Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
1
>r 67.
Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1910 kl. 4 e. in.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
af ny bostad åt landshöfding en i Västernorrlands
län m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
(3:e Afd.)
Uti en till Riksdagen, den 4 april innevarande år aflåten, till
statsutskottet för förberedande behandling- remitterad proposition (nr 125)
har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
att till uppförande af ny byggnad till bostad åt landshöfdingen i
Västernorrlands län samt inredning af nuvarande landshöfclingebostaden
till lokaler för länets landtmäterikontor in. in., allt i enlighet med hvad
öfverintendentsämbetet i dessa afseenden föreslagit, bevilja sammanlagdt
225,000 kronor;
att medgifva dels att till plats för den nya byggnaden tomterna
nr 351 och 352 i sjätte kvarteret i Härnösands stad må för statens
räkning förvärfvas för ett pris af 20,000 kronor, att af tillgängliga
medel förskotteras, dels ock att den till nuvarande landshöfdingebostaden
hörande terrassen äfvensom uthuset med tomt må försäljas och den
inflytande köpesumman användas till ersättande af nyssberörda förskott;
samt
att af den för byggnadsarbetena beräknade summan, 225,000
kronor, å extra stat för år 1911 anvisa 35,000 kronor med rätt för
Kungl. Maj:t att disponera detta belopp redan under innevarande år.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 53 Raft. (Nr 67.) 1
2 Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll i ämnet
anfört följande:
»I årets statsverksproposition har Knngl. Maj:t under sjunde hufvudtiteln,
punkt 12, föreslagit Riksdagen att, i afvaktan på, den nådiga
proposition i ämnet, som Kung!. Maj:t kunde komma att till Riksdagen
aflåta, till anordnande af ny eller förändrad landshöfdingebostad i
Härnösand in. m. bland de extra anslagen å nämnda hufvudtitel för år
1911 beräkna ett belopp af 55,000 kronor.
Enligt det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 14 sistlidne januari anförde jag i detta
ärende, att landshöfdingen i Västernorrlands län F. Bergenholtz beträffande
den nuvarande landshöfdingebostaden i länet hos öfverintendentsämbetet
framhållit, bland annat, dels behofvet af en genomgripande reparation
af samtliga lokaler och dels, med hänsyn till lokalernas otidsenliga och
i allmänhet mindre lämpliga läge i förhållande till hvarandra, nödvändigheten
af en eventuell ominredning, samt, under framhållande af att
dessa åtgärder säkerligen skulle komma att medföra dryga kostnader,
hemställt, att ämbetet måtte taga under ompröfning och genom undersökning
på platsen söka utröna, om det icke vore förmånligare för statsverket
att uppföra en ny landshöfdingebostad än att bekosta dyrbara
ändrings- och reparationsarbeten på den gamla byggnaden, hvilken i
allt fall ej torde blifva fullt ändamålsenlig.
Med anmälan häraf hade öfverintendenten och chefen för öfverintendentsämbetet
Carl Möller i en till finansdepartementet ingifven
promemoria meddelat, att han besökt platsen och i hufvudsak konstaterat
riktigheten af de af landshöfdingen Bergenholtz framhållna olägenheterna,
hvarjämte öfverintendentsämbetet uppdragit åt arkitekten grefve S. Cronstedt
att efter okulär besiktning af byggnaden i fråga uppgöra ritningsoch
kostnadsförslag till förbättrad inredning och reparation. Detta förslag
slutade på en kostnad af 65?000 kronor för själfva byggnaden,
hvartill komrne kostnad för omläggning af en terrassmur, 10,000 kronor,.
och ominredning och iståndsättande af uthuset, 3,500 kronor.
Ett eventuellt genomförande af detta förslag, hvarigenom emellertid
länets landtmäterikontor, som nu vore inrymdt i residensbyggnaden,
blefve husvillt, skulle likväl icke göra byggnaden mer än något så när
tillfredsställande som landshöfdingebostad, hvartill komrne, att byggnadens
respektabla yttre genom förändringarna på ett väsentligt sätt försämrades.
Då därjämte staden Härnösand troligen och i en ej så aflägsen
framtid komrne att framdraga sin strandgata med kaj just öfver residens
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
3
tomten, hvarigenom denna komme att beröfvas såväl sitt trädgårds- som
sitt gårdsutrymme, kunde det ifrågasättas, huruvida det kunde vara
lämpligt att nedlägga så stora kostnader på den gamla byggnaden.
För att utröna, huru kostnaderna för ett tidsenligt residens skulle
ställa sig, hade ämbetet uppdragit åt arkitekten Aron Johansson att uppgöra
ritnings- och kostnadsförslag till nybyggnad, belägen å eu omedelbart
intill det nya landsstatshuset liggande tomt. Kostnaden belöpte
sig till 190,000 kronor, förutom inköpet af den nya tomten, 20,000
kronor, hvilken senare summa man beräknade, att staden Härnösand
skulle betala för den del af residenstomten, som behöfdes för den ofvan
nämnda strandgatans framdragande.
Den gamla residensbyggnaden skulle då ominredas och användas
till landtmäterikontor med brandfria arkivlokaler i bottenvåningen. Våningen
1 trappa upp skulle innehålla en bostadslägenhet, som skulle
passa för eu förste landtmätare eller kunna uthyras för 1,000 kronor
per år. I våningen 2 trappor upp skulle inredas tre vaktmästarbostäder
om 2 rum och kök hvardera. Kostnaden för detta förslags genomförande
vore beräknad till 35,000 kronor.
Resultatet af undersökningen kunde alltså sammanfattas sålunda.
l:o) Reparation af den gamla residensbyggnaden
och densammas användande till landshöfdinge
bostad.
