Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

1

Nr 65,

Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1910 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående anslag till uppförande af bostad för direktorn
och öfverläkaren vid allmänna barnbördshuset i Stockholm.

(2:a Afd.)

I en den 18 sistlidne mars till Riksdagen aflåten, till statsutskottets
förberedande behandling öfverlämnad proposition, nr 168, har Kungl.
Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen dels att för uppförande
af bostad för direktorn och öfverläkaren vid allmänna barnbördshuset
i Stockholm å den till nybyggnad för barnbördshuset afsedda tomtplats
å Kungl. Djurgården bevilja ett anslag af 52,000 kronor att till
statsverket återbäras i den mån vid försäljning af den barnbördshuset tillhöriga
fastigheten nr 3 kvarteret Murmästaren i Stockholm köpeskillingen
för nämnda fastighet kan komma att öfverstiga 879,500 kronor, dels ock
att af detta anslag på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 26,000
kronor.

Departementschefens anförande till berörda statsrådsprotokoll är af
följande lydelse:

»I nådig proposition (nr 156) till 1909 års Riksdag framlade Kungl.
Maj:t förslag till uppförande af nya byggnader för allmänna barnbördshuset
å visst angifvet område af Kungl. Djurgården norr om Idrottsparken.
Detta förslag innefattade jämväl uppförande af boställsbyggnad
för öfverläkaren och direktorn vid barnbördshuset för en beräknad kostnad
af 60,000 kronor.

Riksdagen biföll i hufvudsak propositionen, i hvad den afsåg bygg Bih.

till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 51 Höft. (Nr 65.) 1

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

naderna för själfva barnbördshus^;, men afslog för det dåvarande framställningen
om uppförande af förenämnda boställsbyggnad. I sistnämnda
afseende erinrade Riksdagen, hurusom, enligt hvad af vederbörande statsrådsprotokoll
framginge, meningarna varit delade ifråga om behofvet af
att direktor vore boende vid anstalten, i det att barnbördshusets direktion,
karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkollegium och universitetskanslern
ansett ett sådant behof oafvisligen föreligga, under det att medicinalstyrelsen
uttalat, att nödvändighet ej förefunnes att inom inrättningen
bereda bostad åt direktorn. Vid sådant förhållande och då Riksdagen ansåge
den för direktorsbostaden beräknade kostnaden, 60,000 kronor, synnerligen
hög samt handlingarna i ärendet icke, såvidt Riksdagen kunnat
finna, innehölle något kostnadsförslag, af hvilket berörda belopp i detalj
framginge, hade Riksdagen funnit att med frågans afgörande tillsvidare
borde kunna anstå och detta så mycket hellre, som ett uppskof med uppförandet
af ifrågavarande boställshus, som vore afsedt att utgöra en fristående
byggnad," icke torde behöfva leda till någon förändring i byggnadsplan
eller den därför uppgjorda kostnadsberäkningen i öfrigt.

Nu har emellertid barnbördshusets direktion i underdånig skrifvelse den 9
december 1909 gjort framställning om anslag för uppförande af direktorsbostad
vid barnbördshuset, enligt ett nytt, till kostnaderna reduceradt förslag.
Med anledning häraf torde jag höra redogöra för hvad som hittills
förekommit i denna byggnadsfråga. Till en början vill jag emellertid erinra
om de uppgifter,'' som åligga barnbördshuset, dess styrelse med mera.

Enligt gällande nådiga reglemente för styrelsen och förvaltningen af
allmänna barnbördshuset i Stockholm, utfärdadt den 28 januari 1898, har
allmänna barnbördshuset till ändamål dels att såsom välgörenhetsinrättning
till vård emottaga barnaföderskor under barnsängstiden dels ock att såsom
läroanstalt lämna medicine studerande tillfälle till praktisk undervisning i
barnförlossningskonsten. Undervisning i nämnda konst skall jämväl lämnas
åt behörigen antagna barnmorskelärlingar, ifall särskilda omständigheter skulle
göra sådant nödvändigt. Barnmorskeundervisningen, hvilken för närvarande
meddelas af en barnmorskelärare och en honom biträdande lärare, äger
emellertid sedan åtskilliga tiotal af år icke vidare rum vid allmänna barnbördshuset,
utan är helt och hållet förlagd till Stockholms stads barnbördshus å
Södermalm. Vid allmänna barnbördshuset böra enligt reglementet 30 sängar
för barnaföderskor alltid vara att tillgå, hvilket antal får ökas i den mån
omständigheterna medgifva. Såsom läroanstalt är allmänna barnbördshuset
i enlighet med de för karolinska mediko-kirurgiska institutet gällande stadgar
och i den ordning, särskildt meddelade föreskrifter bestämma, tillgängligt
för institutets lärjungar. Af de vid inrättningen tjänstgörande medicine
studerande böra 12 i sänder under loppet af 4 månader erhålla fri bostad

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

3

därstädes. Barnbördshusets förvaltning i ekonomiskt hänseende besörjes
af en direktion, bestående af öfverståthållaren, hvilken enligt nådigt medgifvande
den 2 juni 1908 vid semester och förfall företrädes af underståthållaren,
fyra af Kungl. Maj:t förordnade ledamöter samt ordinarie
professorn i obstetrik vid karolinska institutet. Den sistnämnde är
tillika barnbördshusets öfverläkare och direktor. I enligt med gällande
stadgar och bestämmelser för karolinska institutet hafva direktor och öfriga
lärare i obstetrik och gynekologi vid nämnda institut att i egenskap
af klinikföreståndare hvar i den ordning, som af universitetskanslern bestämmes,
bestrida läro- och sjukvården äfvensom undervisningen vid anstalten.
Sedan genom den år 1908 genomförda löneregleringen för karolinska
institutet förutvarande e. o. professuren i obstetrik och gynekologi förvandlats
till ordinarie professur, har i nådiga stadgarna för institutet den
27 november 1908 bestämts, att Kungl. Maj:t efter förslag af institutets
lärarkollegium och på hemställan af kanslern för rikets universitet förordnar
en af professorerna i obstetrik att vara öfverläkare och direktor
vid allmänna barnbördshuset, dock att den professor, som vid 1908 års
utgång innehade denna befattning, skall därmed fortfara.

