Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 19.
1
N:o 19.
Kungl. Maj.-ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag
till lag om ändrad lydelse af § 27 mom. I värnpliktslagen
den 14 juni 1901; gifven Stockholms slott den
21 januari 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att antaga en så lydande
Lag
om ändrad lydelse af § 27 mom. 1 värnpliktslagen, den 14 juli 1901.
Härigenom förordnas, att § 27 mom. 1 värnpliktslagen skall erhålla
följande ändrade lydelse:
§ 27.
1. . Värnpliktig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för
sm utbildning tjänstgöra under fredstid i det antal dagar, som här
nedan angifves, nämligen:
, a) fotfolket, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsinqenjörtrupperna
och trängen i sammanlagdt tvåhundrafyrtio*dagar, hvilken
tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall”fullgöras:
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundrafemtio dagar
under andra året; samt
med en rep<5titions-(regements-)öfning om trettio dagar under hvart
och ett af andra, tredje och fjärde åren;
Bih. till Rikscl. Prot. 1910. 1 Sami. 1 ■Afd. 17 Haft. (N:o 19.)
Värnpliktigs
utbildnings
tid.
1
2 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.
b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraf trupperna
i sammanlagdt trehundrasextiofem dagar, hvilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras: .
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundraåttioen dagar,
som tager sin början under första året, samt .
med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under hvart
och ett af andra och tredje åren; ... .
c) vid flottan i sammanlagdt trehundra dagar, hvilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
af de i § 25 mom. 1 a) nämnda värnpliktiga äfvensom åt andra
å sjömanshus inskrifna värnpliktiga till det antal Konungen bestämmer
i en följd under första och andra året eller, där Konungen till följd
af särskilda omständigheter pröfvar nödigt, under allenast andra aret,
af dem, som utan att tillhöra sjömanshus jämlikt § 25. mom. 1 b)
tilldelats flottan och som därvid inskrifvits till sjötjänst, jämväl i en
följd under andra året eller, där Konungen till följd af särskilda omständigheter
pröfvar nödigt, med en första tjänstgöring om tvåhundra
dagar under första eller andra eller under första och andra aret samt
med en repetitionsöfning om etthundra dagar under fjärde året,
af till fästningstjänst inskrifna värnpliktiga med en första tjänstgöring
om tvåhundrafemtioåtta dagar, som tager sin början under forsta
eller andra året, och med en repetitionsöfning om fyrtiotvå dagar under
fjärde året, samt ....... , .
af flottans öfriga värnpliktiga med en första tjänstgöring om tvåhundra
dagar under första eller andra eller under första och andra aret
samt med en repetitionsöfning om etthundra dagar under fjärde aret.
För värnpliktig, som tilldelats fotfolket och uttagits till särskild
vinterutbildning (skidlöpareänst), må, på sätt Konungen finner godt förordna,
första tjänstgöringen taga sin början redan under forsta aret.
Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig
sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning
vid hären eller flottan, så ock värnpliktig, som för utbildning vid bottlands
infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrilmngsområde,
må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra honom
åliggande tjänstgöring i en följd.
Värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och iuiigjort darefter
följande föreskrifna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring,
äfvensom värnpliktig, hvilken aflagt tandläkarexamen, ma, pa
sätt Konungen förordnar, fullgöra två eller flera repetitionsöfnmgar i
en följd.
3
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
Repetitionsöfning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna, äga rum
vid de inom Gräfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och
med den 11 juli till och med den 31 augusti samt
vid öfriga fotfolksregementen, med undantag af de för sjöfästningarna
afsedda, under tiden från och med den 11 juli till och med
den 9 september.
Denna lag träder genast efter utfärdandet i kraft.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas j och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
O. B. Malm.
4
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.
Fråga om
utbildning af
skidlöpare
i Boden.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 januari 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden Petersson,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Departementschefen, statsrådet Malm, yttrade härefter.
