Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till Eiksdagens kansli den 11 februari 1910, kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde och åttonde
hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande
af extra lönetillägg för år 1910 åt eu del tjänstemän
och betjänte m. m.
(S. A.)
I den af Kungl. Maj:t till Riksdagen den 15 januari innevarande
år aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl.
Maj:t föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 14 i samma månad angifna grunder, af
extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte
å extra stat för år 1911 måtte anvisas såsom förslagsanslag:
under andra hufvudtiteln (punkt 21) ............ kronor 25,000: —
» tredje v ( „ 17) » 9,000: —
„ fjärde „ ( „ 43) „ 4,775: —
„ femte ,, ( „ 36) ,, 10,000: —
,, sjätte ,, ( „ 57) ,, 90,000: —
„ sjunde ,, ( ,, 41) ,, 60,000: —
,, åttonde ,, ( ,, 171) „ 20,000: —
Till åberopade statsrådsprotokoll har statsrådet och chefen för finansdepartementet
anfört följande:
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. (''Nr 9).
1
2
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
»Sedan. Eders Kung!. Maj:t i den till 1909 års Riksdag’ aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof äskat beviljande
af extra lönetillägg för samma år åt vissa statens tjänstemän och betjänte,
anmälde Riksdagen i skrifvelse den 24 maj samma år, att, i anledning af
hvad Eders Knngl. Magt under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde,
åttonde och nionde hufvudtitlarna föreslagit i fråga om beviljande af
anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt en del tjänstemän
och betjänte inom de olika departementen jämte därtill hörande
ämbetsverk, kårer och stater, Riksdagen under nedannämnda kufvudtitlar
på extra stat för år 1910 anvisat särskilda förslagsanslag att enligt
vissa angifna grunder utgå med följande belopp, nämligen:
under |
andra hufvudtiteln................. |
................ kronor |
80,000 |
— |
|
11 |
tredje |
11 ................. |
8,000 |
— |
|
11 |
fjärde |
11 ................. |
............... 11 |
6,000 |
— |
11 |
femte |
11 ................ |
10,000 |
— |
|
11 |
sjätte |
11 ................. |
................ 11 |
120,000 |
— |
11 |
sjunde |
11 ................. |
................ 11 |
65,000 |
— |
11 |
åttonde |
11 ................ |
40,000 |
— |
|
11 |
nionde |
11 ................. |
................ 11 |
15,000 |
—- |
Angående extra lönetillägg för år 1909 åt en del tjänstemän och
betjänte utfärdades den 5 juni 1909 nådig kungörelse.
De anslag, Riksdagen beviljat, understego betydligt de belopp,
Eders Kungl. Ma/j:t i förevarande afseende äskat. Anledningen härtill
var att söka i skillnaden mellan de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna
och de af Riksdagen beslutade grunder för beräknande af det extra
lönetillägget.
I det jag nu går att anmäla frågan om extra lönetillägg för innevarande
år, vill jag genast tillkännagifva, att jag icke anser mig böra
ifrågasätta andra grunder för detsammas beräknande än Riksdagen för
år 1909 bestämt.
I fråga om behofvet af extra lönetillägg för år 1910 må till eu
början erinras, hurusom en del ämbetsverk, kårer och stater, som år
1909 kommit i åtnjutande af extra lönetillägg, genom samma års
Riksdags beslut fått sina löneförhållanden ny- eller omreglerade för
tiden från och med år 1910. I sådant afseende må nämnas justitiekanslersämbetet,
de allmänna hofrätterna, generalstaben, generalpoststyrelsen,
mynt- och justeringsverket, kontrollstyrelsen, riks- och landsarkiven,
kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken, öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
3
tekniska högskolans professorer och. intendenterna vid naturhistoriska
riksmuseum, stuteriöfverstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning och
länsveterinärerna, hvarjemte den vid 1908 års riksdag under viss förutsättning
beslutade lönereglering för kammarkollegium trädde i tillämpning
från och med den 1 juni 1909.
Ännu kvarstå emellertid ett betydande antal verk och myndigheter
oreglerade.
Den af Kung!. Maj:t den. 3 oktober 1902 tillsatta löneregleringskommittén
har under år 1909 afgifvit betänkande och förslag till reglering
af löneförhållandena m. in. vid fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten,
för statens landtbruksingenjörer, extra landtbruksingenjörer och
landtbruksstipendiater samt vid tandläkareinstitutet och undervisningsanstalterna
för barnmorskor. För närvarande äro försäkringsinspektionen,
styrelsen för postsparbanken samt nedre justitierevisionen föremål för
kommitténs behandling.
