Kungl. Maj:ts Nåd Proposition No 17.
1
N:o 17.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållning
slesv är ets utgörande på landet; gifven Stockholms
slott den 14 januari 1910.
Under åberopande af bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad
lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på
landet.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Oskär Nyländer.
é>
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 15 Höft.
1
2
Kungl. Moj.ts Nåd. Proposition N:o 17.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse a! 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet.
Härigenom förordnas, att 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet skall erhålla följande ändrade lydelse:
Vägskattön utgår efter vägfyrk med iakttagande däraf:
a) att jordbruksfastighet, med undantag af staten eller menighet
tillhöriga allmänningsskogar, påföres en vägfyrk för hvarje etthundra
kfönör af taxeringsvärdet,
b) att dessa skogar påföres en vägfyrk för hvarje etthundrafemtio
kronor af taxeringsvärdet,
c) att frälseränta samt annan fastighet påföres en vägfyrk för
hvarje tvåhundra kronor af taxeringsvärdet, samt
d) att inkomst påföres en vägfyrk för hvarje trettio kronor af
den beskattningsbara andelen däraf,
dock med iakttagande att hvad som icke uppgår till hel vägfyrk
bortfaller.
Vägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmelser upprättas för
hvarje kommun af häradsskrifYaren mot ersättning ur vägkassan med
belopp, hvarom särskildt stadgas. De väghållningsskyldiga äge dock,
för det fall, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning
jämlikt 63 § öfverlämnas åt kommunalnämnd eller utsedda förtroendemän,
besluta, att jämväl upprättandet af vägfyrktalslängd må öfverlämnas
åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse därom träffas,
eller åt utsedda förtroendemän; och skall underrättelse om sådant beslut
årligen före den 20 maj meddelas häradsskrifvaren medelst utdrag af
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
vägstämmoprotokollet. Längden skall, därest densamma upprättats af
häradsskrifvaren eller utsedda förtroendemän, senast den 1 december
insändas till kommunalnämnden. Kommunalnämnden låter i kommunens
röstlängd införa vägfyrktalen; hvarefter, och sedan vägfyrktalslängden
på enahanda sätt, som i fråga om granskning och justering första
gången af kommunens röstlängd är föreskrifvet, undergått granskning
och justering, vägfyrktalslängden ofördröjligen skall af kommunalstämmans
ordförande tillställas vägstyrelsen.
4
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 17.
Utdrag af protokoll öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 novem
-
ber 1909.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,
Malm,
Lindström,
Nyländer.
18:o.
Härefter anförde departementschefen, statsrådet Nyländer:
Uti en den 5 mars 1909 aflåten proposition föreslog Eders Kungl.
Maj:t Riksdagen att antaga propositionen bilagdt förslag till lag om
ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet den 23 oktober 1891.
I skrifvelse den 19 maj 1909 har Riksdagen anmält, att Riksdagen,
som i sammanhang med berörda proposition till behandling förehaft ett
af enskild motionär väckt förslag till ändring af nämnda lagrum, för
sin del beslutit, att 59 § i omförmälda lag skulle erhålla viss, i Riksdagens
skrifvelse angifven förändrad lydelse.
5
Kungl. Maj is Nåd. Proposition N:o 17.
Den af Riksdagen vidtagna förändringen i lagrummets lydelse,
sådan denna föreslogs i förberörda proposition, består väsentligen däruti,
att de väghållningsskyldiga skola äga besluta, att upprättandet af vägfyrktalslängd
må öfverlämnas åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse
därom träffas, eller åt utsedda förtroendemän.
I ärendet hafva därefter underdåniga utlåtanden afgifvits af ett
stort antal vägstyrelser, vägstämmor, kronofogdar, häradsskrifvare m. fl.
äfvensom af Eders Kungl. Majrts samtliga befallningshafvande.
Jag hemställer nu, att lagrådets yttrande öfver den af Riksdagen
enligt ifrågavarande skrifvelse antagna lag måtte, för det ändamål § 87
regeringsformen omförmäler, inhämtas genom utdrag af detta protokoll.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
nådigt bifall.
Ur protokollet:
Curt Rohtlieb.
6
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 17.
Utdrag af protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd lördagen den
11 december 1909.
Närvarande:
Justitieråden: Quensel,
friherre MARKS VON AV(JRTEMBERG.
PETRÉN,
Regeringsrådet: Wall.
I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 19 maj 1909 hade Riksdagen
tillkännagifvit, att, sedan Kungl. Maj:t genom proposition den 5 mars
1909 föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagdt förslag till
lag om ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet den 23 oktober 1891, Riksdagen i anledning af
propositionen och en inom Riksdagen väckt motion för sin del antagit
lag i ämnet af den lydelse, Riksdagens skrifvelse utvisade.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 26
november 1909, hade Kungl. Maj:t, vid anmälan af Riksdagens skrifvelse,
förordnat, att lagrådets utlåtande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen
omförmäler, inhämtas öfver det af Riksdagen för dess del antagna
lagförslag.