»Enligt förslaget till 1901 års härordning skulle i Boden förläggas
följande truppförband för att tillika utgöra fästningens fredsbesättning,
nämligen: Norrbottens regemente, två divisioner af Norrlands artilleriregemente,
sex kompanier af Boden-Karlsborgs artilleriregemente och
Bodens ingenjörkår. De värnpliktiga vid dessa truppslag skulle tjänstgöra
sammanlagdt 365 dagar. .
Riksdagen antog härordningsförslaget med den förändring, att värnpliktstjänstgöringen
vid infanteriet,. fästningsartilleriet och fästmngsingenjörtrupperna
nedsattes till 240 dagar. Med anledning häraf varierar
besättningens storlek högst betydligt och är särskildt svag under tiden
efter repetitionsöfningarnas slut och till beväringsrekrytskolomas början.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 19.
5
I chefens för generalstaben förslag den 18 juni 1906 till försvarsväsendets
stärkande har framlagts ett förslag till besättningsfrågans
ordnande. Enligt detta skulle icke blott nyss nämnda värnpliktigas
tjänstgöringstid utsträckas till 365 dagar, utan därjämte
skulle den fast anställda personalen vid Norrbottens regemente ökas, en
kavalleribataljon förläggas till Norrbotten och möjligen äfven så småningom
ökning ske af i Bodens besättning ingående truppförband af
fästningsartilleriet och fästningsingenjörtrupperna.
1907 års generalskommission kräfde ytterligare kaderökning vid
Norrbottens regemente äfvensom ökning af antalet infanteriet tilldelade
värnpliktiga i viss vapentjänst vid samma regemente och upprättandet
af en särskild artilleridivision för Boden. Inkallandet till första tjänstgöring
skulle ske i två omgångar.
Dessa förslag ligga för närvarande under behandling i den parlamentariska
försvarskommittén.
I skrifvelse den 24 december 1908 framhöll emellertid kommendanten
att erfarenheten från de senare åren gifvit vid handen, att besättningen
i Boden under tiderna mellan beväringsrekrytskolorna och
repetitionsöfningarna icke ens vore tillräcklig för den i fredstid densamma
åliggande vaktgöring och garnisonstjänst i öfrigt.
Sedan vederbörande myndigheter yttrat sig öfver berörda skrifvelse,
remitterades densamma till särskilda sakkunniga, tillkallade för att åt
parlamentariska försvarskommittén verkställa utredning om säkerhetstjänsten
vid rikets fästningar. Dessa sakkunniga afstyrkte på det kraftigaste,
att bevakningen af fästena skulle ske genom civil personal,
samt utvecklade ett redan af kommendanten antydt förslag att råda bot
på det i kommendantens berörda skrifvelse omförmälda missförhållandet.
Detta förslag var grundadt på att Norrbottens och Västerbottens
regementen samt i synnerhet Västernorrlands regemente under sista åren
till och med 1907 plägat erhålla betydliga årskontingenter värnpliktiga;
och gick förslaget i hufvudsak ut på, att en del af dessa värnpliktiga skulle
utbildas i Boden under vintermånaderna och att värnpliktslagen därför
skulle så ändras, att värnpliktiga vid infanteriet kunde inkallas redan
på hösten första värnpliktsåret.
Efter det de sakkunniga afgifvit sitt yttrande, befanns vid inskrifningsförrättningarna
emellertid, att under år 1908 värnpliktskontingenterna
vid nyss nämnda tre regementen blifvit betydligt mindre än föregående
år; ocli ansåg jag mig därför icke kunna för Eders Kungl. Maj:t framlägga
det uppgjorda förslaget, utan anmodade jag chefen för general
-
Förslag till
definitiv lösning
af besättningsfrågan.
Kommendantens
förslag
till interimis
fisk lösning
af besättnings
frågan.
Inkommendering
af indelt
manskap.
Chefens för
generalstaben
förslag till
interimistisk
lösning af bevakningsf
rågan.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
staben att till Eders Kungl. Maj:t inkomma med nytt förslag angående
besättningens i Boden uppbringande till sådan styrka, att den, äfven
innan garnisonsfrågan blifvit slutgiltigt löst, blefve något så när tillräcklig
för där erforderlig bevakningstjänst.
