Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 136.

1

Nr I36.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående öfverlåtelse
till Norrtälje stad af viss kyrkoherden i Norrtälje
församlings pastorat på lön anslagen jord; gifven Stockholms
slott den 18 mars 1910.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva,
att den andel af Norrtälje stads donationsjord, kyrkoherden därstädes
på^ grund af nådig löneregleringsresolution den 4 december 1868
innehar såsom boställe förutom dels det område, som ligger öster om
allmänna landsvägen mellan Norrtälje och Estuna emellan samma landsväg
och Norrtäljeån, dels ock den bredvid sistnämnda område uppkomna
u_PPgrundningsjord ma, i den man enskild rätt ej därigenom kränkes,
till staden afstas mot en till kyrkoherden i Norrtälje pastorat utgående
årlig ersättning, som af Kungl. Majrt efter förslag af en nämnd bestående
af tre personer, af hvilka indelningshafvaren och staden skola utse hvardera
en samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län och
domkapitlet i Uppsala den tredje, bestämmes i spannmål, hälften råg och
hälften korn, att lösas i penningar efter medelmarkegångspris, dock att
ifrågavarande årliga ersättning ej må i något fall understiga ett belopp af
700 kronor, med rätt för vederbörande indelningshafvare att kvartalsvis
uppbära beloppet å stadens kassakontor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

Hih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 102 Höft. (Nr 136—139.) 1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 136.

vederbörande utskott; och förblifver Kung! Maj:t Riksdagen med all
kung! nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

P. E. Lindström.

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 136.

3

Utdrag af prof okol Jet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 18 mars 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,
von Sydow.

Departementschefen, statsrådet Lindström, anförde härefter följande:

»Uti en till stadsfullmäktige i Norrtälje ställd skrift, dagtecknad den
24 januari 1906, har kyrkoherden i Norrtälje församlings pastorat C. G.
Sandahl gjort framställning i syfte att den andel af stadens donationsjord,
kyrkoherden på grund af nådig löneregleringsresolution den 4 december
1868 innehade såsom boställe, måtte med undantag af trädgården till stadskassan
indragas mot kontant ersättning af 700 kronor årligen.

Till stöd för berörda ansökning har Sandahl åberopat, dels att såväl
vid brandsyn som ock af hälsovårdsnämnden framställts åtskilliga anmärkningar
beträffande boställets ladugård, stall och svinhus med mera, hvilka
anmärkningar likväl ej kunnat föranleda vidare åtgärd, då den ifrågavarande
boställsjorden måste såsom landtbruk begagnas, dels ock att de

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 136.

naturaförmåner, som nu utginge från boställsjorden, mycket väl kunde
erhållas i staden genom inköp till ungefär samma pris, som en arrendator
af jorden vanligen betingade sig.

öfver berörda framställning har Norrtälje församling hlifvit hörd,
hvarefter och sedan jämväl stadens hälsovårdsnämnd yttrat sig i ämnet,
särskildt utlåtande i ärendet afgifvits af en för frågans utredning tillsatt
kommitté, hvilken därvid anfört hufvudsakligen följande.

