Statsutskottets Utlåtande Nr 52.

1

Nr 52.

Ankom till Riksdagens kansli den 29 april 1910 kl. 3 o. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.-ts i statsverkspropositionen
under fjärde hufvudtiteln gjorda framställningar
angående anslagen dels till krigshögskolor och dels till
åld er stillägg. (l:a Afd.)

l:o) I den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Majt under riksstatens
fjärde hufvudtitel i punkten 11 föreslagit Riksdagen att, med
godkännande af det vid statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
för den 14 januari 1910 (bil. nr 57) fogade förslag till ny
stat för artilleri- och ingenjörhögskolan samt af däri omförmälda villkor
och bestämmelser för åtnjutande af de i staten för vaktmästarne
upptagna aflöningsförmåner, höja anslaget till krigshögskolor, nu 91,555
kronor, med 500 kronor till 92,055 kronor.

Angående denna framställning har föredragande departementschefen
uti förenämnda statsrådsprotokoll anfört följande.

»Under anslaget till krigshögskolor finnas upptagna: krigshögskolan
med 43,605 kronor samt artilleri- och ingenjörhögskolan med 47,950
kronor, tillhopa således 91,555 kronor.

Endast beträffande artilleri- och ingenjörhögskolan har någon ändring
blifvit ifrågasatt.

Den nu gällande staten för sistnämnda högskola upptager såsom betjäning,
förutom en maskinist, dels en väbel, tillika förste vaktmästare,
med lön 1,000 kronor och tjänstgöringspenningar 300 kronor, dels ock
en andre vaktmästare med arfvode 900 kronor. Därjämte är bestämdt
genom den vid staten fogade anmärkning 3, att tjänstgöringspenningar
åtnjutas endast under verklig tjänstgöring, och genom anmärkning 4,
att, om någon af betjäningen åtnjuter bostad jämte vedbrand och dessa
förmåner icke tillkomma honom såsom portvakt eller för andra åligganden
utöfver tjänsten, böra desamma till ett värde af 150 kronor inräk Bih.

till Bilcsd. Prot. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 43 Häft. (Nr 52.) 1

Angående
anslaget till
krigshögskolor.

2 Statsutskottets Utlåtande Nr 52.

nas under lönen eller arfvodet, och utgår då lönen för förste vaktmästaren
med 850 kronor och arfvodet för andre vaktmästaren med
750 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 13 januari 1908 anmälde chefen för
ifrågavarande högskola, att den vid högskolan anställde väbeln och
förste vaktmästaren under det föregående aret aflidit och att chefen
därför dels beordrat andre vaktmästaren att, med afstående af honom
tillkommande aflöning såsom andre vaktmästare, tillsvidare upprätthålla
den ledigblifna befattningen mot åtnjutande af de för denna i stat uppförda
aflöningsförmåner, dels ock anställt en extra vaktmästare att likaledes
tillsvidare mot åtnjutande af det åt andre vaktmästaren i stat anslagna
arfvodet förrätta dennes tjänst; och anhöll chefen tillika, att berörda
anordningar måtte få fortfara, i afvaktan på den omreglering,
som borde vidtagas beträffande dessa befattningars löneförmåner. Genom
nådigt beslut den 21 februari 1908 biföll Eders Kungl. Maj:t denna
hemställan.

Såsom nyss blifvit antydt, berörde chefen för högskolan uti nämnda
underdåniga skrifvelse den 13 januari 1908 tillika önskemålet af en omreglering
af vaktmästarbefattningarna och därmed förenade lönevillkor.
Och anförde han i sådant afseende, att i följd af högskolans stora och
delvis till olika byggnader inom artillerigården förlagda lokaler och de
mångsidiga göromålen, särskild! inom de kemiska och fysiska laboratorierna,
kunde det erforderliga antalet vaktmästare icke beräknas till mindre
än två eller det hittills brukliga, nämligen en förste vaktmästare och en
andre vaktmästare. Då däremot några väbel i denna egenskap tillkommande
göromål icke förekomme vid högskolan, syntes denna befattning
icke mera vara behöflig, utan borde densamma afskaffas. Beträffande
lönevillkoren ville chefen föreslå, att dessa måtte bestämmas i enlighet
med de grunder, som senast tillämpats inom arméförvaltningen, eller
till förste vaktmästaren lön 900 kronor, tjänstgöringspenuingar 450 kronor
och ortstillägg 150 kronor samt till andre vaktmästaren lön 700
kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägg 150 kronor, med
bibehållen rätt till bostadslägenhet med vedbrand utan afdrag i löneförmåner
för den af dessa vaktmästare, som tjänstgjorde såsom portvakt
vid högskolans lokaler.