Vid slutet af repetitionsöfningarna 1909 gjorde sig behofvet af
ökad besättning mera kännbart än tillförene. Genom nådigt bref den
11 september 1909 medgaf därför Eders Kungl. Maj:t, att högst 45 man
indelt manskap finge inbeordras till tjänstgöring under tiden intill den
1 maj 1910, samt att de inbeordrade härför skulle åtnjuta särskild ersättning,
i den mån kommenderingen ej fullgjordes mot befrielse från
1910 års repetitionsöfningar; och skulle de af kommenderingen föranledda
utgifter, resekostnader däri inberäknade, af arméförvaltningen förskjutas
för att sedermera anmälas till ersättande.
Uti underdånig skrifvelse den 19 november 1909 har chefen för
generalstaben afgifvit ofvan nämnda från honom infordrade förslag.
Härvid har bemälde chef till en början erinrat om, att det inom
generalstaben pågått utredning angående lämpligaste sättet att bibringa
viss personal vid infanteriregementena erforderlig utbildning i skidlöpartjänst.
Denna utredning hade gifvit vid handen, att lämpligaste sättet
att nå detta mål vore att kommendera värnpliktiga samt i viss utsträckning
fast anställd personal till genomgående af särskild vinterutbildning
(skidlöpartjänst) vid truppförband, förlagdt till någon af rikets nordliga
delar. Beträffande storleken af den kontingent värnpliktiga, som
årligen borde uttagas till särskild vinterutbildning, syntes, i betraktande
af det önskvärda antalet på krigsfot af sålunda utbildade värnpliktiga,
en årskontingent af 300— 400 man böra uttagas, hvarvid dock, så länge
erfarenhet änmi saknades om, i hvilken utsträckning uttagningen kunde
komma att ske på frivillighetens väg, årskontingenten syntes böra hållas
närmare den lägre gränssiffran, dock ej understigande denna. Beträffande
valet af truppförband, till hvilket utbildning i skidlöpartjänst lämpligen
borde förläggas, vore visserligen ur utbildningssynpunkt att föredraga,
att ett sådant truppförband valdes, där vakttjänstgöringen så
litet som möjligt komme att göra intrång på trupputbildningen. Då
emellertid, därest dylik vinterutbildning blefve förlagd till Boden, vakttjänst
skulle förekomma endast omkring hvar tjugonde, högst hvar fjortonde
dag, syntes uti denna omständighet något hinder icke böra möta
för vinterutbildningens förläggande till Norrbottens regemente.
7
Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
Chefen för generalstaben har vidare erinrat därom, att den ifrågasatta
särskilda vinterutbild ningen icke borde meddelas på sådant sätt,
att öfriga utbildningsgrenar eftersattes, och alltså ej fortgå under de
värnpliktigas hela öfningstid. För att tillförsäkra de värnpliktiga en
grundlig vinterutbildning borde den första repetitionsöfningen fullgöras
i. följd med rekrytskolan, hvarigenom vunnes en sammanhängande utbildningstid
af sex månader. De båda senare repetitionsöfningarna borde
fullgöras vid de regementen, Indika de värnpliktiga tillhörde, då nämligen
i annat fall dels utbildning under sommaren uti kompani- och
högre förband, hvilken för ifrågavarande värnpliktiga vore af icke mindre
betydelse än öfriga, skulle bortfalla, dels ock känslan af samhörighet
med de regementen, hvilka de såväl i krig som fred tillhörde, skulle
gå förlorad. För att utnyttja vintern blefve det emellertid nödvändigt,
att första tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga toge sin början
redan under första året, omkring den 1 oktober, och fortginge in på
det andra med därpå omedelbart följande första repetitionsöfning, eller
intill den 1 april. Införandet af en ny bestämmelse uti värnpliktslagen
vore därför erforderlig af innehåll, att första tjänstgöringen finge,
på sätt Eders Kungl. Maj:t funne godt förordna, taga sin början redan
under första året för värnpliktig, som tilldelades fotfolket och uttagits
till särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst).