........................................................................... kronor 78,500: —
Tomt för landtmäterikontor.................................. » 10,000: —
Ny byggnad för landtmäterikontor, med ledning
af för andra städer uppgjorda detaljförslag...... » 50,000: —
kronor 138,500: —
2:o) Nybyggnad för landshöfdingebostaden .............. kronor 190,000: —
(Kostnaden för tomt, 20,000 kronor, hvilken
måste förskotteras af statsverket, torde motsvaras
af inkomsten vid ett eventuellt försäljande
till staden af en del af nuvarande
residenstomten.)
Ominredning af den gamla bostaden till landtmäterikontor
m. m................................................ » 35,000: —
kronor 225,000:—
Vid det senare alternativets genomförande erhölle man, som ofvan
antydts, »på köpet» dels en bostad till uthyrning gifvande 1,000 kronor
i årlig hyra dels ock tre vaktmästarbostäder om 2 rum och kök hvardera.
4
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
Med hänsyn till den osäkerhet, med hvilken staten, efter den nya
stadsplanelagen, besutte den nuvarande residenstomten, och då byggnaden,
äfven efter den dyrbara ombyggnaden, icke blefve öfver sig
bekväm och dessutom rätt fördärfvad till sitt yttre, ansåge öfverintendenten
Möller det tillrådligast att föreslå ny residensbyggnad och använda
den gamla till landtmäterikontor in. m. Som sådan torde byggnaden
kunna användas äfven utan gård eller trädgård, och då behöfde
man ej heller lägga ned några 10,000 kronor på nygörande af den
skröpliga terrassmuren.
Beträffande arbetenas bedrifvande hade i promemorian framhållits,
att man först, och redan år 1910, borde göra i ordning den gamla
byggnaden till landtmäterikontor och låta landshöfdingen provisoriskt
flytta in i den till uthyrning föreslagna våningen 1 trappa upp (möjligen
också med begagnande af någon eller några af vaktmästarbostäderna) —
ett arrangement som landshöfdingen Bergenholtz förklarat sig kunna
godkänna. Först 1912 skulle nybyggnaden påbörjas.
För planens realiserande behöfdes då anslag af 55,000 kronor för
år 1911 att disponeras år 1910, nämligen 35,000 kronor till ombyggnad
af gamla residenset och 20,000 kronor till inköp af ny tomt till det
nya. För år 1912 skulle vidare erfordras 100,000 kronor och för år
1913 90,000 kronor.
För egen del yttrade jag, att af de utaf landshöfdingen Bergenholtz
och öfverintendenten Möller lämnade upplysningar visserligen
syntes framgå, att ifrågavarande landshöfdingebostad lede af åtskilliga
olägenheter och brister samt kräfde stora kostnader för iståndsättande.
Men den då föreliggande utredningen syntes mig i allt fall för knapp,,
för att jag skulle kunna bilda mig någon egen mening i fråga om
fördelarna af det ena eller andra alternativet, som framkommit, afseende
det ena uppförande af ny landshöfdingebostad och den gamlas ominredning
till disposition af landtmäterikontor in. in. samt det andra alternativet
att, med bibehållande af landshöfdingebostaden i den nuvarande därtill
använda byggnaden, underkasta denna byggnad en grundlig reparation
och uppföra nytt landtmäterikontor. Fullständig utredning i ämnet
ansågs emellertid komma att föreligga så tidigt under innevarande år,
att proposition i ämnet kunde aflåtas till årets Riksdag.
Under sådana förhållanden och då kostnader i allt fall icke syntes
kunna undvikas, ansåg jag försiktigheten bjuda att bland de extra
anslagen å sjunde hufvudtiteln upptaga ett belopp, som åtminstone icke
understege, hvad det dyrbaraste alternativet enligt lämnade uppgifter i
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
5
sådant afseende kunde anses kräfva. På grund häraf hemställde jag i
underdånighet om aflåtande till Riksdagen af det förslag, jag förut
omnämnt.
Omförmälda ytterligare utredning i denna fråga har nu inkommit
från öfverintendentsämbetet, som med underdånig skrifvelse den 1 innevarande
månad öfverlämnat af arkitekten grefve S. Cronstedt uppgjorda
förslag dels till förbättrad inredning och reparation af nuvarande landshöfdingebostaden
dels, under förutsättning att nytt bostadshus för landshöfdingen
komme att uppföras, till inredning af nuvarande landsliöfdingebostaden
till lokaler för länets landtmäterikontor på nedre botten, till
en bostadsvåning en trappa upp och till tre lägenheter för vaktmästare
två trappor upp, samt af arkitekten Aron Johansson uppgjordt förslag
till ny bostadsbyggnad för landshöfdingen, att uppföras i omedelbar
närhet af nya lands statshuset, äfvensom yttranden i frågan af landshöfdingen
och landshöfdingeämbetet i Västernorrlands län.
Såsom jag redan nämnt, föreligga för frågans lösning två alternativ,
det ena afseende ändring och reparation af nuvarande landshöfdingebostaden,
med hvithet alternativ uppförande af nytt hus för länets landtmäterikontor
är förknippadt, samt det andra afseende uppförande af
nytt bostadshus för landshöfdingen och det nuvarande bostadshusets
inredning till landtmäterikontor m. m.
Det af arkitekten grefve Cronstedt uppgjorda förslaget till ändring
och reparation af nuvarande landshöfdingebostaden afser i hufvudsak
inredandet af bättre lokaler till kök, serveringsrum och rum för betjäningen,
beredande af bättre och tidsenligare förbindelser mellan köksvåningen
och den egentliga bostadsvåningen, lämpligare anordning af
rummen i sistnämnda våning samt höjande af öfverstå våningen.
