Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
i
Nr 86.
Ankom till Riksdagens kansli den 23 maj 1910 kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående
godkännande af tullverkets utgiftsstater för år 1911
m. m.
(3:e Afd.)
I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande behandling
öfverlämnad proposition (nr 60) af den 14 januari 1910 bar
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
dels, med godkännande af det vid protokollet fogade förslag till
utgiftsstater för tullverket för år 1911 (Bil. A.), bestämma anslaget för
tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 5,841,900
kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen;
dels besluta,
att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1 januari 1911 af
lönestaten för generaltullstyrelsen skall gälla, att Kungl. Maj:t dessförinnan
meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie befattningshafvare
i styrelsen skola, i den mån ej undantag kunna anses böra
stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sex timmar hvarje söckendag; samt
att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1 januari 1911 af
lönestaten för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
skall gälla, att följande allmänna grundsatser skola tillämpas vid
förestående omarbetning af den vid tullstadgan fogade taxa å ersättning,
som i vissa fall skall till tjänstemän och betjänte i tullverket af
trafikerande utgöras, nämligen:
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 67 Käft. (Nr 86.)
1
2
Statsutskottets Vtlåtande Nr 86.
l:o) Ersättningsbeloppen inbetalas alltid till vederbörande tullförvaltning
enligt af densamma utställd räkning;
2:6) Ersättning för förrättning, verkställd å den för vederbörande
tjänstinnehafvare gällande tjänstgöringstid, skall, såvida icke
förrättningen är af beskaffenhet, att ersättning därför utgår enligt
resereglementet, tillfalla tullverket, dock att, äfven i fall, då ersättning
för förrättningen sålunda icke tillkommer tjänstinnehafvaren, godtgörelse
för fortskaffningskostnad, där sådan kostnad måst af tjänstinnehafvaren
utgifvas, skall honom tillhandahållas; hvaremot ersättning
för förrättning, verkställd å öfvertid, äfvensom all enligt resereglementet
utgående ersättning skall tillfalla vederbörande tjänstinnehafvare och
utbetalas till denne af tullförvaltningen; samt
3:o) Hinder möter icke för dessa tjänstinnehafvare att, beträffande
dem tillfallande ersättning, såsom hittills varit vanligt, träffa öfverenskommelse
med trafikerande;
dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten för generaltullstyrelsen upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att
innehafvare af ordinarie befattning i generaltullstyrelsen skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest
ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest
vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat
ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och
den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta
de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning i generaltullstyrelsen icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registrerad t, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
såframt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår
innehafvare af annan befattning, generaltullstyrelsen, uppå därom gjord
framställning, och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänste
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
3
befattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills
vidare bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den
särskilda befattning inom graden, där generaltullstyrelsen, till befordrande
af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men
för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till
den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring,
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af ämbetsresor
eller för beredande af semester, innehafvare af lägre befattning
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i generaltullstyrelsen,
densamma, mot åtnjutande, i förstnämnda fall af de för
befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma
kalenderår;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller full
-
4
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
giort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för
tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,
äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af
omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande löntagare vid bestämmandet
af rätten till löneförhöjning tillgodoräknas den tid, som
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde
till befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande befattning
i generaltullstyrelsen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial
eller på grund af förordnande i följd af frågan om lönereglering
för generaltullstyrelsen;
att, då tjänsteman utnämnes från tjänst å lokaltullförvaltningens
eller kust- eller gränsbevakningens stat till tjänst i andra eller första
lönegraden eller till vaktmästaretjänst hos generaltullstyrelsen, den tid,
hvarunder han innehaft tjänst ä nämnda stat, skall i och för åtnjutande
af löneförhöjning vid tjänsten hos styrelsen räknas honom till godo på
följande sätt:
tid, hvarunder han innehaft tjänst, tillhörande tredje ålderstilläggsgruppen
bland tjänstemän af högre grad, såsom om han därunder innehaft
tjänst i andra lönegraden å styrelsens stat;
tid, hvarunder han innehaft tjänst, tillhörande andra ålderstilläggsgruppen
bland tjänstemän af högre grad, såsom om han därunder innehaft
tjänst i första lönegraden å styrelsens stat; samt
tid, hvarunder han innehaft tjänst, tillhörande tredje eller andra
ålderstilläggsgruppen bland tjänstemän af lägre grad, såsom om han
därunder innehaft vaktmästaretjänst hos styrelsen;
att skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställdt
hos generaltullstyrelsen och antages till skrifbiträde å denna
stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till godo den
tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder,
som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning
tillträda;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaltulldirektören,
byråcheferna och tjänstemännen af andra lönegraden enhvar under en
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
5
och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden äfvensom
skrifbiträdena enhvar under en månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af generaltulldirektören bestämmes,
begagna sig af semester;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvarens rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklara,
ej mindre att enhvar, som med eller efter 1911 års ingång tillträder
befattning i generaltullstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta
sig ofvan intagna villkor och bestämmelser för den nya aflöningsstatens
åtnjutande;
än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar i styrelsen,
Indika icke före den 1 november 1910 anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner, äfvensom, i den män
ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem;
dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget till
aflöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning (Bil. B.);
dels ock medgifva,
att för år 1911 till aflöning åt de tjänstinnehafvare, hvilkas innehafvande
befattningar antingen bibehållas i den nya organisationen
eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad men Indika
komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras aflöningarna vid motsvarande
befattningar i den nya staten samt att därutöfver tilläfventyrs
erforderliga belopp må få utgå af tullmedlen;
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
att för år 1911 till aflöning åt tjänstinnehafvare, som behöfva
förflyttas å indragningsstat, må af tullmedlen disponeras så stort belopp,
som motsvarar deras sammanlagda löner enligt 1910 års stat;
att, i händelse innehafvare!! af öfveruppsyningsmanstjänsten vid
tullbevakningen i Haparanda, hvilken tjänst i den nya staten ersättes
med eu kammarskrifvaretjänst, erhåller konstitutorial å berörda nya
tjänst, han i och för löneförhöjning vid denna må tillgodonjuta den tid,
han innehaft öfveruppsyningsmanstjänsten;
att pensioner enligt reglementet den 16 februari 1833 för änkor
och barn efter tjänstinnehafvare vid tullverket, som innehaft lägre lön
än 900 kronor och hvilkas kvarlåtenskap icke lämnat så stor kapitalbehållning,
att räntan däraf, till 3 procent beräknad, uppgår till pensionens
belopp, må, oberoende af den lön, mannen eller fadern i lifstiden
åtnjutit, från 1911 års ingång utgå med 54 kronor årligen äfvensom
att denna förhöjning må tillämpas såväl å redan anvisade pensioner
som å dem, hvilka beviljas före ingången af år 1911;
att till enhvar af de tjänstinnehafvare vid tullförvaltningen i Trelleborg,
hvilka åtnjutit extra inkomster, som i och med ångfärjetrafikens
öppnande helt och hållet eller delvis bortfallit, må såsom personligt
aflöningstillägg under år 1910 få utbetalas ett belopp, motsvarande de
extra inkomster af sådant slag, som tillkommit honom under år 1908,
dock att sådant aflöningstillägg endast må utdelas i den mån det visas
att vederbörande lidit minskning i inkomster af nu ifrågavarande slag,
äfvensom att för ofvanberörda ändamål må få af tullmedlen disponeras
ett belopp af högst 5,200 kronor;
att under år 1910 må af tullmedlen disponeras erforderligt belopp
intill 29,000 kronor, att användas dels till godtgörelse åt de kustbevakningsbetjänte
af befälsgrad, som under åren 1909 och 1910 anskaffat
eller komma att anskaffa motorbåtar för tjänstebruk men som icke af
tillgängliga medel kunna erhålla erforderlig förhöjning i de till dem
nu utgående jakt- eller båtlegoanslag, dels ock till betäckande af kostnaden
för det bränsle, som är behöfligt för dessa motorbåtars drift;
att ordföranden i gränstullrätten inom Norrbottens län må från
och med år 1911 för hvarje gränstullrättens sammanträde, utöfver de
enligt kungörelsen den 6 december 1907 till ett antal af sex om året
bestämda, åtnjuta ett särskildt arfvode af 75 kronor; samt
att kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge, majoren L. N. O.
Höök må, därest han öfvergår på 1911 års stat, under sin återstående
tjänstetid uppbära ett personligt lönetillägg af 800 kronor årligen.
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
7
Beträffande den i ärendet lämnade utredningen tillåter sig utskottet
hänvisa till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
I sammanhang med denna proposition har utskottet till behandling
förehaft dels två särskilda inom Första kammaren af herr K. von
Geijer väckfa motioner nr 53 och 54 dels ock elfva särskilda inom
Andra kammaren väckta motioner, nämligen nr 216 af herr E. Beckman,
nr 220 af herrar TF. R. Lundgren och Dan. Broström, nr 221 af
herr E. Röing m. fl., nr 222 af herr E. Röing, nr 223 och 224 af
herr A. Thylander, nr 225 af herr A. Åkerman m. fl., nr 226 af herr
J. Jeansson m. fl., nr 227 af herr V. Rydén samt nr 228 och 229 af
herr H. Rissén.
Herrar von Geijer och Thylander hafva i sina ofvannämnda motioner
sammanstämmande hemställt:
i motionerna nr 53 och 223,
att Riksdagen måtte besluta, att tjänstinnehafvare vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, hvars sammanlagda
inkomst af lön och tjänstgöringspenningar i staten för innevarande år
ej upptages till högre belopp än 5,000 kronor, må såsom ett personligt
lönetillägg under år 1910 uppbära det högre belopp, som den nya lönestaten
skulle för honom medföra, dock i intet fall till högre belopp än
500 kronor samt
i motionerna nr 54 och 224,
att Riksdagen ville besluta, att i det till antagande föreslagna
aflöningsreglemente för tullverket skola inryckas följande bestämmelser:
»Den, som före 1910 års utgång antagits till extra ordinarie tjänsteman
eller betjänt vid tullverkets lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning
samt, därest han före sagda tidpunkt vunnit ordinarie anställning,
öfvergår å 1911 års stat eller med eller efter ingången af
ar 1911 utnämnes till ordinarie tjänst, må, i den mån generaltullstyrelsen
finner honom böra komma i åtnjutande af en dylik förmån,
i fråga om rätt till löneförhöjning vid kammarskrifvare-, inspektörs-,
vaktmästare-, kustvakt-, gränsridare- eller kustroddaretjänst räkna sig
till godo hvad som öfverstiger åtta år af den tid han före utnämningen
till någon af nyssberörda tjänster vare sig innehaft ordinarie öfver''-uppsyningsmans- eller uppsyningsmanstjänst eller eljest med eller utan
ersättning effektivt tjänstgjort.
I fråga om rätt till löneförhöjning för tjänsteman, som före 1911
befordrats till tjänst, hvars innehafvare enligt bestämmelserna i § 4 här
ofvan är att hänföra till andra ålderstilläggsgruppen bland tjänstemän af
8
Statsutskottets Utlåtande Nr 86-
högre grad, eller som med eller efter ingången af år 1911 vinner sådan
befordran, må, i förstnämnda fall dock endast om tjänstemannen öfvergår
å 1911 års stat, den tid, hvarunder han före sin befordran till
tjänst som ofvan sägs innehaft anställning såsom öfveruppsyningsman,
anses såsom om han därunder innehaft tjänst, enligt samma bestämmelser
hörande till första ålderstilläggsgruppen bland tjänstemän af högre grad.»
Herr Beckman har hemställt, att Riksdagen behagade åt generaltullstyrelsens
skrifbiträden — förutom de förmåner i öfrigt, som i statsverkspropositionen
föreslagits — bevilja den af Kungl. Maj:t föreslagna
begynnelselönen af 1,200 kronor för år — fördelad i lön 600 kronor,
tjänstgöringspenningar 450 kronor samt ortstillägg 150 kronor — äfvensom
medgifva, att nämnda begynnelselön finge genom 3 ålderstillägg å
200 kronor hvartdera efter resp. 5, 10 och 15 år höjas till 1,800 kronor
för år.
Herrar Lundgren och Broström hafva hemställt, att Riksdagen
måtte besluta att tullstationen vid Lunde bibehålies, och att statsutskottet
måtte föreslå den förändring i tullstaten, som i anledning däraf måtte
förekomma.
Herr Rökig m. fl. hafva hemställt, att Riksdagen måtte höja det
i Kungl. Majhs proposition nr 60 begärda förslagsanslaget, i hvad det
afser ortstillägg från 49,000 kronor till 165,000 kronor.
Vidare har herr Röing i motionen nr 222 hemställt, att tredje
stycket af § 4 uti clet till kungl. propositionen nr 60 fogade förslag till
afiöningsreglemente för tjäntemän vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning må erhålla följande lydelse: »Den, som ifrån
tjänst i lägre ålderstilläggsgrupp befordrats till tjänst i närmast högre
sådan grupp, må för åtnjutande af rätt till löneförhöjning — — —
grupp.»
Herr Åkerman in. fl. hafva hemställt, dels att för vaktmästarne i
tredje lönegraden samt för de vaktmästare i andra lönegraden, som äro
placerade i Kalmar, Karlskrona, Landskrona, Ystad, Halmstad, Luleå
och Riksgränsen, lönen må efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kunna
höjas med 150 kronor hvarje gång; dels att för vaktmästare i första
lönegraden begynnelselönen må ökas med 100 kronor utöfver hvad
Kungl. Maj:t föreslagit eller till 1,000 kronor; dels äfven att begynnelselönen
för kustvakterna och kustroddarna må ökas likaledes med 100
kronor utöfver hvad Kungl. Maj:t föreslagit eller för de förre till 1,100
kronor och för de senare till 1,000 kronor.
Herr Jeansson m. fl. hafva hemställt dels att såsom förutsättning
för ikraftträdande den 1 januari 1911 af lönestaten för tullverkets lokal
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
9
förvaltning samt kust- och gränsbevakning skall gälla, att följande allmänna
grundsatser skola tillämpas vid förestående omarbetning af den
vid tullstadgan fogade taxa på ersättning, som i vissa fall skall till
tjänstemän och betjänte i tullverket af trafikerande utgöras nämligen, —
förutom de i den nådiga propositionen under mom. l:o), 2:o), 3:o) föreslagna,
— 4:o) att, med bibehållande af den i tullstadgan, § 16 mom.
3:o), föreskrifna allmänna tjänstgöringstid, den i § 185 af tullstadgan
afsedda arbetstiden hos tullförvaltningarne i och för kontors- och tullbehandlingsärenden,
d. v. s. den s. k. allmänna expeditionstiden, skall
öfver hela riket under tid, då seglation vid respektive tullplats pågår,
utgöra minst åtta timmar dagligen å söckendagar; och att tjänstemän
och betjänte skola vara pliktige, då ej särskilda hinder möta, att å
öfvertid mot i nämnda taxa bestämd ersättning utföra de tjänståtgärder,
som de trafikerande enligt tullstadgan äga påfordra; dels ock att från
och med den 1 januari 1911 icke vidare skall — för andra fall än de
ofvannämnda i mom. 2:o) omförmälda — af de trafikerande utgå särskild
ersättning enligt nämnda taxa för tjänståtgärder, verkställda å den för
vederbörande tjänstinnehafvare gällande tjänstgöringstid.
Herr Rydén har hemställt, att Riksdagen ville besluta:
A. Beträffande generaltullstyrelsen
antingen att afslå Kungl. Maj:ts förslag angående lönereglering för
generaltullstyrelsen och för sådant fall besluta en provisorisk lönereglering
för denna styrelse i enlighet med de grunder, som Riksdagen
kan komma att bestämma för andra ej efter 1902 reglerade centrala verk;
eller ock godkänna följande aflöningsstat att under de villkor
Kungl. Maj:t föreslagit gälla för generaltullstyrelsen:
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 67 Höft.
3
10
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Kronor |
||||||
Lön |
Tjänst- görings- |
Orts- |
Summa |
|||
pen- ningar |
tillägg'' |
|||||
1 generaltulldirektör ........... |
7,000 |
3,000 |
1,000 |
11,000 |
i Efter 5 år kan |
|
1 byråchef.......................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
||
3 d:o ......................... |
15,000 |
7,500 |
1,800 |
24,300 |
) 600 kr. |
|
1 andra gradens tjänsteman, |
sekreterare............ |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
|
d:o ............ |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
Efter 5 år kan |
|
400 |
lönen höjas med |
|||||
1 d:o |
förste aktuarie ...... |
3,600 |
1,800 |
5,800 |
500 kr. och efter |
|
1 d:o |
byråassistent........ |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
|
| 1 d:o |
d:o ........ |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
|
\ 1 första gradens tjänsteman, |
registrator............ |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
|
3 d:o |
notarier .............. |
6,600 |
4,500 |
900 |
12,000 |
Efter 5 år kan |
1 d:o |
kamrer ............. |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
lönen höjas med |
4 d:o |
revisorer och bokh. |
8,800 |
6,000 |
1,200 |
16,000 |
med ytterlig ar e500 |
8 d:o |
revisorer .............. |
17,600 |
12,000 |
2,400 |
32,000 |
med än ytterligare |
1 d:o |
aktuarie............... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
|
1 d:o |
andre byråassistent |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
|
1 kvinnligt skrifbiträde....... |
............................ |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
) Efter 5 år kan |
1 d:o ....... |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
Ilo år med ytter-Jligare 150 kr. |
|
Till vikariatsersättning samt |
arfvode!! och flitpen- |
|||||
ningar åt extra biträden äfvensom till renskrif- |
||||||
ningskostnad, högst ....... |
— |
— |
— |
50,000 |
||
däraf till gratifikationer åt extra ordinarie tjänste-män och vaktmästare hos styrelsen högst 3,000 kr. |
||||||
1 förste vaktmästare l)....... |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
^ Efter 5 år kan |
|
1 vaktmästare *)................ |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
1 Efter 5 år kan |
|
6 d:o l) ............... |
4,200 |
2,100 |
900 |
7,200 |
/150 kr. och efter 10 J150 kr. |
|
Summa kronor |
210,700 |
i) Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning i enlighet med hvad i sådant afseende
gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshafvare vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap åtnjuter fri
bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, äfvensom
& lönen afdrages 100 kronor årligen.
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
11
B. Beträffande lokaltullförv ältning en samt bistock
gränsbevakningen;
l:o) att afstå Kungi. Maj:ts förslag om särskilda tulldirektörsbefattningar
i Stockholm, Göteborg och Malmö;
2:o) att icke bevilja personligt lönetillägg åt kustbevakningschefen
i Skåne och Blekinge;
3: o) att bestämma antalet förste kontrollörer till 15, antalet kontrollörer
till 74 och antalet kammarskrifvare till 220;
4:o) att å ordinarie stat uppföra ett antal vaktmästare af 15 utöfver
hvad Kungl. Maj:t föreslagit;
5:o) att förändra det af Kungl. Maj:t begärda förslagsanslaget af
500,000 kronor till vikariatsersättning, extra biträden m. m. till ett
anslag af högst 400,000 kronor;
6: o) att dels uttala önskvärdheten af att användandet af öfverkvalificerad
arbetskraft inom tullverket undvikes genom begagnande i
ökad utsträckning af tjänstemän af lägre grad och dels af att anställandet
af extra tjänstemän i tullverket bör ske endast i den mån förhållandena
sådant oundgäDgligen påkalla; samt
7:o) att den ordinarie personal, som blir öfverflödig genom indragningar
vid kustbevakningen, bör vinna anställning vid den s. k.
inre bevakningen.
Därest för ett genomförande af de grundsatser, herr Rydén i
denna motion framställt, inrättandet af någon ny befattning eller höjning
af något lönebelopp skulle befinnas nödigt eller ändamålsenligt, äfvensom
någon förändring i aflöningsreglemente, öfvergångsbestämmelser
eller andra delar af Kungl. Maj:ts förslag skulle påfordras, har herr
Rydén framställt motion äfven därom.
Slutligen har herr Rissén hemställt i motionen nr 228, att Riksdagen
vid fastställandet af ny aflöningsstat för tullverket för år 1911
måtte besluta, dels att vaktmästare, hvilken, efter general tullstyrelsens
medgifvande, användes till andra göromål än sådana, som i allmänhet
tillhöra vaktmästarebefattning, må för sådan tjänstgöring kunna af styrelsen
tilldelas särskild! arfvode, beräknadt efter 20 kronor per månad,
12
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Utskottets
yttrande.
dels att linnebeklädnad måtte enligt reglemente, som af generaltullstyrelsen
fastställes, tilldelas tjänstinnehafvare, som äro berättigade att
erhålla uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
belopp, samt dels att samtliga tjänstinnehafvare vid tullverket upptagas
under benämningen tjänstemän;
samt, i motionen nr 229, att Riksdagen ville besluta att jämväl
vaktmästarna hos generaltullstyrelsen måtte komma i åtnjutande af
kostnadsfri läkarevård jämte medikamenter.
Beträffande de skal, motionärerna anfört till stöd för förevarande
framställningar, tillåter sig utskottet hänvisa till de särskilda motionerna.
Till en början har utskottet velat här intaga det i propositionen
åberopade, vid statsrådsprotokollet fogade förslaget till utgiftsstater för
tullverket för år 1911, hvilket förslag har följande utseende:
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
18
Utgiftsstater för tullverket,
att tillämpas under år 1911.
K r o |
n o r. |
||||
Lön. |
Tjänst- |
||||
görings- penningar |
tillägg. |
Summa. |
|||
A. Äflöningsstaten. |
|||||
I. Generaltullstyrelsen. |
|||||
1 generaltulldirektör........................... |
10,000 |
3,000 |
1,000 |
14,000 |
|
1 byråchef ...................................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
3 d:o................................................ |
- |
- |
— |
24,300 |
I med 600 kronor. |
Kansliet. |
|||||
1 sekreterare .................................... |
1 Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
j med 500 kronor och efter |
|
1 .ko................................................ |
- |
- |
— |
5,800 |
j 10 år med ytterligare 500 |
1 registrator ............................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
1 notarie .................... ..................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
■ år med ytterligare 500 kr. |
3 do |
och efter 15 år med än |
||||
~ |
12,000 |
ytterligare 500 kronor. |
|||
1 kvinnligt skrifbiträde ..................... |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
i Efter 5 år kan lönen höjas |
1 d:o................................................ |
- |
- |
- |
1,200 |
( 10 år med ytterligare 150 J kronor. |
Kameralbyrån. |
|||||
1 kamrerare............................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
1 förste revisor ................................. |
( med 500 kr. och efter 10 |
||||
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
J år med ytterligare 500 kr. |
|
1 revisor och bokhållare..................... 3 d:o............................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
med 500 kronor, efter 10 |
12,000 |
kr. och efter 15 år med (Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
1 Revisionsbyrån. |
|||||
1 förste aktuarie ..............................! |
|||||
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
||
1 aktuarie .......................................j |
1 år med ytterligare 500 kr. |
||||
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
|
1 d:o............................... |
_ |
_ |
_ |
4,000 |
med 500 kr., efter 10 år |
1,500 |
300 |
med ytterligare 500 kr. |
|||
1 revisor .......................................; |
2,200 |
4,000 |
1 och efter 15 år med än |
||
7 d:o................................................1 |
- |
- |
— |
28,000 |
| ytterligare 500 kronor. |
Transport! |
- I |
- j |
~ 1 |
153,800 | |
14
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
K r o |
n o r. |
||||
Tjänst- |
Summa. |
||||
Lön. |
görings- penningar. |
tillägg. |
|||
Transport |
- |
- |
- |
153,800 |
|
Tullbehandlings- och upplysningsbyrån. |
|||||
i 1 byråassistent ................................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
[Efter 5 år kan lönen höjas |
1 eko............................................... |
" |
5,800 |
! år med ytterligare 500 kr. |
||
med 500 kr., efter 10 år |
|||||
j 1 andre byrå assistent ....................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
med ytterligare 500 kr. |
J Till vikariatsersättning samt arfvoden och |
|||||
flitpenningar åt extra biträden äfven-som till renskrifningskostnad, förslags-anslag ......................................... |
, |
78,000 |
|||
däraf till gratifikationer åt extra or- |
|||||
dinarie tjänstemän och vaktmästare |
|||||
1 förste vaktmästare '')........................ |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
/Efter 5 år kan lönen höjas |
150 |
1,200 |
/Efter 5 år kan lönen höj as |
|||
1 vaktmästare ’)................................. |
700 |
350 |
| med 150 kr. och efter 10 |
||
6 d:o ’) ............................................. |
7,200 |
( år med ytterligare 150 J kronor. |
|||
Transport |
- |
257,300 | |
J) Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning i enlighet med hvad i sådant afseende gäller beträffande
till samma förmån berättigade befattningshafvare vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
15
Kronor. |
||||||||
H3 cö H bfi |
03 bil s? g 8 *C bi) |
rfl &J3 . O fl ro ''fl |
ro bj) |
|||||
o> fl o h? |
Lön. |
O fl -BPg 2 fl •ÉT |
s |
u m m |
a. |
• 2 ö fl pH g <D ecö © § fl ö* |
•2 ^ ro <I> ö -a pH 3 |
|
Transport II. Lokaltullförvaltningen samt kust-och gränsbevakningen. 1. Tjänstemän af högre grad. a) Med bestämd tjänstgöringsort. 1 tulldirektör i Stockholm, hvartill någon 1 d:o i Göteborg, hvartill någon bland före-ståndarna vid de i Göteborg befintliga 1 d:o i Malmö, hvartill någon bland före-ståndarna vid de i Malmö befintliga tull-förvaltningsafdelningar, med bibehållande 1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge 1 d:o i Hallands samt Göteborgs och Bohus 1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm-land och Dalarne................................. |
i i i |
4,500 3,900 |
3.000 2.500 2.000 1.500 1,300 |
3.000 2,500 2.000 6,000 5,200 |
257,300 |
> 400 |
l 4,500 I 3,600 |
|
Transport |
— |
— |
— |
24,700 |
— |
257,300 |
— |
— |
16
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Transport
1 öfverinspektor vid packhusinspektionen i
Stockholm ......................................