Kanslisekreteraren grefve x\xel Mörner föredrog lagförslaget, som
finnes bilagdt detta protokoll.
Lagrådet yttrade:
»Enligt det remitterade förslaget skulle de väghållningsskyldiga,
därest de vilja begagna sig af den dem i förslaget tillagda rätt att
öfverlämna upprättandet af vägfyrktalslängd åt kommunalnämnd eller
utsedda förtroendemän, icke behöfva därom underrätta vederbörande
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
häradsskrifvare, hvilken det eljest skulle åligga att upprätta längden,
tidigare än inom utgången af september månad. Med afseende å de
maktpåliggande och tidsödande arbeten, som i öfrigt åligga häradsskrifvarna
att utföra under årets sista kvartal, synes en sådan bestämmelse,
på sätt också framhållits i flertalet af de öfver förslaget afgifna
yttranden vara ägnad att medföra afsevärda olägenheter. Något vägande
skäl för att till eu så sen tid på året framskjuta tillkännagifvandet af
de väghållningsskyldigas beslut i ämnet bär icke blifvit anfördt och
torde ej heller förefinnas.
Med hänsyn härtill torde det i Riksdagens skrifvelse innefattade
förslaget icke böra upphöjas till lag.
I öfrigt kan mot förslaget anmärkas, att det icke utesluter möjligheten
däraf, att debiteringen af vägskatten komme att för en kommun
verkställas af häradsskrifvaren, under det att upprättandet af vägfyrktalslängden
för samma kommun uppdroges åt kommunalnämnden eller utsedda
förtroendemän, en anordning som uppenbarligen skulle påkalla
nästan samma arbetes utförande af både häradsskrifvaren och kommunalnämnden
eller förtroendemännen.»
Ur protokollet:
Erik Öländer.
8
liungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 17.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
december 1909.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,
Malm,
Lindström,
Nyländer.
Departementschefen, statsrådet Nyländer anmälde efter gemensam
beredning med cheferna för justitiedepartementet och civildepartementet
Riksdagens den 19 maj 1909 aflåta» skrifvelse i anledning af dels Rungl.
Mai:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 59 § i lagen
angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober
1891 dels ock väckt motion om ändrad lydelse af nämnda lagrum,
iämte lagrådets öfver den af Riksdagen enligt nyssberörda skrifvelse
antagna lag inhämtade, den 11 december 1909 afgifna utlåtande.
Efter att hafva redogjort för innehållet i lagrådets utlåtande anförde
departementschefen följande. _ o
Eders Kungl. Maj:ts omförmälda proposition afsåg att bringa bestämmelserna
i förevarande lagrum angående vägfyrktalens införande i
9
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 17.
kommunernas fyrktalslängder samt vägfyrktalslängdens justering i öfverensstämmelse
med föreskrifterna i ett af Riksdagen år 1907 antaget
förslag till lag om ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862, enligt hvilket förslag fyrktalslängder
för kommunerna ej längre skulle upprättas utan ersättas af röstlängder.
Uti nu ifrågavarande skrifvelse kar Riksdagen anmält, att
Riksdagen ej hade något att erinra mot den genom propositionen föreslagna
lagändring, hvilken också iakttagits i det förslag till lagrummets
lydelse, som Riksdagen för dess del antagit.
Med anledning af ofvanberörda motion insatte emellertid Riksdagen
i sista stycket af förevarande lagrum, efter det styckets första mening,
innehållande föreskrift att »vägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmelser
upprättas för hvarje kommun af häradsskrifvaren mot ersättning
ur vägkassan med belopp, hvarom särskild! stadgas», lämnats oförändrad,
följande: »De väghållningsskyldiga äge dock besluta, att upprättandet
af vägfyrktalslängd må öfverlämnas åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse
därom träffas, eller åt utsedda förtroendemän; och skall
underrättelse om sådant beslut årligen före den 1 oktober meddelas
häradsskrifvaren medelst utdrag af vägstämmoprotokollet. Längden skall,
därest densamma upprättats af häradsskrifvaren eller utsedda förtroendemän,
senast den 1 december insändas till kommunalnämnden». Såsom
motiv till denna bestämmelse åberopades, dels att liknande medgifvande
redan vore i 63 § väglagen lämnadt beträffande vägskattens debitering,
uppbörd och redovisning, samt dels att dylik frihet för de väghållningsskyldiga
understundom, särskild! ur kostnadssynpunkt, syntes kunna för
dem medföra fördelar.