Enligt af allmänna barnbördshusets nuvarande öfverläkare och direktor,
professor F. Westermark lämnad uppgift åtnjuter inrättningen afkomst af dels
en fond å 27,249 kronor 78 öre, som af sundhetskollegium redovisats år 1816,
då dess befattning med barnbördshuset upphörde, dels donationer till
sammanlagdt belopp af 183,238 kronor 75 öre. Dessa kapital få ej förminskas.

Såsom i det vid propositionen till 1909 års Riksdag fogade utdrag
af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden omnämnes, hade barnbördshusets
direktion i underdånig skrifvelse den 22 december 1906, i sammanhang
med framställning om uppförande af nya byggnader för barnbördshuset,
jämväl väckt fråga om uppförande af öfverläkarbostad invid
barnbördshuset i enlighet med af arkitekten G. Wickman uppgjorda ritningar
och kostnadsförslag. Direktionen framhöll därvid, hurusom den
kommit till den öfvertygelsen, att en anstalt af detta slag ej kunde
behörigen skötas, om direktorn icke vore därstädes boende. Det vore icke
blott den ekonomiska ledningen och tillsynen af en stor personal, som
ålåge honom, utan anstaltens egenskap af barnbördshus och klinisk
undervisningsanstalt, där arbetet påginge hela dygnet och där de allvarliga
och för undervisningen viktigaste fallen kunde inträffa på hvilken tid
som helst, fordrade med nödvändighet, att åtminstone chefläkaren vore vid
anstalten boende. Så vore också förhållandet vid liknande anstalter såväl
i de öfriga skandinaviska länderna som i Tyskland. Direktionen ansåge
sig i detta sammanhang böra erinra, att enligt ett äldre reglemente af

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

deri o april 1852 såväl direktor som dåvarande adjunkten haft bostadsvåningar
inom inrättningen, men att numera, jämlikt nådiga beslut af
den 2 februari 1872 och den 19 december 1884, hvarken direktor eller
adjunkten vore därstädes bosatta. Detta förhållande syntes emellertid
utvisa, att de medel, hufvudsakligen donationsmedel, för Indika anstalten
blifvit uppförd, äfven afsetts för läkarbostad.

Enligt förenämnda kostnadsförslag beräknades den då föreslagna öfverläkarbostaden
draga en kostnad af 53,000 kronor.

Uti sin i berörda skrifvelse gjorda hemställan om bemyndigande för
direktionen att låta uppföra ett nytt barnbördshus anhöll direktionen
tillika, bland annat, att, ehuru enligt nu gällande reglemente för styrelsen och
förvaltningen af allmänna barnbördshuset ingen skyldighet förefunnes för
barnbördshusets öfverläkare och direktor att vara boende inom inrättningen,
Kungl. Maj:t täcktes i nåder föreskrifva att, sedan den tillämnade direktorsbostaden
blifvit färdig, nuvarande och framtida innehafvare af denna
befattning skulle vara skyldiga att därstädes bosätta sig samt att den
direktor på grund af nådigt bref den 19 december 1884 tillkommande
rätt till två möblerade ram inom inrättningen därefter skulle upphöra.

Med anledning af direktionens uppgifter beträffande bostadslägenheter
inom allmänna barnbördshuset anhåller jag få meddela, att Kungl.
Maj:t den 2 februari 1872 på ansökning af dåvarande adjunkten vid barnbördshuset
N. W. Netzel rnedgaf, att denne finge, utan hinder af föreskrift
i då gällande reglemente af den 3 april 1852, hafva sin bostad utom
barnbördshuset tills vidare och så länge direktionen funne sådant utan
men för inrättningen kunna äga rum. Ofvannämnda af direktionen åberopade
nådiga bref den 19 december 1884 innefattar Kungl. Maj:ts beslut i
anledning af dåvarande direktorns för allmänna barnbördshuset, professor
A. Anderson underdåniga besvär öfver direktionens beslut att icke bifalla en
af honom med åberopande af nämnda reglemente gjord anhållan att komma
i åtnjutande af fri bostad inom inrättningen. Kungl. Maj:t fann ej skäl
att göra ändring i direktionens beslut, men anbefallde direktionen att
tillse, huruvida icke två erforderligt möblerade rum kunde inom anstalten
till tjänstgörande direktors disposition anordnas dels för mottagningar,
tentamina och andra till undervisningen hörande göromål dels ock såsom
tillfällig bostad, därest direktor vid svårare sjukdomsfall natt eller dag
nödgades under någon tid uppehålla sig vid inrättningen.

Öfver direktionens framställning i skrifvelsen den 22 december 1906
afgaf medicinalstyrelsen underdånigt utlåtande den 18 mars 1907.

