Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
1
N:o 103.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
omorganisation af navigationsskolorna; gifven Stockholms
slott den 11 mars 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att
dels godkänna följande förslag till stat för navigationsskolorna i
riket att tillämpas från och med år 1911:
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 80 Haft. (N:o 103.)
1
2
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 103.
Lön. |
Tjänst- görings- pennin- |
Orts- tillägg. |
Arfvoden |
Summa. |
|
Kronor |
gar. Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
1 inspektör.......................................... |
— |
— |
— |
7,000 |
7,000 |
1 föreståndare ..................................... |
2,700 |
1,800 |
— |
— |
4,500 |
4 d:o ... ........ ......... |
10,800 |
7,200 |
— |
— |
18,000 |
1 d:o .......................................... |
2,700 |
1,500 |
—- |
— |
4,200 |
1 d:o ..... ................................. |
2,500 |
1,500 |
— |
— |
4,000 |
1 d:o ........................................ |
2,300 |
1,200 |
— |
— |
3,500 |
2 d:o ........................................ |
4,000 |
2,400 |
— |
— |
7,000 |
1 lärare vid navigationsafdelning............... |
1,800 |
900 |
300 |
— |
3,000 |
5 d:o vid d:o ............. |
9,000 |
4,500 |
1,500 |
— |
15,000 |
1 d:o vid d:o ............... |
1,800 |
900 |
— |
— |
2,700 |
3 d:o vid d:o .............. |
5,400 |
2,700 |
— |
— |
8,100 |
1 d-.o vid maskinistafdelning.................. |
1,800 |
900 |
300 |
— |
3,000 |
1 2 d:o vid d:o .................. |
3,600 |
1,800 |
600 |
— |
6,000 |
1 1 d:o vid d:o ................. |
1,800 |
900 |
— |
— |
2,700 |
2 d:o vid d:o .................. |
3,600 |
1,800 |
— |
— |
5,400 |
Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och |
|||||
— |
— |
— |
— |
23,100 |
|
Arfvoden till 10 extra lärare i skepparklasser |
— |
— |
— |
1,200 |
12,000 |
Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski-nistklasser, beräknade å 150 kronor för |
|||||
undervisningstimme per vecka (150 X 312) |
— |
— |
— |
46,800 |
|
Arfvoden till 7 extra lärare i 3:e maskinist- |
|||||
klasser................................................. |
— |
— |
— |
1,200 |
8,400 |
Arfvoden till extra lärare i hälso- och för-handslära, beräknade å 7 kronor 50 öre |
|||||
(7.50 X 580)............................................. |
— |
— |
— |
— |
4,350 |
Till böckers, undervisningsmateriels och an-dra inventariers underhåll och förökande |
|||||
m. m.................................................... |
— |
— |
— |
— |
6,000 |
Till extra lärarkrafter vid behof, vikariats-arfvoden m. m. enligt öfverstyrelsens be- |
|||||
stämmande............................................. |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
Til! Kungl. Maj-ts disposition..................... |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
Summa kronor |
_ 1 |
- | |
- | |
- |
207,750 |
Anmärkningar:
l:o. Af inspektörens arfvode anses 2.000 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. Innehar inspektören
lön å stat, afstås lönen under den tid, arfvodet uppbäres.
2:o. För föreståndare och ordinarie lärare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor, efter
10 år med 500 kronor och efter 15 år med ytterligare 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillägg
räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.
3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda löneförmåner
gäller hvad därom särskildt finnes stadgadt.
4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.
B
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 103.
dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att innehafvare af föreståndarebefattning eller ordinarie lärarbefattning
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring
i navigationsskolornas organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig att,
med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning han innehar,
i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen
förenade göromål;
att med föreståndare- eller ordinarie lärarbefattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;.
att med föreståndare- eller ordinarie lärarbefattning ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
så framt ej öfverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid navigationsskolan, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för hela året och
utbetalas med en tolftedel för hvarje månad samt icke få af befattningshafvare
uppbäras för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan skola
för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;
att inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare, som af sjukdom hindras
att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstilläggét,
där sådant utgår, men att den af bemälde befattningshafvare, som undfår
ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest
är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen
eller ortstilläggét, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest af öfverstyrelsen pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för den tid, hvarunder
han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej öfverstyrelse!:! finner skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
befattningshafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning vid vederbörande navigationsskola, bestrida
densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej
längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande af
enahanda tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda
efter fem år, under villkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
i fråga om föreståndare icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum,
efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma
villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,
som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det
han till tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering af
löneförhållandena för navigationsskollärarpereonalen, därå erhöll allenast
förordnande;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning
;
att föreståndare äger årligen, när sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under en och en half månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänsteinnehafvares rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya
lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;
5
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 103.
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kung!. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet, af sitt
arfvode afstå livad för befattningens uppehållande erfordras, därest han
icke med direktionens medgifvande själf godtgör vikarien;
dels förklara,
ej mindre att en hvar, som med eller efter 1911 års ingång tillträder
befattning å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att
underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar å nämnda
stat, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i
den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid
den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels godkänna följande förslag till stat för navigations]ärarkursen
att gälla från och med år 1911:
Kronor. |
|||
Arfvoden till lärare ................................ Till böcker, undervisningsmateriel m. m. .. |
1,500 |
||
500 |
|||
Summa kronor |
2,000 |
dels höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag till undervisningsanstalter för sjöfart, nu 100,800 kronor,
med 108,950 kronor till 209,750 kronor, att fördelas med ett bestämdt
anslag till navigationsskolorna å 207,750 kronor samt ett reservationsanslag
till navigationslärarkursen å 2,000 kronor;
dels ock, i händelse af bifall härtill, medgifva, att af de besparingar,
som kunna uppkomma å det i den föreslagna staten för navigationsskolorna
upptagna belopp, må få användas ej mindre erforderliga medel
för aflönande af do nuvarande ordinarie lärare, för hvilka motsvarande
befattningar å den nya staten ej kunna beredas, än äfven G,000 kronor
för anskaffning af eu instrumentsamling och ett bibliotek att begagnas
vid undervisningen i navigationslärarkursen.
6
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 103.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj.bs
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
C. A. Ehrensvärd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
7
Utdrag af ■protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 11 mars 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube.
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SwaRTZ,
grefve PIamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Departementschefen, statsrådet grefve Ehrensvärd anförde därefter
i underdånighet:
På sätt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari
innevarande år utvisar, har jag då anmält, att den kommitté, åt hvilken
Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 25 maj 1905 uppdrog att verkställa
utredning och inkomma med förslag såväl angående erforderliga
förbättringar uti utbildningen af handelsflottans befäl och underbefäl
som ock rörande de förändringar, som böra vidtagas i fråga om villkoren
för anställning såsom befäl eller underbefäl å svenska handelsfartyg,
den 30 oktober 1906 afgifvit betänkande, som, bland annat,
innefattade förslag om omorganisation af navigationsskolorna.
8
Kuugl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
1897 års
kommittera
de.
Vid samma tillfälle meddelade jag äfven, att på grund af nådig
remiss marinförvaltningen och kommerskollegium öfver detta betänkande
den 25 maj 1909 afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande, däri ämbetsverken,
bland annat, förordat inrättande af maskinistafdelningar vid
hvardera af navigationsskolorna i Kalmar och Gäfle, samt att jag med
anledning häraf anmodat Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande
att från stadsfullmäktige i nämnda städer inhämta yttranden,
huruvida städerna vore villiga att upplåta och för framtiden underhålla
tjänliga lokaler äfven för maskinistafdelningar vid navigationsskolorna
därstädes.
Då emellertid dylika yttranden berörda den 14 januari icke
inkommit, kunde jag då ej underställa ifrågavarande ärende Kungl.
Maj:ts pröfning. Alen enär det anslagsbelopp, 209,750 kronor, som
nämnda ämbetsverk ansett en ändrad organisation af navigationsskolorna
kräfva, syntes böra tagas i beräkning vid framställningen till Riksdagen
i fråga om anslagsbehofven för år 1911, täcktes Kungl. Maj:t, i enlighet
med min hemställan, föreslå Riksdagen att i afvaktan på den nådiga
proposition angående omorganisation af undervisningsanstalterna
för sjöfart, Kungl. Maj:t kunde komma att till Riksdagen aflåta, i det
för dessa undervisningsanstalter uppförda ordinarie anslaget, nu 100,800
kronor, måtte beräknas en förhöjning af 108,950 kronor och anslaget
i dess helhet sålunda beräknas till 209,750 kronor.
Numera hafva från stadsfullmäktige i Gäfle och Kalmar inkommit
förbindelser, däri dessa städer, hvar för sig, åtagit sig att, därest maskinistafdelning
komme att inrättas vid vederbörande stads navigationsskola,
upplåta och för framtiden underhålla tjänlig lokal för sådan afdelning.
Jag anhåller nu att få inför Kungl. Maj:t anmäla de föreliggande
förslagen om omorganisation af navigationsskolorna och därmed sammanhängande
ämnen.
Frågan om en omorganisation af dessa skolor har sedan mer än ett
tiotal år stått på dagordningen.
Genom nådigt bref den 15 oktober 1897 uppdrog Kungl. Maj:t åt
dåvarande expeditionschefen i sjöförsvarsdepartementet A. Wall och kommerserådet
friherre H. Rehbinder att med biträde af sakkunniga i vissa
uppgifna afseenden företaga revision af, bland andra författningar, reglementet
för navigationsskolorna i riket den 6 juni 1890 och den nära
sammanhang därmed ägande förordningen angående befälet å svenska
handelsfartyg den 22 november 1878.
De sålunda utsedda kommitterade jämte tillkallade sakkunniga af -
Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 103.
9
gåfvo den 29 september 1898 tvänne betänkanden, det ena med förslag
till förnyadt reglemente för navigationsskolorna i riket och det andra
med förslag till ny förordning angående befälet å svenska handelsfartyg
m. m.
Öfver det förra förslaget afgaf in ar in förvaltningen den 27 oktober
1899 underdånigt utlåtande och öfver det senare förslaget afgåfvo
marinförvaltningen och kommerskollegium den 5 januari 1900 gemensamt
underdånigt utlåtande; hvarjämte yttranden öfver förslagen eller
delar däraf afgåfvos af inspektören för navigationsskolorna i riket, ett
flertal handels- och sjöfartsnämnder samt föreningar och sällskap af
sjöfartsintresserade med flera.
Förslaget till förnyadt reglemente för navigationsskolorna föranledde
nådig proposition till 1900 års riksdag med framställning om några
ändringar i staten för dessa skolor, hvilken framställning i hufvudsak
blef af Riksdagen bifallen, men i öfrigt hafva nämnda förslag icke föranledt
någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.
Sedermera hafva dels till Kungl. Maj:t och dels till statsrådet och
chefen för finansdepartementet inkommit åtskilliga framställningar, åsyftande
åtgärder för bättre utbildning af handelsflottans befäl eller utfärdande
af ändrade bestämmelser om anställning af befäl m. m. Sådana
framställningar hafva gjorts af nordiska skeppsredareföreningen, Sveriges
allmänna sjöfartsförening, Stockholms styrmansförening och direktionerna
för de flesta navigationsskolor i riket.
Marinförvaltningen har uti ett den 7 april 1905 afgifvet utlåtande
öfver berörda navigationsskoledirektioners framställningar samt öfver
till Kungl. Maj:t inkomna framställningar i liknande syfte från Stockholms
styrmansförening och Göteborgs fartygsbefälhafvareförening anfört,
bland annat, att, då de af ofvan omförmälde kommitterade afgifna
förslag icke ännu ledt till ändring af de uti ifrågavarande afseenden
gällande föreskrifter och förslagen, såsom direktionen för navigationsskolan
i Visby anfört, redan torde hafva blifvit i viss mån föråldrade
och således icke lämpligen torde kunna omedelbart läggas till grund
för lagstiftning i berörda afseenden, jämväl marinförvaltningen ansåge
nödvändigt, att åtgärder snarast möjligt vidtoges i det syfte, de nämnda
framställningarna afsåge, hvarförutom marinförvaltningen erinrat, att den
svenska sjöfarten under senaste åren vunnit allt större och större uppsving
och att i vår handelsflotta numera inginge för transatlantisk trade afsedda
ångare om 3 it 6 tusen tons dräktighet samt att det vore gifvet,
att under sådana förhållanden allt större kraf måste ställas på den personal,
som hade omhänder handelsflottans transportmedel, äfvensom
Bih. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afl. SO Höft. ä
10
1905 års
kommitté.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
att i hvilket fall som helst det svenska handelsbefälet i fråga om bildningsnivån
naturligen icke borde stå lägre än dylikt befäl tillhörande
andra sjöfarande nationer, något som dock numera, på grund af navigationsundervisningens
omorganisation i de flesta andra länder, syntes
kunna ifrågasättas vara fallet; och har marinförvaltningen i anledning
häraf, med instämmande i de önskemål, som i ofvanberörda framställningar
uttalats, hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,
huruvida icke genom tillsättande af en kommitté eller annorledes
utredning och förslag angående erforderliga förbättringar uti utbildningen
af vår handelsflottas befäl och underbefäl borde åvägabringas.