Fn del vid äldre lönestater kvarstående ämbetsverks organisationsoch
löneförhållanden äro föremål för behandling af särskilda kommittéer.
Flit höra statsdepartementen, kommerskollegium samt patent- och
registreringsverket. Af särskilda kommitterade uppgjorda förslag i fråga
om lönereglering af medicinalstyrelsen äfvensom af tullverket hafva
under år 1909 till Eders Kungl. Maj:t ingifvits.
I fråga om flertalet af nämnda verk och myndigheter torde förslag
till lönereglering kunna redan i dag eller i allt fall inom så nära
framtid underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning, att framställningar
därutinnan kunna vid nu instundande riksmöte föreläggas Riksdagen.
Så är förhållandet med fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten, generaltullstyrelsen,
försäkringsinspektionen, styrelsen för postsparbanken, öfverläkare,
sysslomän och bokhållare vid statens sinnessjukvårdsanstalter,
tandläkarinstitutet och undervisningsanstalterna för barnmorskor samt
statens landtbruksingenjörer, extra landtbruksingenjörer och landtbruksstipendiater.
Såsom af det sagda framgår, hafva visserligen under år 1909 en
hel del verk och stater undergått omreglering, hvarjämte, som nämndt,
inom en nära framtid så torde kunna ske jämväl med åtskilliga andra.
Icke dess mindre återstår ännu en ganska stor mängd ämbetsverk och
kårer vid de äldre lönestaterna. De förhållanden, som föranledde beviljande
af extra lönetillägg för år 1909, göra sig därför beträffande
dessa verk och kårer innevarande år gällande i fullt samma grad som
år 1909. Att märka är ock, att de verk eller kårer, som kunna komma
att vid detta års riksdag undergå reglering, icke komma i åtnjutande
4
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
af de förbättrade löneförmåner, som må komma att tillerkännas dem, förr
än med ingången af nästa år.
Med afseende å hvad jag sålunda anfört torde erforderliga anslag
för beredande af extra lönetillägg äfven för år 1910 böra af Riksdagen
äskas.
Innan jag härefter öfvergar att beräkna de belopp, hvartill de extra
lönetilläggen å de skilda hufvudtitlarna skulle uppgå, tillåter jag mig
erinra därom, att vissa notarier i rikets allmänna hofrätter, äfven efter
den reglering af löneförhållandena därstädes, som tillämpas från och
med innevarande år, torde böra tillerkännas extra lönetillägg. Vid tillstyrkande
den 19 mars 1909 af propositionen angående reglering af
löneförhållandena in. m. vid rikets hofrätter, hvilken reglering bland
annat innebar indragning af halfva antalet notariebefattningar vid samtliga
hofrätterna eller sju vid Svea hofrätt, fyra vid Gröta hofrätt och
två vid hofrätten öfver Skåne och Blekinge, anförde chefen för justitiedepartementet,
beträffande frågan om öfvergångsförhållandena vid de
nya staternas för hofrätterna ikraftträdande, att det onekligen skulle
erbjuda vissa fördelar, om regleringsförslaget kunde omedelbart och på
eu gång genomföras. På grund af vissa betänkligheter härutinnan, som
anförts af Svea hofrätt, syntes det emellertid departementschefen vara
uppenbart, att, åtminstone hvad nämnda hofrätt anginge, ett successivt
genomförande af den förändrade anordningen af notarietjänsterna icke
torde kunna undvikas.
