Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till Riksdagens kansli den 4 april 1910 kl. 12 in.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.
(3:e Afd.)
Ordinarie anslag''.
Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli.
l:o) I deri till Riksdagen den 15 januari 1910 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t uti
punkt 1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att Irån och med
år 1911 höja arlvodet till byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet
från 7,500 kronor med 1,500 kronor till 9,000 kronor, hvaraf
3,000 kronor skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar, samt därvid
förklara, att i fråga om åtnjutandet af byråchefens aflöning skulle fortfarande
gälla hvad för expeditionschef vore i enahanda afseende stadgadt.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1—3 i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 14 januari 1910.
*) Hänvisar till punkt i den kungl. propositionen.
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami 1 Afd. 2 Höft. (Nr 2)
Höjning af
byråchefens
för lagärenden
arfvode.
. [1-]°)
i
2
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Utskottets
yttrande.
Byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet uppbär af anslaget
till departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ett arfvode af
7,500 kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar;
och gäller i fråga om åtnjutandet af denna aflöning hvad
för expeditionschef är i enahanda afseende stadgadt, eller att den, som
förordnas till ämbetets innehafvare, skall, så länge förordnandet fortfar,
frånträda de löneförmåner, han må innehafva å annat ämbetsverks stat,
livilka löneförmåner antingen tillgodokomma ämbetsverket eller besparas
statsverket.
Denna ordning har bestått från och med år 1908. Dessförinnan
var för nämnde byråchef å departementets stat uppfördt endast ett arfvode
å 4,000 kronor, och byråchefen ägde att därutöfver uppbära löneinkomster
af sin ordinarie tjänst till så stor del, som ej ansågs böra för tjänstens
bestridande afstås åt vikarien. Hvad han sålunda fick behålla af sin
ordinarie lön var i regel så mycket, att hans årsinkomst uppgick till
det för expeditionschef anslagna arfvode, 7,500 kronor.
Byråchefen för lagärenden har sålunda i lönehänseenden varit
likställd med expeditionschef. Detta förhållande upphörde emellertid
därigenom, att vid 1908 års riksdag expeditionschefernas arfvoden höjdes
till 9,000 kronor.
Kungl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att från och med ållon
höja ifrågavarande byråchefs arfvode till jämnhöjd med expeditionschefernas
samt förklarat sig anse skäligt, att, för den händelse denna
framställning af Riksdagen bifalles, från hufvudtitlarnas allmänna besparingar
anvisas medel till höjdt arfvode till byråchefen äfven för
innevarande år.
Byråchefen för lagärenden är inom justitiedepartementet föredragande
inför departementschefen beträffande de ärenden, som behandlats
inom lagbyrån, och intager sålunda en från expeditionschefen i departementet
fristående ställning. Då därjämte denna byråchefs befattning
i fråga om arbetets kräfvande beskaffenhet måste anses fullt jämförlig
med expeditionschefens, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag från och med år 1911 höja arfvodet till byråchefen
för lagärenden i justitiedepartementet från 7,500
kronor med 1,500 kronor till 9,000 kronor, hvaraf 3,000
kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
samt därvid förklara, att i fråga om åtnjutandet af
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
3
byråchefens aflöning- skall fortfarande gälla hvad för
expeditionschef är i enahanda afseende stadgadt.
Vid bifall härtill kommer anslaget till justitiedepartementets afdelning
af Klingl. Maj:ts kansli, nu 46,300 kronor, att höjas till 47,800
kronor.
Fångvårdsstyrelsen.
2:o) Kungl. Magt har vidare under punkt 2 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att dels godkänna det i statsrådsprotokollet
öfver justitiedepartementets ärenden för den 14 januari innevarande år
intagna, af departementschefen framlagda förslag till aflöningsstat för
fångvårdsstyrelsen, att tillämpas från och med år 1911, äfvensom de
af departementschefen angifna villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner, dels förklara, ej mindre
att en hvar, som med eller efter ingången af år 1911 tillträder befattning
i fångvårdsstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda
villkor och bestämmelser, än äfven att de förutvarande innehafvare
af befattningar i fångvårdsstyrelsen, hvilka icke före den 1
november 1910 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten
samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande
aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes af
bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem, dels
ock höja det i riksstaten uppförda anslaget till fångvårdsstyrelsen från
63,000 kronor med 28,700 kronor eller sålunda till 91,700 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—56 i förenämnda statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokoll.
