Statsutskottets Utlåtande Nr 38.
1
Nr 38.
Ånkom till Riksdagens kansli den 15 april 1910 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.is proposition angående
anvisande af medel till lönefyllnad åt vikarien för tjänstledige
kassören och bokhållaren hos fångvårdsstyrelsen
Walter Engblom.
(3:e Af cl.)
Uti en till Riksdagen den 21 januari innevarande år afbiten, till
statsutskottet för förberedande behandling öfverlämnad proposition, nr 55,
har Kungl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af protokollet
öfver justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
medgifva, att från det under andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslag
till fångars vård och underhåll må utgå dels det belopp af 750 kronor,
som jämlikt kungl. bref den 16 juli 1909 af statskontoret under förskottstitel
utbetalts till fångvårdsstyrelsen såsom lönefyllnad till vikarien
för tjänstledige kassören och bokhållaren hos styrelsen Walter Engblom
under senare halfåret 1909, dels sådan lönefyllnad under förra halfåret
1910 med 125 kronor för månad, dels och, därest Engblom erhåller
fortsatt tjänstledighet för sjukdom, lönefyllnad till hans vikarie med
125 kronor för månad under senare halfåret 1910 samt därefter med
högst 208 kronor 33 öre för månad.
Departementschefen har i detta ärende till förenämnda statsrådsprotokoll
anfört följande:
Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 4 Sami, 1 Afd. 29 Höft. (Nr 38.) 1
Departements
chefens
yttrande.
2
Statsutskottets Utlåtande Nr 38.
»Allt sedan slutet af år 1905 har kassören och bokhållaren hos
fångvårdsstyrelsen Walter Engblom varit tjänstledig. Under tiden från
och med den 13 oktober 1906 till och med den 30 juni 1907 åtnjöt
Engblom ledighet för hälsans vårdande, men under omkring 5 månader
före denna tid och efter den 30 juni 1907 har Engbloms ledighet föranledts
häraf, att han med läkarebetyg styrkt sig vara af sjukdom
(neurasteni) hindrad att förrätta sin tjänst.
Enligt kungörelsen den 1 juni 1877 angående villkoren för åtnjutande
af de från 1878 års början fastställda löneförmåner för fångvårdsstyrelsen
äger tjänsteman, som undfår ledighet för sjukdom, uppbära
hela lönen; han är icke skyldig att afstå andra löneförmåner än
tjänstgörmgspenningårna. Under den långa tid, Engblom haft tjänstledighet
för sjukdom, skulle sålunda hans vikarie icke fått uppbära mera
än de med befattningen förenade tjänstgöringspenningarna 1,200 kronor
för år, därest ej Kungl. Maj:t under senaste tiden funnit sig böra anvisa
ytterligare ersättning åt honom.
Sedan fångvårdsstyrelsen vid särskilda tillfällen framhållit de svårigheter
att erhålla vikarie, hvilka uppstode därigenom att annan ersättning
än tjänstgöringspenningarna icke kunde för vikariatet erbjudas,
har Ivungi. Maj:t, på fångvårdsstyrelsens framställning, genom nådiga
bref den 25 september 1908 samt den 26 februari och den 16 juli 1909
anvisat lönefvllnad åt Engbloms vikarie. Denne bär sålunda uppburit,
utöfver tjänstgöringspenningarna, under tiden från och med den 1 oktober
1908 till och med den 30 juni 1909 100 kronor i månaden och
under senare hälften af år 1909 125 kronor i månaden. Då den för
tjänsten bestämda lön — utom ålderstillägg — är 1,800 kronor om
året, har alltså lönefyllnaden hittills icke uppgått till lönens fulla belopp.
