Statsutskottets Utlåtande Nr 25.

3

Nr 25.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tryckning och anslående
i rikets samtliga kommuner af ett utaf herr Thyrén
i Andra kammaren hållet anförande.

(2 Afd.)

I en inom Andra kammaren väckt, till statsutskottets förberedande
behandling remitterad motion (nr 215) har herr A. J. Christiernson föreslagit,
att Riksdagen måtte besluta, att det af herr Thyrén den 23 februari
1910 i Andra kammaren hållna anförandet vid behandlingen af bevillningsutskottets
betänkande nr 4 måtte tryckas och i rikets samtliga kommuner
på därför lämpligt sätt genom Kungl. Majrts försorg offentligen anslås,
samt att till kostnaderna bevilja ett förslagsanslag, hvars belopp statsutskottet
måtte föreslå.

På sätt under behandlingen inom Andra kammaren af frågan om förevarande
ärendes remiss till statsutskottet framhållits, skulle ett bifall till
motionärens förslag innebära ett inslående på en hittills för våra politiska
förhållanden okänd väg, den nämligen att på statens bekostnad bereda
spridning åt och dymedelst drifva propaganda för ett eller annat partis
inom Riksdagen åsikter i en viss fråga. Utan att vilja inlåta sig på bedömande
af frågan, huruvida det nu omhandlade föredraget må anses vara
af det värde, att en så stor spridning som möjligt bör det samma beredas,
har utskottet emellertid ansett den ofvan antydda följden af den af motionären
föreslagna åtgärden vara af så betänklig art, att under inga omstän -

4

Statsutskottets Utlåtande Nr 25.

digheter denna åtgärd för beredande af den spridning åt föredraget, som
må anses önskvärd, bör anlitas, hvadan utskottet hemställer,

att herr Christiernsons förevarande motion icke må
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 april 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Ses erv alltmer:

1) af herr K. V. Rydén, som yrkat, att utskottets yttrande och förslagmåtte
erhålla följande lydelse:

»Så vidt utskottet har sig bekant, tillämpas det af motionären påyrkade
förfaringssättet endast inom Frankrike, och har utskottet i anledning
häraf genom utrikesdepartementet införskaffat upplysningar om huru
i detta land tillgår, då någon af kamrarna beslutat i rikets kommuner
anslå ett inom densamma hållet anförande. Utskottet har för belysande
af frågan fått mottaga dels exemplar af senast i Frankrike anslagna tal
— af konseljpresidenten Briand i oktober 1909 —, dels följande skrifvelse
från Kung!. Maj:ts minister i Paris:

Paris den 15 mars 1910.

Till Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes Ärendena.

När en af Kamrarna beslutat anslående af ett i densamma hållet tal,
ombesörjes tryckningen af anslagen på Kammarens uppdrag och bekostnad
af dess tryckeri i en upplaga af mellan 50 och 60 tusen exemplar (antalet
kommuner är ungefär 30,000) och underrättas inrikesministern, som
i sin ordning låter sagda tryckeri expediera till prefekterna nödigt antal

Statsutskottets Utlåtande Nr 25.

5

exemplar och i cirkulärtelegram underrättar prefekterna med instruktion
att låta expediera dem till kommunerna. Anlända till dessa uppslås anslagen
på de för offentliga kungörelser afsedda anslagstaflor, af hvilka i
mindre kommuner finnes en å mairiet men i större jämväl å åtskilliga
andra offentliga byggnader. I Paris sker uppslåendet genom en entreprenör,
som på order från Seine-prefekten å tryckeriet afhämtar det för
Paris afsedda antal exemplar.

Tre exemplar af senast anslagna tal (af konseljpresidenten Briand i
oktober förra året) närslutas.

Kostnaden för tryckandet (inklusive inpackning och aflämnande på
posten) af ett tal växlar efter dettas längd; för nyssnämnda tal, som kan
anses vara af medellängd, uppgick densamma till ungefär 5,800 francs;
kostnaden för distribution och uppslående kan icke specifieras.

Aug. F. Gyldenstolpe.

Af de införskaffade upplysningarna framgår sålunda, att i Frankrike
hvar kammare för sig äger omedelbart besluta angående anslående af tal,
som inom densamma hålles, samt att de olika kamrarna äga organ, hvarigenom
de skyndsamt kunna bringa besluten i verkställighet. Den svenska
Riksdagen äger ej annan utväg än att i en sådan fråga fatta beslut efter
remiss till vederbörande utskott, efter samstämmiga beslut af båda kamrarna
eller eventuellt efter gemensam votering — allt förande till en tidsutdrägt,
under hvilken ett tal skulle förlora en stor del af den aktualitet
och det intresse, hvarmed det måhända omedelbart efter framförandet kan
omfattas. Skall detta institut — som helt visst skulle vara ägnadt att öka
det politiska intresset hos folket och som skulle bereda detta tillfälle att
oftare än nu sker få taga del af ett ofärgadt referat öfver ett riksdagsanförande
•— införas i Sverige, så torde det böra föregås af sådana författningsändringar,
hvarigenom hvar kammare för sig erhåller rätt att,
utan remiss till utskott och oberoende af medkammaren, fatta beslut i
sådan fråga.

Hvad nu beträffar det anförande, hvars offentliga anslående motionären
föreslagit, finner utskottet detsamma förtjänt af den största möjliga spridning
inom hela landet. Kostnaderna härför, som torde kunna anslås till
förslagsvis 5,000 kronor, äro ej heller afskräckande höga. Men då utskottet
liar sig bekant, att herr Thyréns tal, efter motionens väckande,
genom pressen vunnit en spridning, som fullt ut torde kunna jämföras
med den, som skulle uppnås genom ett offentligt anslående af detsamma

6

Statsutskottets Utlåtande Nr 25.

i alla rikets kommuner, och då vidare — äfvenledes efter motionens afgifvande
— genom enskild offervillighet medel ställts till Riksdagens Nykter]!
etsgrupps förfogande i och för ytterligare spridning i stor utsträckning
af detta tal, och då sålunda numera motionärens syfte redan torde
vara vunnet utan särskildt ingripande från Riksdagens sida, får utskottet
hemställa,

att herr Christiernsons förevarande motion ej må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»

2) af herrar F. Berg, J. Ström, C. G. Thor och N. E. Lindberg.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1910.