Kommendanten i Boden har förklarat sig intet hafva att erinra mot Kommendangeneralstabschefens
förslag, då därigenom förtrogenheten med en verklig tenB yttrande
vintertjänst skulle väsentligen ökas inom armén på samma gång som genefaiTtabaskidlöparutbildningen
för militära behof skulle komma att i högst afse- c{^feD9
värd grad främjas. Därtill komme, att behofvet af fredsbesättning i f°‘elag''
Boden skulle, åtminstone till en viss grad, blifva tillgodosedt under den
tid, som för närvarande läge mellan slutet af regementsöfningarna vid
Norrbottens regemente intill början af följande års beväringsrekrytskola.
Ur vinterutbildningens synpunkt vore visserligen önskvärd!, att tjänstgöringen
icke toge sin början förr än i midten af oktober, men med
hänsyn till inkvarteringen och fredsbesättningsändamålet syntes den
föreslagna tiden fördelaktigare. Den tjänstgöring af 180 dagar, som
de till vinterutbildning (skidlöpartjänst) uttagna värnpliktiga skulle fullgöra
vid Norrbotteus regemente, borde nämligen infalla mellan slutet
af regementsöfningarna och början af beväringsrekrytskolan vid nämnda
regemente.
8
Armé
förvaltningens
yttrande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.
A r m é fö r v al t u i n ge n s intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse
hafva ansett det af generalstabschefens förherörda utlåtande
framgå, att viss del af det erforderliga befälet vid. den trupp, som skulle
sammandragas till den ''ifrågavarande vinterutbildningen, kunde behöfva
beordras från till Boden icke förlagda truppförband. Då den tjänstgöring
utom respektive förläggningsorter, som sålunda kunde komma
att åläggas vissa officerare och underofficerare, icke torde kunna hänföras
till sådan tjänstgöring vid vapenöfning, som anordnades i stället
för dylik vid vederbörandes egna regementen, och under hvilken dagtraktamente
enligt aflöningsreglementet för armén ej utginge, kunde
icke undvikas årlig extra kostnad för tillfällig aflöning iinder de föreslagna
utbildningskurserna. Dessutom komme gifvetvis särskilda kostnader
att årligen uppstå för de färder i trupp eller resor, hvilka erfordrades
för personalens inställelse till och afgång från tjänstgöringen,
äfvensom eventuellt för manskapets underhåll under dylika färder.
Härigenom torde emellertid icke föranledas några så väsentligt
ökade utgifter för vederbörliga anslag, nämligen reseanslaget, värnpliktsanslaget
och mathållningsanslaget, att höjning i något af dem därför
kunde vara nödvändigt; och funne arméförvaltningen sig följaktligen
sakna anledning att hemställa om aflåtande af framställning till Riksdagen
i sådant syfte.
Det nu föreliggande förslaget afsåga att till tjänstgöring redan
innevarande år under en tid af tre månader skulle inkallas minst 300
värnpliktige, hvilkas tjänstgöring enligt nu gällande bestämmelser eljest
skulle taga sin början först under år 1911. För bestridande af utgifterna
för detta manskaps underhåll m. m. samt för penningbidrag till
detsamma vore visserligen erforderliga medel beviljade å 1911 års riksstat,
men till följd af tjänstgöringens framflyttning komme gifvetvis 1910 års
underhåll s an slag att drabbas af ej obetydliga kostnader, för hvilka medel
ej funnes tillgängliga förr än år 1911; och vidare komme år efter ar enahanda
förhållanden att inträffa, så länge den provisoriska anordningen med
tjänstgöringens framflyttning fortfore. Hvad beträffade de anslag, som
hade att bekosta beväringsmanskapets aflöning och förplägnad, vore jii
dessa båda af förslagsanslags natur, och följaktligen torde svårighet ej
föreligga, att låta dessa anslag vidkännas den framflyttning af utgifter,
som af ett bifall till förslaget i denna del skulle blifva en följd.
