Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

1

N:o 25.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtande
af en lägenhet från förra fänrikshostället 1
mantal Rödje n:r 1 i Östergötlands län; gifven Stockholms
slott den 28 januari 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,

att lägenheten Bygget med i statsrådsprotokollet angifvet område
må, enligt kungl. kungörelsen angående förändrade grunder för åtgärder
i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva
egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar den 31 december
1909 och med iakttagande af de i kungl. brefvet till domänstyrelsen
samma dag i fråga om tillämpningen af berörda grunder m. m. meddelade
närmare bestämmelser, från förra fänriksbostället 1 mantal Rödje
n:r 1 i Trehörna socken af Östergötlands län upplåtas.

De till ärendet hörande handlingar jämte karta skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och'' Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

öskar Nyländer.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 23 Höft.

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28
januari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensyärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,
von Sydow.

Departementschefen, statsrådet Nyländer, anföide.

Vid en den 29 september 1908 å förra fänriksbostället 1 mantal
Rödie n:r 1 i Trehörna socken af Östergötlands län hållen uppskattningsförrättning
för förnyad utarrendering från den 14 mars 1911 af
nämnda egendom, som lämnar mer än 600 kronor i årligt arrende,
hafva uppskattningsmännen väckt förslag om afsöndring och försäljning

från egendomen af en lägenhet. . , . , aA

Med anledning häraf har domänstyrelsen, i skrifvelse den 24
september 1909, under åberopande af 7:de punkten i nådiga skrifvelsen
till styrelsen den 25 september 1896, angående bestämmelser att tjäna
till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner,
underställt ärendet Eders Kungl. Maj:ts nådiga prejning
och därvid öfverlämnat instrumentet öfver berörda förrättning,

3

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 25.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes skrifvelse i ärendet den 11
september 1909 och öfriga till detsamma hörande handlingar, däribland
en af förste landtmätaren Joh. Er. Linder år 1908 öfver egendomen
upprättad karta med beskrifning.

Af handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 1 mil från Tranås järnvägsstation
och 5 mil från Grenna stad, innehåller en sammanlagd areal af 175
hektar 90,1 ar och innehafves för närvarande på arrende af arrendatorn
Gustaf Gustafsson.

I nyssnämnda areal ingår lägenheten Bygget, omfattande ägofigurerna
n:ris 41—50 å kartan om tillhopa 6 hektar 21 ar, däraf 82,2
ar tomt och åker, 4 hektar 77 ar äng, 59 ar afrösningsjord och 2,8
ar impediment. Lägenheten är belägen å ömse sidor om en genom
hemmanet gående väg samt på ett afstånd af omkring 400 meter från
hufvudgårdens åbyggnader.

Å lägenheten finnas stuga, bod, vedskjul och svinhus, som ägas af
arrendatorn Gustafsson.

Med förmälan, att Gustafsson önskade att, när han framdeles till
förmån för hemmavarande söner lämnade arrendet, förvärfva nämnda
lägenhet till ålderdomshem för sig, hafva uppskattningsmännen föreslagit,
att lägenheten måtte från egendomen afsöndras och till Gustafsson
försäljas, samt åsatt densamma ett saluvärde af 1,000 kronor, däraf
137 kronor för vedskog.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har jämväl ansett lämpligt,
att lägenheten afsöndrades från egendomen, samt öfverlämnat från
Gustafsson inom föreskrifven tid inkommet, af behörig borgensförbindelse
åtföljdt, skriftligt förklarande, att han önskade inköpa lägenheten för
köpeskilling, motsvarande åsätta saluvärdet, att erläggas under loppet
af tio år med en tiondel årligen.

Jämväl domänstyrelsen, som meddelat, att förbemälde Gustafsson
varit arrendator af egendomen alltsedan år 1881, har hemställt, att
ifrågavarande lägenhet måtte från egendomen afsöndras och till Gustafsson
försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1911 mot en köpeskilling
af 1,000 kronor att betalas under loppet af tio år med en tiondel årligen
och i öfrigt på de i 6:e punkten af nådiga skrifvelsen den 25 september
1896 stadgade villkor.

I samband med detta ärende anhåller jag få erinra, att, sedan
Riksdagen godkänt vissa förändrade grunder att från och med den 1
januari 1910 tjäna till efterrättelse vid upplåtande af egnahemslägen -

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

heter från kronoegendomar, Eders Kungl Maj:t genom kungörelse den
31 december 1909 fastställt berörda grunder samt genom nådigt bref
till domänstyrelsen samma dag meddelat närmare bestämmelser för tilllämpningen
af dessa grunder och för öfvergången från de i ämnet hittills
gällande föreskrifter.

Enligt de förändrade grunder, som följaktligen numera skola tilllämpas
vid upplåtelser af ifrågavarande slag, förfares hufvudsakligen
på följande sätt. Vid inträffande arrendeledigheter upprättas, såsom
hittills, styckningsförslag, därvid saluvärde samt äfven arrendevärde
åsättas de till försäljning afsedda lägenheterna. Beträffande fastigheter,
som icke äro utarrenderade, ankommer det på domänstyrelsen att taga
initiativ i fråga om upprättande af dylikt förslag. Förslaget underställes
därefter Kungl. Maj:ts pröfning. Afser förslaget fastighet, som icke
må försäljas utan .Riksdagens vidare hörande, skall förslaget, om Kungl.
Maj:t finner detsamma förtjäna beaktande, hänskjutas till Riksdagen.
Sedan styckningsförslaget vunnit vederbörligt gillande, vidtagas åtgärder
till lägenheternas upplåtande. I fråga om lägenhet, som är bebyggd
med enskild person tillhörigt bostadshus, bör, liksom enligt hittills
gällande bestämmelser, i första hand hembud ske till ägaren af huset.
Denna rätt att erhålla hembud har emellertid numera utsträckts därhän,
att densamma, under vissa förutsättningar, omfattar jämväl brukare af
lägenhet, bebyggd med kronan tillhöriga hus. Antages icke hembudet,
ankommer det på domänstyrelsen att besluta, huruvida lägenheten skall
utbjudas till försäljning i samma ordning som de lägenheter, för hvilka
hembud icke äger rum, eller på annat sätt disponeras. Lägenheter, som
icke hembjudas, skola utbjudas till försäljning under hand. Kan i denna
ordning antagligt anbud icke erhållas, skola lägenheterna genom domänstyrelsens
försorg utarrenderas på viss kortare tid för att därefter ånyo
utbjudas till försäljning. Först sedan utbud sålunda skett ett flertal
gånger, utan att försäljning kommit till stånd, kan försäljning å auktion
komma i fråga. De nya grunderna innehålla dessutom, bland annat,
äfven vissa förändrade bestämmelser om köpevillkor och om sättet för
verkställande af likvid för iuköpta lägenheter.

Af hvad jag sålunda anfört framgår att, i olikhet mot hvad hittills
varit förhållandet, hembud till viss person af till upplåtelse föreslagen
lägenhet härefter icke behöfver verkställas, innan styckningsförslaget
vunnit fastställelse. Dylikt hembud skall nämligen framdeles i
likhet med öfriga åtgärder för lägenheternas upplåtande ske först efter
det styckningsförslaget blifvit behörigen pröfvadt. Vid hädanefter
skeende upplåtelser erfordras följaktligen icke heller från statsmakternas

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 25. 5

sida något särskilt medgifvande beträffande upplåtelse till hembudsberättigade
brukare.

I fråga om öfvergången till de nya bestämmelserna bar någon
för hvarje fall gällande regel icke kunnat uppställas. Å ena sidan torde
det nämligen vara uppenbart att, därest förberedande åtgärder, såsom
t. ex. uppskattningsförrättningar, hembud m. m., verkställts före den 1
januari 1910 och följaktligen ägt rum enligt hittills gällande föreskrifter,
dylika åtgärder i allmänhet icke behöfva vidtagas på nytt, äfven om
upplåtelserna komma till stånd först efter ingången af år 1910. Å andra
sidan lärer den omständigheten, att förberedande åtgärder af ett eller
annat slag skett före sistnämnda tidpunkt, icke böra föranleda därtill,
att äldre föreskrifter i sin helhet tillämpas vid härefter skeende upplåtelser*
som grunda sig på dessa åtgärder. De nya bestämmelserna om sättet för
köpeskillingens erläggande, om ordningen för utbjudande af till försäljning
afsedda lägenheter o. s. v. torde nämligen i allmänhet böra komma
i tillämpning å upplåtelser, som beslutas efter den 1 januari 1910, förstnämnda
bestämmelser i de fall, då hembud antagits, endast i den mån
köparen icke föredrager att erlägga köpeskillingen enligt de äldre bestämmelserna.
Till följd af nu angifna förhållanden har Eders Kungl.
Maj:t i ofvanberörda nådiga bref till domänstyrelsen den 31 december
1909 funnit godt föreskrifva, att de nya bestämmelserna skola vinna tilllämpning
å sådana upplåtelser, som beslutas efter ingången af år 1910,
dock att, om förslag till dylik upplåtelse grundar sig på uppskattningsförrättning,
som redan före sistnämnda tid vidtagits, på Kungl. Maj:t
ankommer, om och i hvad mån hittills gällande bestämmelser skola vid
upplåtelsen tillämpas.

Därest Eders Kungl. Maj:t således erhåller Riksdagens bemyndigande
att försälja en lägenhet i enlighet med bestämmelserna i sistnämnda
nådiga bref, erhåller Eders Kungl. Maj:t därvid jämväl rätt att
vid försäljningen i enlighet med berörda öfvergångsstadgande och under
däri nämnd förutsättning tillämpa antingen de gamla eller de nya
bestämmelserna.

Slutligen torde jag få erinra därom att, enligt hvad Riksdagen i
skrifvelse den 24 maj 1909 meddelat, Riksdagen medgifvit, bland annat,
att köpeskillingarna för sådana områden och lägenheter, till hvilkas
försäljning från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten
tillhöriga skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar Riksdagen
under tiden från och med 1910 års början till och med utgången
af år 1912 på därom särskildt gjorda framställningar kunde lämna tillstånd,
finge af Kungl. Maj:t disponeras för inköp af skogbärande eller

6 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 25.

till skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna
i Norrland och Dalarna. Någon framställning till Riksdagen
rörande användningen af dylik köpeskilling erfordras således i dessa
fall icke.

I anslutning till hvad jag i ärendet anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva
att lägenheten Bygget må enligt ofvanberörda kungörelse och med
iakttagande af de uti nådiga brefvet till domänstyrelsen den 31 december
1909 meddelade närmare bestämmelser från ifrågavarande egendom
upplåtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle proposition i ämnet, af den
lydelse bilaga . . . till detta protokoll utvisar, till
Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:
Erland Falk.