I detta afseende framhöll föredragande departementschefen, att,
äfven om enligt de år 1909 gällande aflöningsvillkor notarie kunde
anses pliktig att åtaga sig sådan utsträckt tjänstgöringsskyldighet, som
innefattades i nyssnämnda regleringsförslag — något, hvarom Svea
hofrätt syntes vara tveksam — en gynnsam lösning af frågan å denna
väg icke torde med säkerhet vara att påräkna. Med tillämpning af
berörda aflöningsvillkor kunde nämligen flertalet af Svea hofrätts
ordinarie notarier med dessa tjänster förena tjänstebefattningar i
andra verk eller innehafva andra bisysslor. Därest sådan notarie mot
egen önskan skulle åläggas ökad tjänstgöringsskyldighet af den omfattning,
hvarom fråga vore, kunde detta möjligen komma att hafva
den påföljd, att vederbörande funne med sin fördel mera förenligt
att lämna hofrättstjänsten. Därest i sådant fall i tjänsten kvarstående
notarier till större eller mindre antal icke befunnes lämpliga att öfver
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
5
taga notariebefattning med utsträckt tjänstgöringsskyldighet, skulle måhända
för förslagets omedelbara genomförande det oaktadt blifva behöfligt
att till indragningsstat öfverföra hela det antal notarier, som
enligt förslaget skulle indragas. Med nuvarande knappa tillgång på
extra arbetskrafter kunde det under dylik förutsättning jämväl befaras,
att svårigheter skulle yppas att på en gång erhålla lämpliga efterträdare
i erforderligt antal. Då det, på sätt hofrätten framhållit, ur synpunkten
af notariegöromålens behöriga uppehållande icke vore angeläget, att
den förändrade anordningen af notarietjänsterna omedelbart och på en
gång genomfördes, samt ett successivt genomförande af samma anordning
otvifvelaktigt för åtskilliga af de nuvarande tjänstinnehafvarna skulle
innebära afsevärcla fördelar, hade departementschefen därför, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med Svea hofrätts därutinnan gjorda förslag,
ansett, att minskningen af antalet notarietjänster lämpligen borde genomföras
sålunda, att vederbörande hofrätter finge äga att till notariebefattning
å ny stat öfverflytta så många af de nuvarande tjänstinnehafvarna,
hvilka, därtill villiga, af hofrätterna pröfvades kunna på tillfredsställande
sätt fullgöra den med dylik befattning förenade utsträckta tjänstgöringsskyldighet.
Skulle därvid flera kompetenta sökande anmäla sig, än
som motsvarade antalet af å ny stat uppförda notariebefattningar, torde
de till tjänståldern äldre bland dem, som befunnes lämpliga till öfverflyttning,
böra äga företräde framför de till tjänståldern yngre. Sedan
sålunda bestämts, huru många af de nuvarande tjänstinnehafvarna som
omedelbart skulle öfverflyttas å ny stat, skulle det ankomma på hofrätterna
att hos Kungl. Maj:t göra framställning om öfverflyttande å
indragningsstat af lika stort antal af de återstående. Äfven härvid
torde af dem, som önskade öfverflyttning å indragningsstat, till tjänståldern
äldre böra äga företräde framför yngre, där ej särskilda förhållanden
såsom genom långvarig sjuklighet ådagalagd olämplighet eller
dylikt kunde anses böra föranleda undantag från hufvudregeln.
De tjänstinnehafvare, hvilka hvarken öfverflyttades å ny stat eller
uppfördes å allmänna indragningsstaten, syntes, anförde departementschefen
vidare, böra, med oförändrad tjänstgöringsskyldighet, fortfarande
åtnjuta aflöning enligt hittills gällande stat äfvensom bibehållas vid den
rätt till ålderstillägg och pension, som hittills tillkommit dem, dock att,
mot befrielse från nuvarande skyldighet att bekosta renskrifning, de
till befattningarna ifråga anslagna renskrifningspenningar torde böra
upphöra att utgå. Vidare skulle de sportler, som i sammanhang med
löneregleringen indroges, ersättas med penningar efter medeltalet af
den inkomst, vederbörande tjänstinnehafvare kunde anses hafva åtnjutit
6
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
af sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid, såvidt
möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kunde utrönas.
Slutligen syntes, anför departementschefen, ifrågavarande å gammal stat
kvarstående notarier rättvisligen böra komma i åtnjutande af extra lönetillägg,
i den mån sådant lönetillägg fortfarande komme att utgå till
andra statens tjänstemän med ännu oreglerade löneförhållanden.
Jämte det jag sålunda erinrar om detta uttalande af chefen för
justitiedepartementet, får jag för egen del tillkännagifva, att äfven jag
håller före, att extra lönetillägg bör, nu närmast för år 1910, utgå till
nämnda tjänstemän.
Slutligen anhåller jag att få anmäla en af telegrafstyrelsen gjord
underdånig framställning angående beredande af extra lönetillägg åt
vissa å telegrafverkets öfvergångsstat kvarstående tjänstemän, en fråga,
som jämväl år 1909 var föremål för Eders Kungl. Majrts pröfning.