I det af landshöfdingen Bergenholtz den 21 nästlidne februari i
ärendet afgifna yttrandet, har han till en början redogjort för den
nuvarande landshöfdingebostadens läge och beskaffenhet samt i detta
afseende anfört, att byggnaden vore belägen mellan stadens salutorg
och hamn. Tomten vore omkring 30 meter i fyrkant. Den mot torget
vettande delen upptoges till hela sin längd och omkring 12 å 13 meters
djup af byggnaden, under det att återstoden till omkring 17 meters
bredd utgjordes af trädgård på eu utfylld terrass af 3 å 4 meters höjd
vid stranden. De två öfriga sidorna af tomten gränsade, den ena till
hamnplanet och den andra till en smal staden tillhörig gränd, som
6
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
högst obetydligt användes för trafik. På andra sidan gränden läge
uthuset af trä, upptagande en yta af omkring 200 kvadratmeter, samt
nedanför mot stranden och i bredd med uthuset två gamla magasiner af
trä, tillhörande enskild person. På andra sidan magasinerna vidtoge
hamnplanet ånyo. Tomten till landshöfdingebostaden samt magasinerna
med mellanliggande gränd utgjorde alltså afbrott i hamnplanet. Visserligen
vore denna del af hamnen icke den för varuomsättningen viktigaste,
men alldeles intill ena sidan af terrassen till landshöfdingebostaden hade
mindre passagerarebåtar, vedskutor och motorbåtar tilläggsplats och å andra
sidan större ångbåtar, som förmedlade trafiken med Sundsvall och andra
orter. Farleden för dessa båtar ginge alldeles intill terrassen. På ömse
sidor i omedelbar närhet af terrassen och magasinerna utmynnade kloaker.
Härigenom förorsakades, synnerligen under sommaren, obehag af stenkolsrök
och bensinlukt, särskildt vid vissa vindar, samt af orenlighet
från kloakerna.
Torget, som då det på sin tid utlades och då nuvarande bostadshuset
uppfördes — för inemot 150 år sedan — torde hafva varit tillräckligt
stort med hänsyn till stadens dåvarande folkmängd, måste numera
anses för litet. Det vore ock under de lifligare torgdagarna helt och
hållet belamradt med salustånd och landtfordon, alldeles intill residensets
fasad och ingångsport.
Till följd af dessa omständigheter måste byggnadens läge numera
anses synnerligen olämpligt och bostaden mindre användbar under sommaren.
'' Den torde ej heller varit använd såsom sommarbostad under
de senare 30 åren.
Bostadshuset bestode af tre våningar med källare under. Åt bottenvåningen
användes ena hälften till kök, rum för tjänare m. m., och den
andra hälften till landtmäterikontor. Våningen en trappa upp vore
den egentliga bostadsvåningen. Våningen två trappor upp vore endast
omkring 2 meter 10 centimeter hög. Fönstren i denna våning bestode
af endast 2 små rutor i öppningar, huggna tvärs igenom de tämligen
tjocka murarna. Rummen i denna våning kunde därför icke anses
■såsom bostadsrum enligt nutida uppfattning. Såsom sällskapsrum vore
de på grund af den ringa höjden till taket alldeles olämpliga.
Beträffande de af arkitekten grefve Cronstedt föreslagna ändringsoch
reparationsarbetena har landshöfdingen Bergenholtz framhållit behöfligheten
häraf, och förklarat att genom deras utförande bostaden
såsom sådan skulle blifva tillfredsställande, ehuru olägenheterna af det
olämpliga läget därigenom ej kunde undanröjas.
Statsutskottets Utlåtande Nr 67,
7
För att, i den man det vore möjligt, motverka dessa olägenheter
borde terrassen ombyggas och i sammanhang därmed en strandskoning
anbringas utanför densamma. De nuvarande terrassmurarna vore synnerligen
bristfälliga och de därunder invid stranden anbragta bärbjälkarna
angripna af röta. Vid lågt vatten komme dessa bjälkar och en del af
stranden upp öfver vattenytan. Häraf toge bjälkarna ytterligare skada
och vid dessa tillfällen, som vore både vanliga och långvariga, samlades
mycken orenlighet å stranden.
Genom förverkligande af det alternativa förslaget att bygga en
ny bostadsbyggnad för landshöfdingen och använda den gamla till
landtmäterikontor m. in., ansåge landshöfdingen denna fråga blifva i sin
helhet löst på ett i alla hänseenden synnerligen tillfredsställande sätt.
Den nya landshöfdingebostaden erhölle ett högt och friskt läge å en
rymlig tomt i omedelbar anslutning till landsstatshustomten samt vid
stadens vackraste gata. A dessa tomter funnes redan nu stora träd och
de lämnade utrymme för ytterligare planteringar. På andra sidan gatan
funnes eu vacker park. Det af arkitekten Johansson uppgjorda förslaget
syntes därför uppfylla alla fordringar.
Detta alternativ innebure fördelen af, att landshöfningens bostad
blefve förlagd i omedelbar närhet af tjänstelokalerna, men en ännu större
fördel vunnes därigenom, att landshöfdingen kunde använda sin bostad
äfven under sommaren, hvilket för tjänstgöringen vore af mycket stor
vikt. Då det under alla omständigheter torde vara oundgängligen nödvändigt
att anskaffa nya lokaler för landtmäterikontoret, syntes det vara
ändamålsenligast att taga den nuvarande äldre, till landsböfdingebostad
mindre lämpliga byggnaden i anspråk för detta ändamål, hvartill den
väl lämpade sig, och att uppföra en ny byggnad till bostad för landshöfdingen.