I afseende å vägfyrktalslängd och vägskatt tillåter jag mig erinra
om följande, nu gällande bestämmelser. Till ledning för vägskattens
bestämmande skola häradsskrifvarna årligen före den 1 juni till vägstyrelsens
ordförande insända summariska förteckningar å taxeringsvärde
och inkomst, som deltager i väghållningsbesväret, upprättade enligt
årets taxeringslängder. Sedan därefter vägstyrelsen uppgjort förslag
till inkomst- och utgiftsstat för väghållningsdistriktet för nästföljande
år, behandlas detta förslag på ordinarie vägstämma i augusti
månad, hvarvid det belopp definitivt bestämmes, som skall uttaxeras
såsom vägskatt. Vägskatten uttaxeras efter vägfyrk, som åsättes de
särskilda beskattningsföremålen enligt regler i 59 § väglagen. Därest
vägskattens uppbörd sker i samband med kronouppbörden, skall vägstyrelsen
för vägskattens debitering, så lort ske kan efter augustivägstämman
och senast före den 1 september till Eders Kungl. Maj:ts beBih.
till Biksd. Prat. 1910■ 1 Samt. 1 Afd. 15 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 17.
fallningshafvande ingifva uppgift å det belopp, som skall uttaxeras såsom
vägskatt. Därefter verkställer häradsskrifvaren debiteringen, och
vägskatten uppbäres å kronouppbördsstämmorna samma höst. För denna
debitering måste häradsskrifvaren uppenbarligen för hvarje enskild skattskyldig
uträkna dennes vägfyrktal. Förteckningen öfver dessa vägfyrktal
utgör vägfyrktalslängden. Enligt lagen den 20 juni 1905, hvarigenom
59 § väglagen erhållit sin nuvarande lydelse, åligger det under
alla förhållanden häradsskrifvaren att upprätta dylik längd, särskild! för
hvarje kommun, hvilken längd skall senast den 1 december öfversändas
till vederbörande kommunalnämnd för granskning å kommunalstämman
i december, hvarefter den tjänar såsom röstlängd i vägfrågor under
nästföljande år.
Därest vägskatten debiteras och indrifves af kommunalnämnd eller
förtroendemän, verkställa dessa debiteringen på grundval af den från
häradsskrifvaren senast den 1 december erhållna vägfyrktalslängden.
Med anledning af Riksdagens nu ifrågavarande skrifvelse inkom
häradsskrifvaren i Skellefteå fögderi A. F. Burman till Eders Kungl.
Maj:t med en skrift, däri han af närmare angifna skäl anhöll, att Eders
Kungl. Maj:t måtte vägra sanktion å Riksdagens ifrågavarande beslut.
Genom särskilda remisser anbefalldes Eders Kungl. Maj:ts samtliga
befallningshafvande att lämna de väghållningsskyldiga och andra
vederbörande tillfälle att yttra sig med anledning af den i Riksdagens
skrifvelse gjorda framställning rörande ändring i sättet för upprättande
af vägfyrktalslängd samt därefter inkomma med de afgifna yttrandena
och eget utlåtande. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande hafva med
egna utlåtanden öfverlämnat yttranden i ämnet af 59 vägstyrelser, 209
vägstämmor, 2 kommunalstämmor, 4 länsmän, 29 kronofogdar och 78
häradsskrifvare. Därjämte har Sveriges häradsskrifvarförening till mig
ingifvit särskild framställning.
Den i Riksdagens beslut innefattade lagändringen tillstyrkes eller
har lämnats utan erinran i yttranden från 42 vägstyrelser, 164 vägstämmor,
2 kommunalstämmor, 2 länsmän, 20 kronofogdar, 2 häradsskrifvare
och 5 befallningshafvande. Med några få undantag innehålla
dessa yttranden icke någon motivering eller utveckling af frågan utan
endast ett enkelt tillstyrkande. Vissa vägstyrelser och vägstämmor
framhålla, att för deras egen del de funnit det nuvarande systemet tillfredsställande,
men att, då förslaget möjligen annorstädes kunde medföra
fördelar, de biträdde detsamma, helst de själfva skulle fortfarande
behålla frihet att kunna anlita häradsskrifvaren. I andra yttranden anföres
emellertid, att det föreslagna sättet motsvarade länge hysta önsk
-
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition No 17.
ningar i orterna, att det borde kunna blifva billigare än det nuvarande
samt att det syntes bättre öfverensstämma med grundsatsen om de väghållningsskyldigas
själfstyrelse. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Örebro län framhåller såsom skäl för förändringen dels att vägskattens
debitering och uppbörd redan nu kan ske genom kommunalnämd eller
förtroendemän, dels att kommunalnämnden länge handhaft fyrktalssättning
samt debitering och uppbörd inom landsbygdskommunen, och dels
att debitering och uppbörd af den kyrkliga församlingens afgifter till
prästerskapet sker genom förtroendemän. De öfriga länsstyrelser, som
tillstyrka förslaget, äro Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala,
Kalmar, Gäfleborgs och Västernorrlands län.