1 d:o vid d:o i Göteborg......................
1 d:o vid d:o i Malmö..........................
2 d:o vid tullbevakningsinspektionerna
Stockholm och Göteborg....................
1 d:o vid d:o i Malmö..........................
1 tullförvaltare vid tullkammaren i Stock''
holm ...............................................
j
11 d:o vid d:o i Norrköping, Malmö, Hälsingborg,
Göteborg, Gäfle och Sunds-|
vall, vid uppbörds- och nederlagskontoren
i Stockholm och Göteborg äfvensom
vid uppbörds- samt konfiskationsoch
kassörskontoret i Malmö...............
1 d:o vid tullkammaren i Kalmar............
5 d:o vid d:o i Landskrona, Trelleborg och
Halmstad samt vid konfiskations- och
kassörskontoren i Stockholm och Göteborg
................................................
1 d:o vid tullkammaren i Uppsala .........
19 d:o vid d:o i Nyköping, Jönköping, Oskarshamn,
Visby, Karlskrona, Karlshamn,
Åhus, Lund, Ystad, Varberg, Strömstad,
Borås, Karlstad, Örebro, Söderhamn,
Hudiksvall, Härnösand, Luleå och Haparanda.
........................................
Transport
Krön |
o r. |
|||||
-g bp |
||||||
Lön. |
ce gä B bc O fl ira |
s |
u m m a. |
o -g 2 CD O fl •* bCrfl . CD -P bfl • § fl Ö 3 © «& |
2 bb .ST3 ce (D fl "fl |
|
fl <D |
fn 43 S © 8 § fl j? H 05 r=l |
|||||
— |
— |
24,700 |
— |
257,300 |
- |
— |
5,800 |
2,000 |
7,800 |
!■ 5,000 |
|||
— |
— |
7,800 |
||||
5,100 |
1,700 |
6,800 |
||||
_ |
— |
13,600 |
||||
4,500 |
1,500 |
6,000 |
||||
5,100 |
1,700 |
6,800 |
400 |
! 4,500 |
||
— |
— |
74,800 |
||||
4,500 |
1,500 |
6,000 |
||||
4,000 |
||||||
_ |
30,000 |
|||||
3,900 |
1,300 |
5,200 |
1 t 3,600 |
|||
98,800 |
I |
|||||
— |
[ — |
28,300 |
1 — |
| 257,300 |
| — |
1 - |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
17
Transport
1 tullförvaltare vid tullkammaren i Södertälje
................................................
20 d:o vid d:oi Eskil skina.Linköping, Väster
vik, Ronneby, Sölvesborg, Simrishamn
Falkenberg, Lysekil, Uddevalla, Lidkö''
ping, Mon, Charlottenberg, Västerås,
Falun, Örnsköldsvik, Östersund, Storlien,
Umeå, Skellefteå och Riksgränsen......
1 d:o vid d:o i Mem ...........................
3 a:o vid d.o i Vadstena, Marstrand och
Piteå .............................................
1 öfverkontrollör vid packhusinspektionen
i Stockholm ....................................
1 d:o vid d:o i Göteborg .....................
1 d:o vid tullkammaren i Stockholm......
3 d:o vid d:o i Malmö och Göteborg samt
vid packhusinspektionen i Malmö ......
b) Ofriga tjänstemän af högre grad.
1 förste kontrollör ..............................
19 d:o ................................................
1 kontrollör .......................................
74 d:o (däraf 3 kontrollörer och uppbördskassörer
samt 6 bevakningskontrollörer)
1 kammarskrifvare ..............................
228 d:o ................................................
1 tullinspektor ...................................
7 d:o (däraf 2 gränsinspektorer) ............
K
r o n o r.
Lön.
W> n''
s §
''H &C
:P pj
^p*a
JO Ö
Summa.
J so .
o d t» rö
o-ri Ö ®
M * r-a rt
CD :0 O g
- ©A ,-d .
CO fcX)
• rt d ö
g o mi
P -*-> ro
fn r—( C
fcj t/} *f-9
c % ö b
S S ►
B} ro ,3
9 <8
•2 Tl
cd
a
2 a
P4 3
Transport
3,300
1,100
2,700
5,100
4,300
900
1,700
1,500
3,900
3,300
2,100
2,000
1,300
1,100
700
600
288,300
4,400
88,000
3,600
10,800
6,800
6,800
5,800
17,400
5,200
98,800
4,400
325,600
2,800
638,400
2,600
18,200
257,300
431,900
-I -
Bill. till Biksd. Urat. 1910. 4 Sami. 1 Åfd
|l,096,000j 431,900
67 Höft.
257,300
400
3,300
2,700
4,500
3,800
3,600
3,300
2,100
2.000
3
18
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Kronor.
''S fl 08 T? j |
||||||||
<ä u fao |
CO 9 Ö &D |
° *ö A g y cd o o n |] »-s d g |
2 bh fi cd |
|||||
(D Ö |
Lön. |
O Ö |
S |
u m m a. |
d QJ ocö [ |
CO CD Ö |
||
i-l |
% d ö CD |
Pj I |
0> c Ph 3 |
|||||
Transport |
— |
— |
— |
1,096,000 |
431,900 |
257,300 |
— |
— |
1 tullfiskal.......................................... |
1 |
2,200 |
800 |
3,000 |
i- 400 |
j- 2,000 |
||
3 eko ............................................... |
1 |
— |
— |
9,000 |
1,108,000 |
|||
2. Tjänstemän af lägre grad. |
||||||||
1 öfveruppsyningsman ........................ |
2 |
1,800 |
800 |
2,600 |
]■ 300 |
|||
1 d:o ................................................ |
2 |
— |
— |
2,600 |
I |
|||
1 eko ................................................ 3 eko (däraf 1 befälhafvare å kustbevak- |
i |
1,700 |
600 |
2,300 |
i 200 |
1,700 |
||
ningsångare) .................................... |
i |
— |
— |
6,900 |
1 |
|||
1 1 gränsöfveruppsyningsman .................. |
i |
1,800 |
800 |
2,600 |
300 |
|||
1 kustöfveruppsyningsman.................... |
i |
1,500 |
600 |
2,100 |
1 |
|||
26 d:o ................................................ |
i |
— |
— |
54,600 |
'' 1,300 |
|||
1 uppsyningsman................................. |
3 |
1,500 |
550 |
2,050 |
||||
37 d:o ............................................... |
3 |
— |
— |
75,850 |
1 |
|||
1 d:o ................................................ |
2 |
1,400 |
500 |
1,900 |
| |
|||
! 23 d:o (däraf 1 anställd å kustbevaknings- |
150 |
< 1,200 |
||||||
ångare) ......................................... |
2 |
— |
— |
43,700 |
1 |
|||
j 1 d:o ............................................... |
1 |
1,300 |
450 |
1,750 43,750 |
| 1,100 |
|||
| 25 d:o ................................................ |
1 |
— |
— |
|||||
1 gränsuppsyningsman ........................ |
1 |
1,500 |
550 |
2,050 |
O O CO |
|||
| 6 d:o ................................................ |
1 |
— |
— |
12,300 |
||||
1 kustuppsyningsman........................... |
1 |
1,200 |
450 |
1,650 |
'' |
1 |
||
i 66 d:o ................................................ |
1 |
— |
— |
108,900 1,750 |
1,100 |
|||
1 vaktmästare ................................... |
3 |
1,300 |
450 |
100 |
||||
429 d:o ................................................ |
3 |
— |
— |
750,750 |
||||
1 d:o .............................................. |
2 |
1,100 |
400 |
1,500 |
||||
! 185 d:o (däraf 2 anställda å kustbevaknings- |
1,000 |
|||||||
ångare) ......................................... |
2 |
— |
— |
277,500 |
||||
Transport |
— |
! - |
— |
1,399,100| 1,539,900 |
257,300 |
_ |
- |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
19
K r o |
HOT, |
|||||||
1 |
| rfl bC |
|||||||
nfl eg 5-1 bp |
co Spri |
CD O O fl cö -*jf ^ bo |
EG • fl ce? |
|||||
a O Kl |
Lön. |
bC’fl En |
£ |
u m m |
a. |
| Öl *CÖ S d m ® -K o *■> i—i <D f-H CG *r-s 3 ^ ö b |
"eg K si |
|
Transport |
_ |
_ |
___ |
1,399.100 |
1,539,900 |
257,300 |
_ |
|
1 vaktmästare .................................... |
1 |
900 |
300 |
1,200 |
1 |
|||
60 eko ................................... |
1 |
— |
— |
72,000 |
> 900 |
|||
1 gränsridare....................................... |
1 |
1,100 |
400 |
1,500 |
1 |
|||
161 d:o ................................................ |
1 |
— |
— |
241,500 |
||||
1 kustvakt................................... |
1 |
1,000 |
300 |
1,300 |
100 |
1,000 |
||
40 d:o ..................................... |
1 |
— |
52,000 |
|||||
1 kustroddare .................................... |
1 |
900 |
300 |
1,200 |
1 |
|||
228 d:o ............................................... |
1 |
— |
— |
273,600 |
2,043,400 |
\ 900 |
||
Till ortstillägg åt befattningshafvare vid |
||||||||
lokalförvaltningarna i Stockholm, Hapa-randa och Riksgränsen, förslagsanslag |
49,000 |
|||||||
Till arfvoden åt tullexpeditions- och gräns- stationsföreståndare, förslagsanslag ...... Till arfvoden åt ordinarie tjänstemän för |
— |
— |
— |
12,000 |
||||
tullbehandling af passagerareffekter, för-slagsanslag ................................... |
10,000 |
|||||||
Till vikariatsersättning, extra biträden m. in., |
||||||||
förslagsanslag.................................... |
— |
— |
— |
— |
500,000 |
4,154,300 |
||
däraf för beredande af kostnadsfri ''le- |
||||||||
dighet åt andra tjänstemän af lägre |
||||||||
Transport |
-i |
— |
— |
— |
— |
4,411,600 |
— |
— |
20
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
B. Älderstilläggsstaten. Förslagsanslag ................................................................................... , C. Öfvergångsaflöningsstaten. |
Transport |
Kronor. 4,411,600 450,000 |
||||
Krön |
o r. |
|||||
Stockholm. |
Lön. |
Tjänst- görings- penningar. |
I 1911 års stat för be-fattningen |
I 1904 års stat för be-fattningen |
Belopp, |
|
Tullkammaren. |
||||||
Andre kontrollören E. G. M. Lindh .................. |
2,500 |
500 |
_ |
3,000 |
_ |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
3,300 |
1,100 |
4,400 |
— |
— |
|
Paekhusinspektionen. |
||||||
Ofverinspektoren C. 0. Wallgren ..................... |
4,000 |
3,000 |
— |
7,000 |
— |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
5,800 |
2,000 |
7,800 |
- |
- |
|
Västervik. |
||||||
Tullförvaltaren H. V. E. Moberg ..................... |
3,000 |
1,000 |
— |
4,000 |
- |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
3,300 |
1,100 |
4,400 |
— |
- |
|
Karlshamn. |
||||||
Tullförvaltaren A. L. Ripa .............................. |
3,000 |
1,000 |
— |
4,000 |
— |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
3,900 |
1,300 |
5,200 |
|||
Transport |
__ |
- |
21,800 |
18,000 |
4,861,600 |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
21
Krön |
o r. |
|||||
Belopp, hvarmed |
||||||
I 1911 års |
I 1904 års |
aflöningen |
||||
Lön. |
Tjänst- görings- |
stat för be-fattningen |
stat för be-fattningen |
enligt 1911 |
Kronor. |
|
penningar. |
afsedd |
upptagen |
stiger af- |
|||
aflöning. |
aflöning. |
iöningen |
||||
års stat. |
||||||
Transport |
— |
— |
21,800 |
18,000 |
— |
4,861,600 |
Malmö. |
||||||
Kontrollören H. Åberg .................................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
3,000 |
2,000 |
- |
5,000 |
- |
|
mot en öfverkontrollörstjänst med.................. |
4,300 |
1,500 |
5,800 |
— |
_ |
|
Kammarskrifvaren A. F. Richter ..................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
1,500 |
500 |
— |
2,000 |
- |
|
mot en kammarskrifvaretjänst med ............... |
2,100 |
700 |
2,800 |
- |
- |
|
Landskrona. |
||||||
Uppsyningsmannen 0. L. Aström..................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
1,000 |
500 |
- |
1,500 |
— |
|
mot en uppsyningsmanstjänst med ............... |
1,400 |
500 |
1,900 |
— |
— |
|
Vaktmästaren N. C. Gemzell............... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
800 |
400 |
— |
1,200 |
— |
|
mot en vaktmästaretjänst med ..................... |
1,100 |
400 |
1,500 |
- |
— |
|
Hälsingborg. |
||||||
Kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge L. N. |
||||||
0. Höök .................... |
4,000 |
1,500 |
_ |
5,500 |
||
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
||||||
mot en kustbevakningschefstjänst i Skåne och |
4,500 |
1,500 |
0,000 |
_ |
_ |
|
Göteborg. |
||||||
Tullfiskalen A. W. Rundberg........................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
2,000 |
700 |
— |
5,700 |
— |
|
mot en tullfiskalstjänst med ....................... |
2,200 |
800 |
3,000 |
|||
‘ |
||||||
Transport |
— | - j 42,800 |
35,900 |
- |
4,861,600 |
22
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Krön |
o r. |
|||||
Belopp, |
||||||
hvarmed |
||||||
11911 års |
1 1904 års |
aflöningen |
||||
Tjänst- |
stat för be- |
stat för be- |
enligt 1911 |
|||
Lön. |
görings- |
fattningen |
fattningen |
uiis stat |
||
penningar. |
afsedd |
upptagen |
stiger af- |
|||
aflöning. |
aflöning. |
löningen |
||||
enligt 1904 |
||||||
års stat. |
Kronor. |
|||||
Transport |
— |
42,800 |
35,900 |
— |
4,861,600 |
|
Tullkammaren. |
||||||
Kontrollören C. 0. Liljequisth........................... |
3,000 |
2,000 |
— |
5,000 |
— |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
||||||
mot en öfverkontrollörstjänst med.................. |
4,300 |
1,500 |
5,800 |
—" |
— |
|
Packhusinspektionen. |
||||||
Öfverinspektoren J. H. Lindquist ..................... |
4,000 |
3,000 |
— |
7,000 |
- |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
||||||
mot en öfverinspektorstjänst med .................. |
5,800 |
2,000 |
7,800 |
- |
— |
| |
Tullförvaltaren J. G. Hultstein ........................ |
3,500 |
2,500 |
— |
6,000 |
— |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
||||||
mot en öfverkontrollörstjänst med.................. |
5,100 |
1,700 |
6,800 |
— |
||
Gäfle. |
||||||
Kontrollören P. E. Wahlman .......................... |
3,000 |
1,000 |
- |
4,000 |
- |
|
Amu. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
||||||
mot en förste kontrollörstjänst med ............... |
3,900 |
1,300 |
5,200 |
— |
||
Umeå. |
||||||
Öfveruppsyningsmannen i Nordmaling J. M. Schildt |
1,500 |
300 |
— |
1,800 |
— |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
||||||
mot en uppsyningsmanstjänst med ............... |
1,300 |
450 |
1,750 |
— |
50 |
|
Säger |
70,150 |
59,700 |
50 |
50 |
||
Transport |
- |
— |
— |
— |
| 4,861,650 |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
23
Kronor. |
||
Transport |
— |
4,861,650 |
D. Indragningsstaten. Dalarö. Jaktbåtsmannen G. F. Ryman................................................................................. |
300 |
|
Malmö. Kustvakten till häst J. A. Möller ........................................................................... |
400 |
|
Hälsingborg. Roddaren G. Scher................................................................................................ |
300 |
|
Kustvakten till fot A. Wiberg................................................................................. |
360 |
|
D:o C. J. Persson ........................................................................... |
360 |
|
D:o P. Johansson.............................................................................. |
400 |
|
D:o A. Malmberg.................,............................................................ |
400 |
|
D:o C. F. Björkholm ........................................................................ |
400 |
|
Göteborg. Vaktmästaren G. Erlandsson ................................................................................ |
400 |
|
Haparanda. Gränsvakten 0. V. Green...................................................................................... |
300 |
3,620 |
E. Pensionsstaten för afskedade tjänstinnehafvare; Förslagsanslag ................................................................................................. |
— |
300,000 |
F. Pensionsstaterna för aflidna tjänstinnehafvares efterlämnade änkor och barn. a) För beredande af den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen-sionering, förslagsanslag.......................................................................... |
25,000 |
|
b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämdt anslag........................ |
10,000 |
35,000 |
Transport] — |
j 5,200,270 |
24
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Kronor. |
||
Transport |
— |
5,200,270 |
G. Omkostnadsstaten. |
||
Anslag till vissa arfvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ........................ |
7,570 |
|
» » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag....................................... |
20,000 |
|
» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslags- |
||
anslag ............................................................................................. |
15,000 |
|
» » underhåll och drift af tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings- |
||
personalens tjänstebåtar, förslagsanslag................................................ |
30,000 |
|
» > expenser, förslagsanslag ..................................................................... |
125,000 |
|
» » post- och telegramporto, förslagsanslag ................................................ |
20,000 |
|
» » läkarvård och medikamenter samt begrafningshjelp, förslagsanslag ......... |
15,000 |
|
» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ................................................ |
32,000 |
|
» » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig |
||
genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarna... |
1,500 |
|
* * jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag............ |
175,000 |
|
» » utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag ................................................ |
21,000 |
|
» » tulltjänstemäns af lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag ...... |
125,000 |
|
» » hemliga utgifter ................................................................................. |
9,000 |
|
» » diverse utgifter, förslagsanslag .......................................................... |
45,560 |
641,630 |
Summa kronor |
— |
5,841,900 |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
25
Förteckning å arfvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1911.
Kronor. |
||
Stockholms rådstufvurätts afdelning för tullmål: |
||
1 ordförande............................................................................. |
................... 600: — |
|
2 ledamöter å 375 kronor........................................................... |
.................. 750: — |
|
1 notarie .............................................................................. |
.................. 750: — |
2,100 |
Ofriga rådstufvurätter för afgörande af tullmål enligt kungl. brefven den |
15 februari 1841 och |
|
den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna ..................... |
1,900 |
|
Arfvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län... |
750 |
|
» » » »i gränstullrätten inom Norrbottens län... |
2,000 |
|
» » tolk för finska språket vid > » » » .... |
300 |
|
» » präst i Sandhamn............................................................ |
250 |
|
» » skollärare i Landsort ...................................................... |
70 |
|
» » i Hufvudskär.................................................. |
100 |
|
» * »i Sandhamn ................................................... |
100 |
|
Summa kronor |
7,570 |
Hvad först beträffar generaltullstyrelsen (sid. 9—59) har utskottet
i fråga om själfva styrelsens organisation icke haft något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag. Däremot har utskottet icke kunnat till alla
delar biträda förslaget beträffande general tullstyrelsens personal.
Enligt Kungl. Majrts förslag skulle nämligen nuvarande sekreteraren
å tullbehandlings- och upplysningsbyrån öfverflyttas till kansliet,
hvarigenom två sekreterare komme att vara anställda därstädes. Denna
anordning synes emellertid vara mindre lämplig och ej heller af beBih.
till Riksd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 67 Käft. 4
Generaltullstyrelsen.
Dess organisation
och
personal.
26
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
liofvet påkallad. Därest två likställda och lika berättigade sekreterare
skulle komma att tjänstgöra å kansliet skulle utan tvifvel den erforderliga
enhetligheten i arbetet äfventyras och känslan af ansvar för ärendenas
behöriga gång komma att, fördelad på två, förringas. Visserligen
komma göromålen å kansliet att ökas därigenom, att tullbehandlingsoch
upplysningsbyråns sekreterargöromål öfverflyttas dit. Men sekreterargöromålen
å denna byrå hafva, enligt hvad utskottet inhämtat, på grund
af det enkla skrifsätt, som med fördel tillämpats å byrån, städse varit
af mindre kräfvande beskaffenhet, och då anledning att förändra skrifsättet
icke lärer förefinnas, torde göromålen komma att, efter öfverflyttningen
till kansliet, fortfarande vara mindre kräfvande och utan svårighet
kunna utföras med tillhjälp af de å kansliet anställda notarierna.
Då dessutom antalet notarier å kansliet enligt Kungl. Maj:ts förslag
kommer att ökas från tre till fyra och den utsträckta arbetstiden å
tjänsterummet gifvetvis bör medföra en större arbetsprodukt, har utskottet
ansett, att eu af de utaf Kung!. Maj:t föreslagna sekreterarbefattningarna
å generaltullstyrelsens stat utan olägenhet kan undvaras.
Beträffande den öfriga personalen å kanslibyrån anser sig utskottet
böra biträda hvad Kungl. Maj:t föreslagit.
I fråga om den af Kungl. Maj:t i enlighet med kommissionens
förslag i staten uppförda första revisorsbefattningen å kameralbyrån har
utskottet funnit det vara mindre lämpligt att å byrån skulle finnas två
andra gradens tjänstemän, kamreraren och förste revisorn, hvilka — låt
vara under byråchefen — skulle dela förmansskapet öfver den öfriga
personalen å byrån och därmed äfven själfva ansvaret för arbetet å
byrån; och då den revisor och bokhållare, hvilken har det i förhållande
till de andra revisorerna och bokhållarna forcerade och ansträngande
arbetet att upprätta tullverkets hufvudbok, genom vederbörandes försorg
torde kunna beredas motsvarande lättnad i det öfriga arbetet å
byrån, har utskottet icke funnit lämpligt och nödvändigt att en förste
revisorsbefattning ä kameralbyrån inrättas, utan ansett denna befattning
böra utbytas mot en revisors- och bokhållarbefattning i första
lönegraden.
I öfrig! har utskottet funnit de af Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna
ä kameral- och revisionsbyråerna fullt motiverade och icke
innebära andra eller större förändringar, än som måste anses vara af
behofvet påkallade; och då hvad Kungl. Maj:t i detta afseende föreslagit
öfverensstämmer med kommissionens förslag, får utskottet hänvisa
till kommissionens utredning i dessa delar, hvilken af departementschefen
återgifvits å. sid. 24—34 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets Utlåtande Nr 86. 27
Emot livad Kungi. Maj:t föreslagit beträffande general tullstyrelsens
personal i öfrigt har utskottet icke haft något att erinra.
I sin ofvanberörda motion har herr Rydén hemställt om, bland
annat, följande ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsstat för
generaltullstyrelsen, nämligen, att den såsom andra gradens tjänst upptagna
kamrerarebefattningen å kameralbyrån måtte nedflyttas till att
utgöia en första gradens tjänst, samt att förste revisorsbefattniogen å
samma. byrå, en notariebefattning å kansliet och en aktuariebefattning
å revisionsbyrån måtte uteslutas ur staten.