Den tjänstledighet, hvaraf Engblom för närvarande är i åtnjutande,
beviljades honom den 16 juli 1909 och gäller för ett år från och med
den 1 i samma månad. I den underdåniga skrifvelse den 15 juni 1909,
hvarmed fångvårdsstyrelsen öfverlämnade Engbloms ledighetsansökan,
erinrade styrelsen om hvad den tidigare vid olika tillfällen anfört rörande
svårigheten att för de med befattningen förenade tjänstgöringspenningar,
100 kronor i månaden, finna lämplig person, som vore villig att för
längre tid bestrida de ansvarsfulla göromålen. Då nu fråga vore om
beviljande åt Engblom af förlängd tjänstledighet under ett år, hade
tjäristförrättande kassören, hvilken allt sedan den 1 februari 1908 uppehållit
befattningen, under förutsättning att förordnandet skulle åt honom
ånyo uppdragas och med hänsyn till dettas allt mera permanenta natur
hos styrelsen anhållit, att honom måtte beredas arfvode motsvarande hela
Statsutskottets Utlåtande Nr 38.
3
den i stat för befattningen uppförda aflöning, eller efter 3,000 kronor
för år. Han både därvid anfört, hurusom han nödgats afstå från sin
tjänstgöring inom annat ämbetsverk för att odeladt kunna ägna sig åt
kassörsförordnandet, som större delen af året, synnerligast när bokslutet
med därför nödiga förberedelser påginge, fullt kräfde hela hans arbetstid.
På grund af dessa skäl och då styrelsen ämnade för tjänstens fortsatta
uppehållande förordna nuvarande vikarien, af hvilken det icke torde
kunna fordras, att han skulle därmed fortsätta mot mindre vederlag än
som enligt den antagna lönestaten ansetts höra för tjänsten utgå, hemställde
fångvårdsstyrelsen om nådigt medgifvande, att åt vikarien å
ifrågavarande kassörs- och bokhållaretjänst finge utöfver tjänstgöringspenningarna
beredas lönefyllnad med 150 kronor i månaden.
I underdånigt utlåtande öfver denna fångvårdsstyrelsens framställning
förklarade sig statskontoret icke hafva något att erinra mot att lönefyllnad
bereddes vikarien. Beträffande beloppet af ersättningen ansåg
sig däremot statskontoret icke kunna biträda fångvårdsstyrelsens förslag
därom, att detsamma bestämdes till 150 kronor i månaden, motsvarande
hela den för befattningen i stat uppförda lönen. Såvidt statskontoret
både sig bekant, hade nämligen hittills den grundsatsen följts, att ersättning-
för vikariat a tjänst, som vore med ordinarie innehafvare besatt,
icke ansetts böra utgå med belopp, motsvarande hela den ordinarie
afiöningen, i andra fall än då det visat sig omöjligt att för lägre ersättning
erhålla kompetent vikarie, och då sådant förhållande icke vore i
ärendet ådagalagd t eller fångvårdsstyrelsen i fiffigt, enligt statskontorets
förmenande, förebragt tillräckliga skäl för ett frångående af berörda
princip, kunde statskontoret icke tillstyrka styrelsens förslag uti förevarande
afseende i vidare mån än att ersättningen, med hänsyn till hvad
styrelsen därom anfört, skäligen syntes böra bestämmas till 125 kronor
i månaden. I fråga om sättet för ersättningens gäldande föreslog statskontoret,
att densamma skulle, i likhet med den lönefyllnad, vikarien
dittills uppburit, utgå från andra hufvudtitelns anslag till extra utgifter.
Då Kung! Maj:t den IG juli 1909 beviljade Engblom den sökta
ledigheten, bestämdes tillika, att statskontoret skulle af tillgängliga
medel under förskottstitel utbetala 125 kronor i månaden såsom lönefyllnad
under tiden från och med den 1 juli 1909 till 1909 års slut
samt att, hvad anginge lönefyllnad för tiden från och med den 1 januari
till den 1 juli 1910, fångvårdsstyrelsen skulle äga att därom till Kungl,
Maj:t inkomma med särskild framställning.
Sådan af styrelsen afgifven framställning har jag nu att anmäla.
I underdånig skrifvelse den 10 december 1909 har fångvårdsstyrelsen,
4
Statsutskottets Utlåtande Nr 38.
under åberopande af hvad i dess skrifvelse den 15 juni 1909 anförts
rörande behofvet af lönefyllnad åt vikarien å ifrågavarande tjänst och
med tillkännagifvande att förhållandena allt fort vore oförändrade, hemställt,
att Eders Kungl. Maj:t ville åt vikarien för tiden från och med
den 1 januari till den 1 juli 1910 bereda lönefyllnad till belopp af 125
kronor i månaden.
Jämväl öfver denna framställning har utlåtande inhämtats från
statskontoret, som, med åberopande af sitt förut afgifna yttrande, hemställt
om bifall till fångvårdsstyrelsens begäran och att medlen måtte
anvisas från anslaget till extra utgifter.
Gifvet torde vara, att äfven för senare delen åt den tid, hvarunder
tjänstledighet den 16 juli 1909 beviljades Engblom, vikarien bör åtnjuta
lönefyllnad med 125 kronor i månaden. Då det samma dag fattade
beslutet om lönefyllnad begränsades att gälla endast ledighetens förra
del, berodde detta därpå, att kostnaden, hvilken syntes blifva permanent,
ansågs icke vidare böra belasta det jämförelsevis obetydliga, till allenast
4,500 kronor uppgående anslaget till extra utgifter; i stället borde af
Riksdagen begäras medel för ändamålet och det för tiden före nästa
riksmötes sammanträdande erforderliga beloppet anvisas under förskottstitel
för att sedermera hos Riksdagen anmälas till ersättande.
I öfverensstämmelse härmed och då det under andra hufvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till fångars vård och underhåll lämpligen lärer
kunna anlitas för ifrågavarande utgift, torde nu böra af Riksdagen begäras
medgifvande, att af nämnda anslag må anvisas medel dels till täckande af
det för senare halfåret 1909 af statskontoret utgifna förskott 750 kronor
och dels till lönefyllnad med enahanda belopp för första halfåret 1910.
Härvid torde man dock icke böra stanna. För Engblom, hvilken
är född år 1857 och icke underkastat sig 1907 års pensionslag, återstå
ännu 12 år, innan lian uppnår den för honom gällande pensionsålder al
65 år, och därförinnan är han ej skyldig att afgå från tjänsten. Därest
det af Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagda förslag till ny lönereglering
för fångvårdsstyrelsen godkännes och Engblom ingår på . den
nya staten, hvilken skulle tillämpas från och med år 1911, blir visserligen
nya pensionslagen å honom tillämplig, hvarmed för honom inträder skyldighet
att afgå från tjänsten, om han, efter att under fem på hvarandra
följande år i följd af sjukdom varit ur stånd att tjänstgöra, linnes vara för
framtiden oförmögen till tjänstgöring. Men af denna anledning kan Engblom
ej komma att lämna sin tjänst förr än den 1 juli 1912, och äfven om
han fortfarande blir af sjukdom hindrad att sköta tjänsten, är därmed icke
gifvet, att han kan anses vara för framtiden oförmögen till tjänstgöring.
Statsutskottets Utlåtande Nr 38.