I underdånig skrifvelse af den 28 november 1908 hade nämligen telegrafstyrelsen,
med förmälan att å verkets öfvergångsstat kvarstode vid linjedistrikten
fyra bokhållare samt vid trafikdistrikten och stationerna två
kommissarier af tredje klassen och två kontrollörer, anfört, att dessa
visserligen fått sina aflöningsförmåner reglerade vid 1902 års riksdag,
men att de aflöningar, som därvid tillerkänts dem, vore väsentligt lägre
än de, som genom 1907 års Riksdags beslut beträffande aflöningarna
till tjänstemän vid telegrafverket pröfvats skäliga. Då dessa tjänstemäns
arbetskraft toges lika mycket i anspråk som deras å den nya
staten öfverförda kamraters, samt då de utan egen förskyllan nödgats
kvarstå å öfvergångsstaten, kunde det icke vara annat än rättvist och
billigt, att äfven nu ifrågavarande tjänstemän erhölle ett extra lönetillägg,
som i någon mån kunde utjämna skillnaden mellan aflöningarna
till dem och till deras jämnställda kamrater å den nya staten. På grund
af dessa och i öfrig! anförda skäl hemställde telegrafstyrelsen, att Eders
Kungl. Magt täcktes hos 1909 års Riksdag göra framställning därom,
att de å telegrafverkets öfvergångsstat kvarstående tjänstemän, som till
följd af verkets omorganisation icke kunnat beredas plats å den från
och med år 1908 tillämpade staten för telegrafverket, måtte för år 1909
tillerkännas extra lönetillägg att i öfrig! utgå enlig! de grunder, som
bestämdes rörande sådant tillägg åt en del andra statens tjänstemän.
Vid föredragning häraf den 12 januari 1909 anförde jag för egen
del, att, då telegrafverket år 1902 undergått omreglering, beviljande af
extra lönetillägg åt ifrågavarande tjänstemän skulle innebära en afvikelse
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
7
från de under år 1908 tillämpade och i öfverensstämmelse därmed äfven
för år 1909 då tilltänkta grunder för utgående af nämnda lönetillägg.
Äfven om emellertid denna omständighet, vid det förhållande att verket
under år 1907 ånyo varit föremål för omreglering, icke i och för sig
behöfde utgöra något afgörande hinder för ett medgifvande i omförmäldt
syfte, hade det vid närmare undersökning visat sig, att åtminstone
ett par af ifrågavarande tjänstemän skulle, därest framställningen
i fråga vunne bifall, för år 1909 erhålla högre aflöning, än ifall de
blilvit öfverflyttade å nya staten i tjänstebefattningar, som eventuellt
skulle stått dem till buds, under förutsättning att ett större antal sådana
befattningar därstädes blifvit uppfördt. Med afseende härå och då rent
personliga undantag från de i allmänhet antagna grunderna för de extra
lönetilläggen icke lämpligen borde ifrågakomma, helst måhända i dylikt
fall åtskilliga andra framställningar i liknande syfte icke skulle uteblifva,
både jag, efter samråd med chefen för civildepartementet, icke ansett
mig böra tillstyrka nu ifrågavarande framställning.
1 underdånig skrifvelse den 3 december 1909 har nu telegrafstyrelsen
hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen utverka,
att de å linjedistriktens samt trafikdistriktens och stationernas öfvergångsstater
kvarstående tjänstemän, hvilka till följd af telegrafverkets omorganisation
icke hunnit beredas plats å den från och med år 1908 tillämpade
staten lör telegrafverket, måtte för år 1910 tillerkännas extra lönetillägg
att utgå enligt de grunder, som kunde blifva fastställda rörande
sådant tillägg åt en del andra statens tjänstemän, samt under iakttagande
att lönetillägget icke finge till någon tjänsteman utgå med
högre belopp, än att lönetillägget och de aflöningsförmåner, å hvilka
detsamma torde beräknas, tillsammantagna icke ölverstege summan af
de aflöningsförmåner, hvilka skulle under samma år tillkomma honom,
därest han vore uppförd å ny stat i befattning, jämförlig med den han
innehade å öfvergängsstaten.
_ Till stöd för denna framställning har telegrafstyrelsen anfört, att
det icke vore genom egen förskyllan, som ifrågavarande tjänstemän
snart skulle vara de enda statens tjänstemän, hvilka, trots de stegrade
lefnadsomkostnaderna och ehuru deras arbetskraft toges fullt i anspråk,
icke kommit i åtnjutande af någon aflöningsförbättring. Att de nödgas
kvarstå å öfvergångsstat, berodde uteslutande därpå, att de ansetts efter
sin afgång kunna ersättas med billigare arbetskraft. Deras tjänster
hade därför icke blifvit upptagna å den nya staten för telegrafverket,
utan de bibebölle allt fortfarande de aflöningar, som bestämts år 1902.