För att åskådliggöra de förändringar, som den jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 18 september 1908 tillsatta kommissionen, i
sitt betänkande föreslagit med afseende å generaltullstyrelsens personal,
och hvilka förändringar af Kungl. Makt godtagits med tillägg, att två
kvinnliga skrifbiträdesb efattningar upptagits i staten, får utskottet här
meddela följande i statsrådsprotokollet intagna tablå.
28
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Personalen enligt nuvarande organisation.
Personalen enligt kommissionens förslag.
General tull direktören.
4 byråchefer, däraf en med aflöning å extra stat.
Kanslibyrån:
1 sekreterare i andra lönegraden.
1 registrator och aktuarie
3 notarier, däraf eu med aflöning
å extra stat
i första
lönegraden.
Generaltulldirektören.
4 byråchefer.
Kansliet:
2 sekreterare i andra lönegraden.
1 registrator )
4 notarier j
i första lönegraden.
Kameralbyrån:
1 kammarförvandt ( i första
3 revisorer och bokhållare ) lönegraden.
1 arfvodist med aflöning å extra stat.
Rev isionsbyrån :
1 revisor (statistiker)
8 revisorer, däraf 2 med aflöning i .
| lönegraden.
1 kamrerare
1 förste revisor
4 revisorer och
bokhållare
Kameralbyrån:
ji andra lönegraden.
‘ i första lönegraden.
å extra stat
1 aktuarie med aflöning å extra!
stat
Tullbehandlings- och upplysningsbyrån :
1 sekreterare ) . , , ,
! i andra lönegraden.
2 byråassistenter I
1 registrator och aktuarie i första lönegraden.
Samtliga med aflöning å extra stat.
Vaktmästare:
1 förste vaktmästare.
6 vaktmästare, däraf 2 med aflöning å extra stat.
Re »isionsbyrån :
1 förste aktuarie i andra lönegraden.
i 8 revisorer | . „ ... ,
> i törsta lönegraden.
! 2 aktuarier i
Tullbehandlings- och upplysningsbyrån :
2 byråassistenter i andra lönegraden.
1 andre byråassistent i första lönegraden.
Vaktmästare:
1 förste vaktmästare.
7 vaktmästare.
Af hvad utskottet här ofvan anfört framgår, att utskottet icke kan
biträda herr Rydéns förenämnda förslag; men vill utskottet erinra om,
att de inskränkningar i den af Kungl. Maj it föreslagna aflöningsstaten
för generaltullstyrelsen, som utskottet förordat, i viss mån äga motsvarighet
i herr Rydéns förslag, i det att utskottet ilrågasatt indragning
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
29
af eu sekreterarebefattning och herr Rydén en notariebefattning å kanslibyrån
samt utskottet ansett, att förste revisorsbefattningen å kameralbyrån
bör utbytas mot en revisors- och bokhållaretjänst i första lönegraden,
under det att herr Rydén föreslagit, att denna befattning skall
helt och hållet indragas.
Vidkommande de af Kungl. Magt föreslagna aflöningarna för generaltullstyrelsens
personal har herr Rydén i sitt förslag till aflöningsstat
upptagit general tulldirektörens aflöning med 7,000 kronor i lön,
3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 1,000 kronor i ortstillägg
eller tillhopa 11,000 kronor.
För närvarande utgöres general tulldirektörens aflöning af dels
kontant 9,000 kronor dels ock, jämlikt i fastställda stater åberopadt
kungl. bref af den 23 februari 1825, boställslägenhet. Denna uthyres
enligt hvad kommissionen upplyst, delvis till generaltullstyrelsen och
delvis till enskilda personer mot en sammanlagd årlig hyressumma af
4,620 kronor, hvadan generaltulldirektörens aflöning uppgår till 13,620
kronor eller sålunda med 380 kronor understiger den af Kungl. Maj:t
föreslagna aflöningen å 14,000 kronor.
Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 47) inhämtas, har departementschefen
i likhet med kommissionen ansett generaltullstyrelsen intaga eu
ställning, som gör detta ämbetsverk mera jämförligt med statskontoret
än med styrelserna för de så kallade kommunikations verken. Utskottet,
som biträdt denna uppfattning, har därföre funnit den af Kungl. Magt
för generaltulldirektören föreslagna aflöningen å 14,000 kronor vara allt
för högt tilltagen, ity att generaltulldirektören därigenom skulle komma
att erhålla en aflöning, som öfverstege den, som en af cheferna
för kommunikationsverken, nämligen chefen för postverket i denna
sin egenskap uppbär eller 13,000 kronor. Med allt erkännande af befattningens
maktpåliggande beskaffenhet, torde emellertid generaltulldirektören
icke kunna jämnställas med chefen för postverket utan istället,
i öfverensstämmelse med den i statsrådsprotokollet gjorda jämförelsen
mellan tullverket och statskontoret, böra likställas med chefen för sistnämnda
ämbetsverk. Visserligen har generaltulldirektören att utöfva
chefskap öfver en talrik underlydande personal, hvilket icke kan sägas
vara fallet med chefen för statskontoret; men denna generaltulldirektörens
ställning torde icke vara så synnerligen betungande, då den närmaste
och egentliga uppsikten och tillsynen öfver tullpersonalen tvifvelsutan
utöfvas af de särskilda cheferna inom lokalförvaltningen. Ilärförutom
kan ifrågasättas, huruvida icke chefskapet öfver statskontoret
på grund af sin särdeles ansvarsfulla och kräfvande beskaffenhet mer
GeneraltulU
direktörens
aflöning.
BO
Statsutskottets Utlåtande År 86.
Skrifbiträdenas
aflöning.
Vaktmästarnas
aflöning.
än väl uppväger generaltulldirektörens chefskap öfver generaltullstyrelsen.
Med hänsyn härtill och då den af 1907 års Riksdag för statskontoret
fastställda aflöningsstaten ansetts typisk för andra centrala ämbetsverk
med undantag af kommunikationsverken samt någon anledning att i
förevarande fall afvika från densamma, enligt utskottets förmenande,
icke föreligger, har utskottet funnit sig icke höra biträda Kungl. Maj:ts
förslag utan istället förorda herr Rydéns framställning.
Utskottet har därföre ansett, att, jämte det att den generaltulldirektören
tillkommande boställslägonheten indrages, gen eraltulldirekt ören
bör tillerkännas samma aflöning som chefen för statskontoret, eller
7,000 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenniiigar och 1,000
kronor i ortstillägg, tillhopa 11,000 kronor.
Gentemot den af Kungl. Maj:t föreslagna aflö ningen för generaltullstyrelsens
kvinnliga skrifbiträden har herr Beckman i sin förberörda
motion hemställt, att begynnelseaflöningen 1,200 kronor måtte fördelas
med 600 kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och 150
kronor i ortstillägg äfvensom genom 3 ålderstillägg, hvartdera å 200
kronor, kunna efter respektive 5, 10 och 15 år höjas till 1;800 kronor.
Som dessa skrifbiträden emellertid komma att hafva enahanda göromål
som det å den af Riksdagen godkända aflöningstaten för fångvårdsstyrelsen
upptagna skrif biträdet, har utskottet ansett gen eraltullstyrelsens
skrifbiträden böra tilldelas samma aflöning, som beviljats fångvårdsstyrelsens
skrifbiträde, och sålunda erhålla 600 kronor i lön, 450
kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg tillsammans
1,200 kronor med rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor.
Beträffande de å generaltullstyrelsens aflöningsstat upptagna vaktmästarna
har herr Rissén i sin motion nr 229 hemställt, att desamma
måtte komma i åtnjutande af kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter.
Da denna anslagsfråga uppenbarligen är af ringa ekonomisk räckvidd
samt såväl ordinarie som extra ordinarie tjänstemän af lägre grad
vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, enligt
det för dem här nedan tillstyrkta aflöningsreglementet, komma att
erhålla liknande förmåner, har utskottet ansett sig böra biträda motionen
och sålunda förorda, att hvad som i sådant hänseende är stadgadt i
aflöningsreglementet, måtte äga tillämpning jämväl å de vid generaltullstyrelsen
anställda vaktmästarna.
I fråga om vaktmästarnas aflöning har utskottet i likhet med
hvad som här ofvan tillstyrkts rörande generaltullstyrelsens skrifbiträden,
Statsutskottets Utlåtande Nr 86. 31
ansett sig böra föreslå sådan ändring i Kungl. Majt:s förslag, att vaktmästare
bos generaltullstyrelsen berättigas erhålla rätt till enahanda
ålderstillägg som motsvarande vaktmästare hos fångvårdsstyrelsen eller
förste vaktmästaren 100 kronor att utgå efter 5 års tjänstgöring och
en hvar af de öfriga vaktmästarna 100 kronor, att utgå efter 5 år och
ytterligare 100 kronor efter 10 år.
Vidkommande det å generaltullstyrelsens aflöningsstat såsom för- Försiagsansiagsanslag
uppförda anslaget till vikariatsersättning samt arfvoden och slaget m viflitpenningar
åt extra biträden äfvensom till renskrifningskostnad å ““
18,000 kronor, har herr Rydén föreslagit sådan ändring, att detsamma
måtte bestämmas till högst 50,000 kronor.
I likhet med motionären har utskottet funnit användandet af tillfällig
arbetskraft framdeles böra ifrågakomma i mindre utsträckning än
hittills. Genom, den al utskottet förordade ökningen af personalen hos
generaltullstyrelsen komma nämligen flera tjänster än förut att uppföras
å ordinarie stat, hvarförutom enligt de aflöningsvillkor, som utskottet
ansett sig böra föreslå för generaltullstyrelsen, den dagliga arbetstiden
å tjänsterummet kommer att utsträckas till G timmar. På grund häraf
kan antagas, att ifrågavarande anslag för framtiden icke skall behöfva
anlitas i samma grad som för närvarande; men att, på sätt motionären
föreslagit, begränsa anslagets maximum till visst belopp, synes icke
vara af förhållandena påkalladt. Utskottet har därföre så tillvida
biträdt herr Rydéns framställning i ämnet, att utskottet ansett anslao-et
höra upptagas i staten med ett till 60,000 kronor minskadt belopp,
dock med bibehållande af anslagets egenskap att vara förslagsanslag.
I fråga om de af Kungl. Maj: t föreslagna aflöningsvillkoren för Aflöning svalgenei
altulistyielsen har utskottet icke haft vidare att erinra, än att de ^oren för geaf
Kungl. Magt föreslagna bestämmelserna angående tjänstemän, som
ofvernyttas till generaltullstyrelsens stat från befattningar å lokalförvaltningens
eller kust- eller gränsbevakningens stat synts utskottet
innebära ett alltför starkt gynnande af nämnda tjänstemän. Utskottet
har val uppskattat fördelen af att kunna förmå dugande tjänstemän
från lokalförvaltningen eller kust- eller gränsbevakningen att inträda i
styrelsen, men har utskottet dock ansett det tillfyllest, att de vid eu
dylik förflyttning tillförsäkras rätten att icke i något fall kunna lida
minskning i förut innehafd aflöning å stat, och har utskottet i öfverensstämmelse
därmed föreslagit eu ändrad lydelse af ifrågavarande stadgande.
32
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Lokaituiiför- Då utskottet härefter öfvergår till behandlingen af Kungl. Maj:ts
samTkust förslag och motionärernas framställningar rörande lok aliullförv ältning en
olTgränlu- samt kust- och gränsbevakningen, vill utskottet till en början erinra
våkningen. om att [ Kungl. Mapts ofvanintagna förslag till stater äro, på enaBha/varnas
banda sätt som i den af Riksdagen godkända aflöningsstaten Jör fånggruppering.
vårdsstaten, samtliga befattningshafvande upptagna såsom tjänstemän,
så att beteckningen betjänte för den lägre personalen undvikits. Emellertid
har Kungl. Maj:t, likaledes i öfverensstämmelse med hvad förhållandet
är i aflöningsstaten för fångvården, infört benämningarna
tjänstemän af högre grad, hvarmed afses de nuvarande tjänstemännen,
samt tjänstemän af lägre grad, motsvarande de nuvarande betjänte.
Herr Rissén har nu, såsom ofvan nämnts, hemställt, att samtliga
^länsinnehafvare vid tullverket måtte upptagas under benämningen
tjänstmun. De skäl, motionären till stöd för denna sin hemställan anfört,
hafva icke synts utskottet afgörande med hänsyn till det praktiska
gagn Kungl. Maj:ts förslag i ämnet otvifvelaktigt medför, särskild! som
därmed möjliggöres, att man i frågor, som röra samfäldt vare sig den
ena eller den andra gruppen af befattningshafvande, icke behöfver uppräkna
dessa, utan blott angifva dem med gruppens beteckning. I följd
häraf har utskottet ansett sig icke kunna biträda motionärens hemställan
i denna del, utan i stället velat förorda bifall till Kungl. Maj:ts
förslag.
indragning aj Hvad därefter beträffar lokaltullfurvaltningen och den af Kungl.
tullstationm (sid. 61—83) föreslagna organisationen af densamma, hafva herrar
* Lwnde'' Lundgren och Broström hemställt, att tullstationen vid Lunde, hvilken
enligt Kungl. Mapts förslag skulle indragas, fortfarande matte bibehållas.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, hafva såväl tullkammaren
i Härnösand och Kungl. Mapts befallningshafvande i Västernorrlands
län som generaltullstyrelsen och kommissionen förordat indragningen
af ifrågavarande tullstation. De i sådant afseende anförda skäl,
hvilka återfinnas å sid. 66—70 i statsrådsprotokollet, hafva synts utskottet
fullt motivera den af Kungl. Maj:t föreslagna indragningen,
hvarför utskottet icke kunnat biträda motionärernas hemställan.
Tulldirektörs- Vidare har herr Rydén hemställt, att Riksdagen måtte afsiå Kungl.
befatt- Mapts försina: om särskilda tulldirektörsbefattningar i Stockholm, Göte
rang
ärna. J o
borg och Malmö.
Endast i städerna Göteborg och Malmö finnas för närvarande anställda
tulldirektörer. Af de tullförvaltningar i riket, hvilka äro för
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 86-
33
delade på särskilda afdelningar, är det därför endast den i Stockholm,
som icke står under tulldirektörs öfverinseende; de särskilda tullförvaltningsafdelningarna
därstädes lyda nämligen hvar för sig omedelbart
under generaltullstyrelsen.
Enligt Kungi. Maj:ts förslag skulle nu någon bland föreståndarna
vid tullförvaltningsafdelningarna i de särskilda städerna förordnas att
med bibehållande af egen tjänstebefattning vara tulldirektör. Dennes
hufvudsakligaste uppgifter skulle vara dels att utöfva chefskap öfver
samtliga tullförvaltningsafdelningar i den stad, där han vore anställd,
äfvensom i afseende å öfriga lokaltullförvaltningsafdelningar inom samma
stads tullkammardistrikt, därvid det ålåge honom tillse, att underlydande
tjänstemän och betjänte med nit och redlighet fullgjorde sina åligganden,
samt, då något härutinnan eftersattes, söka åvägabringa rättelse genom
lämpliga föreställningar och erinringar eller, om sådana blefve utan afsedd
verkan eller felet vore af svårare beskaffenhet, förhållandet hos
generaltullstyrelsen anmäla och i sammanhang därmed, ifall omständigheterna
det kräfde, afstånga den felande från tjänstgöring, intill dess
styrelsen meddelat vidare beslut, dels att inom respektive städer bestämma
den af Kung!. Maj:t ifrågasätta cirkulationen af kammarskifvare
och vaktmästare mellan de olika tullförvaltningsafdelningarna och dels
att vid fall af stridiga meningar mellan de trafikerande och afdelningarna
samt afdelningarna inbördes angående författningarnas rätta tillämpningslita
dessa tvister.
Om ock utskottet funnit de uppgifter tulldirektörerna sålunda
skulle få sig ålagda icke vara utan all betydelse, har utskottet dock
kommit till den uppfattningen, att några särskilda tulldirektörsbefattningar
icke nödvändigt böra uppföras å tullverkets stat. Den tillsyn,
som föreståndarna för tullförvaltningsafdelningarna och lokalförvaltningarna
i denna egenskap utöfva, synes nämligen böra vara af den
innebörd och beskaffenhet, att ett ytterligare chefskap genom tulldirektören
göres obehöflig^ Särskild! synes den ifrågasatta cirkulationen af
kammarskrifvare och vaktmästare utan några nämnvärda olägenheter
kunna bestämmas af tullförvaltningsafdelningarnas föreståndare, därest
dessa, hvilka ovedersägligen äro närmast att bedöma tillgången och
behofvet af arbetskrafter å sina afdelningar, genom bestämmelse i instruktionen
åläggas att vid behof sätta sig i förbindelse med hvarandra
och göra sig underrättade, om och hvarest nödig arbetskraft för tillfället
kan vara till finnandes. Ett verkligt behof af ett chefskap torde däremot
i viss mån föreligga, när meningsskiljaktigheter uppstå mellan de
trafikerande och afdelningarna samt mellan afdelningarna inbördes. I
Bill. till Riksd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 67 Höft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Lokaltullför
valtningens
personal.
dylika fall måste det också anses vara fördelaktigt, att en person finnes
att tillgå, som, därest uppskof med frågorna för inhämtande af generaltullstyrelsens
beslut skulle medföra hinder för rörelsens gång, meddelar
beslut i ämnet.
Förnekas kan således icke, att ett chefskap i vissa fall är behöflig!.
Detta chefskap kommer emellertid, såsom ofvan antydts, icke att
blifva i högre grad kräfvande eller betungande och i hvilket fall som
helst icke att behöfvas i Stockholm, där generaltullstyrelsen såsom den
högsta tullmyndigheten på platsen otvifvelaktigt måste vara närmast
och bäst skickad att utöfva det förmanskap, som i förberörda afseenden
må erfordras. På grund häraf har utskottet ansett denna fråga kunna
ordnas på ett fullt tillfredsställande sätt, därest någon bland afdelningsföreståndarna
i städerna Göteborg och Malmö förordnas att, med bibehållande
af egen tjänstebefattning, utöfva ifrågavarande chefskap i
nämnda städer och andra lokaltullförvaltningar inom respektive städers
tullkammardistrikt samt såsom godtgörelse härför tillerkännes ett arfvode,
hvilket, med hänsyn till de rätt afsevärda aflöningsförmåner, dessa
afdelningsföreståndare vid bifall till den af utskottet uppgjorda aflöningsstaten
komma att erhålla, skäligen bör utgå med högst 500 kronor.
Utskottet har därför funnit sig böra, med förordande af bifall
till herr Rydéns hemställan och afstyrkande af Kungl. Maj:ts förslag
rörande de särskilda tulldirektörsbefattningarna i Stockholm, Göteborg
och Malmö, tillstyrka, att enhvar af tullförvaltningsafdelningsföreståndarne
i Göteborg och Malmö må, om de förordnas att utöfva det
mera begränsade chefskap, hvarom här är fråga, tilldelas ett särskildt
arfvode af högst 1,000 kronor samt att för sådant ändamål i aflöningsstaten
uppföres ett förslagsanslag af högst 2,000 kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående lokaltullförvaltningens
personal (sid. 83—110) har herr Rydén hemställt, att antalet förste
kontrollörer måtte nedsättas från af Kungl. Maj:t föreslagna 20 till 15,
antalet kontrollörer från 75 till 74 och antalet kammarskrifvare från
229 till 220 samt att antalet vaktmästare måtte ökas med 15.
Den enda ändring i Kungl. Maj:ts förevarande förslag, utskottet
ansett sig böra förorda, är, att tre af de föreslagna förste kontrollörsbefattningarna
utbytas mot kontroilörsbefattningar. Af den i ämnet
lämnade utredningen har det nämligen synts utskottet, som om de
nya förste kontrollörsbefattningarna vid enhvar af tullkammarafdelningarna
i Norrköping och Hälsingborg samt packhusinspektionen i Göte
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
35
borg utan olägenhet kunde undvaras och i stället ersättas med kontrollörsbefattningar.
I öfrigt hafva, såvidt utskottet kunnat bedöma, de olika intressen
— statens, trafikens och personalens — hvilka i frågor af denna art
städse förefinnas och i viss män äro stridande mot hvarandra, blifvit i
Kungl. Maj:ts förslag väl afvägda och antalet föreslagna nya tjänster
inskränkts till hvad som under alla omständigheter synts nödvändigt,
hvarför utskottet ansett sig böra med förenämnda inskränkning tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förslag angående lokal tullförvaltningens
personal.
I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra till behandlingupptaga
sistnämnda motionärs hemställan, att Riksdagen måtte uttala
önskvärdheten af att dels användandet af öfverkvalificerad arbetskraft
inom tullverket undvikes genom begagnande i ökad utsträckning af
tjänstemän af lägre grad, dels ock anställande af extra tjänstemän i
tullverket bör ske endast i den mån förhållandena sådant oundgängligen
påkalla.
Såsom af de till stöd för denna hemställan anförda skälen framgår,
har motionären i första punkten åsyftat en utsträckt användning
af vaktmästarna. Med anledning häraf får utskottet åberopa, hvad
kommissionen i sitt betänkande yttrat med anledning af gjord framställning,
att åtgärder måtte vidtagas i syfte att bereda dugliga och
framåtsträfvande vaktmästare möjlighet att få förrätta andra och mera
ansvarsfulla göromål än egentlig bevakningstjänst. Kommissionen anför
nämligen följande:
»Enligt hvad kommissionen inhämtat, förekommer redan nu sådan
användning af vaktmästare, om än i jämförelsevis mindre betydande
omfattning, i det att dels generaltullstyrelsen förordna!, att, därest för
vågning af spannmål och annat gröfre gods tillgång till extra ordinarie
tjänstemän skulle saknas, tullförvaltning må uppdraga åt betjänte,
som förvaltningen anser därtill lämpliga, att under tjänstemans öfverinseende
förrätta sagda bestyr, dels å vissa platser, där behof af förstärkt
bevakningsbefäl framträdt, vaktmästare förordnats att, med bibehållande
af aflöningen vid vaktmästaretjänsten och således utan särskild
godtgörelse, tjänstgöra såsom uppsyningsman, dels ock statistisk attestering
af utförselgods varit anförtrodd åt vaktmästare. Detta senare synes
emellertid icke hafva utfallit på ett tillfredsställande sätt, enär, enligt
hvad till kommissionens kännedom kommit, revisionsbyråns statistiska
afdelning hos generaltullstyrelsen anmält, att vid sådant förfaringssätt
Användande
af Öfverkvalificerad
arbetskraft
och
anställande,
af extra
tjänstemän.
36
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
de inkommande primäruppgifterna till utförselstatistiken varit i påfallande
hög grad behäftade med felaktigheter, som bort kunna undvikas.
Något allmänt stadgande om vidtagande af åtgärder i ofvanberörda
syfte har kommissionen icke funnit anledning ifrågasätta; men
då framställningen dock synts förtjänt af uppmärksamhet, har kommissionen
velat såsom sin uppfattning uttala, att i fall, då vaktmästare
finnes med fördel kunna användas till andra göromål än sådana, som i
allmänhet tillhörde hans befattning, sådant ock bör ske.»
Af hvad kommissionen sålunda yttrat synes framgå, att vaktmästarna
utan olägenhet kunna ombetros åtskilliga andra göromål än
sådana, som falla inom bevakningstjänstens område, men äfven att eu
mera utsträckt användning af vaktmästarna än den af kommissionen
förordade icke lämpligen bör ske. Med hänsyn härtill har utskottet
icke kunnat odeladt biträda motionärens hemställan i denna del utan
ansett sig böra stanna vid ett instämmande i den utaf kommissionen
uttalade uppfattningen.
Hvad vidare beträffar motionärens förslag om att Riksdagen måtte
uttala önskvärdheten af att extra tjänstemän anställas i tullverket endast
i den mån förhållandena sådant oundgängligen påkalla, har utskottet
icke haft något att däremot erinra.
KusiUvak. Emot Kungl. Maj:ts förslag angående kustbevakningens organisa
or
"mission tion (sid- HO—117) har utskottet icke haft något annat att erinra, än
orgamsa ion. ^ ^ ang]aget till jakt- och båtlega m. in. synts utskottet synnerligen
högt, utskottet ansett sig böra framhålla önskvärdheten af, att Kungl.