Vidkommande läkarbostaden an drog därvid styrelsen, hurusom direktionen
själf upplyst, att såväl direktor som adjunkten vid inrättningen
tillförene där haft boställsvåningar. Närmare angifvet innebure de bestäm -

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

5

meker i reglementet af den 3 april 1852, som därpå hade afseende, att
boställsrum inom inrättningen, sedan öfriga utrymmesbehof blifvit tillgodosedda,
linge »beredas för direktor, eller, då så funnes lämpligt, i hans
ställe för barnmorskeläraren», samt att »adjunkten borde vara boende inom
inrättningen». Att de båda lärarna icke bott inom anstalten, antoge styrelsen
bero på att bostadslägenheternas beskaffenhet icke motsvarade deras
anspråk samt att bostädernas aflägsenhet från stadens centrala delar varit
hinderlig för deras enskilda läkarverksamhet. I förra hänseendet torde
nu intet vara att anmärka, ty den föreslagna, för sitt ändamål särskildt
afsedda läkarbostaden syntes komma att uppfylla äfven mycket högt ställda
fordringar, högre måhända än en välgörenhetsinrättning borde tillgodose.
Men i senare afseendet borde erinras, att barnbördshuset äfven på den
nya platsen skulle få ett aflägset läge. Det vore därför helt visst välbetänkt
af direktionen att påyrka skyldighet för nuvarande och blifvande
innehafvare af direktorsbefattningen att verkligen begagna bostaden, därest
den skulle komma till stånd. Men medicinalstyrelsen kunde icke till fullo
dela direktionens åsikt om nödvändigheten att direktor bodde vid anstalten.
För närvarande vore, enligt hvad styrelsen inhämtat, tjänstgöringen vid
allmänna barnbördshuset så ordnad, att direktor alternerade med extra ordinarie
professorn — vid tiden för afgifvandet af medicinalstyrelsens utlåtande
hade ännu icke löneregleringen för karolinska institutet, hvarigenom bland
andra ifrågavarande extra ordinarie professur förvandlades till professur,
genomförts — och en docent i obstetrik och gynekologi vid karolinska institutet,
så att hvar och en af dessa tre lärare skötte den kliniska undervisningen
och öfverläkargöromålen under 3 månader i sänder. Till följd
häraf uppehölles tjänstgöringen af direktor hvartannat år under 3 månader
och hvartannat under 6 månader. Den öfriga tiden befattade han sig icke
direkt med dessa uppgifter. Skulle det af direktionen åsyftade målet vinnas,
borde därför de 3 lärarna också alternera med att bo i den föreslagna
bostaden, hvilket naturligtvis vore en alltför opraktisk anordning för att
kunna ifrågasättas. Om icke tjänstgöringsförhållandena för direktor väsentligen
ändrades, funne styrelsen det af detta skäl icke nödvändigt, att
han finge bostad vid anstalten, där i alla händelser yngre läkare städse
skulle finnas till hands för att vid svåra och brådskande fall lämna den
första vården, till dess att tjänstgörande klinikchefen, såsom nu skedde,
hunne tillkallas. Medicinalstyrelsen uttalade sig därför för direktorsbostadens
uteslutande ur byggnadsplanen.

I infordradt utlåtande den 14 september 1907 bemötte direktionen
för allmänna barnbördshuset medicinalstyrelsens anmärkningar och vidhöll
sin åsikt om nödvändigheten af direktorsbostadens förläggande vid barnbördshuset.
Direktionen anförde i detta afseende följande.

6

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

Medicinalstyrelsen hade föreslagit direktorsbostadens uteslutande och
motiverat detta sitt förslag därmed, att direktor icke själf skötte hela
undervisningen, utan för närvarande delade denna med e. o. professorn
och en docent. Då direktionen, för hvilken detta förhållande ingalunda
vore obekant, ändock intagit bostad för direktor i förslaget, hade direktionen
som motiv därför anfört äfven den ekonomiska ledningen och tillsynen
af en stor personal, för hvilka direktor vore ansvarig. Direktionen
ansåge sig böra påpeka, att det alltid ansetts på sin plats, att direktor vid
serafimerlasarettet hade sin bostad inom lasarettets område, oaktadt han
delade undervisningen med 6 andra ordinarie och e. o. professorer, 2 laboratorer
och en annan lärare. Vidare hade läkarbostad ansetts nödvändig
vid de flesta lasarett i hela landet — föreståndaren för veterinärinstitutet
bodde jämväl inom inrättningen. Lika starka om ej starkare skäl
syntes direktionen föreligga för att direktor vid allmänna barnbördshuset
vore boende inom anstalten. Direktionen ansåge sig nämligen icke försvarad
med den nuvarande anordningen vid allmänna barnbördshuset, att
endast en ung amanuens, som enligt gällande bestämmelser måste ombytas
efter ett års tjänstgöring och efterträdas af eu ny, som då saknade all
erfarenhet och därtill icke ens alltid vore legitimerad läkare, vore boende
inom anstalten. Om det detta oaktadt skulle anses olämpligt att direktor
hade sin bostad inom anstalten, så måste sådan beredas för en mera stadigvarande
läkare, som därtill måste aflönas. Direktionen föreställde sig dock,
att denna anordning i flera hänsenden skulle vara föga att rekommendera.
Billigare blefve den sannolikt icke. Angående nödvändigheten af direktors
bostad och dess betydelse för skötseln af barnbördshuset ville direktionen
för öfrigt hänvisa till vid utlåtandet fogade yttranden af professorerna E.
Essen-Möller i Lund, Leopold Meyer i Köpenhamn och Kr. Brandt i Kristiania,
hvilka väl Ange anses såsom sakkunniga vid denna och hithörande
frågors bedömande.

Vid utlåtandet voro fogade uttalanden af omförmälda tre personer,
som alla framhålla önskvärdheten af att chefen för en modern förlossningsanstalt
har sin bostad i eller invid anstalten.

Innan jag fortsätter min redogörelse tillåter jag mig att med anledning
af direktionens förberörda yttrande erinra därom, att på grund af
framställning från karolinska institutets lärarkollegium i det sedermera
för Riksdagen framlagda och godtagna förslaget till nybyggnad för allmänna
barnbördshuset beredts bostad om två rum för en blifvande underläkare
vid barnbördshuset samt ett särskildt rum för den tjänstgörande läraren.

Kanslern för rikets universitet anbefalldes genom nådig remiss att,

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

7

efter hörande af karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkollegium,
afgifva underdånigt utlåtande i ärendet.