Säkerligen skulle dessa tjänstemän icke anse sin ställning så bekymmer
-
8
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
sam, om de funne sig hafva utsikter att inom rimlig tid blifva öfverförda
till den nya staten. Men detta vore tyvärr icke möjligt, utan
måste flera af dem till och med beräkna att hela sin tjänstetid blifva
kvarstående å den gamla staten med dess låga aflöningar.
I anledning af min vid nyssnämnda tillfälle den 12 januari 1909
gjorda anmärkning, att enligt de af mig då angifna grunder för extra
lönetillägget åtminstone ett par af ifrågavarande tjänstemän skulle få
högre aflöning, än om de blifvit öfverflyttade å den nya staten, meddelar
nu telegrafstyrelsen, att enligt verkställd utredning ett sådant
förhållande för framtiden icke kunde'' inträffa mer än i två fall, i det
att nämligen eu af dessa tjänstemän under år 1911 skulle uppbära 100
kronor och eu annan af dem under år 1912 340 kronor mera än om
de blifvit öfverförda å ny stat. Det syntes emellertid telegrafstyrelsen,
som om en sådan eventualitet skulle kunna förekommas genom den af
styrelsen föreslagna bestämmelsen om lönetilläggets maximibelopp.
För egen del tillåter jag mig, efter att hafva i ämnet samråd t
med chefen för civildepartementet, framhålla, att mot bifall till telegrafstyrelsens
förevarande framställning visserligen icke, särskild! icke innevarande
år, skulle kunna göras gällande den anmärkning, jag, på sätt
telegrafstyrelsen erinrat, framförde i afseende å styrelsens framställning
om lönetillägg för ifrågavarande personal under år 1909. Däremot torde
betydelsen af en annan utaf mig gjord erinran mot samma framställning
hafva blifvit mera i ögonen fallande, den erinran nämligen
att man vid bifall till telegrafstyrelsens framställning skulle kunna vänta,
att åtskilliga andra framställningar i liknande syfte icke skulle uteblifva.
Som bekant hafva från extra lönetillägg alltid undantagits de tjänstinnehafvare,
hvilkas aflöningsförmåner vid någon riksdag efter år 1900 nyeller
omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre
staternas fastställande. Senaste lönereglering för tullverket fastställdes
af 1904 års Riksdag, i följd hvaraf tullverkets personal icke kommit i
åtnjutande af dylikt lönetillägg. Skulle det förslag till lönereglering''
för tullverket, som jag senare i dag ämnar anmäla, vinna godkännande,
torde emellertid säkerligen ett flertal tjänstemän inom tullverket med
lika fog som nu ifrågavarande personal komma att påyrka att efter löneregleringens
genomförande varda tillgodosedda med lönetillägg. Under
nu angifna förhållanden och under åberopande af hvad jag i öfrigt anförde
vid frågans behandling år 1909, anser jag mig lika litet i år
som föregående år kunna tillstyrka den afvikelse från hittills följda.
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
9
grunder för utgående af extra lönetillägg, som telegrafstyrelsens framställning
innebär.
Jag tillåter mig vidare erinra, att Riksdagen beviljat medel för
beredande af tillfällig löneförbättring under innevarande år åt kronofogdar,
häradsskrifvare och länsmän, hvadan dessa tjänstemän gifvetvis
icke böra därutöfver komma i åtnjutande af extra lönetillägg. Det torde
emellertid vara lämpligt att för undvikande af hvarje missförstånd därom
göra en erinran i grunderna för extra lönetilläggets utgående.
De af 1909 års Riksdag till ifrågavarande ändamål anvisade anslag
uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande hufvudtitlar
i 1910 års riksstat. På enahanda sätt torde de för de extra lönetilläggen
för år 1910 erforderliga anslagen böra uppföras i riksstaten
för år 1911, därvid förutsättes, att Eders Kungi. Maj:t, om anslagen
beviljas, anbefaller statskontoret att under år 1910 utbetala beloppen.
De anslag, som af 1909 års Riksdag för ifrågavarande ändamål
beviljades, kunna, enligt hvad mig blifvit i fråga om andra hufvudtitlar
än den sjunde från vederbörande departement meddeladt, samtliga med
undantag af tredje, femte och nionde hufvudtitlarna, på grund af verkställda
löneregleringar eller eljest med ledning af kända förhållanden,
mer eller mindre sänkas.