Alla sålunda anförda skäl talade för detta alternativ. Afgörandet
torde fördenskull närmast bero på kostnadsfrågan. Af öfverintendentsämbetet
hade sammanlagda kostnaden för en nybyggnad till landshöfdingebostad
och inredning af gamla bostaden till landtmäterikontor in. in.
beräknats till 225,000 kronor. Kostnaden för reparation af den nuvarande
bostadsbyggnaden och uppförande af nytt landtmäterikontor
hade beräknats till 138,500 kronor. Skillnaden utgjorde alltså i rundt
tal 85,000 kronor. Från denna summa borde emellertid afgå det belopp,
som motsvarade värdet af en bostadsvåning till uthyrning och af tre
vaktmästarbostäder. Af sistnämnda lägenheter behöfde en omedelbart
tagas i anspråk för den ene vaktmästaren vid länsstyrelsen, hvilken nu
måste hyra sig bostad. Fn lägenhet torde erfordras för landtmäteri
-
8
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
kontorets behof. Värdet af berörda våning och lägenheter syntes kunna
beräknas till 30,000 kronor. Genom försäljning af uthuset med tillhörande
tomt kunde förenämnda skillnadsbelopp minskas med ytterligare
omkring 5,000 kronor. Kostnadsskillnaden mellan de båda alternativen
skulle då nedgå till 50,000 kronor.
Därjämte har landshöfdingen Bergenholtz framhållit bland annat,
att, därest det alternativ, som afsåge uppförande af ny bostadsbyggnad,
komme till utförande, staten finge på ett ställe en större, välbelägen
tomtareal, som otvifvelaktigt komme att stiga i värde, att landshöfdingebostaden
finge ett värdigt och treflig^ läge med planteringar omkring,
att äfven det nya landsstatshuset skulle bättre framträda å den stora
gemensamma tomten, samt att å denna funnes utrymme äfven för framtida
tillbyggnader eller nybyggnad.
Landshöfdingeämbetet i Västernorrlands län har i afgifvet utlåtande
den 22 nästlidne februari erinrat, hurusom landshöfd ingen Bergenholtz
i sitt förenämnda yttrande framhållit det otidsenliga skick, hvari nuvarande
landshöfdingeresidenset befunne sig, samt dess olämpliga och i sanitärt
afseende mindre gynnsamma läge, som gjorde bostaden mindre användbar
under sommaren. Landshöfdingeämbetet har vidare anfört, att genom
dyrbara reparationer och omändringar bostaden visserligen kunde blifva
användbar, ehuru mindre ändamålsenlig, men därigenom vunnes icke förmånen
af sanitärt läge och lämplighet för bostad under sommaren. Då
den beräknade prisskillnaden, hvilken enligt hvad landshöfdingen Bergenholtz
framhållit kunde nedbringas, icke vore så synnerligt stor samt frågan
om en tidsenlig landshöfdingebostad genom reparation och ändringar
uti det gamla residenset icke kunde anses hafva fått en slutlig lösning,
ville landshöfdingeämbetet, under åberopande af hvad landshöfdingen
Bergenholtz anfört, såsom sin åsikt uttala, att det af arkitekten Johansson
upprättade förslag till nytt landshöfdingeresidens vore att föredraga
framför förslaget om den nuvarande residensbyggnadens försättande i
ett mera användbart skick.
I skrifvelse den 28 nästlidna månad till öfverintendentsämbetet har
landshöfdingen Bergenholtz anmält, att stadsfullmäktige i Härnösand
vid sammanträde den 22 i samma månad fattat beslut om ändring af
stadsplanen för vissa delar af staden, hvilket beslut innebure, förutom
annat, att en 12 meter bred strandgata skulle utläggas genom den till
landshöfdingebostaden hörande terrassen. Genom inrättandet af denna
trafikled erhölles en genare väg än den nuvarande mellan hamnen och
järnvägsstationen, å ena sidan, samt två stora stadsdelar å den andra.
Trafiken från landsorten till torget samt till hamnen och järnvägen
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
9
komme ock att till största delen framgå efter denna förbindelseled, som
blefve icke blott kortare utan äfven med hänsyn till lutningsförhållandena
bättre än den nuvarande. Härigenom torde det allmänna behofvet af
denna gata vara ådagalagdt.
Men genom framdragandet af densamma komme terrassen till
landshöfdingebostaden att blifva fullständigt spolierad. Visserligen vore
terrassen IT och gatan 12 meter bred, men, då terrassens öfverkant och
bottenplanet i byggnaden läge omkring 3 meter högre än den blifvande
gatans nivå samt gatan på grund af markförhållandena icke torde komma
att förläggas i terrassens ytterkant, kunde någon del af denna knappast
blifva kvar.
Efter genomförandet af stadsplanen i denna del komme byggnaden
att blifva fristående mellan torget och gatan utan gårdsutrymme. Därefter
måste den anses synnerligen olämplig såsom landshöfdingebostad.
Utan minsta plantering och utan ens en användbar veranda kunde den
anses så godt som oanvändbar under sommaren. Hittills hade båtar
och fartyg åtminstone icke haft rätt att lägga till midt för byggnaden
om än i dess omedelbara närhet, men efter gatans och i samband därmed
kajens framdragande förbi byggnaden funnes intet hinder därför.
Under sådana omständigheter syntes det äfven ur ekonomisk
synpunkt betänkligt att nedlägga ett större belopp på denna gamla
byggnads reparation m. m. för ett ändamål, hvartill den i alla fall vore
olämplig. Huru man än såge denna sak, vore, åtminstone enligt den
uppfattning landshöfdingen Bergenholtz hyste, det enda riktiga att nu,
då det utan allt för stor särskild kostnad kunde ske, förlägga landshöfdingens
bostad till en ny byggnad och använda den gamla till tjänstelokaler.