Magt ville låta verkställa utredning, huruvida icke motordriften skulle
kunna anordnas på ett för staten billigare sätt, särskild! genom att
kostnaderna för motorbåtarnas underhåll nedbringas under de nu beräknade.
Kustbevak- Vidkommande Kungl. Maj:ts förslag angående kustbevakningens
ningens personal (sid. 117—122) bär herr Rydén hemställt, att den ordinarie
personal. p^rg0:na^ gom blifver öfverflödig genom indragningar vid kustbevakningen,
måtte vinna anställning vid den så kallade inre bevakningen.
Om än det icke torde kunna med visshet antagas, att personalen
vid kustbevakningen undantagslöst lämpar sig för den inre bevakningen,
torde dock sannolikhet förefinnas för, att den personal, som vid bifall
till Kungl. Maj-.ts förslag angående kustbevakningens organisation blifver
öfverflödig vid kustbevakningen, i ganska stor utsträckning skulle kunna
med fördel användas i annan tullverkets tjänst, hvarför utskottet så
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
37
till vida vill biträda motionen, att utskottet förordar, att den ordinarie personal,
som blifver öfverflödig genom indragningar vid kustbevakningen,
måtte, där så lämpligen ske kan, vinna anställning vid den inre bevakningen.
Mot Kungl. Maj:ts förslag angående gränsbevakningens organisation
och personal (sid. 123—128) har utskottet icke haft något att
erinra.
Innan utskottet ingår på närmare granskning af den utaf Kungl.
Maj:t föreslagna aflöningsregleringen för lokal tullförvaltningen samt
kust- och gränsbevakningen (sid. 128—195) har utskottet ansett lämpligt
att upptaga till behandling, bland annat, herrar von Geijers och
Thylanders hemställan, att tjänstinnehafvare, hvars sammanlagda inkomst
af lön och tjänstgöringspenningar i staten för innevarande år ej upptages
till högre belopp än 5,000 kronor, måtte, såsom ett personligt
lönetillägg under år 1910, få uppbära de högre löneförmåner, som den
nya lönestaten skulle för honom medföra, dock i intet fall till högre belopp
än 500 kronor.
Med anledning häraf har utskottet velat framhålla, att den senaste
löneregleringen vid tullverket ägde rum för så kort tid sedan som år
1904 och att det måste förutsättas, att personalens aflöningar vid denna
reglering blifvit någorlunda väl afvägda. Frånsedt detta förhållande
hafva emellertid aflöningarna för de olika befattningshafvarna vid tullverket
städse öfverstigit aflöningarna för motsvarande befattningshafvare
i andra oreglerade, med tullverket jämförliga verk, hvarför utskottet,
som icke funnit giltiga skäl tala för bifall till motionärernas hemställan,
icke kunnat biträda densamma.
Vidare hafva herr Åkerman m. fl., såsom förut nämnts, hemställt,
dels att för vaktmästarna i tredje lönegraden samt förjde vaktmästare
i andra lönegraden, som vore placerade i Kalmar, Karlskrona, Landskrona,
Ystad, Halmstad, Luleå och Riksgränsen, lönen måtte efter respektive
3, 6 och 9 års tjänstgöring kunna höjas med 150 kronor hvarje
gång, dels att för vaktmästarna i första lönegraden begynnelselönen
måtte ökas med 100 kronor utöfver hvad Kungl. Maj:t föreslagit eller
till 1,000 kronor, och dels att begynnelselönen för kustvakterna och
kustroddarna måtte ökas likaledes med 100 kronor utöfver hvad Kungl.
Maj:t föreslagit, eller för de förra till 1,100 kronor och för de senare
till 1,000 kronor.
Gränsbevakningens
organisation
och personal.
Aflöningsregleringen
för lokalförvaltningen
samt kustoch
gränsbevakningen.
38
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Personligt
lönetillägg till
kustbevakningschefen
L. JS\ 0. Höök.
Befattningshafvarnes
benämningar.
Utskottet, som funnit de af Kung!. Maj:t föreslagna aflöningarna
för de befattningshafvare, hvilka åsyftas i motionen, vara väl afvägda,
har så mycket mindre kunnat biträda motionärernas hemställan, som
ett bifall därtill skulle helt och hållet förrycka aflöningsstaten uti förevarande
del och medföra, att vissa befattningshafvare i aflöningshänseende
komme så godt som i jämnhöjd med sina närmaste förmän, h vilket
säkerligen icke torde vara lämpligt. Härtill kommer, att, hvad vaktmästarna
beträffar, de komma att äfven hädanefter åtnjuta vissa extra
inkomster, hvadan deras sammanlagda inkomstbelopp kommer att öfverstiga
de i aflöningsstaten för dem upptagna aflöningarna. Vidare är
att märka, att vaktmästarna i de två lägre lönegraderna i befordringshänseende
måste anses vara vida bättre gynnade än andra befattningshäfvare
vid tullverket, enär antalet vaktmästare uppgår till 430 i högsta
lönegraden, 186 i mellersta lönegraden och endast 61 i lägsta lönegraden;
och det kan därför förutsättas, att vaktmästarna ej alltför
lång tid skola behöfva stanna i de två lägre lönegraderna, utan jämförelsevis
ganska snart genom uppflyttning erhålla högre aflöning.
Några dylika förmåner i aflönings- och befordringsväg tillkomma
visserligen icke kustvakterna och kustroddarna, men härvid torde böra
erinras, att dessas befattningar äro af den beskaffenhet, att de befattningshafvarna
tillkommande aflöningsförmånerna måste anses fylla
rimliga anspråk och mer än motsvara, hvad personer med liknande
sysselsättning kunna påräkna i det praktiska lifvet.
Med hänsyn till det berömmande omdöme, som af såväl kommissionen
som generaltullstyrelsen uttalats om kustbevakningschefen L. N.
O. Hööks mångåriga verksamhet inom tullverket, och på grund af hvad
jämväl i öfrigt (sid. 188—189) anförts till stöd för Kungl. Maj:ts framställning
om ett personligt lönetillägg för honom, har utskottet ansett
sig böra biträda denna framställning och således motsätta sig herr
Rydéns hemställan om utslag å densamma.
I fråga om de uti Kungl. Maj:ts förslag till afiöningsstat upptagna
benämningarna å de särskilda befattningarna vid lokaltullförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen har utskottet — frånsedt tulldirektörsbefattningarna,
om hvilka ofvan afgifvits yttrande — icke haft något
att erinra. Dock har det synts utskottet, att, där befattningar med
olika aflöning äro i staten uppförda med enahanda benämning, de särskilda
aflöningsklasserna lämpligen böra, på sätt äger rum vid post
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
39
verket, utmärkas på sådant sätt, att den högst aflönade befattningen
betecknas såsom tillhörande klass 1, den därnäst såsom klass 2 o. s. v.
Beträffande de i aflöningsstaten för nu ifrågavarande personal Jflöningama.
upptagna aflöningarnas belopp vill utskottet till en början anmärka, att
dessa i regeln väsentligt öfverstiga de aflöningar, som tillerkänts befattningshafvare
i motsvarande tjänstegrad inom andra lokalförvaltningar,
exempelvis postverket.
Såsom skäl lör en dylik särställning för tullverkets personal har
åberopats åtskilliga befattningars egenskap af uppbördstjänster samt den
grannlaga och svårkontrollerbara beskaffenheten af många bland de göromål,
som åligga tulltjänstemannen.
Utskottet vill icke bestrida, att en dylik uppfattning i viss mån
kan vara befogad; men har det i allt fall synts utskottet, som om flera
af de föreslagna aflöningarna vore väl högt tilltagna. För följande
tjänstemän har utskottet sålunda ansett nedsättning böra äga rum,
nämligen: för tullförvaltare vid tullkamrarna i Mera, Vadstena, Marstrand
och Piteå med 300 kronor, för tullförvaltare vid tullkammaren
i Södertälje samt med denne likställda tullförvaltare med 400 kronor,
lör tullförvaltare vid tullkammaren i Uppsala samt med denne likställda
tullförvaltare med likaledes 400 kronor, för gränsbevakningschef i Dalsland,
Värmland och Dalarne med 400 kronor, för förste kontrollör med
400 kronor och för kontrollör med 200 kronor samt för öfriga tjänstemän
af högre grad, undantagandes kammarskrifvare, tullinspektörer
och tullfiskaler, med 500 kronor. De föreslagna aflöningsbeloppen för
öfriga här ofvan icke särskild! angifna tjänstemän hafva icke gifvit
utskottet anledning till anmärkning.
De af Kungl. Maj:t ifrågasatta grunderna för aflöningens fördelning
i lön och tjänstgöringspenningar har utskottet icke kunnat biträda.
Enligt de under de senaste åren fastställda aflöningsbestämmelserna
för statens järnvägar, telegrafverket och postverket gäller, dels den
grundsatsen, att efter viss tids tjänstgöring medgifna aflöningsförhöjningar
icke hänföras uteslutande till lönen, utan fördelas mellan lön och tjänstgöringspenningar,
dels ock den regeln, att för eu högre aflönad tjänsteman
lönen skall utgöra proportionsvis mindre del af aflöriingen än för
en lägre aflönad befattningshafvare.
De nu af Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för aflöningens fördelning
i lön och tjänstgöringspenningar öfverensstämma däremot icke
med de nyss antydda. Då emellertid enligt utskottets mening, såvidt
möjligt likartade aflöningsgrunder böra gälla för med hvarandra järn
-
40
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Förutsättningar
för ikraftträdandet
af
aflöning sstaten
för lokalförvaltningen
samt kust- och
gränsbevakningen.
förliga förvaltningsgrenar samt då särskildt postverkets lokalförvaltning
synts i detta hänseende fullt jämförlig med tullverkets nu ifrågavarande
afdelningar, har utskottet funnit en omarbetning af de i detta hänseende
nu föreslagna grunderna vara erforderlig.
Därvid har utskottet ansett, att uti aflöningsstaten bör under
benämningen »fast aflöning» uppföras aflöningen odelad, och att bestämmelserna
angående fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar böra
öfverflyttas till aflöningsreglementets § 1, i hvilken utskottet i öfrigt
funnit någon omredigering böra vidtagas.
I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra behandla frågan
om tjänstemännen tillkommande pensioner. Med hänsyn till de jämförelsevis
höga aflöningar, som — äfven vid bifall till utskottets förslag
— skulle komma att utgå till nu ifrågavarande tjänstemän, har det
synts utskottet nödigt, att, på sätt Ivungl. Maj:t föreslagit, särskilda
pensionsunderlag varda i staten bestämda. De af Kungl. Maj:t i detta
hänseende föreslagna beloppen hafva icke gifvit utskottet anledning till
annan ändring än att för kustbevakningschef och öfverinspektor i lägsta
aflöningsldass pensionsunderlaget ansetts böra sänkas från föreslagna
4,500 kronor till 4,400 kronor. Denna sänkning har nämligen nödvändiggjorts
genom den af utskottet verkställda nedsättningen af dessa
tjänstemäns aflöning, enär eljest det missförhållandet skulle uppstå, att
pensionsunderlaget komme att öfverstiga den för tjänsterna bestämda
högsta lönen.
Beträffande de af Kungl. Maj:t ifrågasatta förutsättningarna för
ikraftträdande af aflöningsstaten för lokalförvaltningen samt kust- och
gränsbevakningen (sid. 225—226) har herr Jeansson in. fl. hemställt
dels att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1 januari 1911 af
lönestaten för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
skall gälla, att följande allmänna grundsatser skola tillämpas vid förestående
omarbetning af den vid tullstadgan fogade taxa på ersättning,
som i vissa fall skall till tjänstemän och betjänte i tullverket af trafikerande
utgöras nämligen, — förutom de i den kungl. propositionen
under mom. l:o), 2:o), 3:o) föreslagna, — 4:o) att, med bibehållande af
den i tullstadgan, § 16 mom. 3:o), föreskrifna allmänna tjänstgöringstid,
den i § 185 af tullstadgan afsedda arbetstiden hos tullförvaltningarna i
och för kontors- och tullbehandlingsärenden, d. v. s. den s. k. allmänna
expeditionstiden, skall öfver hela riket under tid, då seglation vid vederbörande
tullplats pågår, utgöra minst åtta timmar dagligen å söckendagar
och att tjänstemän och betjänte skola vara pliktige, då ej särskilda hinder
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
41
möta, att å öfvertid mot i nämnda taxa bestämd ersättning'' utföra de
tjänståtgärder, som de trafikerande enligt tullstadgan äga påfordra,
dels ock att från och med den 1 januari 1911 icke vidare skall — för
andra fall än de ofvannämnda i mom. 2:o) omförmälda — af de trafikerande
utgå särskild ersättning enligt nämnda taxa för tjänståtgärder,
verkställda å den för vederbörande tjänstinnehafvare gällande tjänstgöringstid.
Mot denna hemställan har utskottet velat framhålla, att expeditionstiden
å många tullkammare, enligt hvad utskottet inhämtat, redan nu
utgör åtta timmar per dag, och att det med kännedom om den stora
skillnad, som råder med afseende å trafiken på de olika tullplatserna,
icke kan anses behöfligt och lämpligt att i fråga om expeditionstiden
utfärda eu så generell bestämmelse, som den af motionärerna föreslagna.
Likväl måste det naturligen vara önskligt, att expeditionstiden, där så
erfordras, utsträckes så, att allmänhetens intresse i största möjliga mån
blifver tillgodosedt, och är utskottet förvissadt om, att Kungl. Maj:t
utan någon särskild Riksdagens framställning kommer att tillse att så
äfven blifver förhållandet.
Att ålägga tulltjänstemännen en ovillkorlig skyldighet att när som
helst och huru länge som helst stå allmänheten till tjänst å öfvertid
kan näppeligen vara med billighet öfverensstämmande; och i synnerhet
på mindre orter där endast två eller tre tjänstemän finnas, torde det
stöta på svårigheter att ålägga tjänstemännen en sådan skyldighet. Den
nu förekommande betämmelsen om inskränkning i rätten att erhålla tullbehandling
å öfvertid lärer dessutom vara nödvändig, alldenstund vissa
varor såsom väfnader in. in. icke kunna tullbehandlas annat än vid dagsljus.
Tillika torde icke böra lörbises, att ett stadgande i den af
motionärerna angifna riktningen lätt skulle kunna medföra, att allmänheten
icke vinnläde sig om att iakttaga den ordinarie expeditionstiden
och i följd däraf komme att onödigtvis betunga tjänstemännen med
öfvertidsarbete.
I fråga om förslaget att borttaga all ersättning för vissa förrättningar
å allmän tjänstgörings- eller expeditionstid med undantag af ersättning
enligt resereglementet har utskottet velat erinra, att den hittills
utgående ersättning, hvars borttagande motionären ifrågasätter, måste
anses utgå som bidrag till aflönande af den ökade personal, som är erforderlig
för att tillmötesgå en trafikants fordran att få förtullningsarbetet
verkställdt på af honom önskad plats. Tvifvelaktigt torde äfven
vara, om ett bifall till motionärens förslag skulle lända den trafikerande
Bill. till Biksd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 67 Håft. 6
42
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
De särskilda
anslagen å afloningsstaten.
allmänheten till fördel, ty gifvetvis skulle tullverket i sådant fall icke
blifva i stånd att i samma utsträckning som hittills tillmötesgå trafikanternas
kraf på omedelbar tullbehandling å skilda platser.
Därjämte är att bemärka, att trafikant, enligt Kungl. Maj:ts förslag,
beredes tillfälle att genom öfverenskommelse med tullpersonalen
erlägga ersättningen för arbete å öfvertid på ett bekvämare och billigare
sätt, än som blefve händelsen, därest ersättningen i hvarje särskilt fall
skulle utgå efter taxa.
På grund af hvad sålunda anförts har utskottet icke kunnat biträda
motionärernas hemställan, utan ansett sig böra afstyrka bifall till
densamma.
Vidkommande Kungl. Maj:ts förslag angående de särskilda anslagen
å aflöningsstaten (sid. 195—200) har herr Röing m. fl. hemställt, att
förslagsanslaget till ortstillägg åt befattningshafvare vid lokalförvaltningarna
i Stockholm, Haparanda och Riksgränsen måtte höjas från
49.000 kronor till 165,000 kronor. Höjningen af anslaget skulle betingas
däraf, att, enligt motionärernas förmenande, ortstillägg borde tilldelas
äfven befattningshafvare, som hade sin tjänstgöring förlagd till
vissa af motionärerna närmare angifna orter, hvilka vore att anse såsom
dyrorter.
Gentemot hvad motionärerna sålunda hemställt har utskottet skolat
erinra, hurusom det af utskottet förordade förslaget till aflöningsstat
måste anses tillgodose syftemålet med denna hemställan. Af utskottets
yttrande angående förslaget framgår, att utskottet uppgjort detsamma
med ledning af det utaf Kungl. Maj:t framlagda. Detta Kungl. Maj:ts
förslag har åter, såsom af departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
inhämtas, uppgjorts under förutsättning, att. en mera utsträckt
användning af ortstillägg än den af Kung!. Maj:t ifrågasatta
icke skulle förekomma. Aflöningarna i utskottets förslag till aflöningsstat
måste således anses i sig inrymma det af motionärerna afsedda
särskilda ortstillägget. Några ytterligare ortstillägg utöfver de af
Kungl Maj:t föreslagna torde därföre icke vara erforderliga eller påkalla
den af motionärerna ifrågasatta höjningen af anslaget.
På grund af hvad departementschefen å sid. 196—200 i statrådsprotokollet
anfört, har utskottet ej heller tilltrott sig kunna förorda herr
Rydéns hemställan, att förslagsanslaget till vikariatsersättning, extra
biträden m. in. å 500,000 kronor förändras till ett anslag af högst
400.000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande Nr 86. 43
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående de öfriga utgiftsstaterna
för tullverket (sid. 208—221) liar utskottet velat erinra, att den
å öfvergångsaflöningsstaten uppförda öfveruppsvningsmannen i Nordmäling
J. M. Schildt, jämlikt utskottet meddelad upplysning, den 15
april innevarande ar beviljats afsked ur tjänsten, och att med anledning
däraf ur öfvergångsaflöningsstaten uteslutits det belopp af 50 kronor,
hvarmed hans aflöning enligt 1904 års stat öfverstiga aflöningen å 1911
åis stat föi den uppsyningsmanstjänst i första lönegraden, hvarmed vid
Schildts afgång hans öfveruppsyningsmanstjänst är afsedd att ersättas.
I öfrigt har utskottet icke vidtagit någon annan ändring i denna stat, än
att de i densamma upptagna aflöningarna enligt 1911 års stat bragts
i öfverensstämmelse med, hvad utskottet ofvan förmält sig vilja föreslå,
I fråga om det af Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till
aflöningsreglemente (sid. 244—254) har utskottet — förutom ofvan antydda
omarbetning af § 1 — ansett ändringar äfven i andra hänseenden
erforderliga. Jämväl dessa ändringar afse hufvudsakligen att bringa
föreliggande aflöningsreglemente i närmare öfverensstämmelse med af
Riksdagen under de senaste åren godkända aflöningsreglementen. Utskottet
har därvid särskildt haft sin uppmärksamhet fästad på det för
tjänstemän vid postverket gällande aflöningsreglemente.
-Den uti § 2 i Kungl. Maj:ts förslag intagna bestämmelsen angående
särskild ersättning i vissa fall till tjänsteman vid förordnande
a högre befattning i följd af tjänsteresa, tjänstgöring såsom lärare i
utbildningskurs inom tullverket och dylikt måste, vid bifall till de af utskottet
förordade ändrade grunderna för aflöningens fördelning i lön
och tjänstgöringspenningar, gifvas en annan affattning; och har utskottet
ansett det erforderliga stadgandet kunua hämtas från en motsvarande
föreskrift i postverkets aflöningsreglemente.
Till nu ifrågavarande § 2 bör enligt utskottets mening öfverflyttas
stadgandet i § 24 uti Kungl. Maj:ts förslag. Detta stadgande har nämligen
synts utskottet nära ansluta sig till de i § 2 gifna allmänna aflöningsvillkoren.
Den af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen i § 3 bör gifvetvis
uteslutas vid godkännande af hvad ofvan anförts i fråga om tulldirektör
sbefattningarna. Under nämnda paragrafnummer har utskottet ansett
i stället kunna införas bestämmelserna angående rätt att efter viss tids
tjänstgöring komma i åtnjutande af aflöningsförhöjning. Uti Kungl.
Maj:ts förslag innehållas motsvarande bestämmelser i sådant afseende
uti § 4.
De särskilda
staterna.
AfiÖnings
reglementet.
44
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Enligt Kung!. Maj:ts förslag skulle tjänstemännen med afseende
å rätt till ålderstillägg indelas i vissa ålderstilläggsgrupper. Tidpunkten,
då tjänstinnehafvare skulle kunna komma i åtnjutande af första ålderstillägget,
skulle under vissa angifva villkor inträda efter tre år, sedan
lian tillträdt innehafvande tjänst eller tjänst, tillhörande summa dier högre
ålderstilläggsgrupp eller därmed likställd befattning inom central ver ket;
och skulle för andra och tredje förhöjningen gälla motsvarande bestämmelser.
Innebörden af dessa stadganden, Indika i hufvudsak öfverensstämma
med vid tullverket nu gällande, synes vara följande. Om eu tjänsteman,
som intjänat exempelvis två ålderstillägg i eu befattning, befordras
till högre befattning, tillhörande samma ålderstilläggsgrupp, skall lian
icke tillträda begynnelseaflöningen i den nya befattningen, till och med
om denna aflöning är högre än hans föregående aflöning — intjänade
ålderstillägg inberäknade — utan skall honom omedelbart tillgodoföras
två ålderstillägg i den nya befattningen. Därjämte äger han, om befordringen
skedde exempelvis två år efter det han kommit i åtnjutande
af det andra ålderstillägget i den lägre befattningen, tillgodoräkna sig
dessa två år för det tredje ålderstillägget i den högre befattningen,
till följd hvaraf han alltså skulle komma att ett år efter befordringen
tillträda det tredje ålderstillägget i sistnämnda befattning.
Mot en sådan beräkningsgrund torde icke något vara att erinra,
därest befattningarna inom samma ålderstilläggsgrupp vore i aflöningshänseende
någorlunda jämnställda. Men då enligt Kungl. Maj:ts förslag
inom en och samma ålderstilläggsgrupp sammanförts befattningar med
betydande skillnad i aflöning, har nyssberörda beräkningsgrund synts
utskottet innebära en så stark afvikelse från de regler för ålderstillägg»
tillgodonjutande, som numera äro gällande inom andra verk, att utskottet
icke ansett sig kunna tillstyrka ett godkännande af det nu föreliggande
förslaget uti ifrågavarande hänseende.
Utskottet har därför ansett, att dessa stadganden bör gifvas en
sådan affattning, att tjänsteman må för åtnjutande af aflöningsförhöjning
i regeln äga tillgodoräkna sig endast tjänstetid i innehafvande befattning.
Då det emellertid i vissa fall kan inträffa, att begynnelseaflöningen
i en högre befattning understiger den aflöning, som i en lägre befattning
utgår efter intjänande af aflöningsförhöjning, skulle tjänsteman i
sådan händelse, därest han vid befordran finge komma i åtnjutande af
allenast begynnelseaflöningen i den högre tjänsten, lida en minskning i
aflöningshänseende. Till undvikande häraf har utskottet funnit böra
bestämmas, att i nu omhandlade fall tjänsteman omedelbart skall till
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
45
godoföras så inånga aflöningsförhöjningar i den högre befattningen, att
hans fasta aflöning i densamma icke blir lägre än sammanlagda beloppet
af den lön och de tjänstgöringspenningar, han senast före befordringen
åtnjutit. Motsvarande bestämmelse finnes intagen uti de vid denna
riksdag godkända aflöningsvillkoren för fångvårdsstaten.
Därutöfver har utskottet dock ansett sig böra föreslå särskilda
bestämmelser till förmån för tjänsteman, som före befordringstillfället
redan intjänat högsta aflöningen i den lägre befattningen.
Vid antagande i öfverensstämmelse härmed af bestämmelserna
rörande rätten att tillgodonjuta aflöningsförhöjning torde herr Röings
förberörda motion nr 222 få anses besvarad.