Anslaget å tredje hufvudtiteln bestämdes år 1909 till 8,000 kronor
och utgifterna från anslaget uppgingo jämväl till ungefär samma belopp.
Med hänsyn dels till tillkomsten från och med 1910 af en ny
ordinarie befattning i utrikesdepartementet, nämligen cn första sekreterarebefattning,
med aflöningsförmåner efter äldre grunder, dels ock
därtill att en afdelningschef, som år 1909 icke kommit i åtnjutande af
lönetillägget, på grund af förändrade förhållanden torde få för år 1910
räkna sig sådant till godo, lära utgifterna från anslaget för samma år
kunna beräknas till 9,000 kronor, hvartill anslaget för samma år därför
torde böra upptagas. Förhållandena å femte och nionde hufvudtitlarna
påkalla ej någon ändring i de där nu uppförda anslagen, resp. 10,000
kronor och 15,000 kronor.
Hvad därefter angår anslaget under andra hufvudtiteln, 80,000
kronor, har, med anledning hufvudsakligen af omreglering af löneförhållandena
vid de allmänna hofrätterna, detta anslag ansetts kunna
sänkas med 55,000 kronor till 25,000 kronor. Jämväl anslagen under
fjärde, sjätte, sjunde och åttonde hufvudtitlarna, hvilka. anslag i 1910
Bih. till Rilcsd. Brok 1910. 4 Sami. 1 Åfd. 9 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
års riksstat uppförts med resp. 6,000 kronor, 120,000 kronor, 65,000
kronor och 40,000 kronor, torde alla, på grund af verkställda, mer eller
mindre omfattande löneregleringar, kunna minskas, det å fjärde hufvudtiteln
från 6,000 kronor till 4,775 kronor, det å sjätte hufvudtiteln,
hufvudsakligen i följd af lönereglering för generalpoststyrelsen, från
120,000 kronor till 90,000 kronor, det å sjunde hufvudtiteln, i anledning
af den under år 1909 genomförda lönereglering för kammarkollegium
samt löneregleringarna för mynt- och justeringsverket äfvensom kontrollstyrelsen,
från 65,000 kronor till 60,000 kronor, samt det å åttonde
hufvudtiteln, på grund af löneregleringarna vid biblioteken, riks- och
landtarkiven in. in., från 40,000 kronor till 20,000 kronor.
De erforderliga anslagen hafva således nu beräknats till följande
bolopp:
under |
andra hufvudtiteln till ............ |
.............................. kronor |
25,000 |
— |
||
77 |
tredje |
77 |
77 ............ |
............................. 77 |
9,000 |
— |
77 |
fjärde |
77 |
77 ............ |
............................. 77 |
4,775 |
— |
femte |
77 |
77 ............ |
............................. 77 |
10,000 |
— |
|
77 |
sjätte |
77 |
77 ............ |
............................. 77 |
90,000 |
|
77 |
sjunde |
’7 |
77 ............ |
........................... 77 |
60,000 |
— |
åttonde |
7 7 |
77 ............ |
.............................. *7 |
20,000 |
— |
|
77 |
nionde |
77 |
J 7 ........... |
............................ 77 |
15,000 |
— |
eller sålunda |
tillsammans till kronor |
233,775 |
— |
hvilket, då anslagen till enahanda ändamål för nästlidet år uppgingo
till sammanlagdt 344,000 kronor, i det hela innefattar en minskning
af 110,225 kronor.
Enligt hvad jag förut anfört, skulle de grunder, efter hvilka de
extra lönetilläggen för år 1910 borde utgå, blifva följande:
l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som
under 2:o) sägs, till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till
hufvudstaden, med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något
fall med högre belopp än 700 kronor, och
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,
med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre
belopp än 500 kronor, samt,
i hvad angår betjente, med 25 procent å kontant aflöning, om
tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent
å sådan aflöning.
2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura, skall
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
11
det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas med
ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,
hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom
häradshöfdingarna och de tjänstemän, åt hvilka beredts tillfällig löneförbättring
för år 1910,
a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring
är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,
ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget
i intet fall utgå med högre belopp än, som svarar mot skillnaden
mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd
till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda aflöningsförmåners
belopp, å andra sidan,
b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, cl et extra lönetillägget
oberäknad!, under år 1909 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattas
till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är
förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, ifall nämnda
inkomster öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå
med högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor,
eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till landsorten,
7,500 kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,
c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,
1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908 eller 1909 årens riksdagar ny- eller
omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre
staternas fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock
af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del cläraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten
extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen
blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,
utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas
jämväl andra medel än statsmedel.
