstgöring.
De öfriga lärarna utöfvade dessutom utan någon ersättning öfverinseende
öfver de feriekurser och propedeutiska kurser, som hölles vid
institutet. Af dessa kurser återkomme de vid protéslaboratoriet städse
under såväl jul- som sommarferierna.
På grund af examen sskyldigheten kräfdes af ifrågavarande lärare en
betydlig uppoffring af tid genom anordnandet och öfvervakandet af de
många praktiskt-tekniska prof, som inginge i examensprofven. Detta gällde
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afä. 55 Höft. t
20
Kungl. M.aj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
i synnerhet läraren i protéslära, som också, för att profven icke skulle
för mycket inkräkta på den öfriga undervisningen, nödgades därtill använda
en del af ferierna.
_ För sin verksamhet vid institutet åtnjöte dessa lärare allenast aflöningen
å stat. Den enskilda praktiska verksamhet såsom tandläkare,
som af Riksdagen åberopades såsom skäl för de år 1897 fastställda lägre
löneförmånerna, kunde i sitt ekonomiska utbyte ingalunda jämföras med
de praktiserande tandläkarnas i allmänhet, hvilka uteslutande ägnade sig
åt praktiken.
Lärarrådet åberopade härefter ett vid sammanträde den 11 januari
1906 _ med lärarkollegiet vid karolinska institutet af inspektorn för tandläkarinstitutet
afgifvet yttrande. I detta Iramhölls förutom annat, att
genom de af Riksdagen ar 1905 beviljade ökade anslag för utvidgande af
tandi äkarinstitutets verksamhet detta läroverk vore satt i stånd att mera
effektivt ° genomföra sin förelagda uppgift och möta de ökade kraf, som
ställts pa detsamma från saväl allmänhetens som undervisningens synpunkt.
Medan under de sju första åren af institutets verksamhet årligen bortåt
15 studerande inskrifvit sig för begynnande af de odontologiska studierna,
hade under läsåret 1904—1905 deras antal stigit till 19 och läsåret 1905—
1906 till 28. Inspektor ansag sig hafva all anledning antaga, att siffran
äfven för framtiden komme att hålla sig hög.
Genom de förbättrade lokala förhållanden, som då inträdt vid läroverket,
var enligt inspektörs mening all utsikt för, att vid dess poliklinik
och laboratorier ökade fordringar komme att ställas på lärarnas insats i
undervisningsarbetet. Det kunde nämligen vid den polikliniska ledningen
och vid laboratorieundervisningen ej vara likgiltigt, att de hjälpsökandes
antal väsentligt ökats och att de tjänstgörande kandidaternas antal blefve
fördubbladt.
Enligt inspektörs åsikt kunde det ej anses billigt att af lärare, till
hvilkas åligganden, förutom föreläsnings- och examinationsskyldighet, dagligen
hörde poliklinik- och laboratorieundervisning, fordra så omfattande
tjänstgöring för en aflöning af 3,000, respektive 3,500 och 4,500 kronor årligen.
Att karolinska institutets lärarkollegium år 1902 uttalat sig för en
löneförbättring till lägre belopp, ansåg inspektor ej utgöra hinder för att
år 1906 rösta för ett högre belopp. Enär dyr tid vore det väsentliga
motivet för löneförbättringen, syntes det honom, att de senaste årens
ytterligare stegring i lefnadskostnaderna väl motiverade en begäran om
500 kronors tillägg till de aflöningar för lärarna i fråga, som lärarkollegiet
redan år 1892 ansett vara lämpliga att föreslå Kungl. Maj:t vid afgifvandet
af förslaget om tandläkarinstitutets upprättande.
Med anmärkning, att inspektörs antagande om ökningen af de stu -
27
Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 77.
derandes antal de senaste åren, besannats fortsatte lärarrådet i sin skrifvelse
den 3 september 1908:
Hänvisande till hvad i framställningen anförts om vederbörande
lärares skyldigheter samt angående studie- och undervisningsplanens innebörd,
ansåg lärarrådet det med fog kunna sägas, att de ordinarie lärarnas
arbetsbörda ökats och allt fortfarande komme att blifva mycket stor
och ej stode i förhållande till de löneförmåner, de uppbure. Äfven om
anslag beviljades till föreslagna biträdande lärare vid undervisningen och
den praktiska verksamheten, komme därigenom dock i första rummet att
tillgodoses undervisningens effektivitet och fullständighet samt hänsynen till
det polikliniska materialet.
Mot att bibehålla de ordinarie lärarnas löner vid alltför låga belopp
af den anledning att de hade tillfälle till enskild praktik, kunde, enligt
lärarrådets mening, med fog åberopas enahanda skäl som beträffande
lärare, hvilka idkade medicinsk praxis. Tandläkarpraxis utanför den, som
fölle inom ramen af institutets verksamhet, vore nämligen nödvändig förutsättning
för lärarnas skicklighet och erfarenhet, och dessa egenskaper
borde blifva fruktbringande i den praktiska utbildningens tjänst. Här
likasom i så många andra jämförliga fall, där lärare gjorde sina insikter
och sin skicklighet gällande i enskild verksamhet, borde icke hänsyn tagas
till enskild praktik.
Lärarrådet ansåg det vara på tiden, att äfven tandläkarinstitutets lärare
komme i åtnjutande af löneförmåner mera motsvarande deras arbete och
tidens kraf. De vore snart de enda lärare, som ej fått dessa förmåner
förbättrade, och lefnadskostnaderna i hufvudstaden hade de allra sista åren
stigit i olidlig grad.
Utan att för öfrigt framställa några kraf på jämlikhet i löneförmåner
med någon af de lärarkårer, som redan kommit i åtnjutande af
löneförhöjning eller hvilkas framställningar därom vore hvilande, ansåg
lärarrådet billigt att föreslå, det vid tilldelande af aflöningar åt tandläkarinstitutets
lärare de belopp måtte läggas till grund, hvilka karolinska
institutets lärarkollegium redan år 1892 ansett erforderliga för läroverkets
hufvudlärare och hvarom äfven Kungl. Maj:t år 1897 framställt förslag
hos Riksdagen. Till dessa belopp borde komma af såväl ökadt arbete som
dyr tid motiverade förhöjningar af 33 å 40 % jämte nödiga ålderstillägg.
Riksdagen hade år 1897 vid granskningen af det föreslagna läroverkets
aflöningsstat i visst hänseende anställt jämförelse mellan tandläkarinstitutet
och farmaceutiska institutet. Farmaceutiska institutet hade sedan
dess, nämligen år 1901, fått förändrad stat, och lärarrådet hade fått upplysning
därom, att ny framställning förelåge hos Kungl. Maj:t om väsentlig
28 Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 77.
förhöjning af, bland annat, afiöningarna till hufvudlärarna vid sistnämnda
institut.
För den ordinarie läraren i dental kirurgi och terapi, hvilken därjämte
vore poliklinikföreståndare, föreslog lärarrådet en begynnelseaflöning
af 5,500 kronor, däraf 3,700 kronor i lön och 1,800 kronor i tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till två ålderstillägg, livartdera å 500 kronor,
efter 5 och 10 års tjänstgöring.
För den ordinarie läraren i tandfyllningslära föreslogs en begynnelseaflöning
af 5,000 kronor, däraf 3,500 kronor i lön och 1,500 kronor
i tjänstgöringspenningar, jämte rätt till två ålderstillägg, livartdera å 500
kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring.
För den ordinarie läraren i protéslära och tandreglering föreslog
lärarrådet en begynnelseaflöning af 6,000 kronor, däraf 4,000 kronor i
lön och 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar, jämte rätt till två ålderstillägg,
hvartdera å 500 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring.
I fråga om ålderstilläggen fäste lärarrådet uppmärksamheten därå,
att såväl i farmaceutiska institutets stat af år 1901 som i veterinärinstitutets
nya stat af år 1907 hufvudlärarna vore tillerkända två ålderstillägg,
hvartdera å 500 kronor, samt att de öfriga ordinarie lärarna vid
veterinärinstitutet vore tillerkända än flera ålderstillägg, hvartdera å 500
kronor. Någon giltig orsak, hvarför den på anförda grunder bättre aflönade
protésläraren vid tandläkarinstitutet skulle sakna rätt till motsvarande
ålderstillägg, kunde lärarrådet icke inse.
1 tandläkarinstitutets stat vore upptagna tre assistentarfvoden, ett å
900 kronor samt två å 500 kronor hvartdera. Det högre arfvodet tillfölle
assistenten vid protéslaboratoriet på grund af den längre dagliga tjänstgöring,
som ålåge denne.