Uti skrifvelse den 16 oktober 1909 har nu chefen för artilleri- och
ingenjörhögskolan med anmälan, att de förut berörda, af Eders Kungl.
Maj:t godkända, tillfälliga anordningarna angående upprätthållande tillsvidare
af ifrågavarande tjänstebefattningar fortfarande ägde bestånd,

Statsutskottets Utlåtande Nr 52.

3

tillika gjort framställning om ändring af högskolans stat i enlighet med
de af honom uti omförmälda underdåniga skrifvelse den 13 januari 1908
gjorda uttalanden. Såsom ytterligare skäl för en sådan framställning
har han därvid framhållit, att de för dessa befattningar i högskolans
stat anslagna löneförmåner väsentligt understege dem, som efter omreglering
numera brukade utgå för dylika befattningar, samt att de nuvarande
innehafvarna af befattningarna ifråga icke kunde beredas rätt
till pension, förrän de blefve i vanlig ordning tillsatta.

Arméförvaltningens civila departement, som på grund af nådig remiss
den 26 oktober 1909 yttrat sig i ärendet, har i hufvudsak tillstyrkt
det framställda löneregleringsförslaget, därvid dock departementet
föreslagit, att vaktmästare borde efter fem års tjänstgöring komma
i åtnjutande af ålderstillägg med 100 kronor.

I fråga om anmärkning 4 vid staten för högskolan har departementet
ansett denna lämpligen böra erhålla följande förändrade lydelse: »Därest

vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt
bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom
utgå, h varjämte å lönen afdragas 100 kronor årligen. Tillkommer dylik
förmån maskinisten i denna hans egenskap, nedsättes hans arfvode
till 1,050 kronor.»

Departementet har vidare framhållit, att för åtnjutande af de föreslagna
aflöningsförmånerna borde fastställas enahanda villkor och bestämmelser,
som i sådant afseende vid 1909 års Riksdag blifvit fastställda
för innehafvare af civil beställning med lön på stat vid generalstaben.

Då det synes mig berättigad^ att nu ifrågavarande vaktmästare
komma i åtnjutande af samma löneförmåner, som enligt de af Riksdagen
gillade normer i allmänhet äro gällande för vaktmästare i de omreglerade
ämbetsverken i hufvudstaden och som genom beslut vid 1909 års
Riksdag blifvit bestämda för motsvarande befattningar inom generalstaben,
får jag i underdånighet tillstyrka den föreslagna löneregleringen.

Af skäl, som chefen för justitiedepartementet anfört ifråga om vaktmästarna
vid fångvårdsstyrelsen, anser jag dock, dels att förste vaktmästaren
vid artilleri- och ingenjörhögskolan bör komma i åtnjutande
af ett ålderstillägg å 200 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst, dels
ock att andre vaktmästaren bör erhålla ett första ålderstillägg efter 5

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 52.

års och ett andra ålderstillägg efter 10 års väl vitsordad tjänst, hvardera
ålderstillägget å 150 kronor. Enligt vanliga beräkningsgrunder
kommer härigenom att vållas en ökning: i

200+(2 x 150]

anslaget till ålderstillägg af

250 kronor.

Lika med arméförvaltningens civila departement anser jag, att de
villkor och bestämmelser, som, beträffande innehafvare af civil beställning
med lön på stat, fastställts för åtnjutande af de i den af Riksdagen
godkända och af Eders Kungl. Maj:t fastställda nya aflöningsstaten för
generalstaben upptagna aflöningsförmåner, böra, med undantag af föreskriften
om viss tjänstgöringstid dagligen, i tillämpliga delar blifva
gällande äfven för vaktmästarne vid artilleri- och ingenjörhögskolan, i
händelse deras aflöningsförmåner omregleras efter enahanda grunder,
som i nämnda aflöningsstat blifvit tillämpade.

På grund af hvad sålunda förekommit, har jag låtit upprätta förslag
till ny stat för artilleri- och ingenjörhögskolan, slutande å 48,450
kronor, eller 500 kronor mer än den nu gällande.>

Mot förevarande framställning har utskottet icke funnit annat att
erinra än att utskottet ansett ålderstilläggen åt vaktmästarna böra nedsättas
i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen beslutat i fråga om
ålderstillägg åt vaktmästarna vid fångvårdsstyrelsen och följaktligen
utgå, ålderstillägget åt förste vaktmästaren med 100 kronor, samt de
båda ålderstilläggen åt andre vaktmästaren med hvardera 100 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må

a) godkänna stat för artilleri- och ingenjörhögskolan
af den lydelse, bilaga nr 57 vid statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden den 14 januari
1910 utvisar; dock att förste vaktmästarens ålderstillägg
bestämmes till 100 kronor samt hvart och ett
af andre vaktmästarens ålderstillägg likaledes till 100
kronor:

b) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i staten för vaktmästarna upptagna
aflöningsförmåner, nämligen

att vaktmästare vid artilleri- och ingenjörhögskolan
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som
kan föranledas af möjligen inträdande förändring af

Statsutskottets Utlåtande Nr 52.