6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar;
12
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställ dt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön
eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,
nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på
mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit
befordrad; samt
8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.))
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
af friherre E. K. Palmstierna inom Andra kammaren väckt motion,
nr 30, däri hemställes, att Riksdagen måtte, ehuru telegrafverkets personal
erhållit lönereglering efter år 1900, likväl tillerkänna 3 bokhållare vid
linjedistrikten samt 1 biträdande kommissarie af 3:dje klassen och 1
kontrollör, hvilka till följd af telegrafverkets omorganisation icke kunnat
beredas plats å den från och med år 1908 tillämpade staten för telegrafverket,
ett extra lönetillägg för år 1910 till ett sammanlagt belopp af
1,944 kronor att utgå enligt de grunder, som kunna blifva bestämda
rörande sådant tillägg åt en del andra statens tjänstemän samt under
iakttagande, att lönetillägget icke må till någon tjänsteman utgå med
högre belopp, än att lönetillägget och de aflöningsförmåner, å hvilka
detsamma bör beräknas, tillsammantagna icke öfverstiga summan af de
aflöningsförmåner, hvilka skulle under samma år tillkomma honom,
därest han vore öfverförd å ny stat i befattning jämförlig med den han
innehar å öfvergångsstat.
Beträffande de till stöd för framställningen anförda skäl tillåter
sig utskottet att hänvisa till motionen.
Utskottet anser att jämväl för innevarande år bör, i likhet med
hvad för åren 1908 och 1909 ägt rum, extra lönetillägg beredas vissa
statens tjänstemän och betjänte.
På grund af under år 1909 beslutade löneregleringar bär Kungl.
Maj:t kunnat föreslå en minskning i de af förra årets Riksdag för nu
ifrågavarande ändamål under förenämnda hufvudtitlar beviljade förslagsanslag
med tillhopa 110,225 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, att de notarier i Svea
hofrätt, hvilka hvarken öfverflyttats å ny stat eller uppförts å allmänna
indragningsstaten och hvilka således, med oförändrad tjänstgöringsskyldighet,
fortfarande uppbära aflöning enligt hittills gällande stat, må
komma i åtnjutande af extra lönetillägg för år 1910.
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
13
Då 1909 års Riksdag- vid löneregleringen för rikets liofrätter godkänt
Kungl. Maj:ts förslag om sättet för indragning af visst antal
notariebefattningar vid hofrätterua och detta förslag afsåg, bland annat,
att å gammal stat kvarstående notarier skulle komma i åtnjutande af
extra lönetillägg, i den mån sådant lönetillägg fortfarande komme att
utgå till andra statens tjänstemän med oreglerade löneförhållanden, har
utskottet ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag om bibehållande
af extra lönetillägg åt ifrågavarande grupp tjänstemän.
Beträffande det i ofvannämnda motion framställda förslag om extra
lönetillägg åt vissa tjänstemän vid telegrafverket får utskottet erinra
om den vid beviljande af extra lönetillägg hittills iakttagna grundsats,
att dylikt lönetillägg icke bör tillerkännas befattningshafvare vid sådana
verk och inrättningar, hvilka undergått lönereglering efter år 1900.
Med afseende härå och då en hos Kungl. Maj:t gjord framställning
af enahanda innebörd, som den i motionen framlagda, blifvit af Kungl.
Maj:t pröfvad och afslagen, har utskottet ansett sig böra afstyrka
motionen.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då Kungl. Maj:t vid
beräkning af de extra lönetilläggen till alla delar följt de af 1909 års
Riksdag beslutade grunderna för sådant tilläggs utgående samt i öfrigt
icke finnes anledning till anmärkning emot den gjorda framställningen,
få utskottet alltså hemställa,
att Riksdagen, med afslag å friherre Palmstiernas
förenämnda motion, må, i anledning af hvad Kungl.
Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 hufvudtitlarna föreslagit
i fråga om beviljande af anslag för beredande
af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän
och betjänte inom de olika departementen jämte
därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater under
nedannämnda hufvudtitlar på extra stat för år 1911
anvisa särskilda förslagsanslag till följande belopp,
nämligen: under andra hufvudtiteln......... |
........ kronor |
25,000 |
||
» tredje |
B .......... |
........ B |
9,000 |
— |
» fjärde |
B .......... |
........ B |
4,775 |
— |
b femte |
B ......... |
........ B |
10,000 |
— |
:» sjätte |
B ......... |
........ B |
90,000 |
— |
b sjunde |
B .......... |
........ B |
60,000 |
— |
b åttonde |
B .......... |
........ B |
20,000 |
— |
14
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
att utbetalas med iakttagande, att för beräknande åt
extra lönetillägg skola gälla följande grunder:
l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall
är för handen, som under 2:o) sägs, till tjänsteman,
hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden, med
15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall
med högre belopp än 700 kronor, och
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd
till annan ort, med 12 procent å kontant aflöning,
dock icke i något fall till högre belopp än 500 kronor,
samt,
i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant
aflöning, om tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden,
men eljest med 20 procent å sådan aflöning.
2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån
in natura, skall det enligt nästföregående moment
beräknade lönetillägget minskas med ett belopp, motsvarande
10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,
hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas,
förutom häradshöfdingarna och de tjänstemän,
åt livilka beredts tillfällig löneförbättring för år 1910,
a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner åt
statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp
än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd
till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,
ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000
kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med
högre belopp än, som svarar mot skillnaden mellan
7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring
förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å ena,
samt förenämnda aflöningsförmåners belopp, å andra
sidan,
b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, det
extra lönetillägget oberäknadt, under år 1909 af vederbörande
taxeringsmyndigheter uppskattas till högre
belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring
är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor;
skolande, ifall nämnda inkomster öfverstiga 7,000
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
15
kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med
högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan
7,700 kronor, eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring
förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å
ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra
sidan,
c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908
eller 1909 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter
andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas
fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän
och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung
och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter
af Riksdagen pröfvade grunder.
5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,
hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning
bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,
beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf,
som utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän
vid universiteten extra lönetillägg må beräknas
å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt
i nästföregående moment sägs, bestämd att minst
uppgå, utan afseende därå att till bestridande af
universitetens utgifter användas jämväl andra medel
än statsmedel.
6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag
af aflöningsförmåner:
lön;
tj änstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteriugsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens
medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera
befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest
16
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem,
till hvilken han först blifvit befordrad; samt
8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.
Stockholm den 11 februari 1910.
På statsutskottets vägnar:
Gl. PIPPING.
Reservation:
af herr K. Starbäck, som ansett, att utskottet bort hemställa,
»A. att Riksdagen må, i anledning af hvad Ivungl.
Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 hufvudtitlarna föreslagit
i fråga om beviljande af anslag för beredande
af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän
och betjänte inom de olika departementen jämte
därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater samt
friherre Palmstiernas motion nr 30, under nedannämnda
hufvudtitlar på extra stat för år 1911 anvisa särskilda
förslagsanslag till följande belopp, nämligen:
följande grunder:
3:o) från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas:
c)
de tjänsteinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1906, 1907,
1908 och 1909 årens riksdagar ny- eller omreglerats
efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre
staternas fastställande, dock med iakttagande af de
bestämmelser, som rörande vissa tjänstemän finnas intagna
i punkt B här nedan:
Statsutskottets Utlåtande Nr 9.
17
4:o) — — —--— — — — —---
tillhöra lönen.
B. att bland telegrafverkets personal 3 bokhållare
vid linjedistrikten samt 1 biträdande kommissarie af
3:dje klassen och 1 kontrollör, hvilka till följd af
telegrafverkets omorganisation icke kunnat beredas
plats å den från och med år 1908 tillämpade staten för
telegrafverket, må tillerkännas ett extra lönetillägg för
år 1910 till sammanlagdt belopp af 1,944 kronor att
utgå enligt ofvannämnda grunder, samt under iakttagande,
att lönetillägget icke må till någon tjänsteman
utgå med högre belopp, än att lönetillägget och
de aflöningsförmåner, å hvilka detsamma bör beräknas,
tillsammantagna icke öfverstiga summan af de aflöningsförmåner,
hvilka skulle under samma år tillkomma
honom, därest han vore öfverförd å ny stat i befattning,
jämförlig med den han innehar å öfvergångsstat.»
Sill. titt Riksd. Prat. 1910. 4 Sami. 1 Åfd■ 9 Häft.
3