Äfven i ett annat hänseende hafva de af Kungi. Maj:t föreslagna
bestämmelserna i fråga om ålderstillägg synts utskottet innebära en
afvikelse från motsvaramde inom andra förvaltningsgrenar gällande
föreskrifter.
I aflöningsvillkoren för andra verk samt äfven i hittills gällande
bestämmelser för tullverkets nu ifrågavarande afdelningar stadgas nämligen
för rätten att komma i åtnjutande af ålderstillägg, att vederbörande
under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att
vinna aflöningsförhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen, eller, på
grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt
uppdrag. Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle däremot
nyssberörda tjänstgöring hafva utgjort mer än fem sjättedelar af ofvannämnda
tjänstetid.
Då emellertid enligt utskottets mening icke förelegat någon anledning
att för nu ifrågavarande personal vid tullverket i detta hänseende
stadga afvikande bestämmelser, har utskottet ansett sig äfven
härutinnan böra föreslå ändring.
Beträffande §§ 5—10 har utskottet ansett endast några mindre
redaktionella förändringar böra vidtagas.
I § 14 innehållas bestämmelser angående förmånen af beklädnad
in natura eller ersättning därför till vissa tjänstemän.
1 detta sammanhang har utskottet i anledning af herr Risséns
hemställan, att linnebeklädnad måtte tilldelas tjänsteinnehafvare, som
äro berättigade att erhålla uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersåttning
till visst belopp, velat framhålla att nämnda paragraf i Kungl.
Maj:ts förslag icke lägger hinder för att linnebeklädnad tilldelas de af
46 Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
motionären åsyftade tjänstemännen, nämligen tjänstemän af lägre grad
vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen. För närvarande
lärer visserligen linnebeklädnad icke utgå, hvadan bifall till motionäiens
hemställan möjligen komme att medföra någon ökning af utgifterna
från förslagsanslaget till beklädnad. Då denna ökning i allt fall torde
blifva ringa, enär dessa tjänstemäns öfriga tjänstebeklädnad undgai
slitning den tid linnebeklädnaden användes, samt motionärens^ hemställan
måste anses afse tillgodoseendet af ett berättigadt anspråk hos
personalen på en mera lämplig beklädnad under den värma årstiden,
har utskottet ansett sig böra förorda, att linnebeklädnad måtte, där så
åstundas och lämpligt pröfvas, utgå pa sätt i nämnda af utskottet biträdda
paragraf af Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsreglemente närmare
stadgas.
Till § 15, i hvilken paragraf meddelas bestämmelser angående
kostnadsfri läkarvård in. m., har utskottet ansett höra tilläggas eu
föreskrift af följande lydelse: »Sådan förmån må dock icke i något fall
tillkomma tjänstemans familj.» Utskottet har nämligen velat bestämdt
förhindra, att, såsom fallet är vid statens järnvägar, förmånen af kostnadsfri
läkarvåd m. m. utsträckes äfven till befattningshafvandes familj.
Angående § 19 i Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag, enligt hvilket
vaktmästare, hvilken, efter generaltullstyrelsens medgifvande användes
till andra göromål än sådana, som i allmänhet tillhöra vaktmästarebefattning,
må för sådan tjänstgöring kunna af styrelsen tilldelas särskild!
arfvode, beräknadt efter 100 kronor för år, har herr Rissén i sm
förenämnda motion nr 228 föreslagit, att arfvodet måtte beräknas efter
20 kronor per månad. _ .
De göromål utom den egentliga bevakningstjänsten, hvilka i allmänhet
lämpligen kunna utföras af vaktmästarna torde närmast vara
enklare kammarskrifvargöromål eller sådana, som nu förrättas al biträdande
kammarskrifvare å de större tullplatserna samt inkallade extra ordinarie
kammarskrifvare. Utskottet får med afseende härå erinra att, redan med
ett arfvode, beräknadt efter 100 kronor för år, en vaktmästare i högsta
lönegraden, hvilken — aflöningsförhöjningar och sportler oberäknade,
enligt utskottets förslag till aflöningsstat erhåller en begynnelseaflöning
af 1,750 kronor, skulle nå en inkomst af 1,850 kronor, hvilken med
50 kronor öfverstiger det till de biträdande kammarskrifvarna nu utgående
arfvodet. Då det af Kungl. Maj:t föreslagna arfvodet på grund
häraf och med afseende fäst jämväl å öfriga här ej berörda, löneförmåner,
hvilka komma vaktmästarna tillgodo, måste anses vara tillfyllest
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
47
görande, har utskottet funnit sig böra, med afstyrkande af motionärens
hemställan, biträda hvad Kung!. Maj:t härutinnan föreslagit.
Utskottet har emellertid ansett ett förtydligande rörande arten af
de göromål, för hvilka enligt Kungl. Maj:ts förslag arfvode skulle kunna
utgå, böra inflyta i den §, som innefattar bestämmelsen i detta afseende.
1 öfrigt har utskottet i andra §§ än de ofvan angifna ansett
redaktionella förändringar och omflyttningar böra göras, hvilka stå i
öfverensstämmelse med de erinringar utskottet här ofvan framställt mot
Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsreglemente och hvilka i det förslag,
utskottet här nedan framlägger, närmare utmärkas genom att de liksom
öfriga ändringar äro tryckta med kursiv stil.
Ehuru utskottet icke kunnat förorda, att de af Kungl. Majd föreslagna
bestämmelserna rörande beräkning af ålderstillägg för personalen
vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning skulle
inflyta i aflöningsreglementet, har utskottet ansett billigt, att dessa bestämmelser
må, i viss utsträckning, vinna tillämpning beträffande den
nuvarande personalen. I sådant afseende har utskottet funnit i öfvergångsbestämmelserna
böra upptagas den af Kungl. Majd föreslagna
indelningen i ålderstilläggsgrupper, med viss jämkning i anledning af
utskottets förslag rörande aflöningsbeloppen för vissa befattningshafvare,
och skulle nämnda indelning, på sätt af dessa bestämmelser närmare
framgår, ligga till grund för beräkningen af den fasta ingångsaflöningen,
dels vid tillträde af 1911 års stat, dels ock, för tjänstemän som med
1911 års ingång tillträdt denna stat, vid befordran till annan befattning,
därest sådan befordran sker före 1920 års utgång.
Den af herr von Geijer i motion nr 54 och herr Thylander i
motion nr 224 gjorda framställning om rätt för tjänsteman att i vissa
fall. tillgodoräkna sig anställning såsom öfveruppsyningsman eller uppsyningsman
eller tjänstgöring såsom extra ordinarie har utskottet ansett
sig böra i hufvudsak tillstyrka.
Då det. torde vara angeläget att så vidt som möjligt underlätta
öfvergången till den nya staten, har utskottet ansett lämpligt, att under
punkten 4 i öfvergångsbestämmelserna ett generellt stadgande intages i
syfte, att tillförsäkra tjänsteman, att han genom tillträdandet af 1911 års
stat icke i något fall skall lida minskning i den inkomst, som med tillämpning
af hittillsvarande aflöningsbestämmelser vid ingången af år
Öfver g angå.
sladgandena.
48 Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
1911 skulle hafva tillkommit honom i lön, tjänstgöringspenningar och
ålderstillägg.
Till punkten 6 i aflöningsbestämmelserna har utskottet, ansett
böra öfverflyttas stadgandet i senare delen af § 23 i Kungl. Maj:ts förslag
till aflöningsreglemente. Utskottet har emellertid ansett erforderligt
att, utöfver det nämnda stadgandet, föreskrift meddelas. angående den
pension, som må utgå till å äldre stat kvarstående tjänstinnehafvare.
Hvad i öfriga här ofvan ej vidrörda delar Kungl. Maj:t föreslagit,
har utskottet ej funnit gifva anledning till erinran.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
A) att Riksdagen, i anledning af Kungl. Majds
förevarande proposition samt i ämnet väckta motioner,
må
a) med godkännande af det vid detta utlåtande
fogade förslag till utgiftsstater lör tullverket för år
1911 (Bil. A.), bestämma anslaget för tullverket till
ett mot staternas slutsumma svarande belopp åt 5,748,950
kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen
;
b) besluta,
att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1
januari 1911 af lönestaten för generaltullstyrelsen skall
gälla, att Kungl. Majd dessförinnan meddelar föreskrift
därom, att samtliga ordinarie befattningshafvare i
styrelsen skola i den mån ej undantag kunna anses
böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas,
vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar
hvarje söckendag; samt
att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1
januari 1911 af lönestaten lör tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning skall gälla, att
följande allmänna grundsatser skola tillämpas vid förestående
omarbetning af den vid tullstadgan fogade
taxa å ersättning, som i vissa fall skall till tjänsteman
och betjänte i tullverket af trafikerande utgöras,
nämligen:
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
49
l:o) Ersättningsbeloppen inbetalas alltid till vederbörande
tullförvaltning enligt af densamma utställd
räkning;
2: o) Ersättning för förrättning, verkställd å den
för vederbörande tjänstinnehafvare gällande tjänstgöringstid,
skall, såvida icke förrättningen är af beskaffenhet,
att ersättning därför ntgår enligt resereglementet,
tillfalla tullverket, dock att, äfven i fall, då
ersättning för förrättningen sålunda icke tillkommer
tjänstinnehafvaren, godtgörelse för fortskaffningskostnad,
där sådan kostnad måst af tjänstinnehafvaren utgifvas,
skall honom tillhandahållas; hvaremot ersättning för
förrättning, verkställd å öfvertid, äfvensom all enligt
resereglementet utgående ersättning skall tillfalla vederbörande
tjänstinnehafvare och utbetalas till denne af
tullförvaltningen; samt
3:o) Hinder möter icke för dessa tjänstinnehafvare
att, beträffande dem tillfallande ersättning, såsom
hittills varit vanligt, träffa öfverenskommelse med
trafikerande;
c) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i staten för generaltullstyrelsen
upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att innehafvare af ordinarie befattning i generaltullstyrelsen
skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets ställning
inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej
längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller
därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål
öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att,
med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning
han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning
sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter
Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till
hvilket göromålen öfverlämnas;
Bill, till Riksd. Prat. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 67 Häft.
7
50
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
att med ordinarie befattning i generaltullstyrelsen
icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
af hvad slag som helst, såframt ej, hvad
angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår
innehafvare af annan befattning, generaltullstyrelsen,
uppå därom gjord framställning, och efter pröfning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må
anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få
mottagas och tills vidare bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att
tjänstgöra å den särskilda befattning inom graden, där
generaltullstyrelsen, till befordrande af arbetets oafbruten
gång, finner honom lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattningsinnehafvare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men för den tid, han
eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till
den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
men att den, som undfår ledighet för svag
hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af
lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till befattningshafvare
för tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring
Statsutskottets Utlåtande Nr 86-
51
utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,
som icke pröfvas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras
i följd af ämbetsresor eller för beredande af semester,
innehafvare af lägre befattning skall vara skyldig att,
om han förordnas till högre befattning i generaltullstyrelsen,
densamma, mot åtnjutande, i förstnämnda
fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men eljest af däremot svarande belopp i stället
för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej
längre än sammanlagdt tre månader under ett och
samma kalenderår;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad
är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af
den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda
förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller,
på grund af förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,
och för andra förhöjningen, om sådan äger ruin, efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje
förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare
fem år, äfvenledes på samma villkor, under iakttagande,
hvad hvar och eu af omförmälda löneförhöjningar angår,
att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande
löntagare vid bestämmandet af rätten till löneförhöjning
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens
trädande i kraft förflutit från hans tillträde
till befattningen eller annan samma lönegrad
52
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
tillhörande befattning i generaltullstyrelsen; vare sig
på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund
af förordnande i följd af frågan om lönereglering för
generaltullstyrelsen;
att, därest innehafvare af ordinarie befattning''
å lokaltullförvaltningens eller kust- eller gränsbevakningens
stat befordras till tjänst i andra eller första
lönegraden eller till vaktmästartjänst hos generaltullstyrelsen,
och han i den förra befattningen redan
intjänat högre belopp i fast aflöning än begynnelselönen
och tjänstgöringspenningarna sammanlagda för
den befattning, till hvilken han befordras, honom
omedelbart skola tillgodoföras så många ålderstillägg
i den sistnämnda befattningen, att sammanlagda beloppet
af lön och tjänstgöringspenningar i densamma
icke blir lägre än den fasta aflöning han senast
åtnjöt före befordringen, med iakttagande dock, att
högre aflöning än den för den nya befattningen
bestämda slutaflöning — ortstillägg oberäknadt —
icke utgår;
att skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande
är anställdt hos generaltullstyrelsen och antages
till skrifbiträde å denna stat, äger att för åtnjutande
af löneförhöjning räkna sig till godo den tid,
biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos
styrelsen;
att likväl löntagare, som; då han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning; redan uppnått
den lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom
till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta
semester, generaltulldirektören, byråcheferna och tjänstemännen
af andra lönegraden enhvar under en
och en half månad samt tjänstemännen af första
lönegraden äfvensom skrifbiträdena enhvar under en
månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd
eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid af året,
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
53
som af generaltulldirektören bestämmes; begagna sig
af semester;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom
ortstillägget utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
d) förklara,
ej mindre att enhvar, som med eller efter 1911
års ingång tillträder befattning i generaltullstyrelsen,
skall vara pliktig att underkasta sig ofvan intagna
villkor och bestämmelser för den nya aflöningsstatens
åtnjutande;
än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar
i styrelsen, hvilka icke före den 1 november
1910 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya
aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner,
äfvensom, i den mån ej annat föranledes af
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som
dittills tillkommit dem;
e) godkänna det vid detta utlåtande fogade förslaget
till aflöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
(Bil. B.); samt
f) medgifva,
54
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
att för år 1911 till aflöning åt de tjänstinnehafvare,
hvilkas innehafvande befattningar antingen bibehållas
i den nya organisationen eller därstädes ersättas
med befattningar i lägre tjänstegrad men hvilka komma
att kvarstå å äldre stat, må disponeras aflöningarna
vid motsvarande befattningar i den nya staten samt
att därutöfver tilläfventyrs erforderliga belopp må få
utgå af tullmedlen;
att för år 1911 till aflöning åt tjällstinnehafvare,
som behöfva förflyttas å indragningsstat, må af tullmedlen
disponeras så stort belopp, som motsvarar
deras sammanlagda löner enligt 1910 års stat;
att, i händelse innehafvaren af öfveruppsyningsmanstjänsten
vid tullbevakningen i Haparanda, hvilken
tjänst i den nya staten ersättes med en kammarskrifvaretjänst,
erhåller konstitutorial å berörda nya tjänst,
han i och för löneförhöjning vid denna må tillgodonjuta
den tid, lian innehaft öfveruppsyningsmanstjänsten;
att
pensioner enligt reglementet den 16 februari
1833 för änkor och barn efter tjän stinnehafvare vid
tullverket, som innehaft lägre lön än 900 kronor och
hvilkas Qvarlåtenskap icke lämnat så stor kapitalbehållning,
att räntan däraf, till 3 procent beräknad,
uppgår till pensionens belopp, må, oberoende af den
lön, mannen eller fadern i lifstiden åtnjutit, från 1911
års ingång utgå med 54 kronor årligen äfvensom att
denna förhöjning må tillämpas såväl å redan anvisade
pensioner som å dem, hvilka beviljas före ingången
af år 1911;
att till enhvar af de tjänstinnehafvare vid tullförvaltningen
i Trelleborg, hvilka åtnjutit extra inkomster,
som i och med ångfärjetrafikens öppnande
helt och hållet eller delvis bortfallit, må såsom personligt
aflöningstillägg under år 1910 få utbetalas ett
belopp, motsvarande de extra inkomster af sådant slag,
som tillkommit honom under år 1908, dock att sådant
aflöningstillägg endast må utdelas i den mån det
Statsutskottets Utlåtande Nr 86. 55
visas, att vederbörande lidit minskning i inkomster af
nu ifrågavarande slag, äfvensom att för ofvanberörda
ändamål må få af tullmedlen disponeras ett belopp af
högst 5,200 kronor;
att under år 1910 må af tullmedlen disponeras
erforderligt belopp intill 29,000 kronor, att användas
dels till godtgörelse åt de kustbevakningsbetjänte af
befälsgrad, som under åren 1909 och 1910 anskaffat
eller komma att anskaffa motorbåtar för tjänstebruk
men som icke af tillgängliga medel kunna erhålla erforderlig
förhöjning i de till dem nu utgående jakteller
båtlegoanslag, dels ock till betäckande af kostnaden
för det bränsle, som är behöflig! för dessa motorbåtars
drift;
att ordföranden i gränstullrätten inom Norrbottens
län må från och med år 1911 för hvarje
gränstullrättens sammanträde, utöfver de enligt kungörelsen
den 6 december 1907 till ett antal af sex om
året bestämda, åtnjuta ett särskildt arfvode af 75 kronor;
samt
att kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge,
majoren L. N. O. Höök må, därest han öfvergår
på'' 1911 års stat, under sin återstående tjänstetid
uppbära ett personligt lönetillägg af 800 kronor årligen;
-
B) att Riksdagen må afslå
a) herr von Geijers motion nr 53 och herr Thylanders
motion nr 223;
b) herrar Lundgren och Broströms ofvannämnda
motion;
c) herr Röings m. fl. motion, nr 221;
d) herr Åkermans m. fl. ofvan omförmälda motion;
och
e) herr Jeanssons m. fl. förenämnda motion;
C) att herr von Geijers motion nr 54, herr Beckmans
ofvannämnda motion, herr Röings motion nr
56
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
222, herr Thylanders motion nr 224, herr Rydéns
ofvan omförmälda motion samt herr Risséns motioner
nr 228 och 229 må anses genom hvad utskottet i
punkt A föreslagit besvarade.
Stockholm den 23 maj 1910.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
57
Reservationer:
af herrar J. A. Sjö och K. StarlmcJc;
af herrar K. V. Rydén, C. G. Thor och N. E. Lindberg, som ansett,
att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen, under förklaring att Kungl. Maj.ds
föreliggande proposition icke kunnat oförändrad bifallas,
ville för år 1911 uppföra tullverkets utgiftsstater att
utgå med samma belopp och efter samma grunder
som för år 1910, och att följaktligen statens slutsumma
bestämmes till 4,407,900 kronor, däråt 38,500 kronor
på extra stat.
Till stöd för detta yrkande har herr Rydén anfört:
»De ogynsamma omdömen jag dels vid remissen af Kungl. Maj:ts
förevarande proposition, dels sedermera i motion tillåtit mig uttala,
angående det löne- och omregleringsförslag för tullverket, som innehålles
i Kungl. Maj ds proposition, ha på ett osedvanligt kraftigt sätt
understrukits af utskottet. I flera vitala delar har utskottet underkänt
Kungl. Majds förslag, och man torde icke utan visst fog kunna säga,
att det förslag, som utskottet förelagt Riksdagen till antagande, är i
många hänseenden ett helt nytt förslag. Det torde i det hänseendet
vara nog att erinra om att flera befattningar indragits eller förändrats,
att lönestaten för lokaltullförvaltningen till stora delar omstöpts, att
bevakningssjudemet med motorjakter — för 1,200 kronors båtlega! —
icke kunnat godkännas o. s. v. Lägges härtill, att aftoningsreglementet
är i de viktigaste delarna så godt som nyskrifvet, så torde det vara
tydligt, att här till utskottets granskning förelegat ett löne- och organisationsförslag
af extraordinär beskaffenhet. För att belysa huru vidtgående
utskottets ändringsförslag äro, tillåter jag mig sammanställa dels
två mot hvarandra svarande paragrafer i aflöningsreglementet, dels öfvergångsbestämmelserna:
Bill.
till Riksd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 67 Höft.
8
58
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
(Kungl. Maj ds förslag:)
§ 4.
Med afseende ä rätt att efter viss
tids innehafvande af tjänst kunna
komma i åtnjutande af i staten fastställd
löneförhöjning- (ålderstillägg)
skola tjänstemännen indelas i följande
ålderstilläggsgrupper, nämligen
:
A. Tjänstemän af högre grad.
Tredje gruppen. Öfverinspektorer
och kustbevakningschefer äfvensom
tullförvaltare med begynnelseaflöning
af 6,000 kronor eller däröfver
samt öfver kontrollörer;
Andra gruppen. Tullförvaltare,
som ej tillhöra tredje gruppen, äfvensom
förste kontrollörer, kontrollörer,
tullfiskaler och gränsbevakningschefer;
Första
gruppen. Kammarskrifvare
och inspektörer.
B. Tjänstemän af lägre grad.
Tredje gruppen. Ofveruppsyningsmän,
kustöfveruppsyningsmän
och gränsöfveruppsyningsmän;
Ändra gruppen. Uppsyningsman,
kustuppsyningsmän och gränsuppsyningsmän
äfvensom vaktmästare
med minst 1,500 kronors begynnelseaflöning;
-
(Utskottets förslag:)
§ 3.
Med afseende å rätt att efter viss
tids fortsatt tjänstgöring komma i
åtnjutande af i staten fastställd
aflöningsförhöjning, gälla följande
allmänna bestämmelser,
att tidpunkten för första förhöjningen
inträder efter tre år under
villkor att tjänstinnehafvaren under
mer än fyra femtedelar af den
tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med godt
vitsord bestridt sin egen eller, på
grund af förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester eller sådan kostnadsfri
ledighet, som i § 9 här
nedan sägs, eller deltagit i utbildnixurskurs
inom tullverket, och för
andra förhöjningen efter ytterligare
tre år på samma villkor samt för
tredje förhöjningen efter än ytterligare
tre år, äfvenledes på samma
villkor, under iakttagande, hvad
hvar och en af omförmälda aflöningsförhöjningar
angår, att den
högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderåret
näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänståldern blifvit uppnådd,
samt
att tjänstinnehafvare, som, då
lian intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
59
(Kungl. Maj ds förslag:)
Första gruppen. Vaktmästare,
som ej tillhöra andra gruppen, kustvakter,
gränsridare och kustroddare.
Inom hvarje ålderstilläggsgrupp
inträder tidpunkten, då tjärn tinnehafvare
blifver berättigad att komma
i åtnjutande af första löneförhöjningen,
efter tre år, sedan han tillträdt
innehafvande tjänst eller tjänst,
tillhörande samma eller högre ålderstilläggsgrupp
eller därmed likställd
befattning inom centralverket, under
villkor att tjänstinnehafvaren under
mer än fem sjättedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med godt vitsord
bestridt sin egen eller, på grund
af förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit
semester eller sådan kostnadsfri
ledighet, som i § 9 här nedan sägs,
eller deltagit i utbildningskurs inom
tullverket, och af andra förhöjningen
efter ytterligare tre år på samma
villkor samt af tredje förhöjningen
efter än ytterligare tre år, äfvenledes
på samma villkor, under iakttagande,
dels, hvad hvar och en af
omförmälda löneförhöjningar angår,
att den högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderåret
näst efter det, hvarunder den
stadgade tjänståldern blifvit uppnådd,
dels ock att tjänstinnehafvare, som,
då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan
uppnått den lefnadsåkler, vid hvilken
( Utskottets förslag:)
uppnått den lefnadsåkler, vid hvilken
han är skyldig att från tjänsten
afgå, icke må samma förhöjning
tillträda.
Därest innehafvare af ordinarie
befattning vid tullverket — befattning
hos generaltullstyrelsen däri
inbegripen — befordras till annan
befattning, som tillhör verkets lokalförvaltning
eller kust- eller gränsbevakning,
och han redan intjänat
högre belopp i lön och tjänstgöringspenningar
sammanlagda än den fasta
begynnelseaflöningen för den befattning,
till hvilken han befordras,
skola honom omedelbart tillgodoföras
så många aflöningsförhöjningar
i den sistnämnda befattningen, att
hans fasta aflöning i densamma icke
blir lägre än sammanlagda beloppet
af den lön och de tjänstgöringspenningar,
han senast åtnjöt före
befordringen. Härvid skall dock
iakttagas, att, om befattningshafvare,
enligt hvad nu är stadgadt, genom
befordringen icke skulle erhålla högre
läst aflöning än han förut åtnjutit,
äger att i fråga om aflöningsförhöjning
i den nya befattningen vid
tillträdet därjämte tillgodoräkna sig
den tid intill 3 kalenderår, hvarunder
han tilläfventyrs innehaft den
förra tjänsten, sedan han intjänat
stadgad tid för att där komma i
åtnjutande af tredje aflöningsförhöjningen;
med iakttagande dock,
att högre fast aflöning än den för
den nya befattningen bestämda slutaflöningen
icke utgår.