Efter hvad sålunda förekommit blef frågan om behofvet af omarbetande
af ofvanberörda författningar år 1905 ånyo upptagen af dåvarande
chefen för sjöförsvarsdepartementet, som i en den 25 maj
nämnda år inför Kungl. Maj:t i underdånighet gjord framställning erinrade
om ofvan omförmälda förslag och framställningar af olika slag och
därvid tillika för egen del anförde, att af hvad sålunda i ärendet förekommit
framginge, att inom svenska sjöfartskretsar för närvarande förefunnes
ett allmänt önskningsmål, att nu gällande föreskrifter angående
utbildningen af vår handelsflottas befäl och underbefäl samt villkoren
för tillstånd till beklädande af dylik befattning underkastades en vida
större revision än den, som innefattades i de redan föreliggande förslagen,
och att under sådana förhållanden dessa icke syntes böra läggas
till grund för nya bestämmelser, förr än berörda frågor gjorts till
föremål för förnyad pröfning af särskilt tillkallade personer.
I anledning af den utaf chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda
gjorda framställningen tillsatte Kungl. Maj:t den 25 maj 1905 ofvan
omförmälda kommitté, bestående af dåvarande landshöfdingen A. Wall,
dåvarande kaptenerna G. O. Wallenberg och O. G}ddén, sjökaptenen
O. F. Hedborg, navigationsskoleföreståndaren A. Thore och öfvermaskinisten
O. Gummesson.
Denna kommitté, den s. k. navigationsskolekommittén, afgaf, såsom
förut nämnts, den 30 oktober 1906 sitt betänkande, hvilket innefattar,
bland annat:
förslag till förordning angående befäl å svenska fartyg;
förslag till reglemente för navigationsskolorna i riket;
förslag till kungörelse angående navigationslärarexamen; samt
förslag till stat för navigationsskolorna i riket jämte förslag till
villkor för åtnjutande af de å navigationsskolornas stat uppförda löneförmåner
samt till pensionsbestämmelser.
11
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 103.
Sedan genom nådig remiss marinförvaltningen och kommerskollegium
anbefallts att efter vederbörandes börande inkomma med gemensamt
underdånigt utlåtande öfver detta betänkande, hafva dessa ämbetsverk,
enligt hvad redan omförmälts, till fullgörande häraf den 25 maj 1909
afgifvit sådant utlåtande efter att hafva tagit i öfvervägande hvad som
anförts uti inkomna yttranden i ämnet eller särskilda delar däraf från
samtliga direktioner för navigationsskolorna i riket, inspektören för
dessa skolor, ett flertal Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen samt
magistrater och kronofogdar, inspektörerna för passagerarångfartyg,
handels- och sjöfartsnämnder i rikets större städer, åtskilliga sammanslutningar
af sjöfartsidkare och olika grader af fartygsbefäl med flera
såväl korporationer som andra af frågorna intresserade.
Efter den utredning, hithörande frågor sålunda vunnit, har ärendet
i dess helhet varit föremål för gemensam beredning inom finans- och
sjöförsvarsdepartementen, då, såsom bekant, bestämmelserna om anställande
af fartygsbefäl tillkomma det förra departementets handläggning
och ärendet i öfriga delar tillhör det senare departementet. Härvid
har chefen för finansdepartementet förklarat sig beredd att hemställa
om utfärdande af ny förordning angående befäl å svenska handelsfartyg
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af nämnda kommitté afgifna
förslag med däruti af marinförvaltningen och kommerskollegium gemensamt
förordade ändringar; och för egen del har jag. för afsikt tillstyrka
utfärdande af nytt reglemente för navigationsskolorna samt kungörelse
angående navigationslärarexamen i väsentliga delar öfverensstämmande
med kommitténs förslag med däri af ämbetsverken föreslagna
ändringar.
Såsom redan i det föregående erinrats, äga förordningen angående
befäl å svenska handelsfartyg och navigationsskolereglementet nära
sammanhang med hvarandra. Undervisning och examina vid navigationsskolorna
hafva nämligen till mål att bereda kompetens för olika
slag af fartygsbefäl och maskinister å fartyg i enlighet med de fordringar,
som därå uppställas i befälsförordningen. Då de förändringar,
som i berörda hänseende föreslagits beträffande sistnämnda förordning,
äro ganska omfattande, påkallas tydligtvis också ej obetydliga ändringar
i afseende å organisationen af navigationsskolorna. Jämväl af
andra anledningar lära, såsom af det följande torde komma att framgå,
vissa ändringar beträffande dessa skolors organisation böra vidtagas.
För genomförande af dylik omorganisation erfordras emellertid ändring
af den af Riksdagen godkända staten för dessa skolor.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Kommitténs
förslag.
Befäls
förordning.
Innan jag redogör för förslaget till ny stat för navigationsskolorna,
torde det tillåtas mig att få lämna en kortfattad redogörelse för förslagen
till ny befälsförordning och till nytt reglemente för dessa skolor
och att därvid i främsta rummet få uppehålla mig vid sådana delar af
dessa förslag, som äga ett närmare samband med frågan om behofvet
af ny stat för skolorna.
Förslaget till befälsförordning utgör en omfattande omarbetning
af de i Kungl. förordningen den 22 november 1878 stadgade bestämmelser
angående befälet å svenska handelsfartyg. I enlighet med hvad
som yrkats af flertalet bland dem — sammanslutningar af sjöfartsidkare
och andra — som inkommit med framställningar och yttranden i
ämnet, samt jämväl i öfverensstämmelse med hvad hos andra sjöfartsidkande
nationer nästan allmänt ägt rum, hafva skärpta bestämmelser
ansetts af behofvet påkallade i fråga om villkoren för tillstånd att bekläda
dylika befälsbefattningar. Sålunda hafva föreslagits fordringar i
afseende å fartygsbefälhafvares kompetens i vissa fall, där särskild
kompetens hittills icke erfordrats, hvarjämte åtskilliga skärpningar i nu
stadgade behörighetsvillkor för såväl befälhafvare och styrmän som
maskinister förordats. De föreslagna bestämmelserna afse såväl den
allmänna _ behörigheten för rätt att utöfva befäl å handelsfartyg och
den speciella behörigheten för utöfvande af befäl å fartyg i viss fart
eller af visst slag, som ock den förberedande utbildningen för fartygsbefäl
af olika grader i både praktiskt och teoretiskt hänseende. Kommittén
föreslår inrättande af två lägre grader af befälhafvare, l:a och
2:a klass skeppare, med kompetens att fora befäl i en del sådana fall,
där innehafvande af styrmans- eller befälhafvarebref icke synts erforderligt.
l:a klass skepparen skulle erhålla sin teoretiska utbildning under
eu tre månaders kurs vid navigationsskola, hvaremot 2:a klass skepparen
skulle hafva att undergå förhör inför navigationsskoleföreståndare
för konstaterande att han vore i besittning af de elementära kunskaperna
i navigering m. m. För bägge dessa befälsgrader uppställes därjämte
fordran på viss tids förutgången sjötjänst.
Vidkommande maskinpersonalen å fartyg föreslås inrättande af
fyra olika grader med olika kompetens för hvarje grad, nämligen
maskinist af l:a, 2:a och 3:e klass samt maskinskötare. Maskinist
af l:a klass skulle närmast motsvara öfvermaskinist enligt
nu gällande bestämmelser och maskinist af 2:a klass maskinist enligt
dessa bestämmelser. Maskinisten af 3:e klass och maskinskötaren skulle
endast användas i mindre maktpåliggande befattningar, för hvilka icke
anställande af maskinister med högre kompetens ansetts behöfligt. Ma
-
13
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
skinisterna skulle erhålla sin teoretiska utbildning vid navigationsskola,
maskinisten af 3:e klass dock endast under en tre månaders kurs med
därtill hörande examen. Maskinskötaren skulle endast vara skyldig
att inför vederbörligen förordnad sakkunnig person undergå förhör i
och för konstaterande af hans kännedom om mindre sjöångmaskiner
och deras skötsel. Såväl för maskinskötaren som för 3:e klass maskinisten
uppställes därjämte, i likhet med hvad som äger rum för öfriga
maskinister, fordran på viss tids föregående praktisk utbildning såsom
maskinai''betare eller eldare.
I sammanhang med införandet af dessa nya lägre grader af befälhafvare
och maskinister hafva de enligt gällande förordning förekommande
tillståndsbevisen för rätt att föra vissa ångfartyg i viss fart
samt den enligt samma förordning medgifna rättigheten att å vissa ångfartyg
få såsom maskinist anställa person, som icke undergått maskinistexamen,
men som »förut deltagit i ångmaskiners skötsel och företer
intyg af sakkunnig person, att han äger för sådan befattning erforderlig
praktisk duglighet», ansetts böra afskaffas. Innehafvandet af
dylikt tillståndsbevis eller intyg har nämligen icke befunnits medföra
den trygghet i fråga om innehafvarens erfarenhet i sjömansyrket eller
i skötseln af ångmaskiner, som den allmänna meningen numera
kräfver.
Då bestämmelserna om anställning af behörigt befäl äro beroende
icke endast af ett fartygs slag (segelfartyg, ångfartyg, passagerarångfartyg
m. m.), utan äfven i väsentlig mån af den fart, hvari fartyget
användes, men gällande stadganden beträffande olika slags fart icke
befunnits tillfredsställande, hafva nya och systematiskt uppställda bestämmelser
föreslagits i fråga om eu med hänsyn till de uppställda
fordringarna å befälets kompetens mera ändamålsenlig indelning af farten,
hvarjämte föreslagits nya, med denna indelning öfverensstämmande
benämningar å de olika slagen af fart.
Vidare har skyldigheten att å fartyg hafva anställdt befäl och maskinpersonal
med högre eller lägre kompetens i kommittéförslaget gjorts
beroende af — förutom af fartygets slag och den fart, hvari detsamma
går — dess storlek, uttryckt i tontal, då fråga är om fartygets förseende
med behörig befälhafvare eller styrman, samt dess maskinstyrka,
uttryckt i hästkrafter, då frågan gäller anställande af behörig maskinpersonal.
Slutligen torde i afseende å förslaget till ny befälsförordning endast
böra omförmälas, att särskilda föreskrifter ansetts erforderliga i
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
fråga om. skyldighet att anställa kompetent befäl å segelfartyg med
hjälpmaskin, å fartyg, som framdrifvas med annat maskineri än ångmaskin,
å pråmar samt å fiskefartyg, allt dock med tillbörligt aktgifvande
därå att ifrågavarande fartyg äro af sådan storlek eller användas
i sådan fart, att skyldighet i berörda hänseende skäligen bör kunna
påfordras.
Om- Jag anhåller nu att få öfvergå till redogörelsen för kommitténs
°af naviga°-n årslag i hvad det afser omorganisation af navigationsskolorna; och torde
tions- donna redogörelse, med fästadt afseende å sakens närmare samband
skoioma. med frågan om ny stat för dessa skolor, få göras något mera utförlig.
Navigations- Efter att hafva lämnat en historik öfver navigationsskolornas uppantåiTrn.
k.omst och utveckling intill närvarande tid upptager kommittén först
till . granskning frågan om navigationsskolornas antal, olika slag af
navigationsskolor och de städer, hvarest dylika skolor böra finnas inrättade,
samt anför i detta ämne, bland annat, följande.
Vid skilda tillfällen hafva från olika håll framställningar gjorts
därom, att navigationsskolornas antal borde minskas. Till stöd för
dessa framställningar har hufvudsakligen anförts, att, därest skolornas
antal minskades från tio — det nuvarande antalet — till exempelvis
fyra eller fem, undervisningen vid dessa antagligen skulle kunna ordnas
på ett rationellare och mera likformigt sätt, än nu vore förhållandet
vid en eller annan af de smärre skolorna, bättre och rikhaltigare undervisningsmateriel
anskaffas, större säkerhet vinnas för att goda lärarkrafter
alltid funnes att tillgå och inspektionen underlättas, allt utan
att någon ökad utgift af statsmedel för navigationsundervisningen syntes
behöfva ifrågakomma.