5

högskolans arbetssätt eller eljest i allmänhet varda
stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig att,
med bibehållande af den aflöning han innehar, efter
ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål;

att med vaktmästarbefattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att. med sådan befattning ej heller må förenas
anställning hos verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,
eller annan tjänstebefattning af hvad slag
som helst, så framt ej uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande anställning eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig^ för
tjänstgöringen såsom vaktmästare vid artilleri- och
ingenjörhögskolan, chefen för samma skola finner anställningen
eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas
och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för
den tid, vederbörande vaktmästare verkligen tjänstgjort,
men för den tid, han varit från tjänstgöring
befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen; att

den, som af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstilllägget,
men att den, som undfår ledighet för svag
hälsas vårdande eller enskilda angelägenheter eller i
behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest
är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till vaktmästare för tid,
hvarunder han al hållit sig från tjänstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunnat styrka giltigt förfall;

_ att, där vaktmästare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,
som icke pröfvas böra användas till befattningens uppe -

6

Statsutskottets Utlåtande Nr 52.

hållande, skall under tiden innehållas, såvida det ej
befinnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehafvande af vaktmästarbefattning är i staten
medgifven, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att
innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den
tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt tjänsten, och för andra
förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare
fem år på samma villkor, under iakttagande,
hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår,
att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande
befattningens innehafvare därvid tillgodoräknas den
tid, han före den nya aflöningsstatens trädande i kraft
i afvaktan på ifrågavarande lönereglering uppehållit befattningen
;

att likväl vaktmästare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått
den lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom
till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen
äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i sådant afseende är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af beställning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till
befattningen stadgadt;

c) förklara, ej mindre att en hvar, som med eller
efter 1911 års ingång tillträder vaktmästare fattning
vid högskolan, skall vara pliktig underkasta sig nu
omförmälda villkor och bestämmelser;

än äfven att förutvarande innehafvare af dylik
beställning, hvilken icke före den 1 november 1910
anmäler, att han vill underkasta sig den nya aflönings -

Statsutskottets Utlåtande Nr 52.

7

staten samt nämnda villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen kan därtill förbindas, skall varda
bibehållen vid honom dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom vid den rätt till pension, som dittills
må hafva tillkommit honom; samt

d) höja anslaget till krigshögskolor, nu 91,555
kronor med 500 kronor, till 92,055 kronor.

2:o) I den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t under riksstatens
fjärde hufvudtitel i punkten 6 föreslagit Riksdagen att höja
anslaget till ålderstillägg, nu 81,400 kronor med 1,150 kronor, till
82,550 kronor.

Enligt hvad af det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll öfver
landtförsvarsärenden för den 14 januari 1910 inhämtas har den äskade
förhöjningen i detta anslag påkallats dels i anledning af den under
punkt 17 af propositionen gjorda framställning om tillsättande af sex
fortmaskinister vid Bodens fästning med två ålderstillägg å lönen å
150 kronor, i öfverensstämmelse hvarmed under förevarande anslag
upptagits ålderstillägg åt dem med 900 kronor; dels ock i anledning
af Kungl. Maj:ts under punkt l:o här ofvan upptagna förslag, i enlighet
med hvithet under ifrågavarande anslag upptagits ålderstillägg åt
två vaktmästare vid artilleri- och ingenjörhögskolan med 250 kronor.

Sedan Riksdagen numera behandlat den under förenämnda punkt
17 gjorda framställning och därvid medgifvit tillsättandet af sex fortmaskinister
vid Bodens fästning med två ålderstillägg å lönen å 150
kronor, har utskottet icke funnit något att erinra mot den i anledning
häraf äskade ökningen i förevarande anslag.

Beträffande därefter den på grund af ålderstillägg för vaktmästarne
vid artilleri- och ingenjörhögskolan ifrågasatta förhöjning af detta anslag,
hvilken beräknats efter ett ålderstillägg å 200 kronor åt förste vaktmästaren
samt två ålderstillägg å 150 kronor åt andre vaktmästaren,
har utskottet, som i moment 1 här ofvan föreslagit, att hvart och ett
af de äskade ålderstilläggen måtte utgå med allenast 100 kronor, hvarigenom
enligt den af departementschefen angifna beräkningsgrunden
skulle vållas en ökning i anslaget till ålderstillägg af 100 + (2xl00)

2 =

150 kronor, funnit ålderstilläggen åt dessa vaktmästare betinga en ökning
i detta anslag af allenast sistnämnda belopp.

Angående
anslaget till
ålderstillägg.

8

Statsutskottets Utlåtande Nr 52.

På grund häraf får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må höja det å riksstatens fjärde
hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget till ålderstillägg,
nu 81,400 kronor med 1,050 kronor, till 82,450 kronor.

Stockholm den 29 april 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1910