28

.Statsutskottets Utlåtande Nr 82.

Nr 82.

Ankom till Riksdagens kansli den 12 maj 1910 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 110 under åttonde
hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning
angående elektriskt maskineri för drift af elektriska
försöksugnar vid tekniska högskolan. (2:a Afd.)

I punkt 110 under åttonde hufvudtiteln af den till Riksdagen den
15 januari 1910 aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för inköp af elektriskt
maskineri för elektrokemiska laboratoriet vid tekniska högskolan på extra
stat för år 1911 bevilja ett anslag af 2,000 kronor.

Föredragande departementschefens anförande i ärendet till statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för den 14 januari 1910 är af följande
lydelse:

»I underdånig skrifvelse den 13 oktober 1909 angående de s. k. riksdagspetita
har styrelsen för tekniska högskolan hemställt om beredande af
ett anslag af 2,009 kronor till inköp af elektriskt maskineri för drift af
elektriska försöksugnar till högskolans elektrokemiska laboratorium.

Framställningen härom är grundad på en af professorn i allmän kemi
W. Palmaer till högskolestyrelsen aflåten, vid dess underdåniga framställning
fogad skrift, för hvars innehåll jag här torde få redogöra.

Inom den elektrokemiska industrien, yttrar Palmmr, spelade som bekant
de elektriska ugnarna en högst väsentlig roll, i det att de i mycket
stor omfattning användes för framställning af kalciumkarbid, fosfor, salpetersyra,
grafit, karborundum, järn, stål, kiseljärn och andra järnlegeringar,
zink, m. m. I de med undervisningen i elektrokemi förenade öfningarna
borde därför ingå äfven försök med smärre elektriska ugnar, och så hade

Statsutskottets Utlåtande Nr 82.

29

äfven sedan länge varit fallet vid utlandets tekniska högskolor. Redan
för 10 år sedan hade vid nästan alla Tysklands och Schweiz’ tekniska
högskolor anordningar härför vidtagits. Hvad storleken beträffade hade
redan då vid tekniska högskolan i Charlottenburg funnits elektriskt maskineri
af 18 kilowatts kapacitet och vid polyteknikum i Ztirich likadant
maskineri af 30 kilowatts kapacitet för berörda ändamål. Sedermera har
exempelvis vid tekniska högskolan i Aachen en anläggning på 37 kilowatt
och vid Massachusetts Institute of technology i Boston en anläggning på
50 kilowatt för samma ändamål anskaffats. Vid universitetet i Madison i
Wisconsin, där tekniska studier af elektrokemi bedrefves, stode på det
elektrokemiska laboratoriet ej mindre än 100 kilowatt till förfogande för
försök med elektriska ugnar. Försök med dylika ugnar inginge också,
såsom redan antydt, i öfningskursen i elektrokemi vid de flesta af utlandets
tekniska högskolor.

Behofvet af elektriska försöksugnar hade icke heller varit obeaktadt
vid tekniska högskolan, och det vore ju så mycket mer kännbart, som den
elektrokemiska industrien för vårt land syntes vara af mycket större betydelse
än exempelvis för Tyskland. Redan för 10 år sedan hade i de planer,
som då varit å bane för att skaffa högskolan ett tidsenligt elektrokemiskt
laboratorium, medtagits elektriskt maskineri för drifvande af
elektriska ugnar. Dessa planer förutsatte först och främst anskaffande af
tillräckligt utrymme för det elektrokemiska laboratoriet, men hade icke
ansetts kunna förverkligas annat än i samband med eu nybyggnad för
hela högskolan.

Emellertid hade det under sommaren 1908 i samband med omläsa;-ningen ax undervisningen i allmän kemi och elektrokemi företagna utbytet
af lokaler mellan det elektrokemiska och det zymotekniska laboratoriet
jämte den omständigheten, att läraren i elektrokemi numera förfogade
öfver ett eget laborationsrum, icke oväsentligt ökat utrymmet af lokaler
för det elektrokemiska laboratoriet i jämförelse med hvad förut varit fallet,
så att ett mindre rum numera vore disponibelt för arbeten med elektriska
ugnar. För ändamålet vore äfven ett elektriskt maskineri för närvarande
monteradt.