Lärarkollegiet lät ärendet förberedande behandlas af en kommitté,
bestående af karolinska institutets rektor, professorn grefve K. A. H.
Mörner samt professorerna J. V. Berg, M. J. Satin och F. Westermark.

Beträffande frågan om uppförande af bostadshus för direktor och
föreskrifvande af skyldighet för denne att bebo detsamma anförde denna
kommitté, under erinran om förberörda nådiga beslut den 2 februari 1872
och den 19 december 1884, bland annat, hurusom en del skäl syntes
kommittén tala mot direktionens förslag i förevarande afseende. I undervisningens
och sjukvårdens kraf syntes man icke kunna hämta tillräckliga
skäl för förslaget. De båda professorerna i obstetrik och gynekologi vid
institutet alternerade nämligen att handhafva undervisningen och sjukvården.
Dessutom deltoge en docent i alterneringen å den obstetriska kliniken.
De två lärare, som sålunda alternerade med den professor, som vore
direktor och öfverläkare vid barnbördshuset, finge hädanefter lika litet som
hittills betraktas såsom underordnade medhjälpare åt den senare, utan borde
hafva full själfständighet i ansvaret för och vården om undervisningen
och sjukvården. Vid inträffande behof för sjukvården vore det i främsta
rummet dessa, som hade att infinna sig. Uttalanden i annan riktning —-kommittén syftar härvid på direktionens förut omnämnda yttrande, att inrättande
af ytterligare en stadigvarande läkarbefattning vid barnbördshuset
skulle innebära en anordning, som i flera hänseenden vore föga att
rekommendera — torde endast kunna tillskrifvas obekantskap med förhållandena
vid läroverket eller åtminstone förbiseende af desamma. Tvärtom
vore det behöfligt att anställa ytterligare en biträdande läkare vid
barnbördshuset. Ej heller vore det riktigt, såsom direktionen velat göra
gällande, att den ekonomiska ledningen af barnbördshuset och uppsikten öfver
den där anställda personalen nödvändiggjorde att direktor vore boende inom
anstalten. De af direktionen åberopade förhållandena vid serafimerlasarettet
vore icke jämförliga med dem vid barnbördshuset. Det hade icke befunnits
nödvändigt att direktorn vid öfriga barnbördshus äfvensom andra stora sjukhus
i Stockholm liksom här och där annorstädes i landet bodde inom sjukhusets
område. Kommittén framhöll vidare, att kommittén ansett sig böra bestämdt
uttala sig i denna sak, ty om det funnes skäl, som gjorde uppförande af
en direktorsbostad nödvändigt, så borde därmed ock följa förpliktelse för
direktor att bo därstädes, såsom äfven direktionen föreslagit. Men då befattningen
som direktor vid barnbördshuset vore förenad med en viss professur
vid karolinska institutet, skulle förberörda förpliktelse kunna inverka
på återbesättande af denna plats. Ibland kunde detta bostadsband komma

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

att betraktas såsom en förmån, ibland åter som en olägenhet. I trots af
hvad sålunda framhållits ansåg kommittén likväl den föreslagna direktorsbostaden
böra komma till utförande. Det vore nämligen tydligt, att
tillgång till anstaltens laboratorium, journaler och dylikt mycket underlättades
för den, som bodde inom anstalten. Hans vetenskapliga arbete
kunde därigenom i hög grad befrämjas. Det vore visserligen sant, att
denna förmån skulle komma endast en af de vid anstalten arbetande lärarna
till godo, men saken vore i alla fall behjärtansvärd. Af detta från
forskningens och i följd däraf äfven från undervisningens område hämtade
skäl ansågo kommitterade det önskligt, att byggnaden komme till utförrande.
Men i så fall vore det tydligt, att allmänna barnbördshusets tillgångar,
som stode till dess förfogande i dess egenskap af en välgörenhetsinrättning,
icke kunde för detta ändamål tagas i anspråk, utan borde
kostnaderna därför obetingadt drabba statsverket. Addare ansåg kommittén
under denna förutsättning, att hvarken den ene eller den andre professorn
i obstetrik och gynekologi vid karolinska institutet borde vara förpliktad
att bo i direktorsbostaden. Rättigheten till bostaden borde då i
tur och ordning stå öppen för lärarna i ämnet, så att den kunde begagnas
af den, som betraktade den såsom en förmån. I främsta rummet
borde den tillkomma ordinarie professorn, därefter den dåvarande e. o.
professorn och i tur efter honom docent i ämnet. För bostaden syntes en
billig hyra böra betalas.

Eu af kommitténs ledamöter, barnbördshusets öfverläkare och direktor
professor Westermark reserverade sig i vissa delar mot innehållet i kommitténs
betänkande, däribland jämväl beträffande motiveringen för uppförandet
af direktorsbostaden. Westermark framhöll därvid, hurusom enligt
hans mening de af direktionen anförda skäl för bostadens uppförande
vore öfvertygande och att sålunda å ena sidan undervisningen och sjukvården
vid barnbördshusets klinik och å den andra den ekonomiska ledningen
af barnbördshuset och uppsikten öfver den där anställda personalen
med nödvändighet fordrade att direktor vore boende vid anstalten. Westermarks
egen åttaåriga erfarenhet visade detta till fullo. A^idare säger sig
Westermark hafva all anledning biträda det af öfriga kommitterade framförda,
från forskningens och undervisningens område hämtade skälet. Kommitténs
mening, att kostnaden för bostadshuset obetingadt borde drabba statsverket,
kunde Westermark icke gilla. I det ursprungliga barnbördshuset,
på sin tid beläget vid Fredsgatan, hade nämligen direktor haft boställsvåning.

Vid ärendets behandling inom karolinska institutets lärarkollegium
den 13 februari 1908 yppade sig beträffande frågan om direktorsbostaden
två olika meningar.