Den föreslagna förändringen, åtminstone i den form den erhållit
i Riksdagens beslut, har däremot afstyrkts af 17 vägstyrelser, 45 vägstammor,
2 länsmän, 9 kronofogdar, 76 häradsskrifvare och 19 befallningshafvande.
Af dessa hafva emellertid endast 15 vägstyrelser, 43
vägstämmor, 2 länsman, 3 kronofogdar, 25 häradsskrifvare och 6 befallningshafvande
i princip afstyrkt förändringen, under det att de återstående
ansett, att förslaget bör undergå vissa jämkningar förnämligast
i fråga om den tid, inom hvilken underrättelse om de väghållningsskyldigas
beslut angående sättet för vägfyrktalslängdens upprättande
skall meddelas häradsskrifvaren. Äfven många bland dem, som principiellt
. afstyrkt förslaget, hafva eventuellt yrkat, att, därest lika fullt
förändringen i princip antages, sagda tidpunkt måtte framflyttas.
Häradsskrifvarföreningen har i sin skrifvelse icke direkt motsatt sig själfva
förändringen, men yrkat jämkning i sagda tidpunkt.
Från deras sida, som principiellt motsatt sig förändringen, har
såsom skäl härtill anförts hufvudsakligen följande. Den viktigaste synpunkten,
ur hvilken föreliggande fråga borde bedömas, vore, att vägfyrktalslängderna
blefve riktiga. Detta mål vinnes säkrast, om längderna
upprättades af häradsskrifvaren, hvilken hade mycket stor vana
vid arbeten af detta slag samt handlade under tjänstemannaansvar.
Innan det år 1905 bestämdes, att vägfyrktalslängderna skulle upprättas
af häradsskrifvaren, hade dessa längder flerstädes upprättats af kommunalnämnderna,
men då hade mycket ofta det enligt de olika socknarnas
längder sammanräknade vägfyrktalet icke stämt med distriktets hela
verkliga vägfyrktal. Den ordentlighet vid längdernas upprättande,
hvarvid man nu blifvit van, uppvägde fullkomligt eventuella lindringar
i kostnaderna. Det vore för öfrigt icke troligt, att kostnaderna skulle
bli billigare än den obetydliga ersättning, som nu utginge till häradsskrifvaren.
Förtroendemän, hvilka icke hade tillgång till taxerings
-
12 Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 17.
längderna, måste för vägfyrktalslängdernas upprättande lösa afskrift af
taxeringslängderna, hvilket skulle vålla utgift för vägkassan. Det skulle
säkerligen flerstädes, särskildt i distrikt, som omfattade ett flertal smärre
kommuner, blifva svårt att finna lämpliga och väl kvalificerade personer
för längdernas upprättande och för vägstyrelsen skulle det blifva svårt
att därvid hafva att göra med ett stort antal personer. Af några
häradsskrifvare framhålles, att det vore orätt att sätta häradsskrifvarnas
af arbete hårdt betungade tjänstemannakår i den svåra ställning att ej
på förhand kunna planera och beräkna sitt arbete. Det syntes därför
vara rättast att antingen fullständigt befria häradsskrifvarna från skyldigheten
att upprätta vägfyrktalslängder, så att det finge bero på enskild
öfverenskommelse, om de kunde och ville åtaga sig att upprätta
dylika längder, eller ock att, om skyldigheten för dem att upprätta
längderna skulle kvarstå, den liksom nu måtte motsvaras af skyldighet för
de väghållningsskyldiga att mottaga och lösa längderna. Särskildt framhålles,
att det funnes fall, då vid vägfyrktalslängds upprättande fordrades
tillgång till flera socknars eller hela distriktets taxeringslängder,
nämligen om eu person inom flera kommuner inom distriktet ägde
fastigheter, som tillsammans men icke hvar för sig uppginge till 800
kronors taxeringsvärde, eller inkomst, som sammanlagdt men icke i
någon särskild kommun uppginge till 1,000 kronor. Sådan tillgång till
öfriga taxeringslängder ägde icke någon annan än häradsskrifvaren. I
flera yttranden framhålles, att då arbetet med vägfyrktalslängdens upprättande
och vägskattens debitering väsentligen vore detsamma, enär debiteringen
grundade sig på de uträknade vägfyrktalen, det hvarken ur
sparsamhetssynpunkt eller eljest vore lämpligt, att dessa arbeten utfördes
af olika personer, och föreslås, att de väghållningsskyldiga blott
i det fall skola äga frihet aft låta längden upprättas af kommunalnämnd
eller förtroendemän, att dessa äfven debitera vägskatten. Eljest kunde
det inträffa, att häradsskrifvaren, hvilken, då han handlade under tjänstemannaansvar,
icke kunde utan granskning godkänna såsom grundval
för debiteringen en af kommunalnämnd eller förtroendemän upprättad
vägfyrktalslängd, måste själf direkt från taxeringslängderna uträkna
vägfyrktalen och alltså utföra nästan samma arbete, hvarvid han kanske
finge andra siffror, än som upptagits i sagda vägfyrktalslängd. — De
befallningshafvande, som afstyrkt förslaget i dess helhet, äro Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands, Kronobergs, Skaraborgs,
Västmanlands, Jämtlands och Västerbottens län.