Det hade under de elfva år, tandläkarinstitutet varit i verksamhet,
ofta visat sig förenadt med mycket stor svårighet att få nödiga förordnanden
å assistentbefattningarna besatta. Den dagliga handledningen
under lästerminerna af de studerande jämte de förrättningar i öfrigt, som
vid de olika afdelningarna vore assistenterna ålagda — hvartill för assistenten
vid polikliniken komme att utan särskild ersättning förestå polikliniken
omkring 3 veckor af julferierna samt 7 veckor af sommarferierna
och därvid leda de vid mottagningarna deltagande studerandenas arbeten —
toge så mycken tid i anspråk, att legitimerade tandläkare icke gärna funne
med sin fördel förenligt att därpå offra tid och krafter. Detta så mycket
mindre som aflöningen vore ringa för ifrågavarande tjänster, och för de
tandläkare, hvilka efter aflagd examen icke omedelbart öfverginge till
privatpraxis utan åstundade vidare utbildning, stode till buds assistent
-
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
befattningar hos enskilda tandläkare, af hvilka de bekomme ett årligt
arfvode af 2,500-—3,000 kronor.
Assistenterna måste vara legitimerade tandläkare; att till assistenter
förordna kandidater — hvilka själfva ännu icke af slutat sin tjänstgöring
eller i bästa fall gjort det men ej hunnit bestå tandläkarexamen — kunde
endast vid tillfälligt behof för kortare tid försvaras.
Lärarrådet föreslog följande arfvoden åt assistenterna vid tandläkar -
institutet:
vid protéslaboratoriet ................................... kronor 1,200
» polikliniken ................................................ » 900
» tandfyllningslaboratoriet ........................ » 900
Ar 1905 hade protéslaboratoriet erhållit ett laboratoriebiträde med
ett årligt arfvode af 1,500 kronor och med daglig tjänstgöring äfven under
pågående feriekurser. Detta biträde motsvarade i sin verksamhet närmast
det tekniska biträde, som den enskilde tandläkaren funne med sin fördel
att anställa hos sig. Laboratoriebiträdet vid protéslaboratoriet hade emellertid
sig äfven ålagdt en del andra uppgifter.
Det hade under de båda senaste åren visat sig svårt att vid institutet
anställa ett sådant biträde, helst biträden hos enskilda tandläkare uppbure
ersättning med 2,()00—2,500 kronor. Ombyten i den ifrågavarande befattningen
hade därför ofta måst företagas.
Då bostad med tillhörande förmåner icke läte sig beredas inom institutet
och kontinuitet i tjänsten vore af stor vikt, föreslog lärarrådet, att
aflöningen för det nämnda laboratoriebiträdet måtte höjas med 350 kronor
årligen och sålunda i staten uppföras med 1,850 kronor, hvaraf 1,000
kronor lön, 700 kronor tjänstgöringspenningar samt 150 kronor ortstillägg,
med rätt därjämte för innehafvaren af förordnandet att kunna erhålla
förhöjning af aflöningen efter fem års tjänstgöring med 150 kronor och
efter ytterligare fem års tjänstgöring med likaledes 150 kronor.
Vaktmästaren vid tandläkarinstitutet tillerkändes i 1897 års stat en
aflöning af 900 kronor, däraf 750 såsom egentlig lön och 150 såsom bostadsersättning,
allt i enlighet med då gällande villkor för de vid karolinska
institutet anställda vaktmästare.
Enär redan från början vaktmästarens närvaro i lokalen varit nödvändig
hela dagen året om, hade det för läroverket biff vit nödvändigt att
bereda honom bostadsrum inom läroverkets lägenheter, hvarför ett af
köken med tillhörande jungfrukammare tilldelats honom. Uti de årliga
räkenskaperna från tandläkarinstitutet hade städse iakttagits, att det belopp
af 150 kronor, som beräknats utgå i bostadsersättning, afdragits från det
30
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
årliga hyresbelopp, som enligt gällande kontrakt utgått för de af läroverket
förhyrda lägenheterna.
Den förmån af två ålderstillägg, livartdera å 100 kronor, efter 5
och 10 års tjänstgöring, som af Riksdagen åren 1901 och 1902 beviljades
de vid karolinska institutet anställda vaktmästarna, hade icke kommit
vaktmästaren vid tandläkarinstitutet till godo.
Lärarrådet ansåg, att tandläkarinstitutets vaktmästare vore så bunden
af sin tjänst, att han ej kunde erhålla någon extra förtjänst genom
arbete utom institutet. Till följd däraf borde han ock åtnjuta en mer
tillfredsställande aflöning och i sådant hänseende äfven fönnånerna af fri
bostad och bränsle samt ålderstillägg, på det läroverket måtte kunna erhålla
behörigen kvalificerad person och få bibehålla honom i tjänsten,
sedan han blifvit förtrogen med göromålen.
Fördenskull fann lärarrådet sig böra föreslå, att vaktmästaren vid
tandläkarinstitutet måtte komma i åtnjutande af enahanda förmåner, som
tilldelats vaktmästarna vid karolinska institutet, och att sålunda uti aflöningsstaten
borde åt vaktmästaren vid tandläkarinstitutet upptagas en
aflöning af 1,200 kronor, däraf lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350
ki’onor och ortstillägg 150 kronor, jämte två ålderstillägg, hvartdera å 100
kronor efter 5, respektive 10 års tjänstgöring, med afdrag, så länge han
åtnjöre fri bostad och bränsle, af ortstillägget och 100 kronor å lönen.
Det anslag å 300 kronor, som i gällande stat uppförts till sekreteraroch
kamrerargöromål, hade så fördelats, att karolinska institutets sekreterare
och kamrerare hvardera tilldelats 100 kronor för de med tandläkarinstitutets
ärenden förenade göromål, samt återstående 100 kronor utgått
till sekreteraren hos lärarrådet vid tandläkarinstitutet.
Otillräckligheten af detta anslag hade med hvarje år blifvit alltmera
kännbar. I synnerhet måste det enligt lärarrådets mening anses
obilligt att för en ersättning af 100 kronor årligen fordra sekreterarhjälp
för protokollen vid lärarrådets sammanträden, för den af därvid fattade
beslut föranledda expedition samt för examensprotokoll. Den med examensbetygens
utskrifning ur protokollet förbundna lösen, hvaraf 2 kronor för
hvarje betyg tillkomme sekreteraren, ökade icke i nämnvärd grad denna
ersättning. Då ju kandidatexamen aflades vid karolinska institutet, hade
lärarrådets sekreterare att föra protokollet endast vid tandläkarexamen.
Antalet examinander, som bestått tandläkarexamen under åren 1903—
1907, hade utgjort: år 1903 16, år 1904 11, år 1905 12, år 1906 14, år
1907 23.
Lärarrådet föreslog, att anslaget till sekreterar- och kamrerargöromål
måtte höjas till 700 kronor, med den fördelning gällande tills vidare, att
31
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 77.
till karolinska institutets sekreterare och kamrerare skulle utgå 150 kronor
till hvardera och till lärarrådets sekreterare 400 kronor.
Arfvodet till inspektor vore i tandläkarinstitutets stat upptaget till
400 kronor. _ Ehuru dåvarande innehafvaren af inspektoratet förklarat, att
han, för sa vidt pa honom ankomme, icke hade några fordringar på ökning
af det inspektor tillmätta arfvode, ansåg dock lärarrådet billigt, att i samband
med ny aflöningsstat för institutet äfven en höjning af detta arfvode upptoges.
Först och främst borde nämligen de allmänna synpunkter, som föranledt
framställningen af löneförbättringar åt såväl lärare som biträden,
äfven . göra sig gällande vid ersättningen för inspektörs arbete. Vidare
vore inspektor, som enligt stadgan för institutet skulle »såsom styresman
utöfva vård och tillsyn öfver allt hvad tandläkarinstitutet rörer», pålagd
en mängd göromål, som vid tandläkarinstitutets organisation ursprungligen
tänktes tillkomma en s. k. förman, utsedd bland de ordinarie lärarna.
Bland dessa göromål^ fordrade i synnerhet det närmare handhafvandet af
institutets ekonomi både omtanke och uppoffring af tid, hvartill säkerligen
hänsyn ej tagits, då arfvodet åt inspektor föreslogs.
Lärarrådet hemställde fördenskull om höjning af inspektörs arfvode till
minst 800 kronor, helst då ingen annan förmån kunde beredas honom, såsom
minskning i hans skyldigheter som lärare vid karolinska institutet eller annat.