60
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
(Kungl. Maj:ts förslag:)
lian är skyldig att från tjänsten afgå,
icke må samma förhöjning tillträda.
Den, som från tjänst i lägre
ålderstilläggsgrupp befordras till
tjänst i närmast högre sådan grupp,
må för åtnjutande af rätt till löneförhöjning
i sistnämnda grupp tillgodoräknas
den tid intill tre år, under
hvilken han tilläfventyrs innehaft
tjänst i den lägre ålderstilläggsgruppen,
sedan han intjänat stadgad
tid för att där kunna komma i åtnjutande
af tredje löneförhöjningen;
skolande för åtnjutande af denna
förmån gälla samma villkor, som
ofvan stadgats för tillträde i allmänhet
af löneförhöjning inom hvarje
särskild grupp.
Har tjänsteman, som vunnit befordran
från tjänst i lägre ålderstilläggsgrupp
till tjänst i högre sådan
grupp, vid den förra tjänsten på
grund af intjänad löneförhöjning
uppburit aflöning till högre belopp
än honom vid den nya tjänsten tillkommer,
äger lian såsom personligt
aflöningstillägg uppbära skillnaden,
intill dess aflöningen vid den nya
tjänsten genom intjänande af löneförhöjning
stigit till det förut inneliafda
beloppet. Härvid tages icke
hänsyn till eventuellt utgående ortstillägg
vid någondera tjänsten.
Vid tillämpning af hvad ofvan
stadgats rörande rätten att komma
i åtnjutande af löneförhöjning skola
tjänsterna anses hafva jämväl före
år 1911 tillhört den ålderstilläggs
-
(Utskottets förslag:)
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
61
(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)
grupp, dit de från samma års ingång
hänföras.
Befattningshafvare å generaltullstyrelsens
stat, som förflyttas till
lokalförvaltningens eller kust- eller
gränsbevakningens stat, skall anses
hafva under den tid, han innehaft
befattning å styrelsens stat, tillhört:
ledamot af styrelsen samt befattningshafvare
af andra graden:
tredje ålderstilläggsgruppen bland
tjänstemän af högre grad;
befattningshafvare af första graden
: andra ålderstilläggsgruppen
bland samma tjänstemän; samt
vaktmästare: andra ålderstilläggsgruppen
bland tjänstemän af lägre
grad.
Öfver gångsbestämmelser.
Vid bestämmande af tidpunkten,
då tjänstinnehafvare vid tullverket
kan komma i åtnjutande af i § 1
omförmäld löneförhöjning, må medräknas
tid, hvarunder han efter år
1900 på grund af stadigvarande
förordnande inom tullverket bestridt
vare sig tjänst å extra aflöningsstat
eller tjänst med aflöning å extra
stat eller ock tjänst i omedelbar
eller medelbar succession efter sålunda
förordnad tjänstinnehafvare,
så ock tid, hvarunder han på grund
af enahanda förordnande efter ingången
af år 1908 bestridt tjänst,
som i följd af frågan om omreglering
af tullverkets stater icke blifva
besatt med ordinarie innehafvare,
1. Beträffande de tjänstemän
vid tullverkets lokalförvaltning eller
kust- eller gränsbevakning, som
öfvergå å 1911 års stat, äfvensom
beträffande dem, hvilka utnämnas
att med 1911 års ingång tillträda
befattning vid någon af tullverkets
nyssnämnda afdelningar, skola i afseende
å beloppet af den fasta ingångsaflöningen
vid sådant tillträde
tillämpas följande särskilda bestämmelser.
Ifrågavarande tjänstemän anses
vara fördelade i följande grupper,
nämligen:
A. Tjänstemän af högre grad.
Tredje gruppen. Ofverinspektorer
och kustbevakningschefer äfven
-
62
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
(Kungl. Maj ds förslag:)
eller tjänst i omedelbar eller medelbar
succession efter sålunda förordnad
tjänstinnehafvare.
De enligt § 4 bär ofvan i allmänhet
gällande bestämmelser rörande
rätten att komma i åtnjutande
af löneförhöjning skola äfven äga
tillämpning beträffande tjänstinnehafvare,
som vid 1910 års utgång
innehar anställning å ordinarie stat
och kommer att öfvergå å 1911
års stat.
(Utskottets förslag:)
som tullförvaltare med begynnelseaflöning
af 5,500 kronor eller därutöfver
samt öfverkontrollörer;
Ändra gruppen. Tullförvaltare,
som ej tillhöra tredje gruppen,
äfvensom förste kontrollörer, kontrollörer,
tullfiskaler och gränsbevakningschefer;
Första
gruppen. Kammarskrifvare
och inspektörer.
B. Tjänstemän af lägre grad.
Tredje gruppen. Öfveruppsyningsmän,
kustöfveruppsyningsmän och
gränsöfveruppsyningsmän;
Andra gruppen. Uppsyningsman,
kustuppsyningsmän och gränsuppsyningsmän
äfvensom vaktmästare
med minst 1,500 kronors
begynnelseaflöning;
Första gruppen. Vaktmästare,
som ej tillhöra andra gruppen,
kustvakter, gränsridare och kustroddare.
Tjänsterna skola anses hafva
jämväl före år 1911 tillhört den
grupp, dit de, enligt hvad nu är
sagdt, äro hänförliga.
Tj änsteman äger tillgodoräkna
sig
dels den tid som förflutit, sedan
han, vare sig på grund af konstitutorial
eller, efter ingången af år
1908, på grund af förordnande i följd
af frågan om omreglering af tullverkets
stater, tillträdt innehafvande,
å ordinarie stat redan uppförd
befattning eller annan ordinarie
befattning, tillhörande samma eller
högre grupp, eller därmed likställd
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
63
(Kungl. Maj;ts förslag:) (Utskottets förslag:)
befattning inom centralverket, hvarvid
tjänsteman skall anses hafva
under den tid han innehaft befattning
å generaltullstyrelsens stat,
tillhört: ledamot af styrelsen samt
befattningshafvare af andra graden
— tredje gruppen bland tjänstemän
af högre grad; befattningshafvare
af första graden — andra gruppen
bland samma tjänstemän; samt vaktmästare
— andra gruppen bland
tjänstemän af lägre grad;
dels den tid, hvarunder han efter
år 1900 på grund af stadigvarande
förordnande inom tullverket bestridt
vare sig tjänst å extra aflöningsstat
eller tjänst med aflöning å extra
stat eller ock tjänst i omedelbar
eller medelbar succession efter sålunda
förordnad tjänstinnehafvare,
dock under villkor att den sålunda
bestridda befattningen är att anse
såsom motsvarande eller jämförlig
med tjänst inom samma grupp som
den tjänst, hvilken tillträdes, eller
inom högre grupp,
dels ock, därest han befordrats
från tjänst i lägre grupp till tjänst
i närmast högre grupp, den tid intill
tre år, under hvilken han tilläfventyrs
innehaft tjänst i den lägre
gruppen, sedan han intjänat stadgad
tid för att där kunna komma
i åtnjutande af sista aflöningsförhöjningen.
För åtnjutande af den förmån,
som nu är nämnd, skola gälla enahanda
villkor, som i § 3 af aflöningsreglementet
stadgats för tillträde
64
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)
i allmänhet af aflöningsförhöjning
efter viss tids fortsatt tjänstgöring.
2. Den, som före 1910 års utgång
antagits till extra ordinarie
tjänsteman eller betjänt vid tullverkets
lokalförvaltning eller kusteller
gränsbevakning samt därest lian
före sagda tidpunkt vunnit ordinarie
anställning, öfvergår å 1911 års stat
eller med eller efter ingången af år
1911 utnämnes till ordinarie tjänst,
må, i den mån generaltullstyrelsen
finner honom böra komma i åtnjutande
af eu dylik förmån, i afseende
å beloppet af den fasta ingångsaflönine:en
vid tillträdandet af kammarskrifvare-,
inspektörs-, vaktmästare-,
kustvakt-, gränsridare- eller kustroddaret
jänst å den nya staten räkna
sig till godo hvad som öfverstiger
åtta år af den tid han före utnämningen
till någon af nyssberörda
tjänster vare sig innehaft ordinarie
öfveruppsyningsmans- eller uppsyningsmanstjänst
eller eljest med
eller utan ersättning effektivt tjänstgjort.
3. Tjänsteman, som före ar
1911 befordrats till tjänst, hvars
innehafvare enligt bestämmelserna i
punkt 1 här ofvan är att hänföra
till andra gruppen bland tjänstemän
af högre grad, eller som med eller
efter ingången af år 1911 vinner
sådan befordran, må — i förstnämnda
fall dock endast om tjänstemannen
öfvergår å 1911 års stat —
i afseende å beloppet af den fasta
ingångsaflöningen vid tillträdandet
af tjänsten å den nya staten till
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
65
(Kun/jl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)
godoräknas den tid intill tre år,
hvarunder han tilläfventyrs före
sin befordran innehaft tjänst såsom
öfveruppsyningsman, sedan han intjänat
stadgad tid för att kunna
komma i åtnjutande af sista aflöningsförhöjningen
vid öfveruppsyningsmanstjänsten.
4. Därest tjänsteman, vid tillträdandet
af löneförmåner enligt
1911 års aflöningssiat, skulle komma
att i fast aflöning jämte ortstillägg,
om sådant förekommer, erhålla lägre
inkomst än som med tillämpning
af hittillsvarande aflöningsbestämmelser
vid ingången af år 1911
skulle hafva tillkommit honom i lön,
tjänstgöringspenningar och ålderstillägg,
äger han att såsom personligt
aflöningstillägg uppbära skillnaden,
intill dess den fasta aflöningen
jämte ortstillägget stigit till
nyssberörda belopp.
5. I afseende å tjänsteman vid
tullverkets lokalförvaltning eller
kust- eller gränsbevakning, som
öfvergå!’ å 1911 års stat, äfvensom
i afseende å den, som utnämnes att
med 1911 års ingång tillträda befattning
vid någon af tullverkets nyssberörda
afdelningar, skola, därest
sådan tjänstinnehafvare före 1920
års utgång befordras till annan befattning
å samma stat, i afseende
å beloppet af den fasta ingångsaflöningen
vid tillträdet af den sistnämnda
befattningen tillämpas enahanda
bestämmelser, som här ofvan
meddelas under punkt 1.
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sand. 1 Afd. 67 Höft.
9
66
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)
6. De innehafvare af befattningar
vid tullverkets lokalförvaltning
eller kust- eller gränsbevakning-,
hvilka icke hafva skyldighet
att åtnöjas med blifvande lönereglering
samt icke före den 1 november
1910 förklarat sig vilja öfvergå
på 1911 års stat och underkasta
sig detta reglemente, komma att
bibehållas vid förut gällande aflöningsförmåner
med de för dessas
åtnjutande gifna föreskrifter äfvensom,
i den mån ej annat föranledes
af bestämmelserna i gällande lag
angående civila tjänstinnehafvares
rätt till p enson, vid den rätt till
pension som dittills tillkommit dem.
Flera af utskottet föreslagna förändringar synas innebära tydliga
förbättringar. Men å andra sidan har det icke varit möjligt att på den
korta tid för granskning af utskottets förslag, som stått till buds, företaga
en så ingående sådan, att jag är beredd att fatta slutlig ståndpunkt
till detsamma. Ändringarna i aflöningsreglementet äro af så genomgripande
natur, att man svårligen kan helt öfverblicka deras verkningar.
I vissa fall torde ändringarna i § 3 kunna medföra lönenedsättningar i
förhållande till nu gällande eller af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelser
på 1,000 kronor och detta till och med för till exempel tjänstemän i
förste kontrollörs grad. Ehuru det är principiellt riktigt att bringa
aflöningsreglementena inom olika stater i öfverensstämmelse med hvarandra
i fråga om de allmänna grunderna, synes dock stor tveksamhet
kunna råda om lämpligheten att, såsom utskottet föreslagit, företaga en
så genomgripande förändring utan hvarje samband med tillmätandet af
lönebeloppen å staten. Riksdagen kan måhända genom att i en hastig
vändning gå med på så omfattande förslag utan nödig tid för att få
till stånd eu ordentlig utredning angående deras räckvidd och verkningar
komma att begå orättvisa mot vederbörande tjänstemän. Och härtill
kan jag ej medverka.
Ofvergångsbestämmelserna enligt utskottets förslag synas äfven ej
obetydligt invecklade och svårförståeliga. Ej heller har jag kunnat
fullt öfvertygas om att de stå i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
67
förut vid liknande tillfällen beslutat. På den korta tid, som stått till
buds för utskottsledamöterna utanför vederbörande utskottsafdelning-,
torde det, af uttalanden vid öfverläggningarna inom utskottet att döma,
ha varit hart när omöjligt att grundligt genomtänka det inom vederbörande
afdelning omarbetade aflöningsreglementet jämte dess vidlyftiga
öfvergångsbestämmelser. Då äfven gamla utskottsledamöter med rik
erfarenhet uttalat sina betänkligheter i detta hänseende bär jag häri
vunnit ett synnerligen starkt stöd för min egen uppfattning, att utskottets
förslag ej blifvit så grundligt pröfvadt, att det bör utan vidare
vinna Riksdagens bifall.
Angående några direkta sakliga anmärkningar, som tillkomma
utöfver de ofvan framställda betänkligheterna mot det otillräckligt pröfvade
aflöningsreglementet anhåller jag att få hänvisa till åtskilliga
reservationer, som jag anslutit mig till, därest Riksdagen skulle finna
sig böra i hufvudsak bifalla utskottets förslag.
Sammanfattar jag sålunda mitt omdöme om nu föreliggande löneoch
omregleringsförslag, kommer jag till följande resultat.
1. Jag delar utskottets enhälliga uppfattning, att Kung!. Maj ds
förslag är af beskaffenhet att icke kunna vinna Riksdagens bifall.
2. Då jag ej heller är öfvertygad om att utskottet, trots aktningsvärda
och i många hänseenden förtjänstfulla försök, träffat det rätta i
denna svårlösta och viktiga fråga, kan jag ej komma till annan slutsats
än att det vore klokast, om Riksdagen icke nu bunde sig för något
definitivt beslut angående denna sak.
3. För att emellertid personalen ej skall oförskylld! bli lidande på
ett uppskof, har det synts mig kunna ifrågasättas, om icke Riksdagen
borde, i likhet med hvad som skedde, då postverkets löne- och omreglering
undan sköts på ett år, ställa i utsikt, att den lönereglering, som
kan komma att beslutas af 1911 års Riksdag, borde fä tillämpas retroaktivt
för år 1911.
1 anslutning till denna uppfattning har jag inom utskottet framställt
yrkanden.»
vid punkt A mom. aj, angående den bland utgiftsstaterna för tullverket
upptagna aflöningsstaten för generaltullstyrelsen:
af herrar G. Billing, O. Jonsson, grefve A. F. Wachtmeister, E.
A. G. A. Wij kunder, grefve P. O. L. Kling spor, grefve C. O. Taube,
O. Björklund, grefve F. T. C. von Rosen 1 friherre J. G. Beck-Friis, G.
68
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Olsén, J. Nilsson och 0. Tomtning, hvilka ansett, att utskottets yttrande
rörande generaldirektörens aflöning bort hafva följande lydelse:
»Vidkommande de af — — —------ 14,000 kronor.
Anledningen till att generaltulldirektören kommit att erhålla denna
jämförelsevis höga aflöning är — frånsedt de stegringar bostadshyrorna
under de senare åren undergått — den, att statsmakterna sedan lång
tid tillbaka ansett den ställning, generaltulldirektören intager såsom chef
lör statens förnämsta uppbördsverk, och hans chefskap öfver dess talrika
personal vara af den synnerligen ansvarsfulla och kräfvande beskaffenhet,
att generaltulldirektören bort tillerkännas högre aflöning än
den, som i allmänhet tillkommer cheferna för de centrala ämbetsverken.
Att nu frångå dessa synpunkter och i aflöningshän seende likställa generaltulldirektören
med chefen för statskontoret och cheferna för andra
mindre ämbetsverk har synts utskottet mindre välbetänkt, särskild!
som de stora ekonomiska intressen, hvilka handhafvas af tullverket,
därigenom kunde äfventyras. Härförutom torde det nämligen kunna
starkt ifrågasättas, huruvida man vid behof skall finna en person, som
besitter de särskilda chefsegenskaper och den stora sakkännedom, som
ovedersägligen böra finnas hos chefen för tullverket, vara villig att
åtaga sig denna post mot en aflöning af endast 11,000 kronor, då en
sådan person i det praktiska lifvet säkerligen kan påräkna vida större
inkomster.
Om utskottet sålunda icke biträdt herr Rydéns förevarande framställning,
har utskottet dock icke fullt kunnat ansluta sig till Kungl.
Maj:ts förslag rörande aflöningens storlek, utan ansett generaltulldirektören
höra erhålla en aflöning motsvarande den generalpostdirektören uppbär
i sin egenskap af chef för postverket. Den ställning generalpostdirektören
i nyssnämnda egenskap intager sammanfaller nämligen i det
stora hela med den, som generaltulldirektören intager såsom chef för
tullverket. Med hänsyn härtill, och då generalpostdirektören förutom
honom tillkommande 2,000 kronor såsom ordförande i styrelsen för
postsparbanken, i egenskap af chef för postverket uppbär en aflöning
af 13,000 kronor, torde det därföre vara med billighet och rättvisa samt
statens välförstådda intresse öfverensstämmande, att generaltulldirektören,
därest boställslägenheten, såsom Kungl. Maj:t föreslagit och utskottet
funnit sig böra förorda, indrages, tillerkännes en aflöning af 13,000
kronor. I öfverensstämmelse härmed har utskottet också ansett sig höra
hemställa, att generaltulldirektören uppföres å aflöningsstaten med 9,000
kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 1,000 kronor
i ortstillägg eller tillhopa 13,000 kronor»
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
69
samt att utskottet i öfverensstämmelse härmed bort hemställa,
att aflöningsstaten för generaltullstyrelsen måtte
i denna del erhålla följande lydelse:
Kronor.
A. Aflöningsstaten.
I. Generaltullstyrelsen.
1 generaltulldirektör ............
äfvensom att till följd häraf aflöningsstatens summa
måtte höjas med 2,000 kronor och utgiftsstaternas
slutsumma likaledes med 2,000 kronor;
Lön. |
Tjänst- görings- penningar. |
Orts- tillägg. |
Summa. |
9,000 |
8,000 |
1,000 |
13,000 |
vid punkt A. mom. a) (angående den bland u i giftsstaterna för tullverket
upptagna aflöningsstaten för generaltullstyrelsen): af herrar G.
Buding, II. Andersson, grefve A. F. Wachtmeister, E. A. G. A. Wijkander,
grefve I\ O. L. Kling spor, grefve C. O. Taube, O. Björklund, grefve F.
T. C. von Rosen, friherre J. G. Beck-Friis, J. Nilsson och O. Tömning,
Indika i fråga om de å denna stat uppförda notarier ansett, att utskottet
bort hemställa,
att aflöningsstaten i denna del måtte erhålla följande
lydelse:
K r o |
n o r. |
||||
Lön. |
Tjänst- görings- penningar. |
Orts- tillägg. |
Summa. |
Efter 5 år kan lönen höjas |
|
1 notarie ........... 4 d:o ............ |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 16,000 |
samt att i följd häraf aflöningsstatens summa måtte
höjas med 4,000 kronor och utgiftsstaternas slutsumma
likaledes med 4,000 kronor.
70
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Vid punkt A. mom. a) (angående den bland utgiftsstaterna för tullverket
upptagna aflöningsstaten för lokalförvaltningen samt kust- och
gränsbevakningen) :
åt herrar H. Andersson, K. V. Rydén, J. J. Byström, E. A. Nilson,
C. G. Thor och N. E. Lindberg, som ansett, att utskottet bort föreslå,
att Riksdagen måtte i stället för af Kungl.
Maj:t föreslagna förslagsanslaget till ortstillägg åt
befattningshafvarne vid lokalförvaltningarna i Stockholm,
Haparanda och Riksgränsen å aflöningsstaten
uppföra följande anslag:
»Till ortstillägg åt befattningshafvare vid vissa
lokalförvaltningar förslagsanslag 87,000 kronor»;
af herrar K. V. Rydén, J. J. Byström, E. A. Nilson, C. G. Thor
och N. E. Lindberg, som ansett, att utskottet bort föreslå,
att å aflöningsstaten för lokaltullförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen anslaget till vikariatsersättning
in. m. uppföres sålunda:
»Till vikariatsersättning, extra biträden m. in.
förslagsanslag högst 400,000 kronor»;
_ yid punkt A. mom. b) (angående ersättning, som i vissa fall skall
till tjänsteman och betjente i tullverket af trafikerande utgöras):
af herrar H. Andersson, C. Persson, J. A. Sjö och J. J. Byström,
som ansett, att den i det med 3:o) betecknade stycket intagna bestämmelsen,
att hinder icke möter för omförmälda tjänstinnehafvare att beträffande
dem tillfallande ersättning, såsom hittills varit vanligt, träffa
öfverenskommelse med trafikerande, bort utgå, enär en dylik bestämmelse,
. för så vidt den må befinnas erforderlig, lämpligen bör hafva sin
plats i instruktion eller tjänstgöringsreglemente;
af herr E. A. Nilson, som ansett att efter det med 3:o) betecknade
stycket bort intagas en bestämmelse af följande lydelse:
4:o) Med bibehållande af den i tullstadgan, § 16 mom. 3:o), löreskrifna.
allmänna tjänstgöringstid, den i § 185 af tullstadgan afsedda
arbetstiden hos tullförvaltningarne i och för kontors- och tullbehandlings
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
71
ärenden, d. v. s. den s. k. allmänna expeditionstiden, skall öfver hela
riket under tid, då seglation vid respektive tullplats pågår, utgöra minst
sju timmar dagligen å söckendagar;
vid punkt A. mom. e) (angående aflöningsreglemente för tjänstemän
vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning):
vid § 3 i aflöningsreglementet;
af herr IT. Andersson;
af herrar IT Andersson, K. V. Rydén, J. J. Byström, E. A.
Nilson, C. G. Thor och N. E. Lindberg, som ansett, att § 11 i aflöningsreglementet
bort erhålla följande lydelse:
§ 11.
Ortstillägg utgår till samtliga tjänstemän vid lokalförvaltningarna
i Stockholm, Haparanda och Riksgränsen med tio procent samt till kontrollörer,
kammarskrifvare och tjänstemän af lägre grad vid lokalförvaltningarna
i Dalarö, Södertälje, Uppsala, Eskilstuna, Norrköping, Malmö,
Göteborg, Boras, Karlstad, Örebro, Västerås, Gäfle, Söderhamn, Hudiksvall,
Härnösand, Sundsvall, Östersund, Umeå, Luleå och Funäsdalen
med fem procent af begynnelselönen vid vederbörande tjänst, dock högst
300 kronor årligen;
vid punkt A. mom. f.),
af herrar I\. V. Rydén, C. G. Thor och N. E. Lindberg, som
ansett, att utskottet bort föreslå,
att Kungl. Maj:ts framställning om ett personligt
lönetillägg af 800 kronor åt kustbevakningschefen i
Skåne och Blekinge majoren L. N. O. Höök icke
måtte vinna Riksdagens bifall;
vid punkt It. mom. c) (angående afslag å herr Röings in. fl.
motion nr 221):
af herrar It. Andersson, K. V. Rydén, J. J. Byström, E. A. Nilson,
72 Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
C. G. Thor och N. E. Lindberg, som ansett, att detta mom. bort inklämmen
utgå;
vid punkt. B. mom. e) (angående afslag å herr Jeanssons m. fl.
motion):
af herr E. A. Nilson, som ansett, att detta mom. bort nr klämmen utgå;
vid punkt C. (angående besvarade motioner);
af herrar II. Andersson, K. V. Rydén, J. J. Byström, C. G. Thor
och N. E. Lindberg, som ansett, att denna punkt bort hafva följande
lydelse:
att herr von Geijers motion, nr 54, herr Beckmans
ofvannämnda motion, herr Röings m. fl. motioner,
nr 221 och 222 — — — — må anses genom hvad
utskottet i punkt A. föreslagit besvarade;
af herr E. A. Nilson, som ansett, att denna punkt bort hafva
följande lydelse:
att herr von Geijers motion, nr 54, herr Beckmans
ofvannämnda motion, herr Röings in. fl. motioner,
nr 221 och 222, herr Thylanders motion, nr (224,
herr Jeanssons m. fl. ofvan omförmälda motion--
må anses genom hvad utskottet i punkt A. föreslagit
besvarade.