Såsom förut nämnts, har i ett stort antal af de afgifna yttrandena
hemställts om ändring i den tid, den 1 oktober, inom hvilken enligt
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
Riksdagens beslut underrättelse skall meddelas häradsskrifvaren, därest
de väghållningsskyldiga vilja hafva vägfyrktalslängden upprättad annorledes
än genom hans försorg. Dylik hemställan har gjorts såväl af
sådana, livilka eljest ej gjort invändning mot förslaget, som af sådana,
hvilka motsatt sig förslagets princip, men eventuellt hemställt om tidsändring.
Inalles har dylik hemställan gjorts af 2 vägstyrelser, 2 vägstämmor,
5 kronofogdar, 72 häradsskrifvare och 15 befallningshafvande
samt därjämte af häradsskrifvarföreningen. Af dem, som i stället föreslagit
viss annan tid och ej blott inskränkt sig till att uttala, att underrättelsen
borde lämnas »tidigare på året», har det vida öfvervägande
antalet förordat den 20 maj eller den 1 juni. Andra hafva föreslagit
den 15 juni, den 1 juli, den 1 augusti eller den 1 september. För
bedömande af de föreslagna tidsbestämmelsernas lämplighet torde jag
få erinra om följande omständigheter.
Enligt gällande bevillningsförordning skola taxeringsnämndernas
arbeten vara afslutade senast den 15 maj, hvarefter de upprättade
taxeringslängderna skola senast inom fem dagar eller alltså senast
den 20 maj öfverlämnas till häradsskrifvaren. Det åligger denne
att ofördröjligen uträkna och i taxeringslängderna införa de bevillningsafgifter,
som på grund af taxeringsnämndernas beslut skola påföras,
samt summera längderna, hvarefter dessa längder skola före den 20
juni insändas till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande och inom
sistnämnda tid jämväl afskrifter af längderna, i hvad de angå hvarje
särskild landskommun, tillställas komnxunalstämmornas ordförande.
Pröfningsnämndernas sammanträden skola vara afslutade senast den 10
augusti och inom tre veckor efter pröfningsnämnds sista sammanträde
skola taxeringslängderna med tillhörande handlingar öfversändas till
häradsskrifvaren för debiteringens verkställande. Senast den 8 september
skall häradsskrifvaren tillställa vederbörande kommunalstämmors
ordförande afskrift af de hos pröfningsnämnden förda*längderna, i livad
de angå hvarje särskild kommun på landet. Efter landstingens sammanträden
erhålla häradsskrifvarna underrättelse om hvad, som skall
uttaxeras såsom landstingsskatt eller bidrag till skjutsentreprenader.
Debitering af de utskylder och afgifter, som skola upptagas å kronodebetsedlarna,
verkställes af häradsskrifvaren, och skola dessa debetsedlar
vara färdiga så tidigt, att ''Ide senast 10 dagar före uppbördsstämmas
början kunna tillhandahållas de skattskyldiga. Uppbördsstämmor
förrättas under tiden 1 november—15 december. Häradsskrifvaren
skall äfven 6 dagar före uppbördsstämmas hållande ingifva
uppbördsbok till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
14
Kungi. Maj ds Nåd. Proposition No 17.
Mantalsskrifning, hvilken på landet förrättas af häradsskrifvaren,
äger rum årligen mellan den 15 november och årets slut.