I sammanhang härmed liar utskottet till behandling förehaft en
inom Andra kammaren af herr E. Beckman väckt motion (nr 117),
däri föreslagits, att Riksdagen ville åt fångvårdsstyrelsens skrifbiträde
— förutom de förmåner i öfrigt, som i statsverkspropositionen föreslagits
— bevilja den af Kungl. Maj:t föreslagna begynnelselönen af
1,200 kronor för år, fördelad i lön 600 kronor, tjänstgöringspen
-
FångvårdsstyreUen.
[2.]
4
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
ningar 450 kronor samt ortstillägg 150 kronor, äfvensom medgifva,
att nämnda begynnelselön Unge genom tre ålderstillägg å 200 kronor
hvardera efter respektive 5, 10 och 15 år höjas till 1,800 kronor
för år.
Pensionen skulle i så fall enligt de beräkningsgrunder, som i
statsverkspropositionen följts och i likhet med pensionen för telegrafstyrelsens
kontorsskrifvare, komma att belöpa sig till 1,200 kronor
för år.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Statsutskottets Hvad först beträffar fångvårdsstyrelsens organisation, har utskottet
yttrande. jcpe ]iaft något att erinra mot de af departementschefen i statsstyreUent''
rådsprotokollet (sid. 5—37) gjorda uttalandena. Visserligen har inom
organisation, utskottet fråga väckts, huruvida icke fångvården borde kunna läggas
omedelbart under justitiedepartementet genom att låta fångvårdsstyrelsen
uppgå såsom en afdelning eller byrå inom departementet; men
har utskottet ansett denna jf säkerligen mycket svårlösta och dessutom
outredda fråga icke böra utgöra hinder för en omreglering af fångvårdsstyrelsens
aflöningsstat.
jAcningiför. Vidkommande därefter aflöningsförmånerna för den ordinarie perso
manema.
na]en j fångvårdsstyrelsen, har Kungl. Maj:t föreslagit följande aflöningsstat
för densamma:
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
5
JK r o |
n o r |
||||
Tjänst- |
|||||
Lön i |
"örings- |
||||
eller motsva- |
pennin-gar eller |
Orts-tillägg. j |
Summa. |
||
rande. |
motsva- rande. |
||||
Generaldirektören och j |
i |
j |
|||
eliefen ................... |
7.000 5.000 |
3,000'' 2,500 2,500 |
1,000 600 |
11,000 |
|
1 byråchef ................... |
8.100 |
[Efter 5 år kan lönen höjas] |
|||
1 byråchef .................... |
5.000 |
600 |
8,100 |
[ med 600 kronor. |
|
1 arbetsintendent, arfvode |
5,000 |
2,000 |
— |
7,000 |
|
man (sekreterare)......... 1 andra gradens tjänste- |
3,600 3,600 |
1,800 1,800 |
400 400 |
5,800 5,800 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
man (sekreterare)......... |
10 år med 3''tterligare 500 |
||||
1 andra gradens tjänste- |
kronor. |
||||
man (kamrerare) ........ 1 första gradens tjänste- |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
|
man (registrator, tillika |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
3 första gradens tjänste- |
|||||
män (kassör, tillika bok-hållare, samt revisorer) |
6,600 |
4,500 |
900 |
12,000 |
ytterligare 500 kronor. |
1 skri fbiträde .................. |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
(Efter 5 år kan lönen liöjas med ( med ytterligare 150 kronor. |
1 förste vaktmästare...... |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
Efter 5 år kan lönen höjas med |
1 vaktmästare ................ |
700 |
i 350 |
150 |
1,200 |
[Efter 5 år kan lönen höjasmed I med ytterligare 150 kronor. |
1 vaktmästare .................. |
700 |
i 350 |
150 |
! 1,200 |
|
Till arfvoden och flit- |
|||||
penningar åt extra bi-träden, vikariatersätt- |
|||||
ningar m. in............... |
— |
; 19,000 |
Anm.
denna
länge
kronor årligen.