Framdeles komme frågans lösning otvifvelaktigt att medföra
mycket större kostnader, utan att en så lämplig tomt som den nu
erbjudna stode till buds. Där Unge staten båda de till länsstyrelsen
hörande byggnaderna — landsstatshuset och landshöfdingebostaden —■
sammanförda till samma område med möjlighet till utvidgning och
ändring, allt eftersom omständigheterna kräfde.
De förhållanden, som under den senaste tiden gjort behofvet af
ny landshöfdingebostad i Härnösand trängande och möjligt att utan allt
för stor kostnad tillgodose, nämligen krafvet på större lokaler för landtmäterikontoret,
hvartill det nuvarande bostadshuset kunde vinna användning,
och ändrandet af stadsplanen, hvarigenom den lilla plantering,
som hittills funnits vid detsamma, försvunne, syntes så otvetydigt tala
för lämpligheten af eu ny bostadsbyggnads uppförande, att landshöfdingen
Bill. till Riksd. Prof, 1910. 4 Sami. 1 Afd. 53 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
Bergenlioitz ansa ge sig- böra på det lifligaste tillstyrka detta alternativ.
Endast därigenom blefve denna fråga löst på det mest praktiska sätt.
I sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 1 innevarande
månad bär öfveriutendentsämbetet erinrat, att ämbetet, som genom nådig
remiss erhållit befallning att utlåta sig öfver eu på landtmäteristyrelsens
föranledande gjord framställning om anordnande af nya lokaler för landtmäteri
kontoret i Västernorrlands län, lämnat arkitekten grefve Cronstedt
i uppdrag att — under antagande att nytt landshöfdingeresidens komme
att i Härnösand uppföras — uppgöra förslag till användande af det
nuvarande residenset till landtmäterikontor. Det på grund häraf utarbetade
förslaget vore uppgjord t efter samråd med landtmäteristyrelsen.
Jämte öfriga handlingar har öfverintendentsämbetet öfverlämnat
stadsfullmäktiges i Härnösand protokoll den 16 november 1909 angående
upplåtelse af tomt för uppförande af en ny bostadsbyggnad för landshöfdingen.
Sedan landshöfdingen Bergenholtz, efter uppdrag af öfverintendentsämbetet
och under förutsättning af Kungl. Maj:ts och Riksdagens
godkännande, hos stadsfullmäktige gjort framställning om köp för
statsverkets räkning af staden tillhöriga tomterna nris 351 och 352 i
sjätte kvarteret samt i sammanhang därmed föreslagit, att staden skulle
i utbyte taga den till nuvarande Jandshöfdingebostaden hörande terrassen
och uthuset med tomt, hafva stadsfullmäktige enligt berörda protokoll
beslutat att till tomt för ett nytt landshöfdingeresidens i Härnösand
erbjuda tomterna nris 351 och 352 i stadens sjätte kvarter mot en
köpeskilling af 20,000 kronor. I fråga om berörda utbyte af mark ville
stadsfullmäktige i början af år 1910, eller så snart med hänsyn till
behandlingen af föreliggande förslag till ny stadsplan sådant kunde ske,
afgifva vidare yttrande.
Ifrågavarande tomter innehålla eu areal af tillhopa 4,331 kvadratmeter.
Det fordrade priset uppgår till 4 kronor 61 öre per kvadratmeter.
Den intill liggande landsstatshustomten innehåller en areal af
ungefär 4,200 kvadratmeter. Tillsammans omfatta dessa tomter alltså
8,531 kvadratmeter.
Vidare har öfverintendentsämbetet bifogat instrument öfver eu den
20 november påbörjad och den 18 december 1909 afslutad laga af- och
tillträdessyn å ifrågavarande landshöfdingebostad till utrönande af hvad
kronan kunde anses böra bekosta för samma boställes med tillhörande
terrassanläggnings laggiltiga iståndsättande, af hvilket instruments
innehåll framgår, att kronan ansetts böra verkställa reparationsarbeten
till ett uppskattadt värde af tillhopa 24,491 kronor, hvaremot
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
11
öfverintendentsämbetet icke haft annat att anmärka, än att terrassens
iordningsställande torde kunna utföras för ett kostnadsbelopp af 10,000
kronor i stället för beräknade 12,000 kronor.
Beträffande det af arkitekten Johansson utarbetade förslaget bär
öfverintendentsämbetet anfört, att detsamma i afseende på fasadbehandlingen
framlagts i två alternativ, ett med och ett utan tornbyggnad.
Den upprättade kostnadsberäkningen, slutande å 190,000 kronor, vore
uppgjord för den enklare fasaden eller den, där tornbyggnaden vore
utesluten. Kostnaden vore i allt fall beräknad så lågt, att det tilläfventyrs
torde vid arbetets verkställande blifva nödigt att något afknappa
på byggnadens dimensioner.
Den af stadsfullmäktige, såsom förut förmälts, fordrade köpeskillingen
för det tomtområde, å hvilket det nya residenset vore afsedt
att uppföras, ansåge öfverintendentsämbetet kunna betäckas antingen
genom byte af mark eller genom försäljning åt staden af jordutrymmen
vid det gamla landshöfdingeresidenset.
I fråga om lokaler för landtmäterikontoret har öfverintendentsämbetet
erinrat, att därest det gamla residenset komme att i enlighet
med arkitekten grefve Cronstedts förslag äfven hädanefter begagnas
såsom landshöfdingebostad, det blefve nödigt att anskaffa tomt och
uppföra en nybyggnad för landtmäterikontoret, hvartill komme att åtgå
för tomtinköp 10,000 kronor och för nybyggnaden — enligt hvad å
andra orter i enahanda syfte uppgjorda förslag gåfve vid handen —
cirka 50,000 kronor.