Skälen för en ändring i den uti Riksdagens beslut bestämda tid
för underrättelsen till häradsskrifvarna finnas utförligast angifna i häradsskrifvarföreningens
omförmälda skrift, hvari anföres följande. Om
häradsskrifvaren finge underrättelsen omedelbart före den 1 oktober,
samt längderna skulle vara ingifna till kommunalnämnderna senast den
1 december, vore uppenbarligen tiden däremellan för kort. Omkring
den 1 september erhölle häradsskrifvarna taxeringslängderna, hvarefter
debitering af bevillningen och därpå grundade utskylder vidtoge. Först
i slutet af september erhölles underrättelse om det belopp, som skulle
uttaxeras såsom landstingsskatt och skjutsentreprenadbidrag, hvarefter
tiden vore strängt upptagen med dessa debiteringars verkställande,
uppbördsbokens summerande samt debetsedlarnas utskrifvande och
kollationerande. Dessutom skulle mantalsskrifningarna påbörjas under
senare hälften af november. Till vägfyrktalslängdernas upprättande,
hvilket arbete i medelstora fögderier toge en tid af 6 å 8 veckor, funnes
under tiden 1 september—1 december sålunda icke tillfälle, utan
måste detta arbete vara förut verkställdt, så att endast längdernas komplettering
med vägfyrktalet och deras summering återstod e att nu utföras.
På grund häraf ansåge föreningen, att den tid, inom hvilken uppdrag
att upprätta vägfyrktalslängd skulle meddelas häradsskrifvaren, borde
bestämmas till den 20 maj eller den tid, då taxeringslängderna blefve
för honom tillgängliga. Under den månad, som han därefter hade tillgång
till taxeringslängderna, skulle det, om ock med yttersta ansträngning
blifva möjligt att »tillskrifva» vägfvrktalslängderna, som sedermera
efter taxeringslängdernas återkomst från pröfningsnämnden kunde kompletteras.
Verkställandet af något arbete med vägfyrktalslängderna
under tiden 20 juni — slutet af augusti omöjliggjordes uppenbarligen
genom bristande tillgång till taxeringslängderna. Lika litet läte det
tänka sig att därefter vidtaga annan åtgärd med längderna än deras
komplettering med vägfyrktal och summering. Det syntes därjämte
icke i något afseende kunna innebära olägenhet för vägstämman att
vare sig vid dess ordinarie sammanträde under augusti månad året
förut eller på något extra sammanträde före midten af maj månad
samma år behandla frågan, hvilken fråga för öfrigt borde kunna afgöras
för flera år på en gång eller ock öfverlämnas till vägstyrelsens
afgörande. Tiden borde alltså bestämmas till senast den 20 maj.
De nu anförda skälen åberopas i hufvudsak uti alla de utlåtanden,
som påyrka, att tiden bestämmes till senast den 20 maj eller den, 1
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
juni. Från några häradsskrifvare framhålles eftertryckligt, att det vore
en alldeles omöjlig fordran att begära, att längden skulle upprättas
under höstmånaderna, och att detta aldrig skulle kunna efterlefvas. I
Burmans förut omförmälda skrift framhåller denne, att i Skellefteå fögderi
med 60,000 invånare upptoge vägfyrktalslängdens upprättande en
persons hela arbetskraft under nära två månader. Att utföra detta
under oktober och november, då häradsskrifvare)! jämte 2 å 3 biträden
under oktober och halfva november hade full sysselsättning med debitering
och utskrifning af 17,000 debetsedlar samt under senare hälften
af november vore stadd på mantalsskrifningsresor, voro absolut omöjligt.
Häradsskrifvarna, som redan vore hårdt betungade med arbete
och hvilkas arbetsbörda genom vallängdernas upprättande komme att
ytterligare ökas, skulle föröfrigt vid bifall till Riksdagens nu ifrågavarande
beslut försättas i ett sådant osäkerhetstillstånd, att de icke
kunde i tid veta, hvilket arbete som skulle åligga dem, och anskaffa
därtill kvalificerad! arbetsbiträde. Vägfyrktalslängden upprättades nämligen
icke af hvilket skrifbiträde som helst, utan därtill erfordrades vid
dylikt arbete mera erfarna personer, hvilka icke lätt kunde i hast erhållas.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings, Hallands, Ålfsborgs, Värmlands och Kopparbergs
län förorda såsom tidsbestämmelse den 20 maj, hvarjämte befallningshafvandena
i Stockholms och Malmöhus län förorda den 1 juni. Befallningshafvandena
i Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens
län förorda den 1 juli, under framhållande, att häradsskrifvarna
behöfde längre tid för ifrågavarande arbetes utförande, än förslaget medgåfve
dem, men utan angifvande af något skäl, hvarför just den af dessa
befallningshafvande föreslagna tidpunkten skulle vara lämplig. Befallningshafvandena
i Blekinge och Norrbottens län föreslå den 1 september,
enär de utgå från antagande, att beslut i ämnet skulle fattas å vägstämman
i augusti.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län, som i
princip afstyrkt förslaget, har emellertid ansett de af häradsskrifvarna i
länet anförda betänkligheterna i afseende å tidsbestämmelsen vara öfverdrifna
och att, då häradsskrifvarna numera vore befriade från uppbördsresorna,
de borde kunna hinna i tid upprätta längderna, äfven om de
ej erhölle underrättelse förrän omedelbart före den 1 oktober.