B . mula e alltså föx sla^ till ny aflöningsstat för tandläkar
institutet
af följande innehåll:
1 inspektor, arfvode............. 1 lärare i protéslära och tandreglering .. 1 d:o. i dental kirurgi och terapi, tillika poliklinikföreståndare........... 1 dito i tandfyllningslära... 1 assisterande lärare i dental kirurgi, arfvode 1 laborator i tandfyllningslära, arfvode ...... 1 d:o i protéslära och tandreglering, arfvode |
Kronor |
|||
Lön |
Tjänst- görings- pen- ningar |
Orts- tillägg |
Summa |
|
4,000 3,700 3,500 |
2,000 1,800 1,500 |
— |
800 ’) 5,500 0 5,000 |
|
Transport |
11,200 |
5,300 |
26,300 |
32 Kungl. Ma)ils Nåd. Proposition Nr 77.
1 ’ |
Krön |
o r |
||
Tjänst- |
||||
Lön |
görings- pen- ningar |
Orts- tillägg |
Summa |
|
Transport |
11,200 |
5,300 |
— |
26,300 |
1 assistent vid protéslaboratoriet, arfvode ... |
— |
— |
— |
1,200 |
1 d:o vid tandfyllningslaboratoriet, arfvode |
— |
—- |
— |
900 |
1 d:o vid polikliniken, arfvode ........................ |
— |
— |
— |
900 |
1 laboratoriebiträde vid protéslab oratoriet ... |
1,000 |
700 |
150 |
2) 1,850 |
1 vaktmästare......................................................... |
700 |
350 |
150 |
3> 1,200 |
! Till sekreterar- och kamrerargöromål............ |
— |
— |
— |
700 |
Summa kronor |
12,900 |
6,350 |
300 |
33,050 |
1) Med rätt till ett ålderstihägg efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes ett
med 500 kronor. o
-) Efter 5 år kan aflöningen höjas med 150 kronor och efter ytterligare 5 ar likaledes med loO kronor.
3) Efter 5 år kan aflöningen höjas med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.
Så länge vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, afdrages ortstillägget och 100 kronor å lönen.
Till sist berörde lärarrådet en fråga, hvars lycldiga lösning, enligt
lärarrådets mening, icke enbart vore de ordinarie lärarnas sak utan ock
utöfvade inflytande på läroverkets intressen.
I sådant hänseende påpekade lärarrådet, att, då karolinska institutets
lärarkollegium hade att yttra sig öfver möjligheten af en tandläkarskolas
inrättande i förbindelse med karolinska institutet, kollegiet uppdrog den
förberedande behandlingen af detta ärende åt dåvarande rektorn vid sistnämnda
institut, tillika professor i patologi och patologisk anatomi, åt
professorerna i kemi, fysiologi och kirurgi samt åt t. f. professorn i anatomi
— sålunda åt de lärare, hvilkas discipliner inginge såsom undervisnings-
och examensämnen uti de odontologiska examina.
Uti det utlåtande, som dessa kommitterade afgåfvo och hvaruti lärarkollegiet
den 22 september 1892 förklarade sig instämma, anfördes, bland
annat, att tandläkaryrket dåmera börjat utvecklas från ett skråmässigt
handtverk till en väl begränsad specialgren af den kirurgiska vetenskapen,
en utveckling i vetenskaplig riktning, som tvifvelsutan hade sin rot i samhällets
ökade kraf på tandläkarnas grundligare utbildning.
Då vid ett senare tillfälle frågan om benämningen af tandläkarinstitutets
ordinarie lärare förevarit, hade inom karolinska institutets lärarkollegium
funnits en af nämnda kommitterade i första rummet bestående
minoritet för att hufvudlärarna i de praktiska disciplinerna vid tandläkarskolan
skulle benämnas extra ordinarie professorer.
33
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 77.
Lärarrådet erinrar vidare, hurusom denna fråga upptogs af vederbörande
departementschef vid framläggandet af förslag om tandläkarinstitutets
upprättande, samt om 1897 års Riksdags uttalande i ämnet, genom
Iivilket frågan förföll.
På så sätt, yttrade lärarrådet, erhöllo de tre hufvudlärarna i de
odontologiska disciplinerna vid den praktiska utbildningen benämningen
ordinarie lärare vid tandläkarinstitutet.
Sedan dess både farmaceutiska institutets båda hufvudlärare fått titeln
af extra ordinarie professorer. Uti sistnämnda läroverks stat af år 1901
vore nämligen uppförd dels en extra ordinarie professor i kemi och kemisk
farmaci, dels en extra ordinarie professor i botanik och fannakognosi,
med löneförmåner motsvarande extra ordinarie professorers.
Då enligt uppgift — anförde lärarrådet vidare — förslag äfven förelåge
rörande omorganisation af den till skogsinstitutet hörande undervisningen
jämte lönereglering för dess lärare, i hvilket förslag hufvudlärarna upptoges
såsom professorer, blefve, under förutsättning att nämnda förslag
vunne bifall, tandläkarinstitutet den enda högskola i vårt land, där, oaktadt
mogenhetsexamen fordrades för åtnjutande af dess undervisning och
för undergående af de för legitimation erforderliga examina, innehafvarna
af hufvudämnena vid denna undervisning, hvari äfven inginge föreläsningsskyldighet
och examination, icke vore tillagda professors namn.
Lärarrådet framhöll tillika de i stadgan lör tandläkarinstitutet gifna
föreskrifter rörande de ordinarie lärarämbetenas tillsättande samt fortsatte
därpå:
Tandläkarstudierna vore sä inrättade, att de enligt gällande stadga
borde hinna genomgås under loppet af tre läsår. Odontologiens framsteg
under senare tider fordrade längre utbildning, och det vore i öfverensstämmelse
därmed som undervisningen i kulturländerna började inrättas
på basis af fyra års studier. Utom denna yrkesexamen måste aspiranten
till de ordinarie lärarbefattningarna vid tandläkarinstitutet, för att kunna
fylla anförda kompetensfordringar, dels använda åratal för uppöfvandet af
sin egen praktiska skicklighet och erfarenhet och för vetenskapliga studier
inom- och utomlands, dels också inom den odontologiska vetenskapen idka
en författarverksamhet, hvars värde vid specimineringen blefve föremål för
sakkunnig pröfning, samt därjämte, då vid pröfningen af hans skicklighet
hänsyn skulle tagas till duglighet såsom lärare, hafva inom området utöfvat
lärarverksamhet.
Vore det vid specimineringen af särskildt värde att, i stället för den
fakultativt medgifna rättigheten att få vid karolinska institutet offentligt
försvara en afhandling, skyldighet i samma riktning blefve föreskrifven,
Bill. till Riksd. Pro:. 1010. I Sa ml. 1 Afd. 55 Eäft. 5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
så kunde med lätthet ett sådant tillägg till kompetensfordringarna genomföras
i stadgan för tandläkarinstitutet. Vid behandlingen af ett dylikt
villkor skulle lärarrådet för sin del förvisso ej rösta för afslag. Sådana
skärpta kompetensvillkor för professur vid veterinärinstitutet vore; ifrågasatta
i förslag till stadga för denna läroanstalt. Den odontologiska vetenskapen
hade också under de senaste årtiondena befunnit sig i kraftig utveckling,
så att numera större kraf än förr ställdes på en i dess fack duglig
lärare likasom på den under hans ledning utbildade tandläkaren.
Det syntes lärarrådet icke kunna förnekas, att, likaväl som ett bibehållande
af gällande aflöningsförmåner vid tandläkarinstitutet kunde innebära
en allvarsam fara för att vid eventuella ledigheter icke erhålla så
framstående lärarkrafter, som erfordrades för undervisningens behöriga
skötande, jämväl ett förmenande af professors namn och värdighet (som
dock en gång af Kungl. Maj:t föreslagits) för bärarna af läroanstaltens
hufvuddiscipliner kunde afhålla dugande krafter att utbilda sig för dylikt
underskattadt värf.
Studenten på tandläkarbanan måste nog taga ett visst intryck däraf
att han, efter att hafva undervisats i de teoretiska ämnena af de främsta
lärarkrafter, som stode karolinska institutets lärarkollegium till buds (i
regel vederbörande professorer i ämnena), för sin praktiska utbildning,
som dock skulle bygga vidare pa den lagda vetenskapliga grunden, ställdes
under »lärares» ledning och pröfning.
Beträffande förhållandet utomlands ville lärarrådet endast fästa uppmärksamhet
därpå, att företrädarna för berörda läroämnen i Tyskland vid
de största universiteten, såsom i Berlin, vore i staten upptagna såsom
professorer, samt vid andra universitet, där tandläkarutbildning ägde rum,
i regel erhölle professors titel efter vissa års tjänstgöring. I Finland hade
en af de två lärarna professors namn, i Danmark, där den odontologiska
undervisningen ännu icke vore ordnad, hade två af »tandkegeskolens»
lärare erhållit benämningen i fråga.
I sitt förutnämnda yttrande den 10 september 1908 tillstyrkte karolinska
institutets lärarkollegium den af tandläkarinstitutets lärarråd gjorda
framställning i fråga om, bland annat, dels beviljande å ordinarie stat.för
tandläkarinstitutet af anslag till arfvoden åt en assisterande lärare i tandkirurgi,
en laborator i tandfyllningskon st samt en laborator i protéslära
och tandreglering med 3,000 kronor för dem hvar eller tillhopa 9,000
kronor äfvensom förhöjning i aflöningarna för tandläkarinstitutets inspektor,
lärare, assistenter, laboratoriebiträde, vaktmästare och tjänstemän med
tillhopa 8,050 kronor, hvarigenom institutets ordinarie aflöningsstat skulle
Kungi. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 77. 35
erhålla en slutsumma af 33,050 kronor, dels ock beviljande åt de tre ordinarie
lärarna, laboratoriebiträdet och vaktmästaren vid tandläkarinstitutet
af ålderstillägg.