Den jord, som enligt kyrkoherdens förslag nu skulle af staden öfvertagas,
vore belägen på spridda ställen, en del i närheten af själfva boställsgården
och en annan del på 3 till 4 kilometers afstånd därifrån, samt
utgjordes af vissa i utlåtandet närmare angifna ägofigurer enligt stadskartan,
hvilka områden skulle innehålla i areal tillhopa 28 tunnland 17V8
kappland. Däremot skulle under bostället fortfarande bibehållas åkertäppan
nr 66 om l3/8 kappland och kryddtäppan nr 67 om l1/2 kappland
samt åvallning, alltsammans beläget omkring boställshusen och nu
begagnadt till trädgård. Den af kommittén i arkiven företagna undersökningen
hade ej gifvit vid handen att ofvannämnda jord tillfallit kyrkoherdebostället
på annat sätt än att densamma tillhörde stadens af kronan
donerade jord och sedermera å tid, som ej kunde utrönas, af stadens
myndigheter i likhet med hvad som ägt rum till bestridande af andra
tjänster, åt kyrkoherden såsom lön anslagits. Dylikt aflöningssätt, som
förr varit det enda brukliga och möjliga, hade liksom i andra stadssamhällen
visat sig olämpligt, då tjänstinnehafvaren numera svårligen kunde
själf bruka jorden utan måste öfverlämna detta åt arrendatorer. Före
löneregleringen, hvilken gällde 50 år från den 1 maj 1869, utgjorde afkastningen
af jorden en högst väsentlig del af kyrkoherdens löneinkomst,
men hade efter densamma alltmera förlorat i betydelse, hvithet framginge
däraf att lönen, oberäknad! af kastningen af nämnda jord jämte löningshemman,
utgjorde för år 1869 2,087 kronor 10 öre, för år 1879 2,146
kronor 20 öre, för år 1889 2,877 kronor 29 öre, för år 1899 3,400 kronor
49 öre och för år 1906 5,118 kronor 99 öre. Till den af kyrkoherden
fordrade ersättningen 700 kronor komrne bidraget till Lommarens med
flere sjöars sänkning, men då det därtill erhållna odlingslån et inom kort
vore betaldt och sedan endast underhållskostnad ifrågakomme, saknade
denna utgift betydelse. Skulle vid bedömande af den förmån, staden
komme i åtnjutande af genom öfvertagande af ofvannämnda jord, endast
hänsyn tagas till det arrendebelopp, staden kunde erhålla vid jordens utarrendering,
skulle detta öfvertagande ej blifva för staden förmånligt, då
arrendebeloppet ingalunda skulle uppgå till den af kyrkoherden begärda
ersättningen 700 kronor. Kommitterade ansåge dock, att man härvid borde

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 136.

taga hänsyn uteslutande till det förhållande, att staden utan förnärmande
af någons rätt blefve i tillfälle att å ifrågavarande område till fullo kunna
genomdrifva fordringarna i hälsovårdsstadgan och byggnadsordningen.
Prästlöneregleringskommittén hade i sitt utlåtande beräknat kyrkoherdens
löneinkomster till 5,247 kronor, däraf 592 kronor af ofvannämnda jord.
Den nuvarande löneregleringen gällde till den 1 maj 1919. Vid en blifvande
ny lönereglering syntes de vid utdebitering nu gällande ganska
besvärliga lönegrunderna ej vidare böra ifrågakomma. Helt visst skulle
lönen då blifva bestämd till ett fast belopp. Att under sådana förhållanden
öfvertaga jorden mot 700 kronors årlig ersättning för all framtid
ansåge kommitterade ej lämpligt, utan syntes denna ersättning böra utgå
endast intill ny reglering, då vid bestämmande af lönen hänsyn jämväl
skulle tagas till att jorden blifvit indragen.

Vid berörda utredning funnos fogade såsom särskilda bilagor dels afskrift
af Kungl. Maj:ts ofvanberörda den 4 december 1868 meddelade
resolution angående lönereglering för kyrkoherden i Norrtälje församlings
pastorat, utvisande att kyrkoherden ägde bland annat innehafva boställe
med tillhörande jord samt uppbära afkomsten af löningshemmanen 1 mantal
Gufsta och J/2 mantal Hofgård i Estuna socken, hvilka hemman skulle
i författningsenlig ordning utarrenderas, dels ock afskrift af den 31 januari
1907 utfärdadt arrendekontrakt, genom hvilket Sandahl på fem års tid
från den 1 maj 1907 till Johan Lundin på ai’rende öfverlåtit kyrkoherdebostället
i Norrtälje med undantag af trädgården och åkerlandet söder om
ladugården mot 210 kronor årligen samt dessutom vissa naturaförmåner
med mera enligt kontraktet.

Efter beslut vid sammanträde den 28 september 1907 hafva stadsfullmäktige
därefter i en till Kungl. Maj:t ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län med eget yttrande den 11 april 1908 samt
utlåtanden af magistraten i Norrtälje och domkapitlet i Uppsala, sistnämnda
yttrande dagtecknadt den 4 mars 1908, till Kungl. Maj:t insänd
ansökning, med bifogande af samtliga handlingarna, i underdånighet anhållit,
det täcktes Kungl. Maj:t i nåder förordna, att af kyrkoherdens lönejord
måtte få till staden återgå 28 tunnland 17Va kappland mot en årlig
ersättning af 700 kronor att utgå under återstoden af den tid nu gällande
lönereglering ägde tillämpning och att vid bestämmande af lönen vid ny
reglering hänsyn måtte jämväl tagas till den omständigheten att jorden
blifvit till staden indragen.

På grund af nådig remiss har kammarkollegium i ärendet låtit anställa
undersökning i kammararkivet äfvensom inhämtat yttrande af landtmäteristyrelsen,
dagtecknadt den 12 april 1909. Härefter har kammar -

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 136.

kollegium den 1 december 1909 afgifvit eget underdånigt utlåtande i ämnet
och därvid för sin del, jämte meddelande att icke heller med ledning
af för kollegium tillgängliga handlingar kunnat ådagaläggas annat förhållande,
än att Norrtälje nuvarande prästgård med tillhörande jord tillkommit
i enlighet med den i prästerskapets tid efter annan utfärdade
privilegier intagna bestämmelsen, att pastorer i städerna skulle försörjas
af städerna med publika hus och gårdar, vidare i underdånighet anfört, att
kollegium ej hade något att erinra mot bifall till ansökningen på det sätt
att ifrågavarande kyrkoherden i Norrtälje anslagna löningsjord, förutom
dels det område, som läge öster om allmänna landsvägen mellan Norrtälje
och Estuna emellan samma landsväg och Norrtäljeån, dels ock den bredvid
sistnämnda område uppkomna uppgrundningsjord, måtte, om enskild
rätt ej därigenom kränktes, till staden afstås mot en till kyrkoherden i
Norrtälje pastorat utgående årlig ersättning, som af Kungl. Maj:t efter
förslag af en nämnd bestående af tre personer, af hvilka indelningshafvaren
och staden skulle utse hvardera en samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län och domkapitlet i Uppsala den tredje, bestämdes i spannmål,
Va råg och 1/2 korn, att lösas i penningar efter medelmarkegångspris;
dock att ifrågavarande årliga ersättning ej måtte i något fall understiga
ett belopp af 700 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit anser jag skäl ej förefinnas att
motsätta sig den ifrågasatta öfverlåtelsen.

Den jord, hvarom i förevarande ärende är fråga, synes emellertid
vara af den beskaffenhet, att densamma jämlikt 114 § regeringsformen
och prästerskapets privilegier af den l(i oktober 1723 icke kan till Norrtälje
stad afstås utan Riksdagens och Kyrkomötets bifall.

Jag hemställer därför i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen medgifva, att den andel af Norrtälje stads donationsjord,
kyrkoherden därstädes på grund af nådiga löneregleringsresolutionen
den 4 december 1868 innehar såsom boställe — förutom dels det område,
som ligger öster om allmänna landsvägen mellan Norrtälje och Estuna
emellan samma landsväg och Norrtäljeån, dels ock den bredvid sistnämnda
område uppkomna uppgrundningsjord — må, i den mån enskild rätt ej
därigenom kränkes, till staden afstås mot en till kyrkoherden i Norrtälje
pastorat utgående årlig ersättning, som af Kungl. Maj:t efter förslag
af en nämnd bestående af tre personer, af hvilka indelningshafvaren
och staden skola utse hvardera eu samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län och domkapitlet i Uppsala den tredje, bestämmes
i spannmål, hälften råg och hälften korn, att lösas i penningar efter medel -

7

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 136.

markegångspris, dock att ifrågavarande årliga ersättning ej må i något fall
understiga ett belopp af 700 kronor, med rätt för vederbörande indelningshafvare
att kvartalsvis uppbära beloppet å stadens kassakontor.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt
täcktes Hans Kung! Höghet Kronprinsen-Regenten
på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter i nåder
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas
af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Seth Flodin.