Med hänsyn till de erinringar, som i eu mängd af de afgifna
yttrandena samt af lagrådet framställts mot den uti Riksdagens nu
ifrågavarande förslag innefattade tidsbestämmelse för underrättelses med
-
16
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
delande åt häradsskrifvarna angående sättet för vägfyrktalslangdens
upprättande, kan jag icke tillstyrka, att det af Riksdagen för dess del
med anledning af omförmälda motion antagna forslaget till lydelse af
59 § väglagen må upphöjas till lag. Under sådana förhållanden finner
iao- mig äfven förhindrad att tillstyrka, att de af Eders Kung! Maj:t
nti förberörda proposition föreslagna och af Riksdagen gillade ändringar l
samma lagrum nu fastställas, ehuruväl desamma icke aga något inre
sammanhang med de af Riksdagen på grund af motionen föreslagna
ändringarna samt genom lagen den 26 maj 1909 de andrmgai l orordninnen
om kommunalstyrelse på landet blifvit fastställa, som utgjorde
förutsättning för Eders Kungl. Maj:ts förberörda proposition.
Jag hemställer alltså, att Riksdagens beslut, att 59 § i lagen
angående väghållningsbesvärets utgörande på landet skall erhålla den i
Riksdagens ifrågavarande skrifvelse angifua lydelse, icke ma af Eders
Kungl. Maj:t godkännas.
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
bifalla.
Departementschefen fortsatte härefter: ..
Ehuru jag sålunda icke kunnat tillstyrka godkännande åt Riksdagens
ifrågavarande förslag, finner jag den däruti uttryckta principen
beaktansvärd. De invändningar, som framställts mot sjalfva denna
princip, synas mig icke vara af afgörande betydelse, helst som de
väghållningsskyldiga ju fortfarande böra äga frihet, att därest de sa
önska, anlita häradsskrifvaren för vägfyrktalslängdernas upprättande,
och man väl får antaga, att detta kommer att ske i de fall, da oriktighet
i längderna eller afsevärda olägenheter i andra hanseenden eljest
kunde befaras. , ,.c
Det synes emellertid, såsom i flera af de afgifna yttrandena äfvensom
af lagrådet framhållits, vara föga lämpligt, om häradssyn!varen
skulle kunna åläggas att debitera vägskatten, äfven _ da vagfyrktalslängden
icke upprättas af honom. Därför bör enligt mm asikt befogenheten
för de väghållningsskyldiga att öfverlämna vägfyrktalslangdens
upprättande åt kommunalnämnd eller förtroendeman uttryckligen begränsas
till det fall, att jämväl debitering, uppbörd och redovisning åt
vägskatten ske genom dylika organ. Möjligheten att luta haradssknfvaien
upprätta vägfyrktalslängden äfven i sistnämnda fall synes, såsom jag
nyss antydt, böra bibehållas.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
I afseende på tidpunkten, då underrättelse skall hafva meddelats
häradsskrifvaren, att vägfyrktalslängd icke behöfver af honom upprättas,
finner jag det af den i ärendet förebragta utredningen framgå, att densamma
icke bör sättas senare än den 20 maj, vid hvilken tid häradsskrifvaren
är i tillfälle att börja arbetet med taxeringslängderna. Att
före den 20 maj lämna dylik underrättelse bör från de väghållningsskyldigas
sida ej kunna möta någon svårighet, enär beslut i ämnet lämpligen
kunnat fattas å ordinarie vägstämma. i augusti nästföregående år
eller ock å extra vägstämma. Det bör ej heller möta hinder att, såsom
äfven föreslagits, de väghållniugsskyldiga öfverlåta åt vägstyrelsen att
besluta i frågan, och bör då underrättelsen till häradsskrifvaren ske
genom utdrag af såväl vägstämmans som vägstyrelsens protokoll. För
att förebygga oreda och misstag synes lämpligast, att underrättelse skall
lämnas årligen.