Det skulle här antecknas, att herrar friherre J. T. Gripenstedt,
F. Berg, F. W. Thorsson, P. Olsson och A. Ekman icke deltagit i förestående
ärendes behandling i utskottet äfvensom att herrar P. Sörensson
och friherre C. H. Falkenberg icke öfvervarit behandlingen af aflöningsstaten
för generaltullstyrelsen, samt att herr A. Wiklund icke deltagit i
ärendets slutbehandling.
BILAGOR.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami.
1 Afd, 67 Haft.
10
74
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Bil. A.
Utgiftsstater för tullverket,
att tillämpas under år 1911.
Kronor. |
|||||
Tjänst- j |
Summa. |
||||
Lön. |
görings- | |
tillägg. |
|||
A. Ällöningsstaten. |
|||||
I. Generaltullstyrelsen. |
|||||
7,000 |
3,000 |
1,000 |
11,000 |
||
1 byråchef ..................................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
[Efter 5 år kan lönen höjas |
3 d:o................................................ |
— |
— |
“ |
24,300 |
|
Kansliet. |
[Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
j med 500 kronor och efter |
|||||
1 sekreterare ................................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
i 10 år med ytterligare 500 |
1 registrator .................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
i Efter 5 år kan lönen höjas |
1 notarie ........................................ |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
^ år med ytterligare 500 kr. |
3 d:o ................................................ |
— |
— |
— |
12,000 |
j och efter 15 år med än |
j Efter 5 år kan lönen höjas |
|||||
1 kvinnligt skrifbiträde ..................... |
600 |
450 |
150 |
1,200 |
I med 200 kronor ock efter |
1 d:o .............................................. |
— |
— |
— |
1,200 |
1 10 år med ytterligare 200 |
Kameralbyrån. |
[Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
1 kamrerare....................................... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
|
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
1 Efter 5 år kan lönen höjas |
|
4 d:o................................................ |
— |
— |
— |
16,000 |
( år med ytterligare 500 |
än ytterligare 500 kr. |
|||||
Revisionsbyrån. |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
1 förste aktuarie .............................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
| med 500 kr. och efter 10 |
1 aktuarie ...................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
1 d:o................................................ |
4,000 |
med 500 kr., efter 10 år |
|||
med ytterligare 500 kr. |
|||||
1 revisor ......................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
och efter 15 år med än |
7 d:o.............................................. |
— |
— |
— |
28,000 |
ytterligare 500 kronor. |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
75
Kronor.
Lön.
Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.
1 byråassistent ................................
1 cl:o ...............................................
t andre byråassistent
Till vikariatsersättning samt arfvoden
och flitpenningar åt extra biträden
äfvensom till renskrifningskostad, förslagsanslag
...................................
däraf till gratifikationer åt extra ordinarie
tjänstemän och vaktmästare
hos styrelsen högst 3,000 kronor.
1 förste vaktmästare1) .......................
3,600
2,200
Tjänst
görings
penningar.
Orts tillägg -
Summa.
1,800
1,500
1 vaktmästare1)
6 d:o............
900
700
450
350
400
300
5 goo it Efter 5 år kan lönen höj as
’ l med 500 kr. och efter 10
o,800 J år med ytterligare 500 kr.
(Efter 5 år kan lönen höjas
j med 500 kr., efter 10 år
4,000 , meci ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
^ ytterligare 500 kronor.
60,000
150
150
1,500
1,200
7,200
/Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 100 kronor,
t Efter 5 år kan lönen höjas
l med 100 kr. och efter 10
( år med ytterligare 100
> i -
kronor.
Transport)
- ;
228,700
) Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i
enlighet med hvad i sådant afseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshafvare vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom
å lönen afdragas 100 kronor årligen.
76
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Transport
II. Lokaltullförvaltningen samt kustoch
gränsbevakningen.
1. Tjänstemän af högre grad.
a) Med bestämd tjänstgöringsort.
1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge
1 kustbevakningschef i Hallands samt
Göteborgs och Bohus län ............
1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värmland
och Dalarne..............................
1 öfverinspektor af klass 1 vid packhus''
inspektionen i Stockholm ..................
borg .
ningsinspektionerna
Göteborg ...............
Stockholm
maren i Stockholm
nederlagskontoren i Stockholm och Göteborg
äfvensom vid uppbörds- samt konfiskations-
och kassörskontoret i Malmc
1 tullförvaltare af klass 2 vid tullkammaren
i Kalmar .......................
krona, Trelleborg
K r o |
a o r |
||||
Fast '' |
Summa |
jjfter resp. 3, 6 och 9 ars |
Pen- i sions- under- lag |
||
— |
— ! |
228,700 |
— |
— |
|
5,500 |
5,500 |
; 4,400 |
|||
— |
5,500 |
1 |
|||
4,800 |
4,800 |
3,600 |
|||
-1 C O |
7,300 |
1 / 5,000 |
|||
O |
1 |
||||
6,300 |
6,300 |
4,500 |
|||
5,500 |
12,600 5,500 |
400 |
4,400 |
||
6,300 |
6,300 |
i 4,500 |
|||
— |
69,300 |
||||
5,500 t |
5,500 | |
14,000 |
|||
t1 — |
135,900 |
— |
228,700 |
! - |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
77
K r o |
n o r |
|||||
Fast aflöning |
Summa |
Efter resp. 3, 6 och 9 års |
Pen- sions- under- lag |
|||
Transport |
— |
135,900 |
— |
228,700 |
_ |
_ |
vid konfiskations- och kassörskontoren |
27,500 |
4,000 |
||||
1 tullförvaltare af klass 3 vid tullkam-maren i Uppsala .............................. 19 tullförvaltare af klass 3 vid d:o i Ny- |
4,800 |
4,800 |
||||
köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby, |
91,200 |
. 3,600 |
||||
1 tullförvaltare af klass 4 vid. tullkam- |
||||||
maren i Södertälie .......................... |
4,000 |
4,000 |
||||
20 tullförvaltare af klass 4 vid d:o i Eskils- |
||||||
tuna, Linköping, Västervik, Ronneby |
3,300 |
|||||
Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon, |
80,000 3,300 |
400 |
||||
1 tullförvaltare af klass 5 vid d:o i Mem |
3,300 |
} 2,700 |
||||
stena, Marstrand och Piteå .............. |
— |
9,900 |
1 |
|||
1 öfverkontrollör af klass 1 vid packhus- |
||||||
inspektionen i Stockholm . ............... |
6,300 |
6,300 |
||||
1 öfverkontrollör af klass 1 vid d:o i Göte- |
j 4,500 |
|||||
borg....................................... 1 öfverkontrollör af klass 2 vid tullkam- |
— |
6,300 |
||||
maren i Stockholm........................... |
5,300 |
5,300 |
||||
3 öfverkontrollörer af klass 2 vid d:o i |
1 |
|||||
Malmö och Göteborg samt vid packhus-inspektionen i Malmö........................ |
- |
15,900 |
390,400 |
13,800 |
||
Transport |
— |
— |
390,400 |
228,700 |
_ |
78
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
K r o |
n o r |
|||||
Fast aflöning |
Summa |
Efter resp. 3, 6 och 9 ars |
Pen- sions- under- lag |
|||
Transport |
— |
— |
390,400 |
228,700; |
— |
— |
b) Öfriga tjänstemän af högre grad. |
||||||
1 förste kontrollör .............................. |
4,800 |
4,800 |
) |
|||
16 förste kontrollörer ........................... |
— |
76,800 |
} 3,600 ; |
|||
1 kontrollör ....................................... |
4,200 |
4,200 |
||||
77 kontrollörer (däraf 3 kontrollörer och |
||||||
uppbördskassörer samt 6 bevaknings- |
3,300 : |
|||||
kontrollörer) .................................. |
—- |
323,400 |
||||
1 kammarskrifvare .............................. |
2,800 |
2,800 |
| |
|||
228 kammarskrifvare .............................. |
— |
638,400 |
| 2,100 |
|||
1 tullinspektor .................................... |
2,600 |
2,600 |
||||
7 tullinspektörer (däraf 2 gränsinspcktorer) |
— |
18,200 |
||||
1 tullfiskal.......................................... |
3,000 |
3,000 |
i |
>2,000 j |
||
3 tullfiskaler....................................... |
— |
9,000 |
1,083,200 |
|||
2. Tjänstemän af lägre grad. |
1 |
|||||
1 öfveruppsyningsman af klass 1 ......... |
2,600 |
2,600 |
j- 300 |
|||
T öfveruppsyningsman af klass 1 ......... |
— |
2,600 |
||||
1 öfveruppsyningsman af klass 2......... |
2,300 |
2,300 |
1 |
|||
3 öfveruppsyningsman af klass 2 (däraf |
t 200 |
1,700 |
||||
1 befälhafvare å kustbevakningsångare) |
— |
6,900 |
1 |
|||
1 gränsöfveruppsyningsman ................. |
2,600 |
2,600 |
300 |
|||
1 kustöfveruppsyningsman.................... |
2,100 |
2,100 |
j |
|||
26 kustöfveruppsvningsmän ................... |
— |
54,600 |
1,300 |
|||
1 uppsyningsman af klass 1................... |
2,050 |
2,050 |
||||
37 uppsyningsman af klass 1................. |
— |
75,850 |
150 |
|||
1 uppsyningsman af klass 2.................. |
1,900 |
1,900 |
J |
|||
23 uppsyningsman af klass 2 (däraf f an- |
} 1,200 |
|||||
ställd å kustbevakningsångare) ......... |
— |
43,700 |
i |
|||
1 uppsyningsman af klass 3.................. |
1,750 |
1,750 |
1,100 |
|||
Transport |
— |
198,950 |
1,473,600 |
228,700 |
- |
- |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
79
K r o |
ii o r |
|||||
Fast aflöning |
Summa |
Efter resp. 3, 6 och 9 ars |
Pen-sions-under- i |
|||
Transport |
198,950 |
<1 05 O O |
228,700 |
_ |
||
25 uppsyningsman af klass 3.................. |
~ |
43,750 |
! |
1,000 |
||
1 gränsuppsyningsman ........................ |
2,050 |
2,050 |
ISO |
) |
||
6 gränsuppsyningsmän ...................... |
— |
12,300 |
j |
j 1,300 |
||
1 kustuppsyningsrnan........................... |
1,650 |
1,650 |
||||
66 kustuppsyningsmän........................... |
— |
108,900 |
||||
1 vaktmästare af klass 1 ..................... |
1,750 |
1,750 |
1,100 |
|||
429 vaktmästare af klass 1 .................... |
— |
750,750 |
||||
1 vaktmästare af klass 2 ..................... |
1,500 |
1,500 |
||||
185 vaktmästare af klass 2 fdäraf 2 an- |
||||||
ställda å kustbevakningsångare)......... |
— |
277,500 |
1 1,000 |
|||
1 vaktmästare af klass 3 ..................... |
1,200 |
1,200 |
: 100 |
1 900 |
||
60 vaktmästare af klass 3 .................... |
— |
72,000 |
||||
1 gränsridare....................................... |
1,500 |
1,500 |
||||
161 gränsridare....................................... |
— |
241,500 |
||||
1 kustvakt......................................... |
1,300 |
1,300 |
1,000 |
|||
1 40 kustvakter...................................... |
— |
52,000 |
||||
1 kustroddare .................................... |
1,200 |
1,200 |
\ |
|||
228 kustroddare ................................... |
273,600 |
2,043,400 |
J 900 |
|||
j Till ortstillägg åt befattningshafvare vid |
||||||
lokalförvaltningarna i Stockholm, Hapa- |
||||||
randa och Riksgränsen, förslagsanslag |
— |
— |
49,000 |
|||
Till arfvoden åt föreståndare för tullförvalt- |
||||||
ningsafdelning i Göteborg och Malmö för |
||||||
utöfvande af i § 18 i aflöningsreglementet |
||||||
omförmäldt uppdrag, förslagsanslag högst |
— |
— |
2,000 |
|||
Till arfvoden åt tullexpeditions- och gräns- |
||||||
stationsföreståndare, förslagsanslag ...... |
— |
— |
12,000 |
1 |
||
Transport |
— |
_ |
3,580,000 |
228,700: |
- 1 ~ |
so
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Kronor
Efter resp. 3
6 och. 9 ars Pen
-
Past
Summa
tjänstgöring
kan den fasta
sions under -
af Isning
aflöningen underhöjas,
hvarje
gång med: lag
Transport
3,580,000 ] 228,700:
Till arfvoden åt ordinarie tjänstemän för
tullbehandling af passagerareffekter, förslag
sanda!] .......................................
Till vikariatsersättning, extra biträden, m. in.
däraf för beredande af kostnadsfri ledighet
åt andra tjänstemän af lägre
grad än öfveruppsyningsmän och uppsyningsman
vid lokalförvaltningen högst
25,000 kronor samt för utbetalande af
flyttningshjälp åt tjänstemän högst 2,000
kronor.
förslagsanslag
500,000
Summa
[4,318,700!
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
81
B. Ålderstilläggsstaten.
Förslagsanslag..........................................................................
C. Öfvergåugsaflöningsstaten.
Kronor.
Belopp, |
|||||
hvarmed |
|||||
I 1911 års |
I 1904 års |
aflöningen |
|||
Tjänst- |
stat för be- |
stat för be- |
enligt 1911 |
||
Lön. |
görings- |
fattningen |
fattningen |
års stat |
|
penningar. |
afsedd |
upptagen |
stiger af- |
||
aflöning. |
aflöning. |
löningen |
|||
Stockholm. |
enligt 1904 |
||||
års stat. |
|||||
Tullkammaren. |
|||||
Andre kontrollören E. G. M. Lindh ........ |
2,500 |
500 |
_ |
3,000 |
_ |
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
|||||
mot en kontrollörstjänst med.............. |
— |
— |
4,200 |
— |
— |
Paokhusinspektionen. |
|||||
Öfverinspektoren C. O. Wallgren .. |
4,000 |
3,000 |
_ |
7,000 |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
|||||
mot en öfverinspektorstjänst med .............. |
— |
7,300 |
— |
— |
|
Västervik. |
|||||
Tullförvaltaren H. V. E. Moberg ...... |
3,000 |
1,000 |
_ |
4,000 |
_ |
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
|||||
mot en tullförvaltaretjänst med .................... |
— |
— |
4,000 |
— |
— |
Karlshamn. |
|||||
Tullförvaltaren A. L. Ripa .............. |
3,000 |
1,000 |
— |
4,000 |
_ |
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
|||||
mot en tullförvaltaretjänst med..................... |
— |
— |
4.800 |
— |
— |
Transport |
— |
— |
20,300 |
18,000 |
— |
Bih. till Biksd. Bröt. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 67 Raft. 11
Kronor.
Transport 4,318,700
450,000
82
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Kronor. |
||||||
Lön. |
Tjänst- görings- penningar. |
I 1911 års stat för be-fattningen |
1 1904 års stat för be-fattningen |
Belopp, |
Kronor. |
|
Transport |
— |
— |
20,300 |
18,000 |
— |
4,768,700 |
Malmö. |
||||||
Kontrollören H. Åberg.................................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
3,000 |
2,000 |
— |
5,000 |
||
mot en öfverkontrollörstjänst med ............... |
— |
— |
5,300 |
— |
||
Knmmarskrifvaren A. F. Richter ..................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
1,500 |
500 |
2,000 |
|||
mot en kammarskrifvaretjänst med ............... |
-- |
2,800 |
||||
Landskrona. |
||||||
Uppsyningsmannen 0. L. Åström .................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
1,000 |
500 |
— |
1,500 |
||
mot en uppsyningsmanstjänst med ............... |
— |
— |
1,900 |
— |
||
Vaktmästaren N. C. Gemzell ........................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
800 |
400 |
1,500 |
1,200 |
||
mot en vaktmästaretjänst med .................. Hälsingborg. |
||||||
Kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge L. N. |
||||||
0. Höök .................................................. Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
■1,000 |
1,500 |
O O |
|||
Blekinge med ............................................. |
— |
— |
5,500 |
— |
||
ööteborg. |
||||||
Tullfiskalen A. W. Rundberg.......................... Anm. Tjänsten utbytes vid inmehafvarens afgång |
2,000 |
700 |
2,700 |
|||
mot en tullfiskalstjänst med ........................ |
— |
— |
3,000 |
— |
— |
|
Transport |
— |
— |
40,300 |
35,900 |
— |
4,768,700 |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
83
) |
Kronor. |
|||||
Lön. |
Tjänst-g örings-penningar. |
I 1911 års statförbe- fattningen afsedd aflöning. |
11904 års |
Belopp, |
Kronor. . |
|
Transport Tullkammaren. |
— |
"T |
40,300 |
35,900 |
— |
4,768,700 |
Kontrollören C. O. Liljequisth........................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvare^ afgång |
3,000 |
2,000 |
— |
5,000 |
— |
|
mot en öfverkontrollörstjänst med.................. Packhusinspektionen. |
5,300 |
|||||
Öfverinspektoren J. H. Lindquist ..................... 1 Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
4,000 |
3,000 |
— |
7,000 |
||
mot en öfverinspektorstjänst med .................. |
— |
— |
7,300 |
— |
— |
|
1 Tullförvaltaren J. G. Hultstein ....................... [ Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
3,500 |
2,500 |
— |
6,000 |
— |
|
mot en öfverkontrollörstjänst med ................. Galle. |
6,300 |
|||||
Kontrollören P. E. Wuhlman .......................... 1 Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
3,000 |
1,000 |
— |
4,000 |
||
mot en förste kontrollörstjänst med .............. |
— |
— |
4,800 |
'' _ |
— |
|
Säger |
j |
64,000; |
57,900 |
D. Indragningsslaten.
Da!arö.
Jaktbåtsmannen G. F. Ryraan ................................. ...
Kronor.
.........j 300
Transport) 300
4,768,700
84
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
! Kronor. |
||
Transport |
300 |
4,768,700 |
Maltnö. |
||
Kustvakten till häst J. A. Möller ....................................................................... |
400 |
|
Hälsingborg. |
||
300 |
||
Kustvakten till fot A. Wiberg................................................................................ |
300 |
|
D:o C. J. Persson ........................................................................... |
360 |
|
D:o P. Johansson ..........................-.......................................... ..... |
400 |
|
D:o A. Malmberg ........................................................................... |
400 |
|
D:o C. F. Björkholm ..................................................................... |
400 |
|
Göteborg. |
||
Vaktmästaren G. Erlandsson ................................................................................ |
400 |
|
Haparanda. |
||
Gränsvakten 0. V. Green....................................................................................... |
300 |
3,620 |
E. Pensionsstaten för afskedade tjänstinnehafvare. |
||
Förslagsanslag ................................................................................................... |
— |
300,000 |
F. Pensionsstaterna för aflidna tjänstinnehafvares efterlämnade |
||
änkor och barn. |
||
a) För beredande af den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen- |
||
sionering, förslagsanslag ........................................................................... |
25,000 |
|
b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämdt anslag ........................ |
10,000 |
35,000 |
G. Omkostnadsstaten. |
||
Anslag till vissa arfvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ........................ |
7,570 |
|
» » rese- och traktameutskostnader, förslagsanslag.......................................... |
20,000 |
|
» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslags- |
||
15,000 |
1 |
|
Transport |
42,570 |
5,107,320 |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
85
Kronor. |
||
Transport |
42,570 |
5,107,320 |
Anslag till underhåll och drift af tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings- |
||
personalens tjänstebåtar, förslagsanslag........................................ |
30,000 |
|
» » expenser, förslagsanslag...................................................................... |
125,000 |
|
» » post- och telegramporto, förslagsanslag................................................... |
20,000 |
|
» » läkarvård och medikamenter samt begrafningshjälp, förslagsanslag ............ |
15,000 |
|
» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag .................................................. |
32.000 |
|
* » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig |
||
genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarna ..... |
1,500 |
|
» » jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag.............. |
175,000 |
|
» » utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag.................................................. |
21,000 |
|
» » tulltjänstemäns af lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag ........ |
125,000 |
|
» » hemliga utgifter ........................................................... |
9 000 |
|
» > diverse utgifter, förslagsanslag .............................................................. |
45,560 |
641,630 |
Summa kronor |
— |
5,748,950 |
Förteckning å arfvoden på tullverkets oxnkostnadsstat för år 1911.
Kronor. |
|||
Stockholms rådstufvurätts afdelning för tullmål: |
|||
1 ordförande ............................................... |
.................. 600: — |
||
2 ledamöter å 375 kronor .................................................. |
................. 750: — |
||
1 notarie ................................................... |
.................. 750: |
2,100 |
|
Öfriga rådstufvurätter för afgörande af tullmål enligt kungl. brefven den |
15 februari 1841 och |
||
den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna...................... |
1,900 |
||
Arfvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län .... |
750 |
||
V |
x » »i gränstullrätten inom Norrbottens län ... |
2,000 |
|
> |
» tolk för finska språket vid » » » > |
300 |
|
» |
» präst i Sandhamn...................................................... |
250 |
|
> |
» skollärare i Landsort...................................................... |
70 |
|
» |
» » i Hufvudskär .................................................... |
100 |
|
> |
» » i Sandhamn .................................................... |
100 |
|
Summa kronor |
7,570 |
86
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Bil B.
Aflöningsreglemente
för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
§ 1-
Till tjänsteman vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
utgår fast aflöning enligt stat, som af Riksdagen godkänts.
Tjänsteman sålunda tillkommande fast aflöning — vare sig begynnelseaflöning
eller efter viss tids fortsatt tjänstgöring utgående förhöjd aflöning
— fördelas i lön och tjänstgöringspenningar på följande sätt.
Lön Kronor |
Tjänst- görings- penningar Kronor |
Summa aflöning Kronor |
Lön Kronor |
Tjänst- görings- penningar Kronor |
Summa aflöning Kronor |
Lön Kronor |
Tjänst- görings- penningar Kronor |
Summa aflöning Kronor |
5,300 |
3,200 |
8,500 |
3,100 |
1,500 |
4,600 |
1,800 |
600 |
2,400. |
5,050 |
3,050 |
8,100 |
3,050 |
1,450 |
4,500 |
1,760 |
590 |
2,350 |
4,900 |
2,800 |
7,700 |
3,000 |
1,400 |
4,400 |
1,730 |
570 |
2,300 |
4,800 |
2,700 |
7,500; |
2,900 |
1,300 |
4,200 |
1,690 |
560 |
2,250 |
4,700 |
2,600 |
7,300 ; |
2,850 |
1,250 |
4,100 |
1,650 |
550 |
2,200 |
4,650 |
2,450 |
7,100 |
2,800 |
1,200 |
4,000 |
1,580 |
520 |
2,100 |
4,400 |
2,300 |
6,700 |
2,700 |
1,100 |
3,800 |
1,540 |
510 |
2,050 |
4,300 |
2,200 |
6,500 |
2,650 |
1,050 |
3,700 |
1,460 |
490 |
1,950 |
4,200 |
2,100 |
6,300 |
2,600 ; |
1,000 |
3,600 |
1,430 |
470 |
1,900 |
4,050 |
2,050 |
6,100 |
2,550 |
950 |
3,500 |
1,390 |
460; |
1,850 |
4,000 |
2,000 |
6,000 |
2,500 |
900 |
3,400 |
1,350 |
450 |
1,800 |
3,950 |
1,950 |
5,900 |
2,450 |
850 |
3,300 |
1,310 |
440 |
1,750 |
3,800 |
1,900 |
5,700 |
2,400 |
800 '' |
3,200 |
1,270 |
430 |
1,700 |
3,750 |
1,850 |
5,600 |
2,250 |
750 ’ |
3,000 |
1,240 |
410 |
1,650 |
3,700 |
1,800 |
5,500 |
2,170 |
730 |
2,900 |
1,200 |
400 |
1,600 |
3,650 |
1,750 |
5,400 |
2,100 |
700 |
2,800 |
1,120 |
380 |
1,500 |
3,600 |
1,700 |
5,300 |
2,030 |
670 |
2,700 |
1,050 |
350 |
1,400 |
3,550 |
1,650 |
5,200 |
1,950 |
650 |
2,600 |
980 |
320 |
1,300 |
3,400 |
1,600 |
5,000 |
1,910 |
640 |
2,550 |
900 |
300 |
1,200 |
3,250 |
1,550 |
4,800 |
1,880 |
620 |
2,500 |
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
87
Utöfver den fasta aflöningen äga vissa tjänstemän enligt bestämmelserna
i § 11 här nedan åtnjuta ortstillägg.