5
Under förutsättning att Engbloms hälsotillstånd ej förbättras, är det sålunda
antagligt, att behofvet af lönefyllnad åt vikarie å kassörstjänsten i
fångvårdsstyrelsen kommer att fortfara under eu längre tid. Vid sådant
förhållande och då det å styrelsens stat uppförda anslag till vikariatsersättningar
m. m. framdeles lika litet som hittills torde lämna tillgångtill
de erforderliga medlen, lärer det vara lämpligt, att åt den ifrågasatta
framställningen till Riksdagen gifves den omfattning, att medgifvande
erhålles att äfven för tiden efter den 30 juni 1910 för ifrågavarande
ändamål anlita förslagsanslaget till fångars vård och underhåll. Hvad
angår beloppet af den lönefyllnad, som för denna tid bör bestås, torde
under innevarande år någon ökning i den nu utgående ersättningen ej
böra ifrågakomma, men därest ny stat för fångvårdsstyrelsen med förhöjda
aflöningar kommer att tillämpas från och med nästa år, synes ny
reglering af nämnde vikaries aflöning äfven böra ske. Enligt Eders
Kungl. Maj:ts förslag till stat skulle till fångvårdsstyrelsens kassör utgå
— utom ålderstillägg — 2,200 kronor i lön, 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar
och 300 kronor i ortstillägg eller tillhopa 4,000 kronor. Då
vikariens nuvarande aflöning 2,700 kronor utgör omkring % af Engbloms
begynnelseaflöning enligt gällande stat 3,000 kronor jämte extra lönetillägg
450 kronor, borde vikarien efter nya statens ikraftträdande aflönas
med % af tjänstens till 4,000 kronor höjda begynnelseaflöning eller
således med 3,200 kronor, och till lönefyllnad utöfver tjänstgöringspenningarna
1,500 kronor skulle erfordras 1,700 kronor årligen. Då
emellertid förhållandena kunna tänkas blifva sådana att lämplig vikarie
icke kan erhållas eller kvarhållas vid vikariatet med mindre fyllnad
beredes honom med belopp motsvarande hela lönen jämte ortstillägg,
torde lönefyllnaden höra få stiga intill 2,500 kronor om året, motsvarande
208 kronor 33 öre i månaden. Vid beloppets bestämmande
bör, såsom fångvårdsstyrelsen framhållit, hänsyn fästas äfven därvid,
att en betydande uppbörd omhänderhafves af kassören och att göromålen
å befattningen afsevärdt ökats sedan fångvården själ!* öfvertagit arbetsdriften
vid fängelserna.
Den utgift, som efter det nya staten börjat tillämpas skulle drabba
det allmänna för fyllnadsersättning åt Engbloms vikarie, skulle, därest
Engblom kvarstår å gamla staten, till en del motvägas därigenom, att
Engblom i sådant fall måste — frånsedt ålderstillägg — åtnöjas med
lön till det belopp, som å gamla staten är uppfördt, och att sålunda
skillnaden mellan detta belopp och summan af lön och ortstillägg enligt
nya staten, hvilken skillnad uppgår till 700 kronor årligen, besparas
statsverket.))
Bih. till Bilcsd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 29 Raft.
2
6
Statsutskottets Utlåtande Nr 38.
Utskottets
yttrande.
Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke
något annat att erinra, än att utskottet anser det mindre lämpligt, att
Riksdagen redan nu fastställer beloppet af den lönefyllnad, som efter
utgången af år 1910 skall utbetalas till vikarien. Den i ärendet förebragta
utredningen synes nämligen icke utesluta möjligheten att jämväl
efter 1910 års utgång erhålla lämplig vikarie för en lönefyllnad af 125
kronor för månad. Vid sådant förhållande, och då ännu ovisst är, huruvida
den ordinarie kassören och bokhållaren kommer att ingå på den nya
lönestaten eller kvarstå å den gamla, torde — åtminstone tills vidare —
anvisandet af de medel, som efter år 1910 kunna erfordras för att uppehålla
ifrågavarande tjänst, böra få bero på förnyad ompröfning.
Utskottet hemställer därföre,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att från
det under andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslagtill
fångars vård och underhåll må utgå dels det belopp
af 750 kronor, som jämlikt kungl. bref den
16 juli 1909 af statskontoret under förskottstitel utbetalts
till fångvårdsstyrelsen såsom lönefyllnad till
vikarien för tjänstledige kassören och bokhållaren hos
styrelsen Walter Engblom under senare halfåret 1909,
dels sådan lönefyllnad under förra halfåret 1910 med
125 kronor för månad, dels ock, därest Engblom erhåller
fortsatt tjänstledighet för sjukdom, lönefyllnad
till hans vikarie med 125 kronor för månad'' under
senare halfåret 1910.
Stockholm den 15 april 1910.
På statsutskottets vägnar:
G. KIDLING.
STOCKHOLM, ISAAC MAKC-US’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.