Efter vanliga beräkningsgrunder samt under förutsättning, att 300
man inkallades under 92 dagar, komme öfriga till år 1910 framflyttade
utgifter att belöpa sig:
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
för munderingsanslaget, efter 33 öre för man och tjänst
-
göringsdag, till........................................................................ kr. 9,108: —
för kasernutredningsanslaget, efter 10 öre för man och
tjänstgöringsdag, till............................................................ )) 2,760: —
för intendenturanslaget, efter 6 öre för man och tjänst
göringsdag,
till....................................................................... » 1,656: —
och för sjukvårdsanslaget, efter 2 öre för man och tjänstgöringsdag,
till..................................................................... » 552: —
eller tillhopa kronor 14,076: —
Då dessa reservationsanslag vore så sparsamt tillmätta för år 1910,
att de icke kunde medgifva någon framflyttning af nästföljande års
utgifter, och den nu föreslagna provisoriska anordningen syntes kunna
komma att någon tid fortfara, torde enklaste utvägen att reglera dessa
förhållanden vara, att ersättning bereddes förenämnda reservationsanslag
för ifrågavarande värnpliktiges tjänstgöring under år 1910 efter ofvan angifna
beräkningsgrunder, samt att därefter vederbörlig afräkning ägde rum
det år, den nu föreslagna provisoriska anordningen aflöstes. Denna
ersättning torde emellertid framdeles på arméförvaltningens framställning
kunna beredas anslagen från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar.
yttrande.
Jag anser det vara ett uppenbart missförhållande, att besättningen Departementei
Boden på sätt kommendanten anfört icke alltid ens räcker till vakt- chefens
göringen och garnisonstjänsten i öfrigt. Visserligen saknas ännu en
del truppförband af specialvapnen uti den i 1901 års härordning tillämnade
besättningen och visserligen hafva de värnpliktigas tjänstgöring
först 1909 vunnit sin fulla utsträckning enligt 1901 års värnpliktslag,
men anmärkta missförhållandet kommer snarare att förvärras än förbättras,
emedan bevakningen kräfver större styrka, allt efter som fästen
och batterier hinna fullbordas. Det synes mig därför oundgängligen
nödigt att snarast försöka råda bot på ifrågavarande förhållande utan
att således afvakta afgörandet af ofvan nämnda till försvarskommitténs
yttrande hänskjutna förslag. Men den provisoriska anordningen bör
naturligtvis icke vara sådan, att den föregriper det slutliga afgörandet.
Chefens för generalstaben föreliggande förslag erbjuder i detta afseende
en utväg. Med hänsyn till de klimatiska förhållandena i vårt
land kräfver fälthären eu särskild vinterutbildning och genom att förlägga
denna utbildning till Boden kan man samtidigt i någon mån provisoriskt
tillgodose dess behof af ökad besättning. Att döma af redan
Bill. till Riksd. Prof. W10. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
vunnen erfarenhet torde det icke vara svårt att å frivillighetens väg —
hvilken synes mig böra såvidt möjligt anlitas — erhålla för ändamålet
erforderligt antal värnpliktige. Men, såsom jag nyss sagt, detta är blott
ett sätt att provisoriskt lösa besättningsfrågan. Behofvet af vinterutbildning
lärer dock vara af mera bestående art. Skulle emellertid besättningsfrågan
framdeles definitivt så ordnas, att vinterkommendering till
Boden blifver obehöflig ur vakttjänstens synpunkt, så kan dock, om
resultaten visa sig goda, sådan kommendering fortfarande förläggas dit
eller, om där saknas utrymme, till annan eller andra garnisonsorter
för . att då uteslutande afse vissa värnpliktigas utbildning för vintertjänst
vid fälthären.
Vinterkommendering af värnpliktiga till Boden torde medföra ökade
utgifter från reseanslaget och värnpliktsanslaget samt möjligen mathållningsanslaget.