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

9

Den ena företräddes af professorn grefve Mörner, som visserligen förordade
uppförande vid barnbördshuset af bostad för en af de vid anstalten
verksamma lärarna, af Indika i första rummet ordinarie professorn, därefter
dåvarande e. o. professorn samt efter honom en docent borde vara
berättigad att begagna sig af bostaden utan att dock vara därtill förpliktad.
Såsom skäl för uteslutande af en dylik förpliktelse framhöll grefve
Mörner, bland annat, hurusom, enligt hvad förut påpekats, det vid barnbördshuset
under loppet af ett år funnes tre själfständiga föreståndare
för undervisningen och ledare af sjukvården, en anordning, som måste bestå
ända till dess institutet för sin undervisning finge tillgång till mer än en
obstetrisk klinik.

Den andra meningen företräddes af professorn J. E. Johansson, som
yrkade, att lärarkollegiet måtte förklara sig anse, att det för barnbördshuset,
äfven från synpunkten af dess betydelse såsom vetenskaplig institution,
vore af stor betydelse, att direktor berättigades och förpliktades att
vara där boende. Allmänna barnbördshuset vore landets förnämsta vetenskapliga
institution för obstetrik. En sådan institution borde hafva en
chef med ansvar för att något uträttades i vetenskapligt hänseende. För
närvarande funnes ingen klinisk lärare vid anstalten, som hade ett kontinuerligt
ansvar för den vetenskapliga verksamheten. Tre lärare omväxlade
och vore likställda. Det tillkomme ej den ene att framför den andre företaga
något till forskningens eller undervisningens fromma. En likställighet
af ifrågavarande art vore ägnad att gifva uppslag till slitningar och
kväfva förmågan af initiativ. Men en sådan anordning som den nuvarande
behöfde ej blifva permanent. De nuvarande bägge professorerna i obstetrik
och gynekologi komme att afgå ungefär samtidigt, hvarvid exempelvis
den anordningen kunde vidtagas, att af efterträdarna den ena blefve
chef för den obstetriska och den andra för den gynekologiska afdelningen,
hvar och en omväxlande med en docent. Anspråken på en föreståndare
för en vetenskaplig klinisk institution i våra dagar vore synnerligen stora:
forskning, undervisning och sjukvård på och utom kliniken. Ville staten
hafva den största möjliga nytta af de i dess tjänst anställda klinikcheferna,
borde staten söka i möjligaste mån länka dessa tjänstemäns intresse fast
vid de institutioner, de förestode. Ett medel härtill vore att bereda dem
bostad inom dessa anstalter. Kommittén hade tydligen befarat, att en
framstående obstetriker af hänsyn till sin privatpraktik skulle föredraga
att bo utom anstalten. Men då uppstode den frågan, huruvida det för
anstalten kunde vara en förmån att till föreståndare hafva en person, som
satte sin privatpraktik framför anstaltens intressen. Emot kommitténs
åsikt, att bostaden borde stå öppen för den af de tre lärarna, som be Bill.

till RiJcsd. Prot. 1,910. 4 Sami. 1 Afd. 51 Häft.

9

10

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

traktade den såsom en förmån, anmärkte professor Johansson, att det
borde vara klart, att om staten byggde en boställsvåning, detta hade sin
grund däri, att det för anstalten måste anses såsom en högst betydande
fördel, att vederbörande tjänsteman bodde inom densamma.

Vid anställd omröstning mellan grefve Mörn ers och professor Johanssons
förslag anslöto sig professorerna Westermark, Sundberg, Muller, Almqvist,
Jolin, Key-Aberg och Medin till sistberörda yrkande, hvaremot professorerna
Berg, Salin och Santesson understödde grefve Mörners förslag.

Uti underdånigt utlåtande den 15 april 1908 instämde universitetskanslern
i lärarkollegiets sålunda i enlighet med professor Johanssons
förslag gjorda uttalande i förevarande byggnadsfråga.

Sedan direktionen med anledning af vissa delvis redan antydda, utaf
karolinska institutets lärarkollegium och kanslern framhållna önskemål i
fråga om anordnandet af nybyggnaderna för allmänna barnbördshuset
genom nådigt beslut den 1 maj 1908 anbefallts att inkomma med förnyadt
af ritningar och kostnadsförslag åtföljdt yttrande i ärendet, öfverlämnade
direktionen med underdånig skrifvelse den 28 september 1908 af arkitekten
Wickman omarbetade och af kostnadsberäkning åtföljda ritningar för
nybyggnaderna. Enligt detta förslag upptogs för direktorsbostaden, hvilken
i det först uppgjorda förslaget, såsom förut omförmälts, beräknats draga en
kostnad af 53,000 kronor, ett kostnadsbelopp af 60,000 kronor. Direktionen,
som anmälde att Westermark förklarat sig villig underkasta sig skyldigheten att
bo i den tillämnade direktorsbostaden, afslutade sin skrifvelse med hemställan,
bland annat, att då, enligt nu gällande reglemente för styrelsen och förvaltningen
af allmänna barnbördshuset den 28 januari 1898, ingen skyldighet förefunnes
för barnbördshusets öfverläkare och direktor att vara boende inom
inrättningen, Kungl. Maj:t täcktes i nåder föreskrifva att, sedan den tillämnade
direktorsbostaden blifvit färdig, nuvarande och framtida innehafvare
af denna befattning skulle vara skyldiga att därstädes bosätta sig
samt att den direktor på grund af nådiga brefvet den 19 december 1884
tillkommande rätt till två möblerade rum inom inrättningen därefter skulle
upphöra.

Den af direktionen i sistnämnda skrifvelse tillika gjorda hemställan
om uppförande af nya byggnader för allmänna barnbördshuset föranledde
den nådiga proposition till 1909 års Riksdag, hvarom jag i början af mitt
anförande erinrat.