Hvad i lärarrådets framställning anförts därom att de i gällande stat
för tandläkarinstitutet upptagna ordinarie lärartjänsterna borde vid förestående
förändring af staten uppföras under benämningen professurer,
hade karolinska institutets lärarkollegium icke funnit böra gifva anledning
till något kollegiets förslag.
Slutligen framhöll lärarkollegiet önskvärdheten af att de särskilda
lärarbefattningarna af olika slag måtte i aflöningsstaten upptagas med benämningar,
som öfverensstämde med de i gällande stadga för tandläkarinstitutet
fastställda benämningarna å läroämnena.
Enligt det vid ärendets behandling inom karolinska institutets lärarkollegium
förda protokollet anförde rektorn vid nämnda institut beträffande
förslaget att de ordinarie lärarbefattningarna vid tandläkarinstitutet
skulle uppföras såsom professurer, bland annat, följande.
Tandläkarinstitutets ställning gåfve icke, enligt hans mening, anledning
till en sådan förändring. Öfriga institut, med hvilka jämförelse blifvit
gjord, intoge en fristående och själfständig ställning och vore icke
bundna till andra läroverk på sådant sätt, som tandläkarinstitutet vore
knutet vid karolinska institutet.
Han ville vidare framhålla, att hela undervisningen och examinationen
till den första odontologiska examen uppehölles af lärare, som förordnades
på ett år i sänder, och detsamma gällde för ett ingalunda oviktigt
ämne, nämligen kirurgi, i den senare odontologiska examen.
Äfven syntes honom böra beaktas, att det vore en betydande skillnad
i anspråken på utbildning och vetenskapliga prestationer å ena sidan för
att vinna anställning som professor vid medicinsk fakultet och å andra
sidan för att blifva »ordinarie lärare» vid tandläkarinstitutet.
De andragna exemplen från utlandet syntes honom föga tala till förmån
för den nämnda förändringen. De åsyftade tandläkarlärarna i Berlin
vore icke »Professoren» utan »ausserordentliche Professoren», b vilket vore
en helt annan ställning, än som i Sverige innehades af ordinarie eller
extra ordinarie professorer. Hvad exemplen från Hälsingfors och Köpenhamn
beträffade, så vore de åsyftade personernas professorstitel, så vidt
kunna,t utrönas, rent personlig; naturligtvis skulle det äfven kunna tänkas,
att i Sverige en tandläkarlärare, som ådagalagt utmärkt förtjänst och skicklighet,
personligen erhölle titeln af professor, men sådan fråga förelåge icke.
36
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 77.
Kanslern för rikets universitet förklarade uti sitt förberörda utlåtande
af den 15 oktober 1908, att han icke hade något att erinra mot de föreslagna
ändringarna i och tilläggen till tandläkarinstitutets stat. Den af
lärarrådet gjorda framställning angående de ordinarie lärarbefattningarnas
vid tandläkarinstitutets ombildning till professurer hade kanslern emellertid
funnit sig sakna anledning att förorda till bifall.
Kanslerns för rikets universitet underdåniga, jämväl i det föregående
omnämnda framställning af den 11 oktober 1909, hvilken grundade sig
på karolinska institutets lärarkollegiums hemställan, skilde sig i det afseendet
från den begäran om lönereglering vid tandläkarinstitutet, för hvilken
jag nu redogjort, att däri påyrkades, att inspektörs arfvode skulle
höjas till 1,000 kronor, alltså en förhöjning med 600 kronor i stället för
400 kronor. Såsom skäl härför erinrades om det arbete och det icke
obetydliga ansvar, som vore förenadt med inspektorsbefattningen.
Jag öfvergår nu till en redogörelse för löneregleringskommitténs
yttrande beträffande den föreslagna löneregleringen för tandläkarinstitutet,
hvarvid jag samtidigt tager i betraktande innehållet i det egentliga betänkandet
och i det af kommittén den 13 januari 1910 afgifua särskilda
utlåtande.
Efter att hafva till belysande af institutets verksamhet dels meddelat
vissa uppgifter rörande antalet studerande vid institutet under åren 1906
—1909, angående fördelningen på kurser och terminer af de afgifter en
studerande vid tandläkarinstitutet har att erlägga samt i fråga om antalet
patientbesök under åren 1906 —1908 in. m., dels ock lämnat ett sammandrag
af institutets räkenskaper för år 1908, hvilka uppgifter och sammandrag
torde få i afskrift fogas vid detta protokoll såsom bilagor, yttrar
kommittén till en början:
»Betydelsen af en rationell tandvård har i en senare tid allt mer
vunnit beaktande, jämväl inom Sverige. »Då chefen för ecklesiastikdepartementet
den 12 januari 1909, i sammanhang med andra statsregleringsfrågor,
inför Kungl. Maj:t föredrog den af vederbörande myndigheter
gjorda framställning om anslag till utvidgning af tandläkarinstitutets
lokaler och förstärkning af lärarkrafterna vid institutet, erinrade
han, att tandröta mycket allmänt förekomme i vårt land, men att rationell
tandvård, väsentligen på grund af dess dyrhet, ännu icke kunnat
komma befolkningens bredare lager till del i den omfattning, som önskligt
vore. Det vore tydligt, yttrade departementschefen vidare, att bot
för detta missförhållande i afsevärd grad kunde rådas, om tillgången på
37
ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
tandläkare blefve större. Tandläkarinstitutets lärarråd hade också fäst
uppmärksamheten vid det förhållandet, att äfven i vart land efter de
större kulturländernas exempel frågan om tandvård bland såväl arméns
och flottans manskap som i synnerhet folkskolornas barn fordrade en
tillfredsställande lösning. En förutsättning därför vore gifvetvis god tillgång
på tandläkare. På dessa och i öfrigt anförda skäl uttalade departementschefen
såsom sin åsikt, att staten borde i görligaste mån främja den
pågående utvidgningen af tandläkarinstitutets verksamhet.
»I anslutning härtill vill kommittén för sin del uti ifrågavarande afseende
äfven framhålla angelägenheten däraf att för den undervisning,
som meddelas de blifvande tandläkarna, städse måtte kunna påräknas
framstående lärarkrafter.
»Då emellertid, enligt hvad nogsamt är kändt, skickliga tandläkare,
som kunna helt ägna sig åt sin praktik, äro i tillfälle att förskaffa sig
betydande inkomster, lärer det icke kunna för framtiden förväntas, att
framstående tandläkare skulle vara villiga att, med afstående af större delen
af enskild praktik, åtaga sig lärarverksamhet vid institutet, såframt ej
de aflöningsförmåner, som vid 1897 års Riksdag fastställdes för institutets
ordinarie lärare, varda afsevärdt förhöjda.»
Då kommittén därefter behandlar frågan om de aflöningar, som vid
lönereglering böra upptagas i aflöningsstaten för tandläkarinstitutet, förutskickar
kommittén den erinran, att kommittén, lika med karolinska institutets
lärarkollegium, anser, att de särskilda lärarbefattningarna böra i
staten upptagas under benämningar, som öfverensstämma med de i stadgan
för tandläkarinstitutet angifna. Därvid borde särskildt bemärkas, att undervisning
i tandreglering enligt stadgan skall meddelas af vederbörande lärare
i protéslära och ej af den i tandfyllningskonst. Detta öfverensstämmer
äfven med faktiska förhållandet.
Härefter yttrar kommittén i fråga om löneregleringen för de ordinarie
lärarna:
I gällande stat vore för dessa lärare upptagna följande aflöningar:
för en lärare i protéslära 4,500 kronor, en lärare i dental kirurgi
och terapi, tillika poliklinikföreståndare, 3,500 kronor och en lärare i läran
om tandfyllning och tandreglering 8,000 kronor.
Därtill kunde för en hvar af de två sistnämnda lärarna komma ett
ålderstillägg efter fem år med 500 kronor.
Vid bestämmandet af dessa aflöningssatser förutsattes, såsom redan
nämnts, att läraren i protéslära skulle blifva jämförelsevis strängt upptagen
af sin tjänstgöring vid institutet, men att de bägge öfriga ordinarie
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
lärarna skulle blifva i tillfälle att jämte sin undervisningsskyldighet ägna
ej obetydlig tid åt enskild praktik.
Enligt hvad för kommittén företedda taxeringsuppgifter för år 1908
gåfve vid handen, syntes läraren i protéslära under nämnda år icke hafva
haft någon inkomst af arbete utöfver aflöningen från tandläkarinstitutet;
för. de bägge öfriga ordinarie lärarna syntes dylika inkomster utöfver aflöningen
hafva uppgått till omkring 3,000 kronor för hvar.