Men på sätt armé förvaltningen anfört kunna dessa utgifter
gäldas af samma anslag, utan att dessa behöfva ökas; och för öfrigt
komma de enligt min öfvertygelse att vida understiga de kostnader, som
kommendanten i Boden beräknat för kommendering af indelt manskap.
Vidare medför kommendering af värnpliktiga till Boden eu förskjutning af
vissa kostnader, hvilka beräknats för år 1911, men nu falla redan på år 1910.
I den mån dessa kostnader utgå från förslagsanslag, regleras dock saken
af sigsjälf. De skulle emellertid äfven utgå från fyra reservationsanslag;
och då dessas belopp för år 1910 icke äro tillräckliga att vidkännas ökade
kostnader, synes mig ur räkenskapssynpunkt enklast, att kostnaderna
för år 1910, af arméförvaltningen beräknade till 14,076 kronor, gäldas
af fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar.
För att värnpliktige vid infanteriet skola kunna börja sin tjänstgöring
redan första året fordras ett tillägg till värnpliktslagen i den
af chefen för generalstaben antydda riktning. Lämpligast torde detta
tillägg införas såsom en ny punkt i § 27 mom. 1 och erhålla följande
lydelse: »För värnpliktig, som tilldelats fotfolket och uttagits till särskild
vinterutbildning (skidlöpartjänst), må, på sätt Konungen finner godt
förordna, första tjänstgöringen taga sin början redan under första året.»
Såväl af militära skäl som för undvikande af afsevärda kostnader
är det enligt mitt förmenande högeligen önskligt, att denna lagstiftningsfråga
förelägges nu sammanträdande Riksdag så tidigt, att vid
eventuellt bifall till densamma uttagning till särskild vinterutbildning
(skidlöpartjänst) må kunna äga rum redan vid 1910 års inskrifningsförrättningar,
i hvilket fall den första vinterutbildningskursen kan anordnas
vid Norrbottens regemente i oktober detta år.
11
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 19.
Då jag nu föreslår ändring af § 27 mom. 1 i värnpliktslagen, anhåller
jag att i underdånighet få fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på den i detta moment använda beteckningen »propedeutisk
tjänstgöring vid universitetsklinikerna».
Så länge 1874 års stadga för de medicinska examina och den i
sammanhang med dem föreskrifua kliniska undervisning ännu gällde
afsåg berörda beteckning den tjänstgöring under 6 månader, som studerande,
hvilken ville aflägga medicine licentiatexamen, hade att närmast
efter genomgången medicine kandidatexamen fullgöra vid ettdera universitetets
medicinska, kirurgiska och obstetriska kliniker.
Beteckningen »propedeutisk tjänstgöring vid universitetsklinikerna»
bär emellertid numera en något obestämdare betydelse. I § 20 af nådiga
stadgan angående medicinska examina den 28 juni 1907 föreskrifves nämligen,
att studerande, som vill aflägga medicine licentiatexamen, skall
eiter aflagd medicine kandidatexamen hafva bland annat genomgått dels
under en tid af sammanlagdt 2 månader vid ettdera universitetets medicinska
och kirurgiska kliniker propedeutiska kurser i de viktigaste kliniska
undersökningsmetoderna, i allmän kirurgi och i allmän sjukvårdsteknik
samt därefter under en tid af 4 månader samtidigt hafva fullgjort
grundläggande tjänstgöring vid samma universitets medicinska
och kirurgiska. kliniker samt patalogiskt-anatomiska institution.
Den medicinska utbildning, som afses i § 27 mom. 1 värnpliktslagen,
bör därför numera rätteligen betecknas såsom »propedeutiska
kurser och grundläggande tjänstgöring».