De enligt Kungl. brefvet den 15 oktober 1897 utsedda kommitterade,
som fått sig särskild! uppdraget att afgifva yttrande angående
lämpligheten af att indraga en eller flera af navigationsskolorna i riket,
ansågo sig icke kunna tillstyrka indragning af någon utaf dessa skolor
och anförde, bland annat, såsom skäl för denna sin åsikt följande.
Den nuvarande anordningen med ett större antal navigationsskolor,
spridda kring våra vidsträckta kuster, syntes medföra åtskilliga beaktansvärda
fördelar. De ynglingar och unge män, som sökte inträde vid
navigationsskolorna, vore i de flesta fall föga bemedlade, och det vore
med afseende härå för dem en gifven fördel, ej mindre att en skola
funnes ej långt från hemorten, än äfven att skolor funnes i smärre städer
med billiga lefnadskostnader. Men hvad kommitterade i detta sam
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
15
manhang särskild! ville betona, vore det intresse för sjömansyrket, som
tillvaron af en navigationsskola, synnerligen i en mindre stad, framkallade
och underhölle hos den omgifvande traktens yngre manliga befolkning.
I en tid, då man måste lägga mycken vikt på att för sjöfartsnäringens
utöfvande skaffa dugligt och tillräckligt fartygsbefäl, vore
denna synpunkt förtjänt af den största uppmärksamhet. Såsom en
af de väsentligaste fördelar, som skulle kunna vinnas genom minskning
af navigationsskolornas antal, hade särskild! framhållits, att en verksammare
inspektion därigenom skulle möjliggöras med däraf följande
större likformighet beträffande undervisning och examensbetyg m. m.
Detta onekligen mycket viktiga behof kunde dock, enligt kommitterades
tanke, mycket väl tillgodoses äfven utan minskning af skolornas antal.
Ett steg till underlättande af inspektionen hade redan tagits genom
nådiga kungörelsen den 25 september 1896, i hvilken meddelades ändrade
bestämmelser rörande tiden för läsårets början och för examina
i syfte att göra det möjligt för inspektören att närvara vid alla examina
i navigationsskolorna. Uti det förslag, som kommitterade öfverlämnade,
både också införts flera bestämmelser, Indika afsågo att göra
inspektionen fullt effektiv.
Då Kungl. Maj:t i proposition till 1900 års riksdag, fortsätter kommittén,
föreslog Riksdagen att godkänna ny stat för navigationsskolorna
i riket, ifrågasattes icke indragning af någon utaf de befintliga navigationsskolorna,
och inom Riksdagen framställdes icke någon önskan i
sådan riktning.
Däremot har fråga sedermera blifvit väckt om inrättande af en ny
navigationsskola, nämligen i Hälsingborg. Vid 1902 års riksdag väcktes
motion därom att Riksdagen måtte besluta inrättande af en fullständig
navigationsskola i nämnda stad under samma villkor och bestämmelser
som de, hvilka gällde för andra sådana i riket, samt att Riksdagen
måtte anslå därför nödiga medel. Denna motion blef emellertid af Riksdagen
ej bifallen. Härefter hemställde stadsfullmäktige i Hälsingborg
uti underdånig skrifvelse den 26 september 1902, att Kungl. Maj:t
täcktes till näst därpå följande riksdag aflåta nådig proposition i enahanda
syfte, som i nyssnämnda motion omförmäles; hvarjemte stadsfullmäktige
förklarade sig villiga att, därest Riksdagen beviljade statsanslag
till en navigationsskola, för denna upplåta nödiga och lämpliga
lokaler. Denna framställning föranledde icke någon Kungl. Maj:ts
åtgärd.
Lika med 1897 års kommitterade och på de af dem anförda skäl
anser kommittén indragning af någon eller några af do nuvarande
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
navigationsskolorna icke böra ske; men nyss anförda skäl hindra icke,
att indragning af sjökaptensklassen i en eller annan af de befintliga
skolorna skulle kunna utan olägenhet äga rum, och på samma gång
skulle det framställda önskemålet om upprättande af en navigationsskola
i Hälsingborg kunna tillgodoses.
_ För erhållande af öfverskådliga uppgifter å elevernas antal vid rikets
navigationsskolor och särskildt till ledning vid bestämmandet af de
navigationsskolor, vid hvilka indragning af sjökaptensklassen skulle
kunna ifrågasättas, har kommittén uppgjort en på inspektörens och
föreståndarnas berättelser grundad öfversikt af elevantalet i dessa skolor
under läsåren 1900—1905; och anför kommittén i afseende å det därvid
vunna resultatet följande:
»Af denna öfversikt framgår, att årliga medeltalet af inskrifna
elever (däruti inberäknadt privatister) i samtliga navigationsskolor för
de sista fem läsåren utgör, utfördt i hela tal, för navigationsafdelningarna
471 och för maskinistafdelningarna 229.
Hvad angår de särskilda skolorna ställer sig nämnda årliga medeltal,
likaledes utfördt i hela tal,
för navigationsafdelning ärna sålunda:
N avigationsskola. |
Styrmans- klass. |
Sjökaptens- klass (inberäknadt |
Summa. |
Stockholm ................................................................... |
35 |
42 |
77 |
Göteborg ............... ...... |
35 |
32 |
67 |
Malmö .................. |
46 |
44 |
90 |
Härnösand........................ |
16 |
8 |
24 |
Strömstad............................................................ |
17 |
11 |
28 |
Karlshamn ................................................................ |
9 |
7 |
16 |
Kalmar ......... |
38 |
41 |
79 |
Västervik ......... |
16 |
12 |
28 |
Visby................................ |
rM 00 |
16 |
34 |
Gäfle ...................... |
11 |
11 |
22 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
17
samt för maskinistafdelning ärna sålunda:
Navigationsskola. |
Maskinist- klass. |
Öfver- maskinist- klass. |
Summa. |
|
42 |
25 |
67 |
||
40 |
32 |
72 |
||
40 |
26 |
66 |
||
Härnösand*)..................................................................... |
21 |
5 |
26 |
*) Beträffande maskinistafdelningen i Härnösand märkes, att medeltalet afser de fyra sista åren,
enär maskinistafdelning därförinnan ej funnits vid denna skola.»
Såsom en följd af hvad kommittén i sitt förslag till befälsförordning
förordat i fråga om inrättande af en lägre befälsgrad med benämning
skeppare af l:a klass föreslår kommittén, att vid navigationsskolorna
anordnas en särskild kurs för utbildning af sådant befäl. För denna
kurs, hvars genomgående icke skulle taga längre tid än tre månader,
skulle vid hvarje navigationsskola i riket inrättas en särskild skepparklass.
Sålunda skulle en skola med fullständig navigationsafdelning
komma att i denna afdelning omfatta tre klasser: sjökaptens-, styrmansoch
skepparklass.
Då kommittén vidare i sitt förslag till befälsförordning förordat
tre klasser af maskinister — oberäknadt maskinskötare — med för
hvarje klass olika behörighet i stället för de nuvarande två behörighetsgraderna:
maskinists och öfvermaskinists, förutsätter denna förändring
upprättande af tre klasser inom navigationsskolas maskinistafdelning,
som sålunda skulle, för att vara fullständig, omfatta en klass för
utbildning af maskinister af l:a klass (motsvarande öfvermaskinister
enligt nu gällande bestämmelser), en för maskinister af 2:a klass (motsvarande
nuvarande maskinister) och en för maskinister af 3:e klass.
Då den teoretiska utbildningen af 3:e klass maskinister icke skulle
blifva synnerligen vidlyftig och då det därjämte syntes önskvärdt, att
tillfälle till genomgående af sådan kurs blefve beredt äfven vid andra
navigationsskolor än dem, som hade fullständig maskinistafdelning, har
kommittén funnit sig böra föreslå, att maskinistafdelning, endast bestående
af 3:e maskinistklass, skall upprättas vid två åt de navigationsskolor,
där för närvarande icke tinnes någon maskinistafdelning.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afl. 80 H/ift.
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Undervis- Enligt ofvan angifna grunder har kommittén ansett navigations
^eining
på1" skoleundervisningen i riket höra sålunda fördelas, att fullständiga navide
särskilda gationsskolor med samtliga klasser i såväl navigations- som maskinistskoioma.
afdelning- skulle finnas i Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand, vid
hvilka skolor sålunda tillkomme skepparklass och 3:e maskinistklass; att
navigationsskolor med fullständig navigationsafdelning, omfattande sjökaptens-,
styrmans- och skepparklass, skulle finnas i Kalmar och Visby,
vid hvilka skolor således skepparklassen skulle tillkomma, samt i Hälsingborg,
hvarest navigationsskola skulle nyinrättas; att navigationsskolor
med navigationsafdelning, omfattande styrmans- och skepparklass, samt
maskinistafdelning, innehållande 3:e maskinistklass, skulle finnas i Gäfle
och Västervik, vid hvilka skolor sjökaptensklassen således skulle indragas,
men skepparklass och 3:e maskinistklass tillkomma; samt att navigationsskolor
med navigationsafdelning, omfattande styrmans- och skepparklass,
skulle finnas i Karlshamn och Strömstad, där sålunda skepparklass
skulle komma i stället för den indragna sjökaptensklassen.
Med en sådan anordning skulle enligt kommitténs tanke vinnas, att
undervisningen i de till antalet minskade sjökaptensklasserna skulle
kunna göras mera fruktbärande genom ökad tillgång på goda lärarkrafter
och tidsenlig undervisningsmateriel; att tillfälle till styrmansutbildning
skulle beredas på alla de orter, där sådant för närvarande
finnes, med tillägg af Hälsingborg; samt att genom inrättande af skepparoch
3:e maskinistklasser blefve sörjdt för en tillfredsställande utbildning
af befälhafvare och maskinister med lägre behörighet,
öfverstyrel- Kommittén företager därefter granskning af frågan om den mynSvigations-"
dighet, som bör fungera såsom öfverstyrelse för navigationsskolorna,
skolorna, samt erinrar därvid till en början, hurusom navigationsskolorna på grund
af Kungl. kungörelserna den 13 november 1874 och den 8 december
1876 kommo att lyda under sjöförsvarsdepartementet och förvaltningen
af sjöärendena (sedermera marinförvaltningen) i stället för civildepartementet
och kommerskollegium, hvarunder dessa skolor hört alltifrån år
1841, eller den tidpunkt, från hvilken det egentliga navigationsskoleväsendets
uppkomst kan räknas. Efter en utförlig motivering kommer
kommittén till det resultat, att den allmänna uppsikten öfver navigationsskolorna
bör utöfvas af kommerskollegium i egenskap af öfverstyrelse
med biträde af en inspektör, som af Kungl. Maj:t förordnas för
vissa år i sänder. En eventuell återflyttning till kommerskollegium af
navigationsskoleärendena torde, enligt hvad kommittén erinrat, jämväl
böra medföra sådan ändring i Kungl. Maj:ts förnyade nådiga stadga
den 31 mars 1900 angående fördelning af ärendena mellan statsdepar
-
19
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
tementen, att ärenden rörande bildnings- och undervisningsanstalter för
sjöfartsnäringen skola tillkomma finansdepartementet i stället för sjöförsvarsdepartementet.
Hvad särskild^ beträffar frågan om lämpligaste ordnandet af befatt- inspektören,
ningen såsom inspektör öfver navigationsskolorna, tillmäter kommittén
denna fråga synnerlig vikt och anför därom, bland annat, följande:
»Då befattningen såsom inspektör öfver navigationsskolorna, sådan
kommittén tänkt sig denna befattning, kommer att ställa synnerligen
stora kraf på dess innehafvare, anser kommittén åtgärder böra vidtagas
för att till inspektör alltid må kunna förvärfvas en person med framstående
förmåga. Bland de åtgärder, som för ifrågavarande ändamåls
vinnande kunna ifrågasättas, intages naturligen ett viktigt rum af införandet
utaf en tillräcklig inspektörsaflöning. Genom dennas höjande
till 7,000 kronor, såsom i förslaget till stat för navigationsskolorna finnes
angifvet, blir det område, inom hvilket inspektörsaspiranter kunna sökas,
betydligt större, än hvad som för närvarande är fallet, då endast ett
arfvode af 2,000 kronor står till buds, och det sålunda alltid måste förutsättas,
att inspektören från annat håll åtnjuter den hufvudsakliga delen
af sina inkomster.
Inspektörsbefattningen har hittills plägat bestridas af en officer vid
Ivungl. flottan eller i flottans reserv, som fått bibehålla sin lön eller
pension och därutöfver uppburit inspektörsarfvodet. Genom flottans
fortgående utveckling tagas emellertid dess officerare allt mera i anspråk
för flottans egna ändamål, hvarför hädanefter större svårigheter än hittills
torde komma att uppstå för förvärfvande af lämpliga officerare å
aktiv stat till navigationsskoleinspektörer. Jämväl från denna synpunkt
torde det befinnas välbetänkt att genom en höjd aflöning söka bereda
möjlighet att förvärfva lämpliga och dugliga inspektörer från andra håll.
Inspektören förordnas för närvarande tills vidare. Det har synts
kommittén, med afseende å de stora fordringar, som måste ställas på
inspektörens personliga egenskaper, lämpligt, att han förordnas för viss
tid — af kommittén föreslagen till tre år — hvarigenom det lättare
blir möjligt att åstadkomma ombyte af inspektör i sådana fall, där förhållandena
därtill gifva anledning. Med denna anordning är naturligtvis
ej afsedt, att ombyte i verkligheten skulle komma att ske så ofta som
hvart tredje år, utan endast att bereda tillfälle att utan allt för stor
svårighet rätta ett möjligen begånget misstag.
För närvarande har inspektören ej någon särskild expedition,
hvilket måste anses mindre lämpligt för ärendenas vederbörliga handhafvande
och hvilket blir ännu mera olämpligt i samma mån som en
Direktio- .
nerna.
Navigations
skolemöten.
Inträdes
fordringar.
Lärokursernas
längd
m. m.
»■
20 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
utvidgning af hans verksamhetsområde kommer till stånd. Kommittén
föreslår därför, att särskild expedition för honom skall vara tillfinnandes
inom kommerskollegium.))
Hvad därefter vidkommer navigationsskoledirektionernas sammansättning
och verksamhetsområde, föreslås af kommittén likaledes en del
ändringar i därom gällande bestämmelser i syfte att tillförsäkra direktionerna
medlemmar med sakkunskap och intresse på navigationsskoleundervisningens
område samt tydligare än hittills angifva direktionernas
åligganden.
Då den nuvarande organisationen af navigationsskoleväsendet icke
ansetts tillfredsställa anspråken på en god och tidsenlig navigationsutbildning,
har tanken på en ny representant för de med denna utbildning
samhörande frågor på en del håll uppstått. Med upptagande af
denna tanke föreslår kommittén anordnande af hvart tredje år sammanträdande
möten af sådana personer, som kunna förutsättas hysa intresse
för navigationsskolornas utveckling i ena eller andra hänseendet.
Deltagare i dessa möten skulle, enligt kommitténs förslag, vara
representanter för direktioner, föreståndare och lärare vid navigationsskolorna
äfvensom representanter för idkare af sjöfartsnäringen eller
sjömansyrket; och framhåller kommittén särskildt, att man genom att
inbjuda de sistnämnda till deltagande i mötena skulle till fromma för
navigationsundervisningen få till stånd ett fruktbärande samarbete mellan
statsmyndigheterna och det praktiska arbetets män. Till dem af mötesdeltagarna,
som utgöras af direktionsledamöter, föreståndare eller lärare,
föreslås, förutom rese- och traktamentsersättning enligt resereglementet
under resorna till och från sådant möte, viss traktamentsersättning för
de dagar mötet varar att utgå af de i navigationsskolornas stat till
Kungl. Maj:ts disposition ställda medel.
Hvad angår fordringarna för behörighet att vinna inträde i navigationsskolornas
särskilda klasser, innehåller kommitténs förslag åtskilliga
bestämmelser, som i olika hänseenden innebära skärpningar i jämförelse
med nu gällande stadganden. Så är förhållandet särskildt beträffande
fordringarna å föregående praktisk yrkesutbildning.
Vidkommande lärokursernas längd i de olika skolklasserna föreslår
kommittén, att lärokursen i sjökaptens-, styrmans-, l:a maskinist- och
2:a maskinistklass skall för hvardera klassen omfatta ett läsår, fördeladt
på två terminer, skilda genom ferier under två till tre veckor, samt
att läsårets längd skall, ferierna inräknade, utgöra: i sjökaptensklass
omkring 8 månader, i styrmansklass omkring 9 månader, i l:a maskinistklass
omkring 7 månader och i 2:a maskinistklass omkring 8 månader.
Lärokurserna för skepparklass och 3:e maskinistklass skulle,
21
Kungl. Mai ds Nåd. Proposition N:o 103.
såsom redan förut nämnts, komma att omfatta en tid af omkring tre
månader hvardera.
Vidare föreslås, att vid navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg
två styrmanskurser skulle anordnas hvarje år och delvis fortgå
samtidigt; hvarjämte beräknas, att två kurser i skepparklass och maskinistklass
årligen, i händelse af behof, skola kunna anordnas vid
nämnda skolor.
Kommittébetänkandet innehåller vidare detaljerade föreskrifter om Läroämen.
läroämnena och deras omfattning jämte beräkning af antalet veckotimmar
för undervisningen i de särskilda kurserna äfvensom om undervisningens
anordnande och sättet för dess meddelande samt om examinas
förrättande m. m.
Hvad angår kompetensen för anställning såsom föreståndare och Föreståndare
lärare, såväl ordinarie som »speciallärare)) — hvilken senare benämning
kommittén användt i stället för den nuvarande benämningen »extra
lärare» — samt de med dessa befattningar förenade skyldigheter och
rättigheter m. m. innehåller förslaget villkor och bestämmelser, som i
åtskilliga hänseenden skilja sig från hvad därom för närvarande finnes
stadgadt; och torde i afseende härå särskildt böra uppmärksammas, att
den i gällande reglemente föreskrifna examen för vinnande af behörighet
att söka föreståndarebefattning föreslagits jämväl skola fordras
för behörighet till anställning såsom ordinarie lärare och biträdande
lärare i navigation vid navigationsafdelning samt att undervisningen i
ångmaskinlära jämte fysik och mekanik inom den föreslagna l:a maskinistklassen
af kommitténs flertal ansetts böra bestridas af på ordinarie
stat anställd lärare, medan undervisningen i dessa ämnen för
närvarande handliafves af extra lärare.
En viktig angelägenhet, som kommittén tagit under noggrann om- Privatunderpröfning,
är frågan om föreståndares och lärares rätt att mot godt- °
görelse meddela privat undervisning åt eleverna; och har kommittén,
under anförande, bland annat, att dylik undervisning för närvarande
begagnas af det stora flertalet af eleverna samt att lärarna genom
sådan undervisnings meddelande förskaffat sig afsevärda extra inkomster,
afgifvit förslag till bestämmelser i ändamål att hålla privatundervisningen
inom tillbörliga gränser.
Slutligen torde beträffande de i förslaget till navigationsskoleregle- inskrifningsmente
förordade bestämmelser böra omförmälas, att såväl inskrifningsafgifter
som tcrminsafgifter ansetts kunna utan olägenhet i någon mån
förhöjas samt att examensafgift till enahanda belopp som inskrifningsafgift
i visst fall synts böra erläggas. Inskrifningsafgifterna skulle
enligt kommitténs förslag komma att uppgå till: 5 kronor för inträde i
22
Navigations''
lärarexa
men.
Förslag till
stat.
Löneför
måner.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
skeppar- eller 3:e maskinistklass, 10 kronor för inträde i styrmanseller
2:a maskinistklass och 15 kronor för inträde i sjökaptens- eller
l:a maskinistklass. Af elev, tillhörande styrmans-, sjökaptens-, 2:a eller
l:a maskinistklass, skulle erläggas en terminsafgift af 5 kronor för
hvarje lästermin och af elev, tillhörande skeppar- eller 3:e maskinistklass,
skulle upptagas en afgift af 3 kronor för hela lärokursen. Genom
höjningarna samt de inkomster, som komma att tillföras skolorna genom
afgifterna för de nytillkomna klasserna, anser kommittén en afsevärd
ökning vara att emotse i de bidrag till böckers, undervisningsmateriels
och andra inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för
bränsle, lyshållning m. m., som nämnda afgitter äro afsedda att utgöra.
Hvad därefter angår kommitténs förslag till kungörelse angående
navigationslärarexamen torde i detta sammanhang endast böra nämnas,
att bestämmelserna om denna examens afläggande föreslagits skola
utgå ur navigationsskolereglementet, där de nu hafva sin plats, och i
stället mtagas i en särskild kungörelse, samt att den undervisning, som
afser att bibringa de i denna examen ingående kunskaper, föreslagits
skola anordnas endast hvartannat år. Såsom motiv för sistnämnda förslag
åberopas, att, enligt hvad som upplysts, elevernas antal i de hittills
årligen hållna kurserna varit ganska ringa, vanligen endast 3 å 4, och
att den motsedda ökning af elevantalet, som torde blifva en följd af
förslaget om skyldighet för aspiranter till vissa lärarbefattningar att
hafva genomgått nämnda kurser, icke torde blifva större, än att ifrågavarande
anordning fullt skulle komma att motsvara behofvet.
I anslutning till de sålunda förordade författningsförslagen framlägger
kommittén sitt förslag till ny stat för navigationsskolorna och
för undervisning i navigationslärarkursen.
Enligt detta förslag skulle statens slutsumma uppgå till ett belopp
af 162,635 kronor.
I fråga om de omständigheter, som synas nödvändiggöra en höjning
af de till inspektör, föreståndare och lärare utgående löneförmåner, anför
kommittén, utöfver hvad i det föregående därom meddelats, följande.
Sedan befattningen med navigationsskolorna öfverflyttats till förvaltningen
af sjöärendena, fastställdes stat för dessa skolor att gälla
från och med år 1878. Uti denna stat hafva sedermera ej skett andra
väsentliga ändringar, än att dels en ny navigationsskola i Strömstad
tillkommit, dels från och med år 1891 föreståndarnas tjänstgöringspenningar
blifvit något ökade och ordinarie lärarnas aflöning fördelad
i fast lön och tjänstgöringspenningar, dels inspektörens arfvode blifvit
höjdt och arfvodeshöjning likaledes skett för extra lärare, dels ock slutligen
nya lärarbefattningar blifvit i staten uppförda.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
23
\
Kommittén anser obehöflig! vare sig att ingå på någon särskild
redogörelse för de allmänt kända förhållanden, som för närvarande
göra krafvet på höjda löneförmåner för statens tjänstemän till en brännande
fråga, eller att uppdraga någon jämförelse med andra statstjänares,
speciellt lärares, löneförhållanden. Visserligen skulle, säger
kommittén, en sådan jämförelse af löneförmånerna på intet vis utfalla
till fördel för navigationsskolornas lärare, men då dessa lärare med hänsyn
till såväl utbildning som andra förhållanden utgöra en alldeles särskild
kategori för sig, skulle jämförelsen blifva till föga gagn för bedömande
af frågan om den löneförhöjning, af hvilken ifrågavarande
lärare otvifvelaktigt äro i behof och utan hvilken någon verklig omorganisation
af navigationsskolorna icke är tänkbar.
Kommittén framhåller endast några omständigheter, som göra en
tillräcklig löneförhöjning oeftergiflig, nämligen dels det ökade arbete,
som den nya organisationen kommer att kräfva af inspektör, föreståndare
och lärare, och dels behofvet af en sådan inskränkning i föreståndares
och ordinarie lärares rätt att mot godtgörelse meddela privat
undervisning åt eleverna, att dylik undervisning hädanefter skulle
komma att utgöra undantag i stället för regel.
Jag anhåller nu att få lämna en redogörelse för de i statförslaget
förekommande utgiftsposter.
Till arfvode åt inspektören upptages, såsom redan i det föregående
omförmälts, ett belopp af 7,000 kronor.
För meddelande af undervisning i navigationslärarkursen uppföres
i hvarje års stat ett belopp af 1,200 kronor, hvilka medel, då ifrågavarande
kurs är afsedd att äga rum endast hvartannat år, besparas för
ändamålet under de år, kursen ej äger rum. Härigenom kommer att
till förfogande för hvarje kurs förefinnas ett belopp af 2,400 kronor,
hvaraf ersättning afsetts skola utgå med 800 kronor till en hvar af
tre för ifrågavarande undervisning anställda lärare.
Till hvar och eu af föreståndarna vid skolorna i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Härnösand uppföres en aflöning af 4,300 kronor,
däraf lön 2,700 kronor och tjänstgöringspenningar 1,600 kronor; till
en hvar af föreståndarna i Kalmar, Visby och Hälsingborg upptages
aflöningen med 3,800 kronor, af hvilket belopp 2,500 kronor räknas
såsom lön och 1,300 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt till
hvar och en af föreståndarna i Gäfle, Västervik, Karlshamn och Strömstad
med 3,000 kronor, däraf lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar
1,000 kronor.
Den föreslagna
statens
särskilda
poster.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
För samtliga ordinarie lärare — såväl vid navigations- som maskinistafdelning
anställda — föreslås en aflöning af 2,500 kronor, hvaraf
1,700 kronor räknas såsom lön och 800 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
För föreståndare och ordinarie lärare föreslås två ålderstillägg,
hvartdera å 500 kronor, att utgå efter 5 och 10 års tjänstgöring. Af
ålderstilläggen räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.
Härtill skulle för föreståndaren komma fri bostad,
som, i likhet med hvad för närvarande äger rum, skulle upplåtas af
den stad, där skolan är belägen.
Följande uppgifter torde här till jämförelse få meddelas rörande
motsvarande befattningshafvares löneförmåner enligt gällande stat. Inspektören
åtnjuter ett arfvode af 2,000 kronor. Föreståndarna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Härnösand erhålla en aflöning af 3,300
kronor, däraf 1,800 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar.
Föreståndarna i Karlshamn, Kalmar, Västervik, Visby, Gäfle och Strömstad
uppbära 2,800 kronor, däraf 1,800 kronor lön och 1,000 kronor
tjänstgöringspenningar. Ordinarie lärare i Stockholm, Göteborg och
Malmö uppbära 1,800 kronor, däraf 1,000 kronor lön och 800 kronor
tjänstgöringspenningar. Ordinarie lärare i öfriga städer uppbära 1,500
kronor, däraf 1,000 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar.
Härtill komma för föreståndarna två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera
jämte fri bostad samt för lärarna två ålderstillägg å 250 kronor
hvartdera. Den nu gällande statens slutsumma uppgår till 100,800
kronor.
Vid hvardera af navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg,
där ökningen af föreståndarnas göromål skulle blifva rätt betydande,
och föreståndarna därför enligt kommitténs åsikt skulle vara i behof af
biträde vid undervisningen, föreslås anställande af en biträdande lärare
i navigation med arfvode af 2,500 kronor för år.
För lärarna i skeppar- och 3:e maskinistklasser, hvilka lärare enligt
kommitténs förslag skulle komma att bestrida hela undervisningen inom
de respektive klasserna, föreslås aflöningen skola utgå i form af arfvoden
å 900 kronor för hela kursen.
Hvad därefter angår aflöningen för de egentliga speciallärarna,
innebär kommitténs förslag införandet af en helt ny princip. Dessa
lärare åtnjuta för närvarande årliga arfvoden till växlande belopp, högst
1,800 kronor och lägst 200 kronor, och dessa arfvoden utgå oberoende
af undervisningstidens längd, som torde vara ganska växlande vid de
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
olika skolorna. Enligt kommitténs åsikt böra arfvodena till speciallärarna
utgå med visst belopp för undervisningstimme per vecka, eller
efter enahanda grunder, som i fråga om liknande lärarbefattningar
tillämpats vid en del löneregleringar under senare tider, exempelvis
vid sjökrigsskolan. Arfvodena hafva föreslagits till 150 eller 120 kronor
för undervisningstimme per vecka, alltefter de större eller mindre fordringar,
de olika ämnena ställa på lärarna. Ett undantag härifrån har
dock gjorts i fråga om lärarna i ångmaskinlära, fysik och mekanik samt
i matematik vid maskinistafdelningarna, för hvilka lärare arfvode! för
undervisningstimme per vecka föreslagits till 100 kronor, en nedsättning,
som ansetts kunna motiveras med det för ifrågavarande lärare
upptagna större antalet undervisningstimmar.
För undervisning i hälso- och förbandslära, hvartill i gällande stat
afses 200 kronor för hvarje skola, föreslås ersättningen beräknad till
7 kronor 50 öre för hvarje timmes undervisningsskyldighet.
Af en jämförelse medan antalet ordinarie lärare inom navigationsafdelningarna
enligt nu gällande stat och den föreslagna staten framgår,
att 8 ordinarie lärarebefattningar skulle komma att indragas, nämligen
en dylik befattning vid hvardera af skolorna i Göteborg, Malmö, Härnösand,
Västervik, Gäfle och Strömstad samt två befattningar vid skolan i
Karlshamn, hvaremot en ordinarie lärare skulle tillkomma vid den nyinrättade
skolan i Hälsingborg. Hvad beträffar förstnämnda lärare anser
kommittén, att, så länge de kvarstå i tjänsten, de torde kunna åläggas
undervisningsskyldighet i skepparklasserna eller såsom biträdande lärare
i navigation i de skolor, där sådana lärare äro afsedda att anställas,
samt att för sådant fall de för omförmälda undervisning upptagna arfvoden
i stället torde kunna besparas.
Till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll
och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. har
för samtliga skolor beräknats lika stort belopp, eller 500 kronor, hvilket
för de större skolorna betecknar någon sänkning och för de mindre
skolorna någon höjning i jämförelse med de i gällande stat för samma
ändamål upptagna summor. Hvad som utöfver nyssnämnda belopp erfordras
för ifrågavarande utgifter är afsedt att fyllas genom anlitande
af elevernas afgifter, hvilka, såsom framgår af det föregående, blifvit
något förhöjda. Då dessa afgifter komma att uppgå till betydligt högre
belopp vid de större skolorna än vid de mindre, torde, enligt kommitténs
förmenande, de i statförslaget upptagna beloppen vara tillräckliga
äfven för de förra skolorna.
Bill. till Rutsch Prof. 1910. 1 Sami 1 Afd. 80 ljuft.
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Villkor för
åtnjutande
af löneförmåner
m. m.
Ämbetsverkens
utlåtande.
Befälsför
ordning.
Reglemente
för navigationsskolorna.
Navigationsskolornas
antal m. in.
De i gällande stat till extra lärarkrafter enligt marinförvaltningens
bestämmande och till Kungl. Majits disposition'' upptagna belopp af
5,500 och 2,900 kronor hafva i kommitténs förslag upptagits till respektive
5,000 och 3,000 kronor. Detta har emellertid — säger kommittén
— endast kunnat ske förslagsvis, då det torde vara omöjligt att på
förhand, innan man fått någon erfarenhet om huru behofven för den
nya organisationen komma att gestalta sig, verkställa någon detaljerad
beräkning öfver dessa kostnader. Detta gäller såväl kostnaderna för
extra lärarkrafter som de kostnader, som böra utgå af de till Kungl.
Maj:ts disposition ställda medel, hvilka senare kostnader torde komma
att afse en hel del olika ändamål, såsom t. ex. ersättningar åt tillförordnade
examensförrättare, vikariatsersättningar vid ledighet för inspektören
m. m.
Någon redogörelse för det af kommittén framlagda förslaget till
villkor för åtnjutande af de i statförslaget uppförda löneförmåner samt
till pensionsbestämmelser torde här ej behöfva ifrågakomma, då, såsom
af det följande framgår, förslaget i dessa delar förlorat sin aktualitet
till följd af efter betänkandets afgifvande inträdda ändrade förhållanden.
Jag anhåller nu att få öfvergå till en redogörelse för marinförvaltningens
och kommerskollegii ofvan nämnda gemensamma underdåniga
utlåtande öfver kommitténs förslag.
Hvad då först beträffar förslaget till ny befälsförordning framställa
väl ämbetsverken i en del afseenden erinringar mot af kommittén förordade
bestämmelser, men då dessa erinringar tillika med de å dem
grundade förslag till ändringar icke äro af beskaffenhet att medföra
rubbning af de grunder, enligt hvilka omorganisationen af navigationsskolorna
enligt kommitténs åsikt bör företagas, torde någon redogörelse
för hvad ämbetsverken i dessa hänseenden anfört icke i detta sammanhang
vara påkallad.
Vidkommande därefter kommitténs förslag till nytt reglemente för
navigationsskolorna hafva ämbetsverken jämväl i åtskilliga afseenden
föreslagit bestämmelser, som innefatta större eller mindre skiljaktigheter
mot hvad af kommittén föreslagits. I den mån dessa skiljaktigheter
öfva inflytande på frågan om navigationsskolornas omorganisation
i den riktning kommittén tänkt sig densamma eller på frågan om nj''
stat för dessa skolor enligt det af kommittén framlagda förslaget,
torde en redogörelse för ämbetsverkens utlåtande vara erforderlig.
I fråga om navigationsskolornas antal, omfattningen af deras verksamhet
och därmed samband ägande förhållanden anföra ämbetsverken
följande.
27
Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 103.
»Enligt kommitténs förslag skulle utöfver de nuvarande navigationsskolorna,
till antalet tio, inrättas en ny, förlagd till staden Hälsingborg.
I anledning häraf må till en början erinras, att 1902 års riksdag icke
fann skäl bifalla vid densamma väckt motion om inrättande af en fullständig
navigationsskola i nämnda stad under samma villkor och bestämmelser
som de, hvilka gällde för andra sådana skolor i riket, samt
att, sedan stadsfullmäktige i Hälsingborg i september 1902 hos Kungl.
Maj:t — under förklarande att fullmäktige vore villiga att, därest Kiksdagen
beviljade statsanslag för eu navigationsskola i staden, för denna
upplåta nödiga och lämpliga lokaler — gjort framställning om att
Kungl. Maj:t täcktes till 1903 års riksdag aflåta proposition i enahanda
syfte, som i ofvannämnda motion omförmäldes, denna framställning icke
föranledde till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Väl må erkännas, att
Hälsingborg är en af landets lifligaste sjöstäder och att genom det intresse,
stadens myndigheter lagt i dagen för erhållande af en navigationsskola
därstädes, betingelser synas förefinnas för meddelandet af en
effektiv navigationsundervisning på platsen. Men dessa förhållanden
torde dock icke böra vara för frågan afgörande. Inrättandet af en
navigationsskola medför afsevärda utgifter för det allmänna, och från
statens synpunkt måste därför noggrant pröfvas, huruvida förläggning
af en navigationsskola till Hälsingborg är af verkligt behof påkallad.
Ämbetsverken kunna icke finna, att så är förhållandet. De, som vinna
inträde i navigationsskolorna, torde merendels vara från landsbygden,
särskildt kusttrakter, och för dem är det tvifvelsutan i allmänhet af
mindre betydelse, om de uppehålla sig på platser, som ligga på kortare
eller längre afstånd från deras hemorter. Erfarenheten har för öfrigt
gifvit vid handen, att vid val af navigationsskola ofta helt andra synpunkter
än skolans närbelägenhet till hemorten varit bestämmande.
Genom nutidens utvecklade kommunikationsmedel har Hälsingborg
snabba och bekväma förbindelser med å ena sidan det därifrån endast
några mil liggande Malmö och å andra sidan Göteborg, i hvilka båda
städer navigationsskolor finnas. I navigationsskolan i Malmö, som förfogar
öfver utmärkta och rymliga lokaler, har under sista läsåret antalet
elever i styrmansklassen eller den klass, som i allmänhet har att
uppvisa de flesta eleverna, endast varit hälften mot hvad utrymmet
medgifvit, och jämväl i Göteborgs navigationsskola har under senare
tiden plats funnits för långt flera än som där intagits. Häraf framgår
oförtydbart, att do personer från Hälsingborg och kringliggande orter,
som vilja begagna sig af navigationsundervisning, lämpligen kunna få
28
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
sin utbildning vid någondera af navigationsskolorna i Malmö eller Göteborg.
Att indraga eu eller annan af de mindre besökta navigationsskolorna
och i stället inrätta en skola i Hälsingborg lärer icke heller
böra ifrågasättas. En sådan åtgärd skulle helt visst inom vederbörande
samhälle, som under åratal haft navigationsskola och därför inrättat sig,
väcka mycken misstämning.
Indragning af någon navigationsskola vore för öfrigt numera mindre
lämplig, då tilloppet af elever förväntas blifva större än förut på
grund af de ifrågasatta nya bestämmelserna angående befäl å handelsfartyg.
På grund af hvad sålunda anförts afstyrka ämbetsverken förslaget
om förläggning af en navigationsskola till Hälsingborg.
I underdånig skrifvelse den 26 januari 1907 från ett stort antal
fartygsredare har framhållits angelägenheten af att ökadt tillfälle bereddes
till afläggande af maskinistexamen genom anordnande af maskinistafdelningar
vid ytterligare två navigationsskolor utom dem, där sådana
afdelningar af kommittén föreslagits. Ämbetsverken, som anbefallts
laga denna framställning under öfvervägande vid afgifvande af utlåtande
öfver kommitténs betänkande, instämma häri och anse, att fullständiga
maskinistafdelningar böra anordnas And navigationsskolorna i
Kalmar och Gäfle, vid den förstnämnda på den grund, att å hela kusten
från Malmö till Stockholm icke finnes någon ^bildningsanstalt för
maskinister, samt vid navigationsskolan i Gäfle med hänsyn till denna
stads betydelse för Norrland.
Vidare dela ämbetsverken icke kommitténs mening, att sjökaptensklassen
vid navigationsskolan i Västervik skulle indragas eller att vid
denna skola skulle inrättas en maskinistafdelning för utbildande af
maskinister af 3:e klass.
Vid Västervik råder nämligen ganska liflig sjöfart, och därvarande
navigationsskola är inrymd i en nyuppförd, särdeles ändamålsenlig
byggnad samt disponerar öfver en rik samling instrument och annan
undervisningsmateriel. Då sålunda Västerviks navigationsskola väl lämpar
sig att omfatta fullständig navigationsafdelning, torde indragning
af dess sjökaptensklass ej böra ifrågakomma. Ämbetsverken afstyrka
äfven förslaget om en 3:e maskinistklass vid skolan, särskilt med hänsyn
till hvad som anförts rörande inrättande af en fullständig maskinistafdelning
vid navigationsskolan i Kalmar.
Beträffande navigationsskolan i Strömstad hålla ämbetsverken i
motsats till kommittén före, att denna skola bör tillökas med en ma
-
29
Kungl- Maj:t Nåd. Proposition N:o 103.
skinistafdelning för maskinister af 3:e klass. Såsom skäl liärför framhålles
dels den i Bohuslänska skärgården förefintliga lifliga trafiken af
mindre ångare och särskildt motorbåtar, hvilken trafik påkallar utbildning
af maskinister för dessa, dels ock att önskemålet om ökadt antal
platser, hvarest maskinistexamen kan afläggas, bör tillgodoses jämväl
beträffande västkusten.
I fråga om navigationsskolan i Visby har marinförvaltningen införskaffat
en uppgift om dåvarande elevers mantalsskrifningsorter under
tioårsperioden 1898—1908. Af denna framgår, att det öfvervägande
antalet af eleverna alltifrån 1901 varit från fastlandet och sålunda
ej haft sitt hemvist å Gottland. Att vid sådant förhållande och
då i Visby eller å Gottland icke bedrifves någon afsevärd rederiverksamhet,
ej heller i regel sjöfart å längre trader, ändock på sätt kommittén
föreslagit bibehålla fullständig navigationsafdelning vid därvarande
navigationsskola kan icke hafva fog för sig. För att de å Gottland
hemmahörande utöfvarna af inre- och Östersjöfart med minsta
möjliga kostnader må kunna erhålla sin korta teoretiska utbildning å ön,
tarfvas inrättande af en skepparklass vid skolan. Om därtill med hänsyn
till Gottlands afskeda läge och särskilda förhållanden Visby navigationsskola
jämväl kommer att omfatta styrmansklass, torde staten
hafva nöjaktigt tillgodosett Gottlands skäliga anspråk i fråga om navigationsskoleundervisningen
därstädes.
I enlighet med hvad sålunda anförts föreslå ämbetsverken, med
instämmande uti kommitténs förslag beträffande omfattningen af navigationsskolornas
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Karlshamn
verksamhet, att navigationsskoleundervisningen i öfrigt sålunda
ordnas, att navigationsskolor med fullständig såväl navigations- som
maskinistafdelning må finnas i Kalmar och Gäfle, navigationsskola med
fullständig navigationsafdelning i Västervik, navigationsskola med navigationsafdelning,
omfattande styrmans- och skepparklass, äfvensom maskinistafdelning,
innehållande 3:e maskinistklass, i Strömstad samt navigationsskola
"med navigationsafdelning, omfattande styrmans- och skepparklass,
i Visby.»
Beträffande därefter kommitténs förslag om öfverflyttande af den
allmänna uppsikten - öfver navigationsskolorna från marinförvaltningen
till kommerskollegium anse ämbetsverken det vara obestridligt, att den
mest principenliga anordningen måste vara, att uppsikten öfver de
enkom för handelsflottans behof inrättade undervisningsanstalterna är
förlagd hos den myndighet, som har att i allmänhet tillvarataga hand
el ssjö fartens intressen. Då emellertid för närvarande kommerskollegii
Öfversty
relsen.
30
Inspektören.
Dubbla styrmanskurser
m. m.
Privat undervisning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
sammansättning icke är afpassad med hänsyn till vissa angifna kraf,
som måste uppställas såsom oeftergiflig förutsättning för uppsiktens
öfver navigationsskolorna förläggande hos detta ämbetsverk, däribland
krafvet på att erforderlig sakkunskap för behandling af navigationsskoleärendena
varder i kollegium representerad, anse sig ämbetsverken
ej kunna förorda en omedelbar öfverflyttning dit af dessa ärenden.
Ämbetsverken erinra därjämte, bland annat, därom att Kungl. Maj:t
den 13 november 1908 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning
rörande förändrad organisation af kommerskollegium; och uttala
ämbetsverken den uppfattningen, att denna kommitté torde böra erhålla
i uppdrag att taga i öfvervägande frågan om lämpligaste sättet för ordnande
af kollega organisation med hänsyn särskildt tagen till en eventuell
öfverflyttning till kollegium af ärenden angående navigationsskolorna.
På grund häraf och af i öfrigt anförda skäl hemställa ämbetsverken,
att kommitténs förslag om öfverflyttande af den allmänna uppsikten
öfver navigationsskolorna icke måtte för närvarande föranleda
till åtgärd i sådan riktning.
Lika med kommittén anse ämbetsverken, att inspektören bör förordnas
för en tid af endast tre år i sänder. Ämbetsverken hafva emellertid
velat uttala, att det torde möta ganska stor svårighet att finna
en duglig person, som, utan att innehafva statstjänst och därigenom
vara tillförsäkrad tryggad utkomst för framtiden, är hugad att för en
så begränsad tid åtaga sig befattningen ifråga, och föreställa sig därför,
att för densamma näppeligen annan lämplig person än en officer
vid flottan eller i flottans reserv eller en navigationsskoleföreståndare
kan erhållas.
Hvad vidare angår förslaget att under hvarje år anordna dubbla
styrmanskurser vid navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg finna
ämbetsverken denna anordning medföra för stora kostnader och för
öfrigt icke för närvarande vara af behofvet påkallad. Däremot anse
ämbetsverken, att, då möjligen på grund af tilloppet af inträdessökande
allenast en kurs under året i hvardera af skeppar- och 3:e maskinistklasserna
icke kan vara tillfyllest, öfverstyrelsen må tilläggas befogenhet
att vid behof anordna två sådana kurser under ett läsår.
I likhet med kommittén finna ämbetsverken det vara högeligen
angeläget, att åtgärder vidtagas för inskränkning i möjligaste mån af
föreståndares och lärares rätt att mot godtgörelse meddela privat undervisning
åt skolans elever. Ämbetsverken anse emellertid andra åtgärder
i denna angelägenhet vara af nöden än de af kommittén förordade och
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
31
föreslå i sådant afseende dels förbud för föreståndare att mot godtgörelse
meddela privatundervisning åt vare sig skolans elever eller inträdessökande,
dels ock reglementsbestämmelser i öfrig!, som innebära
väsentlig inskränkning i rätten att meddela sådan undervisning både för
ordinarie lärare och »extra lärare» — hvilken senare benämning ämbetsverken
anse böra bibehållas i stället för den af kommittén föreslagna
benämningen »speciallärare».
Såsom en oeftergiflig förutsättning för den betydliga inskränkningen
i nyssnämnda rätt framhålla ämbetsverken dock, att föreståndares och
lärares löneförmåner böra afsevärdt höjas, enär med de otillräckliga
löner, som för närvarande bestås lärarpersonalen, densamma i de flesta
fall är nödgad att för sin utkomst och bärgning tillgripa privatundervisningen
såsom biförtjänst.
I fråga om de af kommittén föreslagna inskrifuings- och examensafgifterna
framhålla ämbetsverken, att de synas väl låga och __ att det
kunde ifrågasättas, om de ej borde höjas öfver hela linjen. Ämbetsverken
hafva emellertid med hänsyn till elevernas merendels blygsamma
ekonomiska villkor inskränkt sig till att föreslå höjning med 5 kronor
af nämnda afgifter för sjökaptens- och l:a maskinistklasserna, hvarigenom
eu hvar af dessa afgifter skulle komma att uppgå till 20 kronor.
Då kommittén förmenat, att genom höjningen af inskrifnings- och terminsafgifter
samt de inkomster, som komme att tillföras skolorna genom
sådana afgifter för de nytillkomna klasserna, en så afsevärd ökning
vore att emotse i bidragen till böckers, undervisningsmateriels och andra
inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning
med mera, hafva ämbetsverken velat uttala, att de ingalunda
känna sig öfvertygade om att afgifterna, ens sådana de af ämbetsverken
föreslagits, komma att medföra tillräckligt tillskott till skolornas
expensanslag för täckande af nyssnämnda utgifter. Till upplysning om
till hvilka belopp kostnaderna för skollokalerna kunna uppgå erinra
ämbetsverken om att för den nyuppförda navigationsskolebyggnaden i
Stockholm till städning och skötsel af värmeledning m. m. samt till
bränsle och lyse funnits nödigt anvisa, utöfver i staten för navigationsskolorna
upptagna medel, ej mindre än 4,200 kronor för år 1908 och
3,700 kronor för år 1909.
I anslutning till hvad ämbetsverken sålunda erinrat och anfört beträffande
de af kommittén afgifna förslag framlägga ämbetsverken nytt
förslag till stat för navigationsskolorna i riket och för undervisning i
navigationslärarkursen, hvilket förslag företer vissa afvikelser från kommitténs.
Dessa afvikelser hafva hufvudsakligen föranledts af dels före
-
Inskrifnings
afgifterm.
m.
Förslag till
stat.
32
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 103.
slagen förändrad organisation af åtskilliga navigationsskolor, dels höjning
af aflöningarna åt föreståndare och lärare, dels ock ökning ej
mindre af expensmedlen vid de större skolorna än äfven af det för
extra lärarkrafter afsedda belopp.
Enligt det af ämbetsverken sålunda framlagda förslaget uppgår
statens slutsumma till ett belopp af 209,750 kronor.
I afseende å detta förslag anföra ämbetsverken, utöfver hvad i det
föregående omförmälts, ytterligare följande.
Lönefor- Med afseende å lönestaten för föreståndare och lärare må till en
maner m. m. början erinras om, att den nya organisationen icke allenast kommer att
af dem kräfva ökadt arbete, utan äfven ställer högre fordringar på
deras utbildning för kallet. Med hänsyn till berörda omständigheter
och framför allt den af ämbetsverken föreslagna betydliga inskränkningen
i lärarpersonalens rätt att mot godtgörelse meddela privatundervisning
åt eleverna torde lönerna för nämnda personal nödvändigtvis
böra sättas till ej oväsentligt högre belopp än kommittén föreslagit och
så tillmätas, att de bereda vederbörande befattningshafvare anständig
bärgning.
Ämbetsverken föreslå fördenskull i fråga om föreståndarnas löneförmåner,
att för föreståndarna vid samtliga de skolor, hvilka enligt ämbetsverkens
hemställan skola omfatta fullständig såväl navigations- som
maskinistafdelning med undantag af navigationsskolan i Kalmar, eller
således vid navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand
och Gäfle begynnelselönen bestämmes till 4,500 kronor, däraf
lön 2,700 kronor och tjänstgöringspenningar 1,800 kronor,
att föreståndaren vid navigationsskolan i Kalmar, med hänsyn därtill
att lefnadskostnaderna i denna stad torde vara ej oväsentligt lägre
än å öfriga ofvannämnda orter, tilldelas en begynnelselön af 4,200
kronor, af hvilket belopp 2,700 kronor beräknas som lön och 1,500
kronor som tjänstgöringspenningar,
att för föreståndaren vid navigationsskolan i Västervik begynnelselönen
sättes till 4,000 kronor, däraf lön 2,500 kronor och tjänstgöringspenningar
1,500 kronor; samt
att föreståndarna vid de mindre navigationsskolorna i Strömstad,
Karlshamn och Visby erhålla en begynnelselön af 3,500 kronor, hvaraf
2,300 kronor utgör lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar.