Med anledning af stadsfullmäktiges beslut om sådan ändring af
stadsplanen, att en 12 meter bred strandgata skulle utläggas genom
den till det gamla landshöfdingeresidenset hörande terrassen, gör öfverintendentsämbetet
det uttalande, att genom denna ändring, hvilken,
enligt hvad en blick på stadsplanen otvetydigt gåfve vid handen, vore
af den betydelse för staden, att densamma icke torde kunna afslås,
nämnda byggnad komme att efter ändringens genomförande beröfvas
allt gårdsutrymme, eu omständighet, som torde omöjliggöra byggnadens
användande såsom landshöfdingeboställe.
Af hvad under ärendets handläggning från olika synpunkter blifvit
anfördt till ådagaläggande af lämpligheten att uppföra ett nytt landshöfdingeresidens
i Härnösand ansåge öfverintendentsämbetet otvetydigt
framgå, att ett dylikt sätt att bereda landshöfdingen i Västernorrlands
län en tidsenlig och i öfrigt tjänlig ämbetsbostad vore att, både praktiskt
och ekonomiskt sedt, förorda. Vid anordnande af det gamla landshöfdingeresidenset
till landshöfdingebostad blefve denna i allt fall icke
12
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
fullt lämplig och husets för sin tid karakteristiska yttre utseende i
betänklig mån försämradt. Genom nämnda byggnads iordningsställande
till landtmäterikontor in. in. blefve frågan om beredande af lokal för
sagda kontor, som i hvarje händelse stode för dörren, på ett särdeles
lyckligt sätt löst. Under tiden för uppförandet af det nya residenset,
som skulle taga sin början först år 1912, kunde tillfällig bostad beredas
landshöfdingen i det gamla residensets våning en trappa upp. Med
instämmande i eljest andragna skäl för uppförandet af en ny bostadsbyggnad
för landshöfdingen ville ämbetet särskild! framhålla, att det,
enligt ämbetets mening, näppeligen kunde ifrågasättas att nedlägga
betydande kostnader på det gamla residensets omdanande till tidsenligare
landshöfdingebostad, då byggnadens terrass till följd af stadsfullmäktiges i
fråga om stadsplanen i Härnösand fattade beslut ju inom en icke aflägsen
framtid blefve erforderlig för stadens behof och byggnaden
därefter såsom fullständigt utan gårdsutrymme svårligen kunde tjäna
till boställe åt landshöfdingen. Härtill komme att, om residensets uthusbyggnad,
som vore belägen på ett genom en smal gränd afskildt
tomtområde och icke vore behöflig vid residensets apterande till landtmäterikontor
och mindre bostadslägenheter, finge försäljas och därest
vidare uppkomna besparingar å anslaget till nytt landsstatshus i Härnösand
— hvilka besparingar, äfven om af ämbetet gjord underdånig
hemställan, att af desamma måtte få bestridas den till 7,000 kronor
uppgående kostnaden för landsstatshusets utrustande med inventarier
blefve bifallen, torde uppgå till cirka 18,000 kronor — Unge användas
såsom bidrag till betäckande af kostnaden för uppförandet af det nya
landshöfdingeresidenset och till det gamla residensets omändrande i
syfte att länets landtmäterikontor där skulle erhålla lokal, denna
kostnad ingalunda kunde verka afskräckande. I detta afseende borde
jämväl beaktas den hyresvinst, som genom sistnämnda byggnads förändrande
kunde beredas statsverket.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit hade öfverintendentsämbetet
funnit sig äga anledning att hos Kungl. Maj:t i underdånighet
hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes genom nådig proposition hos innevarande
års Riksdag föreslå, dels att på extra stat måtte beviljas ett
anslag af 225,000 kronor för uppförande i enlighet med det af arkitekten
Johansson upprättade förslag enligt alternativet med enklare
fasadbehandling af nytt landshöfdingeresidens i Härnösand å därför af
stadsfullmäktige därstädes erbjudet tomtområde samt för omändring,
jämlikt af arkitekten grefve Cronstedt utarbetade förslag, af det gamla
residenset till landtmäterikontor in. in., dels att tillstånd måtte meddelas
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
13
att för angifvet pris inköpa nyssberörda tomtområde samt att till högsta
pris försälja eller utbyta den vid sistnämnda byggnad varande terrass
och uthusbyggnad med tillhörande tomtdel, dels ock att medgifvande
måtte lämnas att, till beredande af besparing i det begärda anslaget,
måtte för nu ifrågavarande ändamål få i första hand användas uppkommen
besparing å anslaget till uppförande af nytt landsstatshus i
Härnösand, hvilken besparing, som ännu icke kunde till siffran bestämmas,
icke torde komma att i något fall understiga omkring 18,000 kronor;
och borde, såsom af statsverkspropositionen framginge, köpeskillingen
för de af stadsfullmäktige erbjudna tomterna eller 20,000 kronor, hvilken
summa sedermera skulle, på sätt förut omförmälts, betäckas genom byte
eller försäljning af jord, äfvensom kostnaden för omändringen af det
gamla residenset 35,000 kronor, äskas för år 1911 med rätt att disponeras
under år 1910.
De hufvudsakligaste skäl, Indika blifvit anförda för denna frågas
lösning enligt det alternativ, som afser uppförande af ny bostadsbyggnad
för landshöfdingen i Yästernorrlands län och inredande af den nuvarande
landshöfdingebostaden till lokaler för länets landtmäterikontor m. m.