Då jag sålunda ansett, att såsom förutsättning för befogenheten
att öfverlåta vägfyrktalslängdens upprättande åt annan än häradsskrifvaren
bör uppställas, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning sker
genom kommunalnämnd eller förtroendemän, följer häraf, dels att vägstämmans
beslut äfven i sistnämnda fråga måste fattas före den 20 maj,
och dels att underrättelse till häradsskrifvaren, att vägfyrktalslängden icke
skall af honom upprättas, äfven innefattar, att han ej heller skall debitera
vägskatten. Därest sådan underrättelse uteblir, är han skyldig att
upprätta vägfyrktalslängden, men beträffande debiteringen är därigenom
ingenting afgjordt. För underrättelse, huruvida lian ''skall verkställa
debiteringen, tinnes för närvarande icke någon tidpunkt bestämd i vidare
mån, än att vägstyrelsen skall före 1 september till Eders Kungl. Maj tis
befallningshafvande ingifva uppgift å det belopp, hvilket skall uttaxeras
såsom vägskatt. Då emellertid ett beslut i debiteringsfrågan utgör
förutsättning för beslutet angående vägfyrktalslängdens upprättande,
synes i allmänhet hinder icke böra möta för att före den 20 maj lämna
häradsskrifvaren underrättelse äfven angående debiteringen. Det låter
likväl tänka sig, att de väghållningsskyldiga äro ense om, att längden
i hvarje fall skall upprättas af häradsskrifvaren, men först efter den 20
maj fatta beslut angående debiteringssättet. Någon särskild föreskrift
angående tid för anmälan angående debiteringen, hvilken föreskrift
skulle hafva sin plats i 63 §, synes därför icke böra meddelas utöfver
hvad lagen redan nu innehåller.
I enlighet med hvad jag nu anfört har jag låtit inom jordbruksdepartementet
upprätta förslag till lag om ändrad lydelse af 59 § i
Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 15 Höft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet, hvilket jag
nu anhåller att få underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning.
Föredraganden uppläste härefter lagförslaget, hvilket skulle såsom
bilaga fogas vid detta protokoll, samt hemställde, att lagrådets utlåtande
öfver förslaget måtte, för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål,
genom utdrag af protokollet inhämtas.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall.
Ur protokollet:
Curt Rohtlieb.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
19
Bilaga.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse åt 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet.
Härigenom förordnas, att 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet skall erhålla följande ändrade lydelse:
Vägskatten utgår efter vägfyrk med iakttagande däraf:
a) att jordbruksfastighet, med undantag af staten eller menighet
tillhöriga allmänningsskogar, påföres en vägfyrk för hvarje etthundra
kronor af taxeringsvärdet,
b) att dessa skogar påföres en vägfyrk för hvarje etthundrafemtio
kronor af taxeringsvärdet,
c) att frälseränta samt annan fastighet påföres en vägfyrk för
hvarje tvåhundra kronor af taxeringsvärdet, samt
d) att inkomst påföres en vägfyrk för hvarje trettio kronor af
den beskattningsbara andelen däraf,
dock med iakttagande att hvad som icke uppgår till hel vägfyrk
bortfaller.
Vägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmelser upprättas
för hvarje kommun af liäradsskrifvaren mot ersättning ur vägkassan
med belopp, hvarom särskildt stadgas. De väghållningsskyldiga ägc
dock, för det fall, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning
jämlikt 63 § öfverlämnas åt kommunalnämnd eller utsedda förtroendemän,
besluta, att jämväl upprättandet af vägfyrktalslängd må öfverlämnas
åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse därom träffas, eller
åt utsedda förtroendemän; och skall underrättelse om sådant beslut
årligen före den 20 maj meddelas liäradsskrifvaren medelst utdrag af väg
-
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 17.
stämmoprotokollet. Längden skall, därest densamma upprättats af häradsskrifvaren
eller utsedda förtroendemän, senast den 1 december insändas
till kommunalnämnden. Kommunalnämnden låter i kommunens röstlängd
införa vägfyrktalen; hvarefter, och sedan vägfyrktalslängden på enahanda
sätt, som i fråga om granskning och justering första gången af
kommunens röstlängd är föreskrifvet, undergått granskning och justering,
vägfyrktalslängden ofördröjligen skall af kommunalstämmans ordförande
tillställas vägstyrelsen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
21
Utdrag af protokollet, hållet i Kungl. May.ts lagråd torsdagen den
13 januari 1910.
Närvarande:
Justitieråden: Quensel,
friherre Marks VON WtiRTEMBERG,
Petrén,
Regeringsrådet Wall.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 23
december 1909, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omföimiäler, inhämtas
öfver ett inom jordbruksdepartementet upprättadt förslag till lag om
ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet.
Förslaget, som finnes bilagdt detta protokoll, föredrogs af kanslisekreteraren
grefve Axel Mörner.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Departementschefen, statsrådet Nyländer anmälde efter gemensam
beredning med cheferna för justitie- och civildepartementen lagrådets
genom utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden den 23 december
nästlidna år inhämtade utlåtande öfver upprättadt förslag till lag om
ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet; och hemställde föredraganden, att förslaget, som af lagrådet
lämnats utan anmärkning, måtte genom nådig proposition föreläggas
Riksdagen till antagande.
23
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 17.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall och förordnade, att proposition i ämnet af den
lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle
till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Hjalmar Almgren.