Beträffande därefter aflöningsförmånerna för de ordinarie lärarna
torde de af dessa lärare, som äro anställda vid navigationsskolorna i
Stockholm, Göteborg och Malmö, med fästadt afseende å de dyrare
33
Kungl. Majt:s Nåd. Proposition No 103.
lefnadsförhållandena i nyssnämnda städer, böra komma i åtnjutande af
särskildt ortstillägg, hvilken aflöningsform vunnit vidsträckt tillämpning
vid de löneregleringar, som genomförts under de senare åren; och
hemställa ämbetsverken, att för nu ifrågavarande lärare begynnelselönen
bestämmes till 3,000 kronor, däraf 1,800 kronor beräknas som lön, 900
kronor som tjänstgöringspenningar och 300 kronor som ortstillägg.
Vid de öfriga skolor, där enligt ämbetsverkens förslag ordinarie lärare
skola finnas, synes lärarnas begynnelselön böra sättas till 2,700 kronor,
däraf lön 1,800 kronor och tjänstgöringspenningar 900 kronor.
Ämbetsverken hemställa vidare, att, förutom af kommittén föreslagna
två ålderstillägg, ett tredje sådant, jämväl å 500 kronor, hvaraf
350 kronor räknas till lönen, efter femton års väl vitsordad tjänstgöring,
må kunna tilldelas såväl föreståndare som ordinarie lärare. Såsom
skäl härför framhålles särskildt, att enligt lagen angående civila
tjänsteinnehafvares rätt till pension den 11 oktober 1907 skyldighet
ålagts dem att bidraga till egen pensionering äfvensom att tiden för
bemälda befattningshafvares pensionerande framflyttats med två år.
Då enligt ämbetsverkens förmenande de af kommittén föreslagna
biträdande lärarna i navigation vid hvardera af navigationsskolorna i
Stockholm och Göteborg icke äro erforderliga, om jämlikt ämbetsverkens
förslag två styrmansklasser icke komma att samtidigt pågå vid
dessa skolor, har aflöning för ifrågavarande lärare ur ämbetsverkens
förslag till stat uteslutits.
Vidkommande aflöningen för de extra lärarna biträda ämbetsverken
väl kommitténs förslag, att arfvodena till dem böra beräknas för undervisningstimme
per vecka, men hålla före att, därest för befattningarna
ifråga skola kunna förvärfvas dugliga personer, ersättningen till en
hvar af de extra lärarna skäligen ej bör utgå med lägre belopp än 150
kronor för undervisningstimme per vecka.
Hvad angår anvisningarna till böckers, undervisningsmateriels och
andra inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle,
lyshållning med mera, eller de så kallade expensmedlen, anse ämbetsverken
de härför af kommittén beräknade beloppen icke vara tillräckliga
för de större skolornas behof, men däremot väl rundligt tilltagna
för de mindre skolornas. Med anledning häraf hafva i ämbetsverkens
statförslag expensmedlen — som uppföras med sammanlagdt belopp
af 6,000 kronor — höjts för navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Härnösand, Kalmar och Gäfle samt för de återstående
skolorna, med undantag af den i Västervik, nedsatts till de belopp,
hvartill dessa medel äro i gällande stat upptagna.
Bill. till Biksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 80 Hd/1.
5
34
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Instrument
samling
m. m. för
navigationslärarkurs
en.
Villkor för
löneförmåners
åtnjutande
m. m.
I förslaget till reglemente för navigationsskolorna kafva, såsom redan
nämnts, ämbetsverken hemställt, att, om tilloppet af inträdessökande
därtill gåfve anledning, två kurser i skeppar- ock 3:e maskinistklasserna
måtte kunna anordnas under ett läsår. De kostnader, som häraf skulle
föranledas, synas ämbetsverken böra utgå af de medel, som anvisas till
extra lärarkrafter. Då emellertid beloppet af ifrågavarande medel, sådant
det af kommittén beräknats, icke torde vara tillräckligt för täckande
af omförmälda utgifter, föreslå ämbetsverken, att det höjes från det af
kommittén föreslagna beloppet, 5,000 kronor, till 10,000 kronor.
Kommittén kar, med beräkning att ersättning skulle utgå med 800
kronor till kvar och en af de tre lärarna i navigationslärarkursen, ansett,
att för undervisningen i berörda kurs borde anvisas 2,400 kronor. Med
afseende därå att af läraren i astronomi och astronomisk navigation
kräfdes både högre kompetens och vida mera arbete än af de andra
lärarna, anse ämbetsverken aj-fvodet till läraren i den astronomiska
kursen skäligen böra höjas och utgå med förslagsvis 1,400 kronor,
hvaremot arfvodena till de öfriga lärarna, såsom kommittén föreslagit,
synts kunna bestämmas till 800 kronor för dem hvardera. Kostnaden
för navigationslärarkursen skulle således komma att uppgå till 3,000
kronor. Då sådan kurs skulle anordnas kvartannat år, torde emellertid
allenast ett anslag af 1,500 kronor för år böra i staten upptagas.
Beträffande navigationslärarkursen omförmäla ämbetsverken vidare,
hurusom i ett af de till ämbetsverken afgifna yttrandena framhållits
det trängande behofvet för undervisningen i denna kurs af såväl en
särskild instrumentsamling som ett bibliotek, omfattande litteratur i de
ämnen, som ingå i de olika lärokurserna, samt föreslagits, att i staten
måtte upptagas ett anslag af 6,000 kronor för en gång och sedermera
årligen 500 kronor för inköp af böcker och instrument för berörda
undervisning. Ämbetsverken finna denna framställning beaktansvärd
och hemställa därför, att de belopp, som för angifna ändamål beräknats
erforderliga, uppföras i stat, hvarvid ämbetsverken, som uppföra
berörda post å 500 kronor i den ordinarie staten, dock velat uttala, att
denna post jämväl bör afse ifrågakommaude utgifter för bränsle, lyshållning,
städning och arfvode åt vaktmästare.
Hvad till sist angår kommitténs förslag till villkor för åtnjutande
af de å navigationsskolornas stat uppförda löneförmåner samt till pensionsbestämmelser
anföra ämbetsverken därom följande.
Då i de af kommittén föreslagna bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna löDeförmåner icke inrymmas åtskilliga villkor, som
i samband med fastställande af nya lönestater för under senare tid
35
Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 103.
omreglerade verk och inrättningar uppställts för åtnjutande af de i dessa
stater omförmälda aflöningsförmåner, samt de föreslagna bestämmelserna
dessutom i ett och annat hänseende torde behöfva omredigeras, hafva
ämbetsverken utarbetat nytt förslag till bestämmelser uti ifrågavarande
hänseende, hvilket förslag ämbetsverken bilägga sitt underdåniga utlåtande
i ärendet.
Några särskilda pensionsbestämmelser beträffande skolornas föreståndare
och lärare lära icke vara erforderliga, då lagen angående civila
tjänsteinnehafvares rätt till pension den 11 oktober 1907 är gällande
för navigationsskollärarpersonalen.
Beträffande åter inspektören för navigationsskolorna synas, för att
å ena sidan göra inspektörsbefattningen mera begärlig och å andra sidan
sporra inspektörens intresse i tjänsten, talande skäl föreligga för att
pension beredes honom, om han innehaft befattningen under viss tid
och tillika uppnått vissa lefnadsår. Ämbetsverken hemställa på grund
häraf, att pension till belopp af 4,000 kronor måtte tillerkännas inspektören,
därest han varit innehafvare af befattningen under 15 år och
därjämte uppnått 55 lefnadsår; hvarjämte ämbetsverken anse, att vid
händelse af bifall härtill det torde böra föreskrifvas, att, om inspektören
är berättigad till pension å annan stat, hans sammanlagda pension ej
må öfverstiga nyssnämnda belopp.
Lika med navigationsskolekommittén och de i ärendet börda ämbetsverken
anser jag en omorganisation af navigationsskolorna vara af bebofvet
synnerligen påkallad, för att desamma skola vara i stånd att enligt
nutidens fordringar fylla sitt ändamål. Efter den allsidiga utredning,
frågan numera vunnit, bar densamma också kommit i ett sådant läge,
att en lösning icke vidare bör undanskjutas.
Vidkommande först frågan om antalet navigationsskolor och fördelningen
af undervisningen på de särskilda skolorna ansluter jag mig
till ämbetsverkens förslag i dessa afseenden. Jag anhaller få erinra,
att enligt detta skola finnas navigationsskolor med fullständig såväl
navigations- som maskinistafdelning i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Kalmar, Gäfle och Härnösand, navigationsskola med fullständig navigationsafdelning
i Västervik, navigationsskola med navigationsafdelning,
omfattande styrmans- och skepparklass, samt maskinistafdelning, innehållande
3:e maskinistklass, i Strömstad samt navigationsskolor med
navigationsafdelning, omfattande styrmans- och skepparklass, i Karlshamn
och Visby. Någon förändring i nuvarande förhållanden beträffande
antalet skolor och orter, där de finnas, föreslås således icke. En
Departementa
chefens
yttrande.
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
minskning af skolornas antal skulle väl kunna medföra besparing i
kostnaderna för undervisningen, likasom äfven genom en dylik åtgärd
måhända lättnader skulle vinnas för ett noggrannt genomförande af
likformighet i undervisningen och för kontrollens utöfvande samt större
säkerhet erhållas för att goda lärarkrafter alltid funnes att tillgå. Men
å andra sidan torde, såsom redan 1897 års kommitterade framhöllo, ''
den nuvarande ordningen med ett större antal navigationsskolor, spridda
kring våra vidsträckta kuster, såväl medföra åtskilliga betydande fördelar
för dem, som önska begagna undervisningen vid skolorna, som
bidraga att stärka intresset för sjömansyrket bland vidare kretsar af
befolkningen. Ett antal af sex fullständiga skolor synes mig i intet
fall kunna betecknas såsom öfverflödigt stort. Den af ämbetsverken
föreslagna fördelningen af dessa skolor å särskilda orter inom landet torde
äfven få anses tillfredsställande. Vid öfvervägande af frågan om möjligen
någon eller några af de öfriga fyra skolorna lämpligen borde indragas,
förtjänar beaktas, att dessa skolor, såsom framgår af deras föreslagna
organisation, hufvudsakligen få till ändamål att tillgodose vederbörande
orters behof af utbildning af befäl i de lägre graderna. Från denna
synpunkt måste deras bibehållande anses synnerligen önskvärdt, hvarför
jag ej heller funnit mig kunna tillråda indragning af någon bland dem.
Beträffande de öfriga åtgärder, som böra vidtagas för ett ändamålsenligt
ordnande af navigationsskolorna och undervisningen därstädes,
finner jag mig likaledes i allt väsentligt kunna biträda hvad ämbetsverken
föreslagit. Jag anhåller endast att få göra följande erinringar.
Hvad beträffar ämbetsverkens förslag om vidtagande af åtgärder för
beredande af rätt till pension åt inspektören, torde denna fråga lämpligen
kunna anstå, till dess erfarenhet vunnits om de möjligheter, som
förefinnas i fråga om inspektörsbefattningens besättande.
Då ortstillägg i förslaget upptagits för ordinarie lärare ej endast
i Stockholm utan jämväl i Göteborg och Malmö, anhåller jag till ytterligare
stöd härför få erinra, att genom den år 1908 af Riksdagen godkända
löneregleringen för landtmäteristaten i orterna förste landtmätarna
i Göteborgs och Bohus län och Malmöhus län erhållit ortstillägg såväl
som förste landtmätarna i Stockholms län och de tre nordligaste länen.
I fråga om de ordinarie lärarna inom navigationsafdelningarna framhåller
kommittén, att af en jämförelse mellan antalet dylika lärare enligt
gällande stat och den af'' kommittén föreslagna staten framgår, att
åtta sådana lärarbefattningar skulle komma att indragas, hvarjämte
kommittén uttalat den åsikten, att, så länge dessa lärare stå kvar i
tjänsten, dem torde kunna åläggas annan undervisningsskyldighet i den
37
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
skola, där de äro anställda, samt att för sådant fall den för sistnämnda
undervisning beräknade ersättningen i stället skulle kunna besparas.
Enligt ämbetsverkens förslag har antalet ordinarie lärarbefattningar,
som genom den nya organisationen skulle komma att indragas, minskats
till sex, nämligen en befattning i Göteborg, en i Härnösand, två
i Karlshamn, en i Visby och en i Strömstad. Enligt nådigt bref den
7 april 1893 förordnade Kungl. Maj:t, att den ena af de två enligt nuvarande
stat vid navigationsskolan i Härnösand befintliga ordinarie lärarbefatlningarna
tillsvidare icke skulle besättas, och har den ej heller
senare blifvit tillsatt. Vidare anhåller jag få erinra, att Kung!. Maj:t
genom nådigt bref den 31 december 1906 föreskrifvit, att såväl en då
ledigvarande ordinarie lärarbefattning som de ordinarie lärarbefattningar
vid navigationsskolorna, hvilka framdeles blefve lediga, tillsvidare skulle
uppehållas endast på förordnande. På grund af sistberörda föreskrift
bestridas för närvarande en sådan befattning i Göteborg och en i
Malmö på förordnande, hvarjämte de ordinarie lärarna i Strömstad och
Gäfie äro förordnade såsom föreståndare vid navigationsskolorna i respektive
Strömstad och Karlshamn samt deras ordinarie befattningar
uppehållas på förordnande. Af det nu anförda torde framgå, att vid
ett genomförande af den nya organisationen endast ett ringa fåtal af
de nuvarande ordinarie befattningskafvarna icke kunna öfverflyttas å
den nya staten. För närvarande kan emellertid icke med säkerhet beräknas,
huru förhållandena i detta afseende komma att gestalta sig,
hvarför ej heller kostnaden för aflöning af dylika lärare kan uppgifvas.
I detta sammanhang bör tillika framhållas, att ordinarie lärare, som ej
kan erhålla anställning å ny stat, dock lärer kunna tillförbindas att bestrida
undervisningsskyldighet såsom extra lärare vid den skola, där
han är anställd, hvarigenom särskild kostnad för sådan undervisning
skulle undvikas. Under tiden för den nya organisationens genomförande
torde besparingar å de beräknade anslagen kunna emotses.
Detta gäller särskild! första året af organisationens tillämpning på grund
däraf att en del befattningar icke komma att behöfva tillsättas, förr
än då nytt läsår vid skolorna tager sin början, hvilket jämväl enligt
den nya organisationen äger rum under senare hälften af kalenderåret.
Under nu angifna förhållanden synes mig Riksdagens medgifvande böra
utverkas, att dylika besparingar måtte under öfvergångstiden för den
nya organisationens genomförande få anlitas för bestridande af aflöning till
de ordinarie befattningshafvare, hvilka ej kunna beredas platser å ny stat.
Ämbetsverken hafva i sitt utlåtande föreslagit, att ett belopp af
0,000 kronor för en gång måtte anvisas för anskaffning af en särskild
38
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
instrumentsamling och ett bibliotek att användas vid undervisningen i
navigationslärarkursen. Äfven för tillgodoseende af nämnda behof
anser jag, att omförmälda besparingar lämpligen böra kunna tagas i
anspråk.
Att, på sätt föreslagits, under anslaget till navigationsskolorna
uppföra hälften af den beräknade kostnaden för arfvoden till lärare
vid navigationslärarkursen, med förbehåll att denna hälft hvart annat
år skulle för det särskilda ändamålet besparas, torde med hänsyn till
detta anslags natur icke låta sig göra. Däremot anser jag begäran
böra framställas hos Riksdagen att å ordinarie stat uppföra ett särskildt
reservationsanslag för navigationslärarkursen, hvilket lämpligen skulle
innefatta ej mindre hälften af erforderligt belopp till lärarearfvoden vid
hvarje kurs än äfven behöfliga medel, för år räknadt, till inköp af böcker
och annan undervisningsmateriel samt till utgifter för bränsle, lyshållning,
städning och arfvode åt vaktmästare.
Slutligen anhåller jag få erinra, hurusom jag — enligt hvad som
inhämtas af utdrag ur statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den
26 mars 1909, bifogadt Kungl. Maj:ts nådiga proposition (n:r 186 för
år 1909) till Riksdagen angående användande af allmänna besparingar
å riksstatens femte hufvudtitel till vissa utgifter, däribland täckande af
brist i anslaget till navigationsskolorna — vid nämnda ärendes anmälande
inför Kungl. Maj:t yttrat, bland annat, att för aflönande af
vaktmästare och portvakt i navigationsskolans i Stockholm hus äfvensom
för bränsle och lyse därstädes otvifvelaktigt erfordrades jämväl
för kommande år, utöfver i stat anvisade medel, ungefär enahanda belopp
som för år 1909 eller 3,700 kronor. Därvid framhöll jag emellertid
tillika, att med all sannolikhet proposition till 1910 års riksdag
komme att aflåtas rörande omorganisation af navigationsskolorna, hvarvid
frågan om behofvet af ökadt expensanslag för de särskilda skolorna
gifvetvis komme att blifva föremål för pröfning, samt att i sammanhang
därmed framställning syntes böra göras till Riksdagen om täckande af
då motsedd brist i nyssnämnda afseende för år 1910. Som omförmälda
motsedda brist för år 1910 emellertid ännu icke blifvit af vederbörande
anmäld, hvadan jag för närvarande ej kan meddela uppgift
därom, anhåller jag att framdeles få göra den framställning i denna
fråga, hvartill omständigheterna må kunna föranleda.
I anslutning till sålunda angifna grunder för omorganisation af
undervisningsanstalterna för sjöfart tillåter jag mig framlägga följande
förslag till stat för navigationsskolorna i riket, att tillämpas från och
med år 1911.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 103.
39
Lön. |
Tjänst- görings- pennin- |
Orts- tillägg. |
Arfvo-den | |
Summa. |
|
gar. |
|||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
1 inspektör................................................ |
— |
— |
— |
7,000 |
7,000 |
2,700 |
1,800 |
— |
— |
4,500 |
|
4 ...................... |
10,800 2,700 |
7,200 |
_ |
_ |
18,000 |
1 d:o .......................................... |
1,500 |
— |
- |
4,200 |
|
2.500 |
1,500 |
— |
— |
4,000 |
|
1 do .................................. |
2,300 |
1,200 |
— |
— |
3,500 |
2 d:0 .......................................... |
4,600 |
2,400 |
— |
— |
7,000 |
1 lärare vid nayigationsafdelning .............. |
1,800 |
900 |
300 |
— |
3,000 |
5 d:o vid d:o ............... |
9,000 |
4,500 |
1,500 |
— |
15,000 |
1 d:o vid d:o ............... |
1,800 |
900 |
— |
— |
2,700 |
5.400 |
2,700 |
— |
— |
8,100 |
|
1 d:o vid maskinistafdelning.................. |
1,800 |
900 |
300 |
— |
3,000 |
2 d:o vid d:0 .................. |
3,600 |
1,800 |
600 |
— |
6,000 |
1 d:o vid d:o .................. |
1,800 |
900 |
— |
— |
2,700 |
2 d:o vid d:o .................. Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och |
3,600 |
1,800 |
5,400 |
||
styrmansklasser, beräknade ä 150 kronor |
— |
— |
— |
— |
23,100 |
Arfvoden till 10 extra lärare i skepparklasser |
— |
" |
1,200 |
12,000 |
|
nistklasser, beräknade å 150 kronor för |
— |
— |
— |
— |
46,800 |
Arfvoden till 7 extra lärare i 3:e maskinist- |
1,200 |
8,400 |
|||
klasser.................................................. |
— |
— |
— |
||
Arfvoden till extra lärare i hälso- och för- |
|||||
bandslära, beräknade å 7 kronor BO öre |
4,350 |
||||
(7,50X580) ............................................. Till böckers, undervisningsmateriels och an- |
|||||
dra inventariers underhåll och förökande |
6,000 |
||||
m. ..................................................... |
|||||
Till extra lärarkrafter vid behof, vikariats- |
|||||
arfvoden m. m. enligt öfverstyrelsens bo-stämmande............................................. |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
Till Kungl. Maj:ts disposition..................... Summa kronor |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
— |
— |
| — |
207,750 |
Anmärkning av: , . , . ...
l:o. Af inspektörens arfvode anses 2,000 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. Innehar inspektören
lön ii stat, afstås lönen under den tid, arfvodot uppbftres.
2:o. För föreståndare och ordinarie lärare kan aflöningen efter 5 ar höjas med 500 kronor, efter
10 ar med 500 kronor och efter 15 år mod ytterligare 500 kronor. Af hvarje sådant åldorstillttgg
rliknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjUnstgöringspenningarna.
3:o. Beträffande föreståndares och lliraros ratt till åtnjutande af do i staten uppförda löneförmåner
galler hvad darom särskilt linnés stadgadt.
4:o. Föreståndare åtnjutor fri bostad, som upplåtes af don stad, dUr skolan Ur belägen.
40
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 108. j
Vidare hemställer jag, att för åtnjutande af de i den föreslagna
nya staten för navigationsskolorna upptagna aflöningsförmåner villkor
och bestämmelser måtte stadgas af hufvudsakligen samma innehåll som
de, hvilka fastställts vid åtskilliga under de senare åren beslutade löneregleringar.
I afseende å ifrågavarande villkor och bestämmelser anhåller jag få
förutskicka den upplysning, att däribland upptages stadgande om semester
för föreståndare, hvaremot någon dylik föreskrift beträffande lärare ej
förefinnes. Denna olikhet har sin grund däri, att lärarna själffallet
anses berättigade till ledighet under ferierna, men att som sådan frihet
från tjänstgöring icke kan tillkomma föreståndare, särskild föreskrift
om rätt till semester för dem ansetts erforderlig.
Berörda villkor och Destämmelser innefatta:
att innehafvare af föreståndarebefattning eller ordinarie lärarbefattning
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring
i navigationsskolornas organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig att,
med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning han innehar,
i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen
förenade göromål;
att med föreståndare- eller ordinarie lärarbefattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med föreståndare- eller ordinarie lärarbefattning ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
såframt ej öfverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid navigationsskolan, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för hela året och
utbetalas med en tolftedel för hvarje månad samt icke få af befattningshafvare
uppbäras för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan
skola för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;
att inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare, som af sjukdom
hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
där sådant utgår, men att den af bemälde befattningshafvare,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
41
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen eller ortstillägget, som för befattuiugens uppehållande erfordras
eller eljest af öfverstyrelsen pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för den tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej öfverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
befattningshafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning vid vederbörande navigationsskola, bestrida
densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fäll af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre
än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande af
enahanda tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda
efter fem år, under villkor att innekafvaren under mera än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan
statens tjänst eller fullgjort anuat offentligt uppdrag, dock att härvid
i fråga om föreståndare icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma
villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det han till
tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering af löneförhållandena
för navigationsskollärarpersonalen, därå erhöll allenast förordnande;
att
likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförliöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sand. / Afd. SO Höft. (j
42
Kungl. Maj: Is Nåd. Proposition N:o 103.
att föreståndare äger årligen, när sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under en och en half månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänsteinnehafvares rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya
lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet, af sitt
arfvode afstå hvad för befattningens uppehållande erfordras, därest han
icke med direktionens medgifvande själf godtgör vikarien.
Slutligen tillstyrker jag, att föreskrift måtte meddelas, dels därom
att en hvar, som med eller efter 1911 års ingång tillträder befattning
å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att underkasta sig nu omförmälda
villkor och bestämmelser, dels ock därom att de förutvarande
innehafvare af befattningar å nämnda stat, hvilka icke före viss angifven
tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten
samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande
aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna
i förenämnda lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem.
På grund af det sålunda anförda hemställer jag i underdånighet,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att
dels godkänna det af mig tillstyrkta förslaget till stat för navigationsskolorna
i riket äfvensom de villkor och bestämmelser, som af mig
likaledes tillstyrkts för åtnjutande af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner;
dels förklara,
ej mindre att en hvar, som med eller efter 1911 års ingång tillträder
befattning å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att
underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar å nämnda
stat, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja under
-
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
kasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningpförmåner äfvensom, i den
mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den
rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels godkänna följande förslag till stat för navigationslärarkursen
att gälla från och med år 1911:
Kronor.
Arfvoden till lärare ....................................................................................... j 1,500
Till böcker, undervisningsmateriel m. m.........................................................j 500
Summa kronor | 2,000
dels höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag till undervisningsanstalter för sjöfart, nu 100,800 kronor,
med 108,950 kronor till 209,750 kronor, att fördelas med ett bestämdt
anslag till navigationsskolorna å 207,750 kronor samt ett reservationsanslag
till navigationslärarkursen å 2,000 kronor;
dels ock, i händelse af bifall härtill, medgifva, att af de besparingar,
som kunna uppkomma å det i den föreslagna staten för navigationsskolorna
upptagna belopp, må få användas ej mindre erforderliga
medel för aflönande af de nuvarande ordinarie lärare, för hvilka motsvarande
befattningar å den nya staten ej kunna beredas, än äfven
6,000 kronor för anskaffning af en instrumentsamling och ett bibliotek
att begagnas vid undervisningen i navigationslärarkursen.
Till denna departementschefens hemställan, hvari
statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall;
och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Elis Räform.