äro: den gamla bostadens ur hygienisk och trefnadssynpunkt synnerligen
ogynnsamma läge, brist på gårds- och trädgårdsutrymme vid densamma,
sedan den af stadsfullmäktige i Härnösand beslutade strandgatan blifvit
framdragen, olämpligheten i ekonomiskt hänseende att nedlägga en stor
kostnad på denna byggnads reparation och ändring, då i allt fall förenämnda
olägenheter komme att kvarstå, behofvet af större lokaler för
landtmäterikontoret samt slutligen den omständigheten att båda ifrågavarande
ändamål, nämligen tidsenlig bostad åt landshöfdingen och tillräckligt
utrymme för landtmäterikontoret, bäst och förmånligast kunde
vinnas genom utförandet af detta alternativ.
För egen del finner jag, i likhet med öfverintendentsämbetet,
starka skäl tala mot användandet af den nuvarande byggnaden såsom
landshöfdingebostad, sedan den beslutade strandgatan blifvit utlagd.
Vid sådant förhållande anser jag ej heller, att några kostnader böra
ifrågakomma för ändring eller reparation däraf i annat syfte än byggnadens
användande till lokaler för landtmäterikontoret och tillfällig
bostad för landshöfdingen m. m. enligt därom uppgjordt förslag.
Lika litet torde någon omläggning af terrassen eller uppförande af
strandskoning därutanför böra ifrågakomma. Dessa arbeten äro af
myndigheterna föreslagna såsom en nödvändig förutsättning för byggnadens
användande såsom landshöfdingebostad äfven under framtiden.
Men då denna del af tomten, på grund af det beslut stadsfullmäktige
14
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
numera fattat angående ändring af stadsplanen, lärer jämlikt § 8 i lagen
angående stadsplan och tomtindelning den 31 augusti 1907 böra afstås
för allmänt ändamål, bortfaller nämnda förutsättning för byggnadens
användande till landshöfdingebostad och därmed äfven förslaget om
dessa arbetens utförande. Blefve desamma verkställda, skulle därigenom
endast möjligheten för Härnösands stad att till skäligt pris komma i
besittning af terrassen för ett viktigt trafikändamål väsentligen försvåras
utan verklig nytta för statsverket.
Mig synes fördenskull denna fråga vinna den bästa och ändamålsenligaste
lösningen genom uppförandet af en ny byggnad till bostad åt
landshöfdingen och den gamla byggnadens användande till lokaler för
landtmäterikontor et in. in. Genom utförandet af detta alternativ, hvilket
torde få anses mest öfverensstämmande med en god och framsynt hushållning,
blefve hela frågan slutgiltigt löst. De till länsstyrelsen hörande
byggnaderna erhölle ett lämpligt läge såväl i förhållande till hvarandra
som till omgifningen samt tillräckligt och värdefullt tomtområde. Fullt
ändamålsenliga byggnader erhölles för de särskilda ändamål, hvartill de
äro afsedda. Jag anser mig därför böra i underdånighet förorda detta
alternativ.
Skillnaden i kostnad för de båda alternativen utgör enligt öfverintendentsämbetets
beräkningar (225,000—138,500 =) 86,500 kronor
(sid. 5). Härvid är dock att beakta, att värdet af våningarna en och
två trappor upp i gamla landshöfdingebostaden, hvilka skulle inredas
till en bostadsvåning att uthyras och till tre vaktmästarbostäder, icke
medräknats i denna kalkyl. Vid bedömandet af kostnadsfrågan torde
detta värde böra afräknas från prisskilhiadsbeloppet.
Kostnaderna för utförandet af det förordade alternativet beräknas
sålunda:
uppförandet af nytt bostadshus för lands
höfdingen
i Västernorrlands län..................... kronor 190,000: —
inredning af nuvarande landshöfdingebostaden
till lokaler för landtmäterikontor in. m....... „ 35,000: -—
Summa kronor 225,000: —.
Härtill kommer ett belopp af 20,000 kronor för tomten till den nya
landshöfdingebostaden. Då emellertid denna kostnad anses kunna blifva
betäckt genom försäljning af terrassen och uthuset, synes det ej nödigt,
att anslag för detta ändamål uppföres å riksstaten, utan torde beloppet
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
15
lämpligen kunna af tillgängliga medel förskotteras samt de vid nämnda
försäljning inflytande medel användas till att ersätta förskottet; och kan
vid sådant förhållande det å extra stat för år 1911 erforderliga anslag
,
. . O O
inskränkas till nyssnämnda, för ominredning af nuvarande landshöfdingebostaden
beräknade belopp af 35,000 kronor.
Ofverintendentsämbetet har föreslagit, att den besparing, som kan
beräknas uppkomma å det af 1907 års riksdag beviljade extra anslag
å 275,000 kronor för uppförande af nytt landsstatshus i Härnösand,
skulle få tagas i anspråk för nu ifrågavarande ändamål. I afseende
härå vill jag erinra, att Kung!. Maj:t enligt beslut den 25 nästlidne
februari afslagit öfverintendentsämbetets ofvan omförmälda hemställan
om användande af en del utaf nyssnämnda besparing till inköp af
inventarier för det nya landsstatshuset; och lika litet synes mig berörda
öfverskott böra anlitas för nu ifrågasatt ändamål, utan torde detsamma
höra på vanligt sätt tillgodokomma statsverket. Någon minskning af
det beräknade anslagsbehofvet, 225,000 kronor, torde alltså icke af sådan
anledning ifrågakomma.))