Sedan från sjukvårdsinrättningarna i Lund påpekats värnpliktsla°-ens
ofullständighet i detta afseende, har öfverfältläkaren uti skrifvelse den
16.nfeb™ari ^09 föreslagit, att i § 27 mom. 1 värnpliktslagen måtte i
stallet för orden »och fullgjort omedelbart därefter följande föreskrifven
propedeutisk tjänstgöring vid universitetsklinikerna» insättas »och fullgjort
därefter följande föreskrifua propedeutiska kurser och grundläggande
tjänstgöring». ®
Mot detta förslag har jag intet att erinra.
Fråga om
ändring af
uttrycket
propedeutisk
tjänstgöring
vid
universitets
klinikerna.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga en
sa lydande °
12
Kun al. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.
Lag
om ändrad lydelse af § 27 mom. 1 värnpliktslagen, den 14 juni 1901;
Härigenom förordnas, att § 27 mom. 1 värnpliktslagen skall erhålla
följande ändrade lydelse:
§ 27.
1. Värnpliktig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sm
utbildning tjänstgöra under fredstid i det antal dagar, som här nedan
angifves, nämligen:
a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästning sartilleriet, fästning singen förtrupperna
och trängen i sammanlagdt tvåhundrafyrtio dagar, hvilken
tiänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundrafemtio dagar
under andra året; samt _ . ,
med en repetitions-(regements-)öfning om trettio dagar under hvart
och ett af andra, tredje och fjärde åren,
b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och jälttelegrajtrup
perna
i sammanlagdt trehundrasextiofem dagar, hvilken tjänstgöring, pa
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras. ^ .
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundraattioen dagar,
som tager sin början under första året, samt o ,
med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under
hvart och ett af andra och tredje åren, . .
c) vid flottan i sammanlagdt trehundra dagar, hvilken tjanstgonng,
på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras.
af de i § 25 mom. 1 a) nämnda värnpliktiga äfvensom åt andra a
sjömanshus inskrift värnpliktiga till det antal Konungen bestämmer i
eu följd under första och andra året eller, där Konungen till följd åt
särskilda omständigheter pröfvar nödigt, under allenast andra aret,
af dem, som utan att tillhöra sjömanshus jämlikt § 25 inom. i b)
tilldelats flottan och som därvid inskrifvits till sjötjänst, järn val i en
följd under andra året eller, där Konungen till följd åt särskilda omständigheter
pröfvar nödigt, med en första tjänstgöring om tvåhundra dagar
under första eller andra eller under första och andra året samt med en
repetitionsöfning om etthundra dagar under fjärde året,
af till fästningstjänst inskrifna värnpliktiga med en törsta tjänstgöring
om tvåhundrafemtioåtta dagar, som tager sin början under törsta
Kung!. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 19. 13
eller andra året, och med en repetitionsöfning om fyrtiotvå dagar under
fjärde året, samt
af flottans öfriga värnpliktiga med en första tjänstgöring om tvåhundra
dagar under första eller andra eller under första och andra året
samt med en repetitionsöfning om etthundra dagar under fjärde året.
För värnpliktig, som tilldelats fotfolket och uttagits till särskild
vinterutbildning (skidlöpareänst), må, på sätt Konungen finner godt förordna,
första tjänstgöringen taga sin början redan under första året.
Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig
sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning
vid hären eller flottan, så ock värnpliktig, som för utbildning vid Gottlapds
infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrifningsomrade,
må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra honom åliggande
tjänstgöring i en följd.
Värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort
därefter följande föreskrift^ propedeutiska kurser och grundläggande
tjänstgöring, äfvensom värnpliktig, hvilken aflagt tandläkarexamen, må,
på sätt Konungen förordnar, fullgöra två eller flera repetitionsöfningar
i en följd.
Repetitionsöfning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna, äga rum
vid de inom Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och
med den 11 juli till och med den 31 augusti samt
vid öfriga fotfolksregementen, med undantag af de för sjöfästningarna
afsedda, under tiden från och med den 11 juli till och med den
9 september.
Denna lag träder genast efter utfärdandet i kraft.
Till denna departementschefens, af statsrådets öfriga
ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t
Konungen lämna nådigt bifall, och skulle nådig proposition
till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
o
Gunnar Åkerman.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft.