Statsutskottets Utlåtande Nr 27.

7

Nr 27.

Ankom till Riksdagens kansli den 5 april 1910 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrade villkor för
lån från fonden för rederinäringens understödjande.

(4:e A.)

I en inom Andra kammaren af herrar I). Broström och V. B. Lundgren
väckt motion (nr 50) har föreslagits, att Riksdagen måtte till Kungl.
Maj:t aflåta skrifvelse med anhållan, att Kung!. Maj:t måtte, med ändring
i nu gällande bestämmelser angående villkoren för lån från fonden för
rederinäringens understödjande, bestämma, att, sedan lån innehafts under två
år från lyftningsdagen, skall under de därpå följande tio åren årligen afbetalas
eu tiondedel af det ursprungliga lånebeloppet, så att hela lånet
varder sist inom utgången af det tolfte året till fullo guldet;

att sådan förlängd amorteringstid måtte tillgodokoinma ej blott dem,
som hädanefter beviljas lån från sagda fond, utan jämväl redan befintliga
låntagare, hvilka, i händelse de redan verkställt afbetalning, böra få vid
senare afbetalning tillgodoräkna sig hvad af dem för mycket erlagts på
sådant sätt, att hvad som efter den tid, då Riksdagens beslut af Kungl.
Maj:t meddelats vederbörande ämbetsverk till efterrättelse, af utlämnadt
lån återstår oguldet fördelas å den då återstående delen af en i det hela
till 10 år beräknad amorteringstid med lika belopp årligen;

att Kungl. Maj:t vid utfärdande af bestämmelser i nu berörda syfte
ville meddela föreskrift om de åtgärder från vederbörande myndigheters
sida, som kunna befinnas nödiga för bibehållande af statsverkets rätt gentemot
låntagare och löftesmän samt för aflämnade hypoteks bevarande vid
orubbad kraft, samt

att hvad sålunda kan blifva föreskrifvet måtte förklaras gälla jämväl
rederier, som beviljats lån på enahanda villkor och med enahanda åter -

Statsutskottets Utlåtande Nr 27.

Utskottets

yttrande.

betalningsskyldighet, som i fråga om lån ur fonden för rederinäringens
understödjande äro stadgade.

Beträffande hvad af motionärerna anförts till stöd för denna framställning
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Såsom af motionärerna erinrats, blefvo vid 1908 års riksdag två i
enahanda syfte som den nu förevarande väckta motioner af utskottet afstyrka
och af Riksdagen afslagna.

Hvad i nu föreliggande motion anförts har ej heller synts utskottet
innebära giltigt skäl för den föreslagna förändringen i lånevillkoren. Äfven
om den sedan en tid rådande depressionen i sjöfarten är af allvarlig beskaffenhet,
har utskottet dock ej ansett det lämpligt att på grund af en,
som man måste anse, öfvergående konjunktur vidtaga ändring i de för
helt få år sedan bestämda villkoren för lån från ifrågavarande fond.

Då därjämte, såsom också i motionen omnämnts, nästlidet års Riksdag,
för beredande af ytterligare medel för utlåning från fonden i fråga,
med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgifvit, att de
kapitalafbetalningar, som verkställas å de från fonden utgående lånen, få
för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas fonden, vill
det synas utskottet, som skulle syftet med detta Riksdagens beslut i ej
ringa mån förryckas genom bifall till hvad motionärerna föreslagit. Lånevillkorens
förändring på föreslaget sätt skulle nämligen innebära, att de
genom amorteringar inflytande medlen väsentligt minskades, och i samma
mån minskades också utsikten för det stora antal näringsidkare, som önska
blifva delaktiga af lånen, att komma i åtnjutande af denna förmån.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 april 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLIN G.