För utförande å'' högskolans elektrokemiska laboratorium af en undersökning
rörande elektrisk järnsmältning hade nämligen järnkontorets fullmäktige
med sedvanligt tillmötesgående ställt till förfogande penningmedel,
afsedda bland annat till förhyrande och uppsättning af härför erforderligt
elektriskt maskineri å laboratoriet, och hade detta maskineri blifvit färdigmonteradt
den 3 maj 1909.

Anläggningen, som levererats af Allmänna svenska elektriska aktie -

BO

Statsutskottets Utlåtande Nr 82.

bolaget i Västerås, drefves af ström från Stockholms stads elektricitetsverk
och omfattade följande:

1 st. motor, som vid 440 volts spänning kunde upptaga 64,5 amperes,
motsvarande en effekt af 28 kilowatt;

1 st. generator, som kunde gifva intill 400 amperes likström vid en
spänning växlande mellan 0 och 55 volt, motsvarande en effekt af intill
22 kilowatt;

1 st. pådragningsmotstånd;

1 st. regleringsmotstånd;

3 st. säkerhetsmetaller.

Beträffande kostnaden för hela maskineriet, färdigt monteradt, lämnar
Palmair en utredning af följande innehåll:

Priset å maskineriet, enligt offert från Allmänna svenska

elektriska aktiebolaget, fritt Västerås, exklusive emballage,
netto.................................................................................... kronor 2,555: —

kostnaderna för emballage och frakt....................................... » 65:40

» » ledningar från mätaren till motorn samt

från generatorn till ugnen äfvensom
kostnaderna för uppsättning ..................... »_152: 90

Summa kronor 2,773: 30

Erforderlig servisledning från Stockholms stads ledningsnät hade bekostats
af för högskolan tillgängliga medel.

Till bestyrkande af nyssnämnda nettopris å maskineriet, 2,555 kronor,
åberopade Palmser en uppgift därom i en vid hans skrift fogad bilaga,
utgörande afskrift af ett bref den 8 mars 1909 från Allmänna svenska
elektriska aktiebolagets filial i Stockholm. I detta bref förklaras vidare
att i enlighet med öfverenskommelse ifrågavarande maskin uthyres till
tekniska högskolans elektrokemiska laboratorium för en kostnad af

under de 3 första månaderna........................................................................ 10 %

för hvarje af de 3 närmast följande månaderna .................................... 2 %

» » af därefter följande 3 månader................................................ 1,5 %

» » följande månad.............................................................................. 1 %

Då laboratoriet önskade öfvertaga maskinen, hade detsamma att erlägga
6 % ränta å försäljningssumman samt krediterades för de erhållna
hyresbeloppen.

Med hänvisning till nämnda brefs innehåll anför Palmser, hurusom
tekniska högskolan ägde när som helst inlösa maskineriet, med rätt att
afdraga erlagda hyresbelopp. Fordran på 6 °j0 ränta vore rimlig. Den

Statsutskottets Utlåtande Nr 82.

31

skulle erläggas från den dag, då maskineriet var färdigt att tagas i bruk,
eller den 3 maj 1909.

Palmser gör härefter en uträkning, huru statens kostnader för maskineriets
öfvertagande af högskolan skulle ställa sig, med förutsättning att
detsamma ägde rum med ingången af år 1911.

Till förut angifna belopp af ...................................................... kronor 2,773: 30

bör då läggas 6 % ränta å 2,555 kronor från den 3

maj 1909 till den 1 januari 1911 med ungefär............ » 256: —•

Summa kronor 3,029: 30

Härifrån skulle få afräknas de hyresbelopp, som intill denna tid erlagts;
och som dessa för tiden till den 3 januari 1910 bestredes af medel,
som järnkontoret anvisat för förutnämnda undersökning, och för tiden
därifrån till den 1 januari 1911 kunde betäckas af högskolans egna medel,
utgjorde detta vid bedömandet af storleken af det kraf, som nu skulle
ställas på staten, en verklig minskning af anslagssumman.