Såsom förut antydts, vore kommittén af den åsikt, att en afsevärd
förhöjning af de år 1897 fastställda aflöningarna för de ordinarie lärarna
vid tandläkarinstitutet borde äga rum. Kommittén hade likväl icke funnit
sig kunna tillstyrka aflöningar åt dessa lärare till de belopp, som af institutets
lärarråd föreslagits.
Hvad till en början beträffade den lärare, som meddelade undervisning
i protéslära och tandreglering och som för närvarande åtnjöte den högsta
aflöningen, hade kommittén ansett löneförmånerna för denne böra sättas
till 5,500 kronor jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter
resp. fem och tio år.
Da de bägge öfriga ordinarie lärarna jämväl framdeles syntes kunna
ägna någon tid åt enskild praktik, hade det synts kommittén, att deras
aflöningar fortfarande borde sättas till lägre belopp än den aflöning, som
bestämdes för läraren i protéslära och tandreglering.
För läraren i tandkirurgi borde, med hänsyn till hans befattning såsom
föreståndare för polikliniken, aflöningen, på sätt nu vore förhållandet,
bestämmas något högre än för läraren i tandfyllningskonst. Kommittén
ville för sin del föreslå, att läraren i tandkirurgi måtte, såsom tillika poliklinikförestandare,
erhålla en aflöning af 5,000 kronor, jämte två ålderstillägg,
hvartdera å 500 kronor.
Läraren i tandfyllningskonst hade synts kommittén böra tillerkännas
en aflöning af 4,500 kronor jämte ålderstillägg i likhet med de båda öfriga
ordinarie lärarna.
I öfverensstämmelse med hvad vid 1908 års Riksdag beslöts beträffande
de ordinarie lärarna vid karolinska institutet, hade kommittén ansett
aflöningarna till de ordinarie lärarna vid tandläkarinstitutet böra fördelas
i lön och tjänstgöringspenningar. Därvid hade olikheten i aflöningshänseende
mellan sistnämnda lärare synts böra läggas på tjänstgöringspenningarna,
hvarigenom densamma ock komme att vid tjänstledigheter göra sig
gällande vikarierna till godo.
Pa grand häraf föresloge kommittén, att af begynnelseaflöningarna
.3,000 kronor skulle utgöra lön. Såsom vanligen vore fallet, skulle ålderstilläggen
räknas till lönen.
39
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 77.
I följd af livad sålunda föreslagits, komme högsta pensionsunderlaget
att för samtliga de ifrågavarande lärarna uppgå till 4,000 kronor.
Till aflöningar åt en laborator i protéslära och tandreglering, en assisterande
lärare i tandkirurgi samt en laborator i tandfyllningskonst hade
vid 1909 års Riksdag å extra stat anvisats ett anslag af 9,000 kronor,
afsedt att lika fördelas mellan de nämnda lärarna.
Det för en hvar af dessa befattningshafvare sålunda bestämda aflöningsbelopp
af 8,000 kronor hade synts kommittén böra, såsom af vederbörande
föreslagits, uppföras å ordinarie stat såsom arfvode.
Såsom förut vore nämndt, funnes vid tandläkarinstitutet å stat tre
assistenter: en vid protéslaboratoriet, en vid polikliniken och en vid tandfyllningslaboratoriet,
och åtnjöte den förstnämnde ett arfvode af 900 kronor
och de två senare arfvoden å 500 kronor hvardera.
Enligt lärarrådets förslag skulle arfvodcna höjas: för assistenten vid
protéslaboratoriet till 1,200 kronor och för hvar och en af de bägge öfriga
assistenterna till 900 kronor.
Då det vore af vikt att jämväl för dessa befattningar kunna påräkna
dugande personer, ansåge kommittén icke något vara att erinra mot de
sålunda föreslagna beloppen.
Det tekniska biträdet vid protéslaboratoriet uppbär för närvarande ett
årligt arfvode af 1,500 kronor. Enligt hvad lärarrådet meddelat har det
visat sig svårt att för denna ersättning kunna anställa och bibehålla lämplig
person. Lärarrådet har därför föreslagit en aflöning af 1,850 kronor
åt nämnda biträde, med rätt därjämte till två ålderstillägg, hvartdera a
150 kronor. Kommittén har för sin del beträffande detta biträdes ställning
till betraktande upptagit frågan om befattningens förvandlande till ordinarie,
men ansett sig böra besvara denna fråga nekande. Tanken på
ålderstillägg för biträdet, med den ställning detsamma enligt kommitténs
mening bör hafva, afvisas därför af kommittén, som i stället föreslår, -att
för bestridande af göromålen såsom laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet
i staten upptages ett belopp af 2,000 kronor. Därigenom blefve, säger
kommittén, tillfälle beredt att till en början sätta ersättningen till den,
som förrättar sådana göromål, till ett lägre belopp och sedan efter någon
tid höja ersättningen, om anledning därtill förefinnes.
rST Det i nu gällande stat uppförda anslag till vaktmästargöromål har
lärarrådet ansett böra utbytas mot aflöning till en vaktmästare samt före
-
40
ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
slagit, att denne skulle tillerkännas samma afiöningsförmåner, som åtnjutas
af karolinska institutets vaktmästare.
Kommittén, som icke har något att erinra mot uppförandet i tandläkarinstitutets
stat af aflöning till en vaktmästare, anser emellertid giltig
anledning icke förefinnas att för denne vaktmästare föreslå andra aflöningsförmåner
än som i allmänhet åro enligt senare årens löneregleringar bestämda
för vaktmästare i centrala verk.
I staten för tandläkarinstitutet är för närvarande upptaget ett belopp
af 300 kronor till sekreterar- och kamrerargöromål, och detta belopp fördelas
mellan tre personer. Lärarrådet har föreslagit, att beloppet måtte höjas
till 700 kronor, och kommittén har ansett den föreslagna förhöjningen äga
fog för sig.
Tandläkarinstitutets inspektor åtnjuter ■—- förutom de andelar af
examensafgifter, som tillkomma honom såsom medlem af vederbörande
examensnämnder — enligt gällande stat ett arfvode af 400 kronor. Enligt
lärarrådets förslag till stat år 1908 skulle detta arfvode ökas till 800 kronor,
medan det förslag, som af vederbörande år 1909 framlades, afsåg
arfvodets höjande till 1,000 kronor. Med hänsyn till inspektörs omfattande
åligganden, ej minst beträffande institutets ekonomi, och enär för
befattningens rätta handhafvande gifvetvis fordras framstående egenskaper,
har kommittén ansett sig icke höra göra någon erinran mot en höjning af
ersättningen, men vill ej sätta denna ersättning till högre belopp än 800
kronor. Enligt kommitténs mening bör beloppet uppföras i staten under
titel »för bestridande af inspektorsgöromål».
Beträffande förslaget att de ordinarie lärarbefattningarna måtte i
staten uppföras såsom professurer förklarar kommittén, att densamma icke
af de utaf lärarrådet i ämnet anförda skäl funnit sig öfver ty gad om
lämpligheten att, med den ställning tandläkarinstitutet intager, benämningen
professor skall följa med innehafvande af ordinarie lärarbefattning
vid detta institut.
Af sina sålunda omförmälda meningar i afseende ä. de särskilda
posterna i tandläkarinstitutets stat gör kommittén en sammanfattning,
innehållande en hemställan på grund af kommitténs uttalanden samt
framlägger i enlighet härmed följande förslag till aflöningsstat för institutet:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
41
För bestridande af inspektorsgöro
mål.
....................................................
1 lärare i protéslära och tand
reglering
.........................................
1 d:o i tandkirurgi, tillika poliklinik
föreståndare
.................................
1 d:o i tandfyllningskonst...............
1 laborator i protéslära och tandreglering,
arfvode...........................
1 assisterande lärare i tandkirurgi,
arfvode .............................................
1 laborator i tandfyllningskonst,
arfvode .....*.......................................
1 assistent vid protéslaboratoriet,
arfvode .............................................
1 d:o vid polikliniken, arfvode......
1 d:o vid tandfyllningslaboratoriet,
arfvode .............................................
För bestridande af göromål såsom
laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet.
.....................................
1 vaktmästare ....................................
För bestridande af sekreterar- och
kamrerargöromål .........................
K r c |
n o r |
|||
Lön |
Tjänst- göri res-pennin-gar |
Orts- tillägg |
Summa |
|
— |
— |
— |
800 |
|
3.000 3.000 3.000 |
2.500 2,000 1.500 |
— |
5.500 5.000 4.500 |
Efter 5 år kan |
— |
— |
— |
3,000 |
|
— |
— |
— |
3,000 |
|
— |
— |
— |
3,000 |
|
— |
— |
— |
1,200 900 |
| |
— |
— |
— |
900 |
i |
700 |
350 |
150 |
2,000 1,200 |
Efter 5 år kan |
— |
— |
— |
700 |
|
— |
— 1 |
31,700 |
Summa
Anm. Diirest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
-förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
Vid de löneregleringar, som under de senare åren af Riksdagen fastställts,
hafva tillika antagits vissa villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de stadgade aflöningsförmånerna. Förslag till motsvarande föreskrifter
beträffande afiöningsvillkor för de ordinarie lärarna samt vaktmästaren
vid tandläkarinstitutet har af löneregleringskommittén upp gjorts. Detta
förslag, vid hvars uppgörande kommittén säger sig hafva tagit behörig
hänsyn i tillämpliga delar till bestämmelserna vid förut beslutade löne
Bih.
till Ri/csd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 55 Höft. G
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
regleringar, särskildt dem som stadgats beträffande vissa befattningshafvare
vid rikets universitet och karolinska institutet, är intaget i kommittebetänkandet.