Vid underdånig föredragning af ärendet inför Kungl. Maj:t den 26 mars
1909 anförde dåvarande departementschefen rörande frågan om direktorsbostaden
följande.

»Visserligen har medicinalstyrelsen uttalat, att nödvändighet ej föreligger
att inom inrättningen bereda bostad åt direktor, men då det med

OO o ''

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

11

afseende å hvad såväl direktionen för allmänna barnbördshuset som karolinska
institutets lärarkollegium och universitetskanslern anfört, hvilket
vinner stöd af uttalanden från specialister inom området, torde för barnbördshuset
både såsom vetenskaplig institution och undervisningsanstalt
äfvensom för ett effektivt öfvervakande af anstaltens ekonomi vara ändamålsenligast,
att direktor är bosatt vid anstalten, finner jag mig böra biträda
det framställda förslaget äfven beträffande direktorsbostaden. I barnbördshusets
reglemente, som i händelse af Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall
till hvad jag i det följande ämnar föreslå torde i åtskilliga hänseenden
tarfva omarbetning, bör då stadgas skyldighet för direktor att taga sin
bostad vid anstalten. En dylik skyldighet är, enligt hvad direktionen
upplyst, nuvarande direktor villig att underkasta sig.

Med hänsyn därtill att direktor för närvarande icke åtnjuter bostadsförmån
skulle kunna ifrågasättas, huruvida han ej, då sådan förmån nu skulle
beredas honom, borde vidkännas något afdrag å sina löneförmåner såsom professor
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet. Härtill vill jag erinra,
att direktor icke åtnjuter någon särskild aflöning för sin befattning med
barnbördshuset, där nu patientantalet skulle mer än fördubblas. Jag anser
därför ej att afdrag för bostadsförmånen bör äga rum. Ytterligare stöd
härför finner jag i förhållandena vid serafimerlasarettet, där en af karolinska
institutets professorer, utan afkortning af sin lön vid institutet,
såsom öfverkirurg uppbär 1,500 kronor årligen och såsom direktör åtnjuter
årligt arfvode af 300 kronor jämte förmånen af boställsrum, lyse och bränsle.»

Sedan Riksdagen, såsom förut nämnts, icke funnit skäl bifalla Kungl.
Maj:ts framställning i hvad den afsåg boställsbyggnad åt öfverläkaren, har
nu barnbördshusets direktion, enligt hvad jämväl ofvan omförmälts, inkommit
med nytt förslag till sådan byggnad, därvid direktionen reducerat
boställshusets rum både i afseende å antal och storlek, så att den beräknade
kostnaden minskats från 60,000 kronor till 48,000 kronor.

Direktionen framhåller därvid, att direktionen fortfarande vore af den
bestämda mening, att den ekonomiska ledningen af barnbördshuset och
öfverinseendet öfver en stor personal nödvändigt fordrade, att direktor vore
boende vid anstalten, för hvilken mening såväl karolinska institutets lärarkollegium
som universitetskanslern framlagt särdeles viktiga skäl. Direktionen
hade därför låtit arkitekten Wickman uppgöra nya ritningar och kostnadsberäkningar
till sådan bostad med förberörda reducering af kostnaden. En
ej obetydlig minskning i utgifter skulle, enligt direktionens åsikt, kunna
göras, därest anbud å boställshusets uppförande kunde infordras samtidigt
med anbud å barnbördshusets öfriga byggnader, hvarjämte flera med byggnadsföretaget
förenade arbeten såsom grundläggning, terrassering och pla -

12

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

nering, därvid bergssprängning icke torde kunna undvikas, skulle störa
och menligt inverka på anstaltens patienter, om byggnadsarbetet å direktorsbostaden
skulle uppskjutas-, tills den nya anstalten hunnit tagas i bruk,
en tidpunkt, som i anseende till det nuvarande barnbördshusets bristfälliga
skick vore högeligen efterlängtad.

O Ö O ö

På grund häraf och med åberopande af hvad direktionen förut i sina
underdåniga skrivelser den 22 december 1906 och den 28 september 1908
i detta ärende anfört, har direktionen nu hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes
dels bemyndiga direktionen att vid det tillämnade allmänna barnbördshuset
å Kungl. Djurgården uppföra ett boställshus för anstaltens direktor
i enlighet med de senast uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna
med rätt för direktionen att vidtaga de mindre förändringar och tillägg,
som under arbetets gång kunde finnas lämpliga, dels ock för detta ändamål
af 1910 års Riksdag äska ett extra anslag å 48,000 kronor, att till
direktionen utbetalas under år 1911.

Öfver sistnämnda framställning hafva medicinalstyrelsen, universitetskanslern
samt öfverintendentsämbetet afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden,
dagtecknade respektive den 12 och den 29 januari samt den 8
februari 1910.

Medicinalstyrelsen har därvid, under erinran om sin förut i ämnet
intagna ståndpunkt och skälen därtill, vidare anfört, att styrelsen, som
funne de af direktionen nu andragna skäl tala för önskvärdheten af bifall
till direktionens förslag, ville, under förutsättning att skyldighet att själf
begagna bostaden ålades direktor för anstalten, i underdånighet hemställa
om aflåtande af nådig proposition i ärendet i öfverensstämmelse med hvad
direktionen anhållit.

Universitetskanslern har i ärendet hört karolinska institutets lärarkollegium,
hvithet, under erinran att frågan behandlats vid förut omförmälda
kollegiesammanträde den 13 februari 1908, såsom en sammanfattning af
hvad då inom kollegiet uttalats, anfört, att kollegiet ansåge det vara af
stor betydelse för den vetenskapliga forskningen vid anstalten att professor
där vore boende; och ansåge sig lärarkollegiet därför böra hemställa
att bostad uppfördes för allmänna barnbördshusets direktor samt att denne
måtte förpliktas bo därstädes, dock med rätt för Kungl. Maj:t att för särskilt
fall medgifva, att bostaden upplätes åt annan vid anstalten verksam
lärare.