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom Andra kammaren af herr B. Wilson väckt motion, nr 297, däri
hemställes, att Riksdagen med afslag å Kungl. Maj:ts förevarande
proposition ville besluta aflåta en skrifvelse till Kungl. Magt med
anhållan om förnyad utredning i förevarande bostadsfråga i syfte att
utröna, om icke kostnaderna för ordnandet af landsliöfdingens i Västernorrlands
län bostad kunna nedbringas under de nu föreslagna eller
frågan lösas på det sättet, att landshöfdingen i nyssnämnda län erhölle
en lämplig hyresersättning i stället för fri bostad.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för framställningen
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Såsom af statsrådsprotokollet framgår, hafva för frågans lösningförelegat
två alternativa förslag, det ena afseende ändring och reparation
af nuvarande landshöfdingebostaden, med hvilket alternativ uppförande
af nytt hus för länets landtmäterikontor är förknippadt, samt
det andra afseende uppförande af nytt bostadshus för landshöfdingen
och det nuvarande bostadshusets inredning till landtmäterikontor m. m.
Kostnaderna för genomförandet af de olika alternativen hafva beräknats
sålunda:
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
l:o) Reparation af den gamla residensbyggnaden
och densammas användande till landshöfdinge
1
»ostad........................................................................... kronor 78,500: —
Tomt för landtmäterikontor .................................... » 10,000: —
Ny byggnad för landtmäterikontor, med ledning
af för andra städer uppgjorda detaljförslag ...... )> 50,000: —
kronor 138,500: —
2:o) Nybyggnad för landshöfdingebostaden.................. kronor 190,000: —
(Kostnaden för tomt, 20,000 kronor, hvilken
måste förskotteras af statsverket, torde motsvaras
af inkomsten vid ett eventuellt försäljande
till staden af en del af nuvarande
residenstomten.)
Ominredning af den gamla bostaden till landtmäterikontor
in. m................................................... »__ 35,000: —
kronor 225,000: —
Då nu Kungl. Maj:t aflåtit proposition i öfverensstämmelse med
det senare alternativet, synes den omständigheten, att stadsfullmäktige
i Härnösand beslutat utlägga en strandgata genom den till landshöfdingebostaden
hörande terrassen, hafva varit af afgörande inflytande
på Kungl. Maj:ts beslut. Otvifvelaktigt är ock, att den nuvarande
landshöfdingebostaden, hvilken i och för sig icke utesluter möjligheten
att genom eu reparation blifva fullt användbar såsom sådan, blifver
mindre lämplig för samma ändamål, därest stadsfullmäktiges beslut
träder i verkställighet. Genom strandgatans utläggande blifver nämligen
terrassen nära nog fullständigt spolierad och byggnaden beröfvad
gårdsutrymme, hvarförutom det till byggnaden hörande uthuset säkerligen
måste borttagas utan att tillfälle förefinnes för uppförande af ett
annat i närheten. Emellertid saknas för närvarande ej allenast visshet
om, huruvida och vid hvilken tid beslutet träder i verkställighet, utan
äfven säker kännedom om det pris, staten kan påräkna för terrassen
och uthuset jämte tillhörande tomt. Då eu utredning i hithörande delar
torde vara af vikt vid bostadsfrågans bedömande, har utskottet redan
på grund däraf ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning. Härtill kommer, att kostnaderna för uppförandet
af eu ny landshöfdingebostad synts utskottet allt för höga,
hvadan utskottet ansett nödvändigt, att dessa nedbringas. För sådant
ändamål torde den ifrågasatta utredningen jämväl böra omfatta eu
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
17
undersökning, huruvida det icke låter sig göra att genom inköp af
privat person tillhörig fastighet för mindre kostnad bereda landshöfdingen
i Västernorrlands län en lämplig bostad.
Af hvad i ärendet meddelats framgår visserligen, att den nu till
landshöfdingebostad disponibla byggnaden i sitt nuvarande skick knappast
är för sitt ändamål användbar; och skulle följaktligen genom afslag å
Kungl. Maj:ts proposition den tid, under hvilken landshöfdingen komme
att vara i afsaknad af lämplig bostad, blifva förlängd; men denna
olägenhet torde i någon mån kunna afbjälpas därigenom, att Kungl.
Maj:t förskottsvis anvisar landshöfdingen det hyresbidrag, som förhållandena
må anses påfordra.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
a) att Kungl. Majrts förevarande framställning
icke må af Riksdagen bifallas; samt
b) att herr Wilsons motion må anses härigenom
besvarad.
Stockholm den 6 maj 1910.
På statsutskottets vägnar:
G. BIKUNG.
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 53 Häft.
3
18
Statsutskottets Utlåtande Nr 67.
Reservation;
af herrar G. J. Öberg och G. G. Thor, hvilka ansett, att utskottets
motivering bort hafva följande tydelse:
»Då nu Kungl. Maj:t — — — — — — — Kungl. Maj:ts beslut.
Af utredningen framgår, att den nuvarande landshöfdingebostaden kan
genom en reparation blifva till det inre användbar, men olägenheterna
af det olämpliga läget kvarstå och blifva ännu större, därest stadsfullmäktiges
beslut träder i verkställighet. Genom strandgatans--
— — — lämplig bostad. Likaledes torde böra tagas i öfvervägande,
huruvida icke kostnaderna skulle kunna minskas genom uppförande af
ett hus, afsedt både för landtmäterikontoret och till bostad åt landshöfdingen,
samt genom det nuvarande husets försäljning eller uthyrande
till affärslokaler, något hvartill byggnaden är lämplig just med hänsyn
till dess läge.
Af hvad i ärendet---— anses påfordra.»
Det skulle här antecknas, att herrar H. Andersson, F. Berg,
A. Wiklund och K. Starbäck icke deltagit i förestående ärendes behandling
inom utskottet.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCITS’ BOKTE.-AKTIEBOLAG, 1910.