Yissa andra vid löneregleringar under senare tider vanliga
bestämmelser äro ock i betänkandet föreslagna.
Slutligen yttrar kommittén beträffande de erforderliga kostnaderna
för den af kommittén tillstyrkta löneregleringen för tandläkarinstitutet:
»Innan kommittén går att framlägga en beräkning af kostnaden för genomförande
af kommitténs förslag beträffande tandläkarinstitutet, torde böra
erinras, att utgifterna för den teoretiska undervisningen äfvensom för undervisningen
i kirurgi vid den praktiska utbildningenbestridas af destuderande själfva.
»Vidare är förutsatt, att termins- m. fl. afgifter, som upptagas af
eleverna inom de tva senare årskurserna, skola vara att disponera för
institutets utgifter. Till hyra af lokal för poliklinik och laboratorium,
till lokalens uppvärmning och belysning m. m. samt till materiell må, enligt
beslut vid 1909 års Riksdag, af elevafgifterna från och med ingången af
år 1910 användas ett belopp af högst 14,000 kronor för åk.
»För att emellertid de bestämda utgifter, som äro uppförda i den af
Riksdagen fastställda aflöningsstaten, icke skola behöfva grundas på så
ovissa tillgångar som elevafgifter, har uti riksstaten under anslagen till
karolinska mediko-kirurgiska institutet, med särskild rubrik: tandläkarinstitutet,
uppförts ett ordinarie förslagsanslag, vid 1905 års Riksdag bestämdt
till högst 16,000 kronor. Därjämte har till förstärkning af lärarkrafterna
vid tandläkarinstitutet på extra stat för år 1910 anvisats ett
anslag af 9,000 kronor.
»De å 1910 års riksstat till aflöningar vid tandläkarinstitutet uppförda
anslag uppgå sålunda till sammanlagdt högst 25,000 kronor.
»Kommitténs förslag skulle kräfva en förhöjning af det ofvanberörda
ordinarie förslagsanslaget med 15,700 kronor till högst 31,7 00 kronor.
Däremot skulle icke erfordras något anslag å extra stat till förstärkning
af lärarkrafterna vid institutet. Alltså skulle kommitténs förslag i själfva verket
innebära en förhöjning af anslag å riksstat till institutet af högst 6,700 kronor.
»Härvid har dock icke hänsyn tagits till ålderstillägg, hvilka, såsom
hittills, skulle utgå af åttonde hufvudtitelns gemensamma förslagsanslag
till ålderstillägg. Emellertid är i detta afseende att märka, att bifall till
kommitténs förslag skulle medföra ökade utgifter från nämnda anslag.
Enligt nu gällande bestämmelser kan nämligen utgå allenast ett alderstillägg
å 500 kronor till hvardera af två ordinarie lärare, under det att
kommittén föreslagit två ålderstillägg, hvartdera å nyssberörda belopp, till
hvar och en af de tre ordinarie lärarna äfvensom ett ålderstillägg å 100
kronor till vaktmästaren.
43
Ilungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
»Slutligen torde böra i motsatt riktning anmärkas, att till vissa befattningshafvande
vid tandläkarinstitutet utgått extra lönetillägg, som för
år 1908 uppgått till ett sammanlagdt belopp af 2,685 kronor.»
Vid bedömande af frågan om behofvet af en lönereglering för lärar-DeP^^“e9ntä''
personalen vid tandläkarinstitutet bör beaktas, att de ordinarie lärarna yttrande,
därstädes i viss mån kafva samma ställning som hufvudlärarna vid andra
statens högskolor. Lärjungematerialet utgöres af studerande, som undergått
mogenhetsexamen och som vid institutet skola utbildas i en disciplin,
hvars karaktär af fristående själfständig vetenskap allt mera framträder.
Vid sådant förhållande finnes något fog för de ifrågavarande lärarnas
begäran att i titelhänseende blifva likställda med ordinarie lärare vid
andra högskolor, vid bifall hvartill de gifvetvis förr eller senare skulle
blifva med dem likställda i afseende a aflöning.
För genomförande af en sådan ändring i lärarnas vid tandläkarinstitutet
ställning synes emellertid tiden nu icke vara inne. Såsom redan
erinrats, står tandläkarinstitutet under en annan högskolas, karolinska institutets,
styrelse och förvaltning och intager alltså, i jämförelse med andra
statens högskolor, en mera osjälfständig och underordnad ställning.
Under sådana omständigheter torde lärarna vid tandläkarinstitutet
böra i hufvudsak bibehålla sin nuvarande ställning och deras nuvarande
aflöningsförmåner tagas till utgångspunkt för bestämmande af den löneförbättring,
som i hvarje fåll måste anses af behofvet högeligen påkallad.
En sammanställning af de för ifrågavarande lärare enligt stat gällande
och vid olika, i det föregående angifna tillfällen föreslagna aflöningsförmåner
ter sig sålunda:
Läraren i protes.........
I Läraren i dental kirurgi
och terapi (poliklinikföreståndare)
.................
Läraren i tandfyllningskonst
och tandreglering
Kungi Maj:ts förslag 1807 |
Kiksdagens |
Myndigheternas förslag |
Löne- reglerings- kommitténs förslag |
||
1902 |
1906 |
1908 (1909) |
|||
4,500 |
4,500 |
5,000 0 |
5,500 2) |
6,0002) |
5,5002) |
4,000!) |
3,500:1) |
4,000''2) |
4,5002) |
cT" o o o |
5,000 2 |
3,50c* 1) |
3,000!) |
3,5002) |
4,0002) |
5,0002) |
4,500 - j |
!) Med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5 år. _ „
2) Med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5 år och ett andra ålderstillägg, likaledes a
00 kronor, efter ytterligare 5 är.
44
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
De siffror, som här äro af största intresse, äro de, hvilka innefattas
i den nu gällande staten samt i de nu föreliggande förslagen från myndigheterna
och från kommittén. . Myndigheternas förslag innebär en höjning
af begynnelselönen med 1,500 kronor för protésläraren, hvartill skulle
komma rätt till två ålderstillägg, samt med 2,000 kronor för hvardera af
de båda öfriga lärarna, med rätt för hvar och en af dem till ytterligare ett
ålderstillägg. I förhållande till myndigheternas förslag innebär kommitténs
förslag en nedsättning af begynnelselönen med 500 kronor för hvar och
en af dem; i fråga om ålderstilläggen öfverensstämma de båda förslagen.
Ehuru de af myndigheterna påyrkade aflöningsförmånerna för ifrågavarande
lärare visserligen icke i och för sig kunna anses orimliga, Mil jag
dock förena mig med löneregleringskommittén. Detta må ej fattas såsom
något underkännande från min sida af dessa lärares utan tvifvel kräfvande
och ansvarsfulla arbete. Men redan ett godkännande af kommittéförslaget
innebär en högst betydande löneförbättring.
Lärarnas vid tandläkarinstitutet aflöning skulle alltså, enligt min
mening blifva respektive 5,500 kronor, 5,000 kronor och 4,500 kronor,
med rätt för en hvar af dem till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.
Beträffande den andel af nämnda begynnelseafiöning, som skulle
utgöra lön i egentlig mening och tjänstgöringspenningar, har kommittén
föreslagit, att för samtliga tre lärarna 3,000 kronor skulle utgöra egentlig
lön, medan återstående respektive 2,500 kronor, 2,000 kronor och 1,500
kronor skulle utgöra tjänstgöringspenningar. Jag kan dock ej värja mig
för den tanken, att häri kan komma att ligga en orättvisa. Anledningen till
att två af lärarna fått mindre aflöning än den tredje har varit den, att det
ansetts, att de två kunde genom enskild praktik förvärfva sig inkomster.
Ehuru hänsyn till enskild praktik vid nyare löneregleringar i vissa andra
fall •— såsom vid universiteten och karolinska institutet — ej ansetts böra
spela någon roll, har jag emellertid, vid det förhållande att vederbörande
själfva funnit en gradering af lärarnas aflöningsförmåner böra bibehållas, ej
haft något att invända mot densamma. Konsekvensen synes mig då fordra,
att en liknande åtskillnad göres i fråga om vederbörandes ratt till pension,
hvarvid ju lönen, med eventuella ålderstillägg, är bestämmande. Jag finner
detta så mycket naturligare, som skillnaden i löneförmåner är jämförelsevis
ringa, hvadan äfven med så pass obetydliga inkomster af enskild praktik
som det i ärendet uppgifna belopp af 3,000 kronor, vederbörande lägre aflönade
lärare komme upp till större inkomst än den högst aflönade. De
lära då också lättare än han vara i stånd att af sina årsinkomster göra.