En annan sådan minskning ligger däri, att de förutnämnda kostnaderna
för emballage, frakt, ledningar och uppsättning, 218 kronor 30 öre,
godtgjorts med de af järnkontoret anvisade medlen.

De afgående posterna äro alltså:

hyra för tiden 3/5 1909 — 3/i 1910 enligt uppgift af Palmser kronor 485: —
hyra för tiden 3/1 1910—3/a 1911, af Palmaer beräknad

till omkring.................................................................................... » 317: —

kostnaderna för emballage, frakt, ledningar och uppsättning » 218: 30

Summa kronor 1,020: 30

Om nu från nyssnämnda belopp................................................kronor 3,029: 30

dragés sist angifna summa.......................................................... » 1,020: 30

återstår ett belopp af kronor 2,009: —

- Detta är således det anslagsbelopp, som under nu omförmälda förhållanden
kräfves för maskineriets inlösen den 1 januari 1911 — enligt
Palmser en förmånlig åtgärd, i besinnande af att det uppsatta maskineriets
pris den 1 januari 1911 kunde beräknas till 2,773 kronor 30 öre. Vid
bedömandet af förmånligheten borde visserligen erinras om förutsättningen
att hyran under år 1910 betalades med högskolans, d. v. s. det allmännas
medel. Men å andra sidan har ju anläggningen utan kostnad för det allmänna
varit för högskolan tillgänglig under större delen af år 1909.

I skriften framhåller Palmser vidare, att maskineriet visat sig på ett
synnerligen tillfredsställande sätt fylla sin uppgift att för elektriska experimenteringar
lämna likström af erforderlig styrka och spänning samt att

32

Statsutskottets Utlåtande Nr 82.

detsamma befunne sig i ett utmärkt skick och att det med största fördel
kunde öfver för as till en eventuell nybyggnad för högskolan.

Hvad beträffade frågan om afdrag af räntan under år 1910 å det belopp,
kronor 485, som den 3 januari 1910 blefve afbetaladt å köpesumman, så
hade Palmser icke ansett det nödvändigt att redan nu, utöfver den träffade
öfverenskommelsen, söka utverka sådant afdrag af säljaren, då 6 % ränta
härå under ett års tid endast utgjorde 29 kronor 10 öre.

Då sålunda numera å högskolans elektrokemiska laboratorium lokal
funnes för arbeten med elektriska försöksugnar och därigenom första betingelsen
för fyllandet af detta sedan lång tid högst trängande behof vore
fylldt, och då vidare tillfälle erbjudits att för ett betydligt reduceradt pris
förvärfva ett fullgod!, härför erforderligt elektriskt maskineri, ville Palmser
anhålla, att det för ändamålet erforderliga anslaget utverkades.

Vid tillstyrkandet af denna Palmsers anhållan åberopar styrelsen i
sin nämnda skrifvelse den 13 oktober 1909 de af honom anförda skälen,
framhållande härvid, att det för staten blefve betydligt fördelaktigare att
inköpa maskineriet i fråga än att fortsätta att hyra detsamma.

Mig synes förvärfvande! på sätt nu ifrågasatts af omförmälda maskineri
för tekniska högskolans räkning vara af den betydelse för undervisningen
å det elektrokemiska laboratoriet och vara så fördelaktigt i ekonomiskt
hänseende, att högskolestyrelsens framställning bör tillmötesgås ■—■
dock att beloppet lärer kunna begränsas till 2,000 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för inköp af elektriskt maskineri
för elektrokemiska laboratoriet vid tekniska högskolan
på extra stat för år 1911 bevilja ett anslag af 2,000
kronor.

Stockholm den 12 maj 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1910.