§ 2-
För åtnjutande af de i nästföregående paragraf omförmälda aflöningsförmåner
gälla följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen:
att tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande
tjänstgöringsreglemente gifna bestämmelser utan ock den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda
föreskrifven, häri älven inbegripen skyldighet att, efter därom i vederbörlig
ordning meddeladt beslut, verkställa sådan uppbörd af till stad
eller annan kommun utgående afgifter, som finnes lämpligen kunna
förenas med tjänstegöromålen i tullverket, dock mot skälig af Kun od.
Maj:t bestämd ersättning för sådant bestyr och därmed förenadt ekonomiskt
ansvar;
att innehafvare af befattning, för hvilken staten upptager bestämd
tjänstgöringsort, skall vara skyldig att, därest beslut fattas om sådan
befattnings indragning eller förändring, låta sig förflyttas till annan
tjänst af samma tjänstegrad med minst samma belopp i fast aflöning,
samt innehafvare af befattning, för hvilken viss tjänstgöringsort icke
är i staten bestämd, skyldig att underkasta sig den förändring i tjänstgöringsort,
som kan varda honom i behörig ordning ålagd och icke
föranleder minskning i det belopp, han redan åtnjuter i fast aflöning;
att i händelse beslut fattas om indragning af befattningar vid
kust- eller gränsbevakningen och i följd däraf åt innehafvare af sådan
befattning tjänstgöring i samma tjänstegrad, hvartill han utnämnts,
icke vidare kan beredas, honom skall åligga att öfvertaga den tjänstgöring
i annan tjänstegrad, hvartill han kan finnas lämplig, dock utan
minskning i fast aflöning;
att med ordinarie tjänst vid tullverkets lokalförvaltning eller kusteller
gränsbevakning icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens,
eller kommuns stat;
att med ordinarie tjänst vid tullverkets lokalförvaltning eller kusteller
gränsbevakning ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
af hvad slag som helst, så framt ej generaltullstyrelsen
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
88
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen
i tullverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas
och tills vidare bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få af befattningshafvare uppbäras, förutom
under verklig tjänstgöring, hvartill äfven räknas af tjänsten föranledd
resa endast under tid, då han åtnjutit semester eller sådan
kostnadsfri ledighet, hvarom förmäles i § 9 här nedan, eller då han,
för att tjänstgöra såsom lärare vid utbildningskurs inom tullverket,
åtnjutit befrielse från annan tjänstgöring, eller då han deltagit i sådan
kurs, men däremot icke under tid, då han af annan anledning än nu
är sagd icke tjänstgjort;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under tiden utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af
lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att, därest emellertid tjänstinnehafvare i följd af kroppsskada eller
sjukdom, ådragen under tjänstutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till
tjänstgöring, aflöningen å stat må utan hinder af hvad ofvan är stadgadt
kunna, efter generaltullstyrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader, ankommande däremot, i händelse tjänstgöringsförhindret
efter nämnda tids förlopp fortfar, på pröfning af
Kungl. Maj:t, till huru stor del aflöning därefter bör till den skadade utgå;
att, när det erfordras i följd af tjänsteresa, tjänstgöring såsom
lärare vid eller deltagande i utbildningskurs inom tullverket, sjukdomsförfall
eller annat giltigt tjänstgöringsförhinder eller för beredande af
semester eller sådan kostnadsfri ledighet, som i § 9 här nedan omförmäles,
innehafvare af lägre befattning skall vara skyldig att efter förordnande
bestrida högre befattning under sammanlagdt tre månader af
hvarje kalenderår; ägande han därvid i fall, då förordnandet erfordras
i följd af semester och han själf äger rätt till sådan förmån, åtnjuta
allenast honom eljest tillkommande aflöningsförmåner, men i annat fall
utöfver egen aflöning uppbära ett belopp, motsvarande skillnaden mellan
tjänstgöringspenningarna i lägsta lönegraden för, å ena sidan, den högre
befattning, som uppehälles, och, å andra sidan, den vikarierandes egen
befattning;
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
89
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöning sstaten, skall vara skyldig
att, såväl i fråga om sportelinkomster som beträffande villkoren för åtnjutande
af aflöning under tjänstledighet, underkasta sig de förändrade
bestämmelser, som framdeles kunna varda meddelade.
§ 3.
Med afseende å rätt att efter viss tids fortsatt tjänstgöring komma i
åtnjutande af i staten fastställd aflöningsförhöjning, gälla följande allmänna
bestämmelser,
att tidpunkten för första förhöjningen inträder efter tre år under villkor
att tjänstinnehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller sådan kostnadsfri ledighet,
som i § 9 här nedan sägs, eller deltagit i utbildningskurs inom tullverket,
och för andra förhöjningen efter ytterligare tre år på samma
villkor samt för tredje förhöjningen efter än ytterligare tre år, äfvenledes
på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
aflöningsförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd, samt
att tjänstinnehafvare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken
han är skyldig att från tjänsten afgå, icke må samma förhöjning tillträda.
Därest innehafvare af ordinarie befattning vid tullverket — befattning
hos generaltullstyrelsen däri inbegripen — befordras till annan befattning,
som tillhör verkets lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning, och han
redan intjänat högre belopp i lön och tjänstgöringspenningar sammanlagda
än den fasta begynnelseaflöningen för den befattning, till hvilken han befordras,
skola honom omedelbart tillgodoföras så många aflöningsförhöjningar
i den sistnämnda befattningen, att hans fasta aflöning i densamma icke blir
lägre än sammanlagda beloppet af den lön och de tjänstgöringspenningar,
han senast åtnjöt före befordringen.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sand. 1 Afd. 67 Höft.
12
90 Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
Härvid skall dock iakttagas, att, om befattningshafvare, enligt
livad nu är stadgadt, genom befordringen icke skulle erhålla högre fast
aflöning än han förut åtnjutit, han äger att i fråga om aflöningsförhöining
i den nya befattningen vid tillträdet därjämte tillgodoräkna sig
den tid intill 3 kalenderår, hvarunder han tilläfventyrs innehaft den
förra tjänsten, sedan han intjänat stadgad tid för att där kunna komma
i åtnjutande af tredje aflöningsförhöjningen; med iakttagande dock, att
högre fast aflöning än den för den nya befattningen bestämda slutaflöningen
icke utgår.
§ *■
För tjänstemännen vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
skola som underlag för bestämmande af pensionsbelopp gälla de
i aflöningsstaten angifva särskilda pensionsunderlag.
§ 5-
Tjänst, för hvilken bestämd tjänstgöringsort icke är i staten upptagen,
kan af generaltullstyrelsen i fall af behof förflyttas från. högre
till lägre klass och må, där sådan flyttning erfordras å tid, då tjänsten
är med ordinarie innehafvare besatt, denne tilldelas personligt aflöningstillägg
till så stort belopp, att någon minskning i honom tillkommande
fasta aflöning icke uppstår.
§ 6-
Af håller tjänsteman sig från tjänstgöring utan behörigt tillstånd
och utan att kunna styrka giltigt förfall, hafre förverkat rätt till samtliga
å tiden belöpande aflöningsförmåner vid tjänsten. Varder tjänsteman
afstängd från tjänstgöring eller i häkte tagen, skall under tiden
den del af hans aflöning, som icke af generaltullstyrelsen pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, innehållas, såvida ej generaltullstyrelsen
finner skäligt låta honom uppbära något häraf.
§ 7.
Vid afgång från tullverkets tjänst till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall utgår lönen äfvensom ortstillägg, där sådant
förekommer, till månadens slut, försåvidt icke stadgandet i § 6 annorlunda
föranleder.
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
91
§ 8.
Aflöning vid ledig tjänst, som i vanlig ordning återbesattes, tillfaller
tullstatens enskilda pensionsinrättning, i den man densamma icke
erfordras för tjänstens uppehållande under ledigheten.
§ 9-
Semester, med bibehållande af samtliga aflöningsförmåner oafkortade,
må åtnjutas af tjänsteman af högre grad under, en månad årligen
samt af öfveruppsyningsman och uppsyningsman vid lokalförvaltningen
under femton dagar årligen, i den mån sådant pröfvas kunna
ske utan hinder för göromålens gång och med iakttagande, att å ort,
där göromålen under viss del af året äro af väsentligt mindre omfattning
än eljest, semester för tjänsteman, som icke har chefskap, i allmänhet
förlägges till tid, då tjänsten kan lämnas utan vikarie.
Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att begagna sig af semester å tid, som af generaltullstyrelsen
bestämmes.
Annan tjänsteman af lägre grad än de här ofvan i denna paragraf
nämnda må, i den mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt
anslag förslår, kunna tilldelas ledighet under högst femton dagar af ett
och samma kalenderår med bibehållande af sina aflöningsförmåner oafkortade.
§ io.
Beloppet af anslag, som vid vissa tjänster erfordras till jakt-, båteller
hästlega eller till resekostnader, bestämmes af generaltullstyrelsen
att utgå af för sådant ändamål särskild! anvisade medel.
Anslag, som nu är sagdt, utgår till den, som förrättar tjänsten,
såvida icke tjänsten bestrides på förordnande, i hvithet fall ordinarie
innehafvare däraf må kunna vid anslaget, i den mån det icke är afsedt
till och erfordras för bestridande af resekostnader, bibehållas, mot det
att han tillhandahåller vikarien, hvad som för anslaget skall hållas.
§ 11.
Ortstillägg utgår till tjänstemän vid lokalförvaltningarna i Stockholm,
Haparanda och Riksgränsen med tio procent af begynnelselönen
vid vederbörande tjänst, dock högst 300 kronor årligen.
92
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
§ lä
För
bostadslägenhet, som i tullverket tillhörig byggnad tillhandahålles
tj än stinn ehafvare vid tullverkets lokalförvaltning eller kust- eller
gränsbevakning, skall erläggas en med hänsyn till värdet af bostaden
och förhållandena i orten såsom skälig ansedd hyra, som bestämmes af
genera Itullstyrelsen.
§ 13-
Åt ordinarie tjänsteman, med hvilkens innehafvande tjänst uppbördsansvar
icke är förenadt men som förordnas att bestrida tjänst med
skyldighet att emottaga uppbörd, äfvensom åt extra ordinarie tjänsteman,
som förordnas att förrätta tjänst af sistnämnda beskaffenhet, må, efter
generaltullstyrelsens bepröfvande, under tiden för sådant förordnande
utbetalas ett särskild t arfvode, beräknadt efter 120 kronor om året.
§ 14-
Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
belopp, allteftersom det ena eller det andra pröfvas för tullverket förmånligast,
må enligt reglemente, som af generaltullstyrelsen fastställes,
tilldelas tjänstemän af lägre grad vid lokalförvaltningen samt kust- och
grän s bevakningen.
§ 15-
Vid sjukdom eller kroppsskada lämnas, enligt de närmare föreskrifter
Kungl. Maj:t meddelar, kostnadsfri läkarvård samt, efter läkares
skriftliga ordination, jämväl medikamenter åt ordinarie tjänsteman af
lägre grad äfvensom åt extra ordinarie sådan tjänsteman i fall, då han
ådragit sig sjukdomen eller kroppsskadan under tid, då han varit i
tjänstgöring använd.
Sådan förmån må dock icke i något fall tillkomma tjänstemans familj.
§ 16-
I händelse tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra ordinarie,
aflider i följd af olyckshändelse, timad under tjänstutöfning, må såsom
begrafningshjälp tilldelas hans dödsbo ett belopp, motsvarande, för ordi
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
93
narie tjänsteman en månads aflöning-, ortstillägg ej inberäknadt, och för
extra ordinarie tjänsteman honom, enligt gifha bestämmelser, för en
månads tjänstgöring tillkommande ersättning.
§ 17-
Flyttningshjälp till belopp, motsvarande högst den verkliga flyttningskostnaden,
må af generaltullstyrelsen, i den mån därtill anvisade
medel förslå, tilldelas tjänsteman, som förflyttas från tjänst å en ort
till tjänst å en annan ort, där aflöningen icke öfverstiger den förut
innehafda och afsevärdt högre extra inkomster icke kunna påräknas.
Härvid tages icke hänsyn till ortstillägg, om sådant förekommer vid
någondera tjänsten.
§ 18.
Föreståndare för tullförvaltning saf delning i Göteborg eller Malmö, hvilken
kan blifva förordnad att i vissa fall taga befattning med ärenden, som
beröra flera tullförvaltnings afdelning ar i den stad, där han är anställd, eller
andra lok altullförv ältning ar inom samma stads tullkammar distrikt, må för sådant
uppdrag tilldelas särskildt arfvode, beräkna^ efter högst 1,000 kronor för år.
§ 19-
Tjänsteman vid lokalförvaltningen, hvilken förordnats att handhafva
bestyret med tullbehandling af från utlandet ankommande resandes
effekter samt med uppbörd och redovisning af därför inflytande tullafgift,
må, i den mån sagda bestyr måste förrättas nattetid eller eljest
utom stadgad tjänstgöringstid och hinder möter för medgifvande af
motsvarande lindring i den ordinarie tjänstgöringen, kunna, efter generaltullstyrelsens
bepröfvande, för sådan öfvertidstjänstgöring tilldelas särskildt
arfvode med högst 75 kronor i månaden.
§ 20.
Vaktmästare, hvilken, efter generaltullstyrelsens medgifvande, användes
att bestrida särskilda, viktigare göromål, som i allmänhet icke
tillhöra vaktmästarebefattning, må för sådan tjänstgöring kunna af
styrelsen tilldelas särskildt arfvode, beräknadt efter 100 kronor för år.
94
^Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
§ 21.
Arfvoden till tullexpeditionsföreståndare äfvensom till tjänstemän
af lägre grad vid gränsbevakningen, hvilka förordnas att, jämte bestridande
af innehafvande tjänst å stat, förestå gränsstation med skyldighet
tillika att tillhandahålla de vid sådan station för varors tullbehandling
och förvaring erforderliga lokaler, bestämmas af Kungl. Maj:t efter förslag
af generaltullstyrelsen.
§ 22.
Extra ordinarie tjänsteman, som i anledning af ordinarie tjänstinnehafvares
tjänsteresa, tjänstgöring såsom lärare vid eller deltagande
i utbildningskurs inom tullverket eller ledighet för sjukdom eller annat
giltigt tjänstgöringsförhinder förordnas att bestrida ordinarie tjänst, åtnjuter,
jämte tilläfventyrs ifrågakommande resekostnadsersättning, under
tjänstgöringstiden dagaflöning efter den tjänst, han bestrider, att utgå
med belopp, som af Kungl. Maj:t på förslag af generaltullstyrelsen
blifvit bestämda.
Godtgörelse till extra ordinarie tjänsteman, hvilken af anledning
att ordinarie tjänsteman åtnjuter semester eller kostnadsfri ledighet, som
i § 9 här ofvan omförmäles, förordnas att bestrida ordinarie tjänst,
utgår med enahanda belopp, som af Kungl. Maj:t blifvit bestämda för
tjänstgöring, hvarom nyss sagts.
Omförmälda dagaflöning skall i fall, då innehafvaren af den tjänst,
hvilken den till dagaflöning berättigade uppehåller, icke är skyldig
afstå något af sin aflöning, utgå af anslaget till vikariatsersättning, extra
biträden in. m. men i andra fall i främsta rummet af disponibla delen
af aflöningen vid sagda tjänst och endast i den mån, denna icke därtill
förslår, af sagda anslag.
Erfordras förordnande för extra ordinarie tjänsteman i följd af
inträffad ledighet vid ordinarie tjänst, äger han uppbära enahanda dagaflöning,
som ofvan sägs. I sådant fall skall för förordnande under
den månad, hvarunder ledigheten uppstått, dagaflöningen utgå af disponibla
tjänstgöringspenningarna vid den tjänst, den till dagaflöningen
berättigade uppehåller, och till därutöfver erforderligt belopp af anslaget
till vikariatsersättning, extra biträden m. in. Under återstående delen
af vakansen utgår dagaflöningen till extra ordinarie tjänsteman, som
förrättar ledig tjänst, af aflöningen vid denna och till extra ordinarie
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
95
tjänsteman, som tjänstgör i succession efter å ledig tjänst förordnad
ordinarie tjänsteman, i främsta rummet af tjänstgöringspenningarna vid
den tjänst, lian bestrider, och till därutöfver erforderligt belopp af aflöningen
vid den lediga tjänsten.
Innehar den, som enligt denna paragraf förordnats att tjänstgöra,
årligt arfvode, hvars belopp, för dag räknadt, öfverstiger den dagaflöning,
han enligt sålunda bestämda grunder äger åtnjuta, må han bibehållas
vid arfvodet samt dagaflöningen i stället disponeras för uppehållande
af de med arfvodesbefattningen förenade göromål.
§ 23.
Ersättning till den extra ordinarie personal, som utöfver de å stat
anställda tjänstemän erfordras vid lokalförvaltningen samt kust- och
gränsbevakningen och fördenskull behörigen förordnas eller, efter generaltullstyrelsens
medgifvande, inkallas till längre eller kortare tids tjänstgöring,
bestämmes af styrelsen, med iakttagande att dagaflöning till
inkallad extra ordinarie tjänsteman såvidt möjligt bör begränsas till de
belopp, som för enahanda tjänstgöring; blifvit af Kune;l. Maj:t jämlikt
§ 22 fastställda.
§ 24.
Ben, som konstitueras att tillträda tjänst vid tullverkets lokalförvaltning
eller kust- eller gränsbevakning med eller efter 1911 års ingång, vare underkastad
bestämmelserna i detta reglemente.
Öfvergångsbestämmelser.
1. Beträffande de tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning eller
kust- eller gränsbevakning, som öfvergå å 1911 års stat, äfvensom beträffande
dem, hvilka utnämnas att med 1911 års ingång tillträda befattning vid
någon af tullverkets nyssnämnda afdelning ar, skola i afseende å beloppet
af den fasta ingång sa flåning en vid sådant tillträde tillämpas följande särskilda
bestämmelser.
Ifrågavarande tjänstemän anses vara fördelade i följande grupper,,
nämligen:
96
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
A. Tjänstemän af högre (grad.
Tredje gruppen. Öfverinspektorer och kustbevakning schefer äfvensom
tullförvaltare med beggnnelseaflåning af 5,500 kronor eller därutöfver
samt öfverkontrollörer;
Andra gruppen. Tullförvaltare, som ej tillhöra tredje gruppen,
äfvensom förste kontrollörer, kontrollörer, tull fiskal er och gränsbevakningschefer;
Första
gruppen. Kammarskrifvare och inspektörer.
B. Tjänstemän af lägre grad.
Tf e dj e g rup p e n. Öfveruppsyn Ing smän, hustöf ''ver uppsyningsman och
gränsöfveruppsyningsmän;
Andra gruppen. Uppsyningsman, kustuppsyning smän och gränsuppsyningsmän
äfvensom vaktmästare med minst 1,500 kronors begynnelseaflöning;
Första gruppen. Vaktmästare, som ej tillhöra andra gruppen,
kustvakter, gränsridare och kustroddare.
Tjänsterna skola anses haf va jäm väl före år 1911 tillhört den grupp,
dit de, enligt hvad nu är sagd!, äro hänförliga.
Tjänsteman äger tillgodoräkna sig
dels den tid som förflutit, sedan han, vare sig på grund af konstitutorial
eller, efter ingången af år 1908, på grund af förordnande i följd
af frågan om omreglering af tullverkets stater, tillträdt innehafvande, å
ordinarie stat redan uppförd befattning eller annan ordinarie befattning,
tillhörande samma eller högre grupp, eller därmed likställd befattning
inom centralverket, hvarvid tjänsteman skall anses hafva under den tid,
han innehaft befattning å generaltullstyrélsens stat, tillhört: ledamot af
styrelsen samt befattning skafvare af andra graden — tredje gruppen bland
tjänstemän af högre grad; befattaingshafvare af första graden — andra
gruppen bland samma tjänstemän; samt vaktmästare — andra gruppen
bland tjänstemän af lägre grad;
dels den tid, hvarunder lian efter år 1900 på grund, af stadigvarande
förordnande inom tullverket best ridt vare sig tjänst å extra aflöning
sst åt eller tjänst med aflöning å extra stat eller ock tjänst i omedelbar
eller medelbar succession efter sålunda förordnad tjänste innehafvare, dock
under villkor att den sålunda bestridda befattningen är att anse såsom
motsvarande eller jämförlig med tjänst inom samma grupp som clen tjänst,
hvilken tillträdes, eller inom högre grupp,
dels ock, därest han befordrats från tjänst i lägre grupp till tjänst
i närmast högre grupp, den tid intill tre är, under hvilken han tilläfventyrs
innehaft tjänst i den lägre gruppen, sedan han intjänat stadgad tid
för att där kunna komma i åtnjutande afl sista aflöningsförhöjningen.
97
Statsutskottets Utlåtande Nr 86.
v i För åtnjutande af den förmån, som nu är nämnd, skola nälla enahanda
mlllm, som i § 3 af aflöning sreglementet stadgats för tillträde i
allmänhet af aflonmgsförhögnmg efter ciss tids fortsatt tjänstgöring.
.... t S°T f°re 1910 årS ut9ån9 antagits till extra ordinarie
tjänstemän eller betjänt vid tullverkets lokalförvaltning eller kust eller
gransbevakmng samt därest han före sagda tidpunkt vunnit ordinarie
anstallmng, öfvergår å 1911 års stat eller med eller efter ingången afl
1911 utnamnes till ordinarie tjänst, må, * den mån generaltullstyrelsen
finner honom bom Komma i åtnjutande af en dylik förmån, i afseende å
varf inspektörs ngen vid tillträdandet af kammarskrif
vare
inspektörs-, vaktmästarekustvakt-, gränsridare- eller kustroddare
häfvare *22?
9md’ dkr som med *****
dill elda t 2 till 7 btrdmn’ mi ~ i förstnämnda fall
endast om tjänstemännen ofvergår å 1911 års stat — i afseende å
ItaZf <lf:T {astai m9^n9 aflöning en vid tillträdandet af tjänsten å den
nya staten tillgodoräknas den tid intill tre år, hvarunder häri tilläfventyrs
intjänat stadgad Td t)änst såsom öfveruppsyningsman, sedan lmn
9ad hd for att kunna komma i åtnjutande af sista aflöninasforhojnmgen
vid öfveruppsyningsmanstjänsten. 9
4 Därest tjänsteman, vid tillträdandet af löneförmåner enliat lön
ars aflöning sstat, skulle komma att i fast aflöningjäZ7Zfmaa f
sadant förekommer, erhålla lägre inkomst än som med tillämmiina af
hittillsvarande aflöning sbestämmelser vid ingången afl år 1911 skulle haffa
af X» Honom i län tjänstgäringspenningl och åldersligg lge hZ
att såsom personligt aflämngstillägg uppbära skillnaden, intill dess den fasta
aftonmgen jämte ortstilUgget stigit till mjssberärda belopp f
kust Olif afseende a tjänsteman vid tullverkets lokalförvaltning eller
^ tdfm af
“/delningar,
skola, därest sädmtjSZt
T fri f eif 27° ars Aflång befordras till annan befattning ä samma
den sistnämnda * befattZ af d.™.fasta Aflång saft aning en vid tillträdet af
oZnml:Sats SÄ enaKmfi ''Nelser, som hl
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 67 Haft.
13
98
Statsutskottets Utlåtande Nr 86-
6. De innehafvare af befattningar vid tullverkets lokalförvaltning
eller kust- eller gränsbevakning, Jivilka icke hafva skyldighet att åtnöjas
med blifvande lönereglering samt icke före den 1 november 1910 förklarat
sig vilja öfvergå på 1911 års stat och underkasta sig detta reglemente,
komma att bibehållas vid förut gällande aflöningsförmåner med de för dessas
åtnjutande gifna föreskrifter äfvensom, i den mån ej annat föranledes af
bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares rätt titt
pension, vid den rätt till pension som dittills tillkommit dem.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1910-