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
besparingar för äldre dagar. Vid sådant förhållande anser jag mig böra
föreslå aflöningarnas fördelning i lön och tjänstgöringspenningar på ett
sätt, som närmare än kommitténs förslag öfverensstämmer med dylik fördelning
vid på senare tid skedda löneregleringar. Aflöningsbeloppet å 5,500
kronor bör alltså enligt min mening delas i lön 3,600 kronor och tjänstgöringspenningar
1,900 kronor, beloppet å 5,000 kronor i lön 3,300 kronor
och tjänstgöringspenningar 1,700 kronor samt beloppet å 4,500 kronor,
såsom kommittén föreslagit, i lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar
1,500 kronor. Högsta pensionsunderlaget skulle på så sätt blifva respektive
4,600 kx-onor, 4,300 kronor och 4,000 kronor.
Såsom i ärendet erinrats öfverensstämma ej benämningarna å de
praktiska ämnena i tandläkarinstitutets stadga med dem, som förekomma
i lärarbefattningarnas namn enligt nu gällande stat. Härutinnan bör rättelse
ske med iakttagande tillika att läran om tandreglering öfverflyttas
på läraren i protéslära. De nya benämningarna å lärarna skulle alltså
blifva:
lärare i protéslära och tand reglering = nuvarande läraren i protéslära;
lärare i tandkirurgi, tillika poliklinikföreståndare — nuvarande läraren i
dental kirurgi och terapi, tillika poliklinikföreståndare;
lärare i tandfyllningskon st = nuvarande läraren i läran om tandfyllning
och tandreglering.
I den mån lärarna ingå på de nya aflöningsvillkor, som må komma
att antagas, torde nya fullmakter i öfverensstämmelse med de ändrade
benämningarna böra utfärdas för dem.
På extra stat för år 1910 finnas vid tandläkarinstitutet anställda en
laborator i protéslära och tandreglering, en assisterande lärare i tandkirurgi
samt en laborator i tandfyllningskonst. Dessa tre befattningshafvare
äro således fördelade på de olika ämnena såsom ämnesfördelningen
vid de nuvarande ordinarie lärarbefattningarna framdeles skulle blifva.
Den aflöning en hvar af dem åtnjuter för år 1910 utgör arfvode af 3,000
kronor. Såsom jag i det föregående antydt var det vid framställningen
om extra anslag för dessa befattningshafvares anställande år 1910 en tydlig
förutsättning, att de vid en blifvande lönereglering skulle uppföras på
ordinarie stat. Afiöningen, 3,000 kronor, bör, såsom både myndigheterna
och kommittén föreslagit, utgå i form af arfvode. Det torde uttryckligen
böra åläggas dessa lärare att där så påfordras vid förfall för vederbörande
ordinarie lärare tjänstgöra såsom vikarier.
6
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 77.
Den ifrågasatta arfvo desförhöj ningen för de tre i staten uppförda assistenterna
finner jag vara af behofvet påkallad. De böra, såsom i ärendet
föreslagits, i staten utmärkas såsom fästa en hvar vid särskildt uppgifven
institution.
Hvad godtgörelsen åt laboratoriebiträdet vid protéslaboratoriet beträffar
föreligga i ärendet olika förslag. För min del ansluter jag mig till
löneregleringskommitténs mening. För detta biträdes anställande i ordinarie
tjänst synas mig ej några afgörande skäl vara anförda. Vidtages,
på sätt kommittén föreslagit, en höjning från 1,500 kronor till 2,000 kronor
af detta så nyligen som år 1905 å stat uppförda arfvodesbelopp, torde
man hafva gått så långt omständigheterna för närvarande kräfva. Det
synes mig jämväl vara skäl att, af anledning som kommittén angifvit, i
stat uppföra anslagsposten med den af kommittén föreslagna rubrik.
Mellan myndigheternas och löneregleringskommitténs förslag i fråga
om vaktmästarens aflöning -—- hvilka båda förslag afse att gifva denne
en fastare ställning vid institutet — föreligger den olikhet, att myndigheterna
vilja bereda honom två ålderstillägg, hvartill vaktmästarna vid
karolinska institutet äga rätt, medan kommittén anser, att han blott bör,
liksom vaktmästare i allmänhet vid ämbetsverk med ny lönereglering,
komma i åtnjutande af ett ålderstillägg.
Enligt min åsikt torde ifrågavarande vaktmästare ej böra aflönas
sämre än karolinska institutets motsvarande vaktbetjänte. Det arbete, som
fordras af honom, är efter hvad jag genom inspektor, själf anställd vid
karolinska institutet, inhämtat fullt jämförligt med det som kräfves af
vaktmästare vid flera af karolinska institutets institutioner, och lärarrådet
har intygat, att han är så bunden af sin tjänst, att han ej har tillfälle
till någon extra förtjänst genom arbete annorstädes.
Ifrågavarande vaktmästare bör, såsom nämndt, ej aflönas sämre än
karolinska institutets motsvarande vaktbetjänte. Men å andra sidan uppenbarligen
ej heller bättre. Jag finner därför det spårsmål, som i annat
sammanhang uppkommit om höjande af ålderstilläggens belopp för
vissa vaktbetjänte, icke för närvarande böra föranleda- någon åtgärd i fråga
om tandläkarinstitutets vaktmästare. Jag vill alltså nu tillstyrka, att
honom måtte beredas, jämte den för vaktmästare i allmänhet numera
vedertagna aflöning å stat, rätt till två ålderstillägg, hvartdera å. 100
kronoxg efter 5 och 10 års tjänstgöring.
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
Kommittén har biträdt myndigheternas förslag om förhöjning af anslagsposten
för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromål från 300
kronor till 700 kronor. Äfven jag anser denna förhöjning äga fog för
sig. Beloppets fördelning på särskilda tjänstemän må framdeles såsom
hittills blifva vederbörande myndighets sak att bestämma.
Hvad slutligen angår inspektörs arfvode delar jag äfven i fråga härom
kommitténs mening, hvilken ansluter sig till lärarrådets första förslag,
framställdt år 1908 och innebärande anslagsbeloppets fördubbling.
Såsom kommittén erinrat tillökas inspektörs arfvode genom andel i examensafgifterna.
På grund af hvad jag nu anfört anser jag mig böra förorda framläggande
för Riksdagen af följande
Förslag till aflöningsstat för tandläkarinstitutet:
--—------- |
K r o |
n o r |
|||
Tjänst- |
|||||
görings- |
Orts- |
Summa |
|||
pennin- gar |
tillägg |
||||
För bestridande af inspektorsgöro- |
|||||
mål ................................................ |
— |
— |
— |
800 |
|
1 lärare i protéslära och tan dr eg- |
|||||
lering............................................ |
3,600 |
1,900 |
— |
5,500 |
Efter 5 år kan 16- |
1 d:o i tandkirurgi, tillika poli- |
nen höjas med oOO |
||||
klinikföreståndare ..................... |
3,300 |
1,700 |
— |
5,000 |
10 år med ytter- |
1 d:o i tandfyllningskonst ......... |
3,000 |
1,500 |
— |
4,500 |
ligare 500 kronor. |
1 laborator i protéslära och tand- |
|||||
! reglering, arfvode ..................... |
— |
— |
— |
3,000 |
|
! 1 assisterande lärare i tandki- |
|||||
rurgi, arfvode.............................. |
— |
— |
— |
3,000 |
|
1 laborator i tandfyllningskonst |
|||||
arfvode .......................................... |
— |
— |
— |
3,000 |
|
1 assistent vid protéslaboratoriet, |
|||||
arfvode .......................................... |
- |
— |
— |
1,200 |
|
1 d:o vid polikliniken, arfvode |
— |
_ |
900 |
||
1 d:o vid tandfyllningslabora- |
—■ |
||||
toriet, arfvode ........................... |
— |
1 — |
1 — |
i 900 |
|
Transport |
1 |
— 27,800 |
4S
Kungi. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 77.
Kronor
Lön |
Tjänst- görings- pennin- gar |
Orts- tillägg |
Summa |
|
Transport |
_ |
___ |
_ |
27,800 |
För bestridande af göromål så-som laboratoriebiträde vid pro- |
||||
téslaboratoriet ........................... |
— |
— |
— |
2,000 |
1 vaktmästare .......................... |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
För bestridande af sekreterar- och |
||||
kamrerargöromål........................ |
— |
— |
700; |
|
Summa |
_ |
— |
— 31,7<K) |
Efter 5 år kan lö-j
nen höjas med lOOj
kronor och efter;
10 år med ytter-1
ligare 100 kronor.
^ Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
Riksdagens medgifvande till att samtliga i den föreslagna staten upptagna
ålderstillägg må utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till
ålderstillägg torde böra inhämtas.
För åtnjutande af de ordinarie lärare och vaktmästaren tillkommande
aflöningsförmåner böra vissa villkor och bestämmelser fastställas. I nära
öfverensstämmelse med kommittén anser jag, att i sådant hänseende bör
föreskrifvas:
att innehafvare af ordinarie befattning vid tandläkarinstitutet skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring i institutets organisation
eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt
i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning
och den aflöning han innehar, i enlighet med nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;
att med ordinarie befattning vid tandläkarinstitutet icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid institutet ej heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Ivungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej kanslern
för rikets universitet uppå därom gjord framställning och efter pröfning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar ej må uppbäras af tjänstinnehafvare under
honom beviljad tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå till den, som
uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den, som
undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller
särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af
lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han
af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af universitetskanslern
pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden
innehållas, såvida ej kanslern finner skäligt låta honom uppbära något
däraf;
å t i fråga om i staten medgifven förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehafvande af befattning tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under
mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af
förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
och för andra förhöjningen, efter ytterligare fem år, på samma villkor,
under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af
kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit
uppnådd; skolande befattningshafvare vid tandläkarinstitutet därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft
förflutit från hans tillträde till befattningen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning^
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga om
Bih. till 1’iksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 55 Haft. 7
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, soin därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen; samt
att den, som tillträder de nya aflöningsförmånerna, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed.
Därjämte torde höra förklaras,
att en hvar, som med eller efter ingången af det år, med hvars början
den nya staten träder i kraft, tillträder ordinarie befattning vid tandläkarinstitutet,
skall vara pliktig att underkasta sig nyssberörda villkor och
bestämmelser, samt
att de förutvarande innehafvare af ordinarie lärarbefattningar vid institutet,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat
föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid cfån rätt till pension,
som dittills tillkommit dem.
Det af mig framlagda förslaget till stat för tandläkarinstitutet öfverensstämmer
i fråga om de särskilda posternas slutsummor i allo med
kommittéförslaget. Lika med detta skulle alltså mitt förslag kräfva en
förhöjning af det nuvarande förslagsanslaget för tandläkarinstitutet, högst
16,000 kronor, med 15,700 kronor eller till högst 31,700 kronor. Såsom
kommittén påpekat innebär dock förslaget, med hänsyn till nu utgående
extra anslag, som ej vidare skulle erfordras, i själfva verket blott en förhöjning
af 6,700 kronor eller, om hänsyn tages till hittills utgående extra
lönetillägg, 4,015 kronor.
Någon förhöjning af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstil
lägg anser jag ej påkallas af de förändrade bestämmelser rörande rätt
till ålderstillägg, som af mig ifrågasatts.
Linder åberopande af hvad jag i detta ärende yttrat tillstyrker jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes, med återkallande af den i 1910 ars statsverksproposition
giorda framställning rörande lönereglering vid tandläkarinstitutet,
föreslå Riksdagen att
dels godkänna den nu af mig förordade nya aflöningsstat för tandläkarinstitutet
jämte nyss omförmälda, för åtnjutande af däri upptagna
aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,
51
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
dels förklara, att en hvar, som med eller efter ingången af det år, med
hvars början den nya staten träder i kraft, tillträder ordinarie befattning vid
tandläkarinstitutet, skall vara pliktig att underkasta sig nyssberörda villkor
och bestämmelser, samt att de förutvarande innehafvarne af ordinarie
lärarbefattningar vid institutet, hvilka icke före viss angifven tidpunkt
anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt
nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i
• lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11 oktober
1907, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,
dels medgifva, att samtliga befattningshafvares vid tandläkarinstitutet
ålderstillägg enligt staten må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslag: ålderstillägg,
dels ock höja det under anslagen till karolinska mediko-kirurgiska
institutet med rubrik: tandläkarinstitutet, uppförda ordinarie förslagsanslaget
från dess nuvarande belopp af: högst 16,000 kronor med 15,700
kronor, eller till: högst 31,700 kronor.
Hvad departementschefen sålunda hemställt behagade
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets
öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle proposition
af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas
till Riksdagen.
Ur protokollet:
Ernst Törnell.
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
Bilaga.
Afskrift.
Antalet studerande vid tandläkarinstitutet och därifrån utexaminerade
har åren 1906—1909 varit sålunda fördeladt.
År 1906 |
År 1907 |
År 1908 |
År 1909 |
|||||
yår- |
llöst- |
vår- |
höst- |
yår- |
liöst- |
vår- |
höst- |
|
terra. |
term. |
term. |
term. |
term. |
term. |
term. |
term. |
|
Studerande ä teoretiska afdelnhigen............... |
34 |
.72 |
4 ''2 |
37 |
24 |
36 |
35 |
39 |
» ä praktiska » ............... |
34 |
46 |
36 |
57 |
58 |
63 |
57 |
63 |
Summa |
68 |
ÖS |
78 |
94 |
82 |
99 |
92 |
102 |
Utexaminerade från institutet ..................... |
10 |
6 |
15 |
4 |
11 |
9 |
8 |
15 |
Summa |
16 |
19 |
20 |
2 |
3 |
Sammanlagda beloppet af de afgifter, en studerande vid tandläkarinstitutet
— med lärotiden beräknad till tre år — har att erlägga, uppgår
för närvarande till omkring 915 kronoi*, enligt följande fördelning:
Den teoretiska kursen (ettårig):
afgifter för undervisningen under hösttermin
» » » » vårtermin
examensafgift..........................................................
115 kronor
90
25
Den praktiska kursen (tvåårig):
terminsafgifter för två höstterminer å 120 kronor........................ 240 kronor
» » » vårterminer å 150 » 300 »
afgift för undervisning i kirurgi....................................... omkring 45 »
examensafgifter.......................................................................................... 100 »
Summa omkring 915 kronor
Vid tandläkarinstitutets poliklinik och laboratorier har ungefärliga
antalet patientbesök under åren 1906—1908 utgjort:
är 1906 är 1907 är 1908
å polikliniken.................................................................... 12,200 11,900 12,000
» tandfyllningslaboratoriet............................................. 7,300 8,500 8,800
» protéslaboratoriet ................................ 4,400 6,000 6,200
Summa 23,900 26,400 27,000
53
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
l)et torde i detta sammanhang böra omförmälas, att vid tandläkarinstitutet
från den 1 oktober 1909, med universitetskanslerns medgifvande,
tills vidare anställts en kassörska, hvilken har till uppdrag att uppbära
och redovisa de s. k. patientafgifterna, d. v. s. ersättningar af bemedlade
patienter för förbrukad materiell i och för behandlingen å protés- och tandfyllningsafdelningarna.
Aflöningen till ifrågavarande kassörska utgår med
100 kronor i månaden, dock högst 1,000 kronor för år räknadt, och bestrides
af de nämnda patientafgifterna.
Bilaga.
Afskrift.
Sammandrag af tandläkarinstitutets räkenskaper för dr 1908:
Inkomster:
Statsanslag till aflöning....................................................... ..................
Studieafgifter för deltagande i de vid institutets klinik och laboratorier
anordnade ordinarie kurser
Examensafgifter ...................................................................................•......
Laboratorieafgifter för deltagande i de extra och fakultativa
undervisningskurserna........................................................................
Patientafgifter (materiellersättningar af bemedlade patienter)
Anslag af Stockholms stad .....................................................................
Omföring från extra statsanslag till institutets utvidgning (»ökade
utgifter för uppvärmning, belysning och renhållning m. m.»)
19,685: —
15,615: —
1,000: —
630: —
5,504: 15
1,500: —
500: —
Summa 44,434:15
Utgifter:
Aflöning (ålderstillägg och extra lönetillägg inberäknade)............
Lokalhyra (efter afdrag för vaktmästarens bostad) ........................
Lokalens underhåll och inredning.........................................................
Yed och kol ...............................................................................................
Gas och elektricitet....................................................................................
Transport
BUu till Riksd. Prot. 1.910. 1 Sami. 1 Afd. 55 Höft.
19,685 |
— |
4,850 |
— |
2,186 |
32 |
960 |
— |
1,972 |
04 |
29,653 |
36 |
S
54
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
Transport 29,653: 36
Vatten ............................................................................................................ 59: 20
Renhållning................................................................................................... 816: 55
Handdukar och tvätt................................................................................. 714: 08
Glas och allmänna förbrukningsartiklar............................................. 580: 91
Instrument och verktyg ........................................................................... 62: 21
Medicinalier och förbandsartiklar ......................................................... 135: 32
Skrifmaterialier, trycksaker, annonser, telefon o. d......................... 697:76
Materiell för den praktiska verksamheten vid laboratorierna...... 4,599: 73
Leverering till statskontoret..................................................................... 7,115: -
Summa 44,434: 15
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1910.