Med öfverlämnande af kollegiets berörda yttrande har universitetskanslern,
jämte förmälan, att han icke hade något att för egen del tilllägga
till detsamma, förordat direktionens framställning till bifall.

Statsutskottets Utlåtande Nr 65,

18

Öfverintendentsämbetet bär förmält sig icke äga orsak att framställa
någon anmärkning mot de nu föreliggande ritningarna till direktorsbostaden.
Hvad åter anginge den beräknade byggnadskostnaden — som utgjorde
allenast 20 kronor per kubikmeter med byggnadens böjd räknad
från marklinjen — syntes denna vara, särskilt med hänsyn därtill att
åtskilliga å-priser vore satta väl lågt och att vissa utgiftsposter vore helt
uteglömda, allt för knapp och torde böra höjas med 4000 kronor eller
från 48,000 kronor till 52,000 kronor; och ville ämbetet i detta sammanhang
framhålla, att efter dess mening ytterligare inskränkningar i omhandlade
ritningsförslag icke lämpligen kunde göras, då förslaget torde
få anses snarare under- än öfverstiga de fordringar på utrymme, bekvämlighet
och utstyrsel, som i boställslägenheter med motsvarande anspråk
torde få betraktas såsom berättigade.

Någon anledning att nu beträffande frågan om uppförande af bostad för
öfverläkaren och direktorn vid allmänna barnbördshuset frångå den ställning,
Kungl. Maj :t förlidet år intog, torde så mycket mindre förefinnas, som
äfven medicinalstyrelsen, hvilken myndighet tidigare ställt sig afvisande
i denna punkt, numera anslutit sig till direktionens öfver barnbördshuset
föreliggande förslag.

Kostnaderna för byggnadens uppförande, hvilka i Kungl. Maj:ts år
1909 framlagda proposition i ämnet beräknades till 60,000 kronor och
som Riksdagen då fann anmärkningsvärd! höga, hafva nu tack vare en
del reduceringar nedbringats till 52,000 kronor. Detaljerna i förslaget
framgå af ett i ärendet ingifvet kostnadsförslag. Då öfverintendentsämbetet
vid sin granskning af det föreliggande förslaget funnit detsamma
i afseende å utrymme, bekvämlighet och utstyrsel snarare under- än öfverstiga
de fordringar, som kunna ställas på en bostadslägenhet af ifrågavarande
slag, torde det icke vara möjligt att ytterligare inskränka kostnaderna,
hvilka emellertid utan olägenhet lära kunna fördelas på två år.

Om byggnaden alltså bör komma till utförande i enlighet med det nu framlagda
förslaget, synas flera skäl tala för att ej uppskjuta med bostadshusets
uppförande. Det ligger ju i öpppen dag, att byggnadsarbetena kunna
utföras billigare nu i sammanhang med nybyggnadsarbetet för själfva
barnbördshuset, än om de skulle verkställas vid en senare tidpunkt. Härtill
kommer, att sedan barnbördshuset val tagits i besittning för sitt ändamål,
sprängningar och timring i dess omedelbara närhet måste inverka
synnerligen störande på i anstalten intagna patienter.

Den af karolinska institutet för behandling af allmänna barnbördshusets
nybyggnadsfråga tillsatta kommittén har i afseende å utgifterna

14

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

för den tillämnade direktorsbostaden framhållit, att desamma uteslutande
borde falla på statsverket, detta som en konsekvens af kommitténs förutberörda
i ärendet gjorda uttalande, att förnämligast hänsyn till den
vetenskapliga forskningen motiverade byggnadens uppförande. I själfva
verket torde det praktiskt taget vara likgiltigt, hvilken ståndpunkt man
intager till denna fråga, då ju kostnaderna alltid i första hand måste
gäldas med statsmedel och föga utsikt torde vara att af anstaltens för

0 o

byggnadsändamål disponibla tillgångar, hvilka redan genom 1909 års
Riksdags beslut ifråga om nybyggnaden för själfva barnbördshuset bundits
vid detta företag, återfå någon del af ett eventuellt statsanslag. Riksdagen
beviljade nämligen år 1909 för barnbördshusets nybyggnad ett belopp af
304,640 kronor, hvilken summa dock skulle återbäras till statsverket i den
mån köpeskillingen för barnbördshusets nuvarande fastighet i kvarteret
Murmästaren, hvars beräknade värde, 574,860 kronor, ansetts såsom ett
minimibelopp, kunde komma att öfverstiga sistnämnda summa. Man torde
väl knappast kunna antaga en sådan stegring af tomtprisen, att sagda
köpeskilling skulle komma att öfverskrida summan af nämnda två belopp,
574,860 kronor och 304,640 kronor eller 879,500 kronor. Skulle emellertid
mot förmodan så inträffa, synes det mig icke obilligt, att öfverskottsmedlen
användas till gäldande af kostnaderna för direktorsbostaden. Ty äfven
om dess uppförande väsentligen motiveras af omsorg om den vetenskapliga
forskningen, måste det väl dock anses som en fördel för barnbördshuset
att hafva ledaren af dess ekonomiska förvaltning nära till hands.

Det har i ärendet ifrågasatts, huruvida det vore lämpligt att direkt
ålägga öfverläkaren att vara bosatt i den tilltänkta direktorsbostaden. Man
synes hafva befarat, att en eljest för platsen lämplig person af hänsyn
till sin enskilda praktik skulle befinnas obenägen att åtaga sig befattningen

1 fråga, om han skulle vara nödgad att taga sin bostad inom barnbördshusets
område. I det vid 1909 års proposition i ämnet fogade statsrådsprotokoll
uttalade sig dåvarande departementschefen för att en sådan förpliktelse
borde åläggas öfverläkaren vid anstalten. Det synes äfven mig,
som om förut antydda farhåga skulle vara väsentligt öfverdrifven. Det
nya barnbördshuset kommer ju att uppföras på en plats, som endast befinner
sig på några minuters afstånd från det stora och välbyggda Östermalm,
och som genom spårväg står i bekväm förbindelse såväl med Vasastaden
som andra stadsdelar. Det torde därför vara ställdt utom allt
tvifvel, att barnbördshusets öfverläkare utan svårighet skall kunna förskaffa
sig all den enskilda praktik, hans tjänst medgifver honom att sköta.
Härtill kommer att, äfven efter de i det föreliggande förslaget gjorda

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

15

reduceringar, den tillämnade direktorsbostaden såväl i fråga om utrymme
som i åtskilliga andra afseenden synes erbjuda afsevärda förmåner.

Min företrädare i statsrådsämbetet har i det vid 1909 års proposition
i ämnet fogade statsrådsprotokoll upptagit frågan, huruvida öfverläkaren
för förmånen af fri bostad, värme och belysning borde vidkännas något
afdrag på sin lön såsom professor vid karolinska institutet. I likhet med
honom och på de af honom åberopade skäl anser äfven jag mig böra besvara
denna fråga nekande.»

Det i Kungl. Maj:ts proposition till 1909 års Riksdag angående uppförande
af nya byggnader för allmänna barnbördshuset framställda förslaget
att i sammanhang härmed jämväl bygga bostadshus för direktor vid
anstalten, hvilket förslag emellertid icke vann Riksdagens bifall, har genom
nu förevarande proposition åter framlagts till Riksdagens pröfning. Såsom
i statsrådsprotokollet erinras var det hufvudsakliga skälet till 1909 års
Riksdags ställning till frågan Riksdagens åsikt, att då vederbörande myndigheters
meningar angående behofvet af bostaden vore delade samt dessutom
kostnaderna för byggnaden synnerligen höga, med byggnadsfrågans
afgörande borde tillsvidare kunna anstå. Sedan emellertid numera medicinalstyrelsen,
som förut icke ansett något oafvisligt behof af den föreslagna
byggnaden föreligga, funnit skäl tala för önskvärdheten af bifall
till byggnadsförslaget samt hemställt om proposition i ämnet, anser sig
utskottet icke vidare böra motsätta sig uppförandet af en byggnad för
ifrågavarande ändamål. Utskottet vill dock, i anledning af hvad af karolinska
institutets lärarkollegium framhållits angående önskvärdheten af att
två chefer vid anstalten anställdes, en för den gynekologiska och en för den
obstetriska afdelningen, icke underlåta att här uttala sin bestämda förväntan,
att hur än denna angelägenhet må komma att i framtiden ordnas,
några ytterligare kraf på boställsbyggnader för vid anstalten tjänstgörande
personal icke må varda uppställda.

Beträffande den beräknade kostnaden har denna nu nedbragts från det
år 1909 äskade beloppet 60,000 kronor till 52,000 kronor. Utskottet har
emellertid funnit äfven detta sistnämnda belopp väl högt och håller före,
att en för sitt ändamål fullt tillfredsställande byggnad bör kunna uppföras
för mindre kostnad. Ett särskildt stöd för denna sin uppfattning finner
utskottet i den omständigheten, att öfverläkarebostaden vid det nya hospital
vid Östersund, om hvars uppförande Kungl. Maj:t gjort framställning till
innevarande Riksdag, ehuru synnerligen rymligt tilltaget, icke beräknats
betinga högre kostnad än 40,600 kronor. Vid sådant förhållande lärer ett
till 45,000 kronor nedsatt anslag kunna vara fullt tillräckligt för sitt ändamål.

Utskottets

yttrande.

16

Statsutskottets Utlåtande Nr 65.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må för uppförande af bostad för direktorn
och öfverläkaren vid allmänna barnbördshuset i
Stockholm å den till nybyggnad för barnbördshuset
afsedda tomtplats å Kungl. Djurgården bevilja ett anslag
af 45,000 kronor att till statsverket återbäras, i den
mån vid försäljning af den barnbördshuset tillhöriga
fastigheten nr 3 kvarteret Murmästaren i Stockholm
köpeskillingen för nämnda fastighet kan komma att öfverstiga
879,500 kronor, samt att af detta anslag på extra
stat för år 1911 anvisa ett belopp af 22,5000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservationer:

af herrar friherre J. G. Beck-Friis, C. Persson, F. TF. Thorsson, P.
Olsson, J. A. Sjö, G. Odqvist, A. Ekman, K. V. Rydén, J. Ström, E. A.
Nilson, C. G. Thor och A. P. Gustafsson, hvilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»De hufvudsakliga skäl, som föranledde 1909 års Riksdag att afslå det
då föreliggande förslaget om uppförande af boställsbyggnad för direktor
vid ifrågavarande anstalt, nämligen ovissheten om det vore nödvändigt, att
föreståndaren vore boende vid anstalten samt den höga byggnadskostnaden
äga för utskottet allt fortfarande gällande kraft. Utskottet har nämligen
icke af hvad i ärendet förekommit, sedan detsamma behandlades vid sistlidne
riksdag, kunnat blifva öfvertygadt om att en nödvändighet af ofvan
angifven art verkligen föreligger samt har under alla omständigheter äfven
nu funnit den beräknade kostnaden, ehuru nedbragt från 60,000 kronor
till 52,000 kronor vara alldeles för hög för en byggnad för ifrågavarande
ändamål. På grund häraf får utskottot hemställa,

att Kungl. Maj:ts föreliggande proposition icke må
af Riksdagen bifallas.»

Det skulle här antecknas, att herrar H. Andersson, F. Berg och A.
Wiklund icke deltagit i förestående ärendes behandlig inom utskottet.

Stockholm, Ivar Hjeggströms Boktryckeri A. B., 1910.