Därest
förmån
Summa]
vaktmästare
kvarstår,
i sådan
ortstillägg
-j —| 91,700]
egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100
Skrifbiträdets
aflöning.
Vaktmästarnas
aflöning.
6 Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
I fråga om det i ofvanintagna stat omförmälda skrifbiträdets aflöning''
bär, såsom ofvan nämnts, herr Beckman hemställt, att begynnelselönen
. 1,200 kronor måtte fördelas med 600 kronor i lön, 450
kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg äfvensom
genom tre ålderstillägg å 200 kronor hvartdera kunna efter respektive
5, 10 och 15 ar höjas till 1,800 kronor, och har motionären till stöd
lör denna sin hemställan, bland annat, åberopat de aflöningsförmåner,
som 1907 års Riksdag beviljat järnvägsstyrelsens och telegrafstyrelsens
kontorsskrifvare; men att i aflöningshänseenden likställa fångvårdsstyrelsens
skrifbiträde med nämnda kontorsskrifvare torde enligt utskottets
mening icke vara åt förhållandena påkalladt. I)en för kontorsskrifvarna
fastställda ordinarie dagliga tjänstgöringstiden är nämligen vida längre
än den af Kungl. Maj:t för fångvårdsstyrelsens biträde föreslagna, hvarjämte
det arbete, hvarmed kontorsskrifvarna sysselsättas, ovedersägligen
måste anses vara mera kvalificeradt än det, som åligger det hos fångvårdsstyrelsen
anställda skrifbiträdet. I följd häraf, och då utskottet
funnit Kungl. Maj:ts förslag, i hvad det after skrifbiträdets aflöning,
vara väl afvägdt icke blott med hänsyn till såväl arbetstiden som arbetets
ait och beskaffenhet utan äfven med afseende å fördelningen i lön,
tjänstgöringspenningar och ortstillägg, har utskottet icke kunnat biträda
herr Beckmans ifrågavarande hemställan utan i stället ansett sig böra
förorda Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.
Beträffande vaktmästarnas aflöningar har Kungl. Maj:t i sin förevarande
framställning så till vida afvikit från löneregleringskommitténs
förslag och hvad som gäller för vaktmästarna i de senast reglerade centrala
ämbetsverken med undantag af de s. k. kommunikationsverken,
att föi sta vaktmästaren tilldelats ett ålderstillägg på 200 kronor att
utgå efter 5 års tjänstgöring samt en hvar af de två öfriga vaktmästarna,
i stället för ett ålderstillägg på 100 kronor erhållit två ålderstillägg,
hvartdera på 150 kronor, att utgå efter respektive 5 och 10
års tjänstgöring.
Bland de till stöd för Kungl. Maj:ts förslag anförda skälen hafva
åberopats de löneförmåner, som beviljats kommunikationsverkens vaktmästare,
hvilkas aflöningar med bostads- och bränsleförmånens uppskattande
i penningar kunna anses uppgå till lägst 1,176 och högst
1,680 kronor, hvarförutom första vaktmästarna äga uppbära ett tilläggsarfvode
af 200 kronor om året. Men häremot har utskottet velat erinra,
. hurusom dessa vaktmästare, frånsedt att deras minsta ordinarie
dagliga tjänstgöring är 7 timmar mot endast 6 timmar för vaktmästarna
i de öfriga reglerade centrala ämbetsverken, utan tvifvel torde hafva
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
7
en mera ansträngande tjänstgöring än sistnämnda vaktmästare. Härtill
kommer, att kommunikationsverkens vaktmästare ofta äro bundna
af aftontjänstgöring, något, som icke har sin motsvarighet i
nu nämnda verk. Hen särställning vaktmästarna i kommunikationsverken
med afseende å tjänstgöringen sålunda intaga, och
som naturligen medför, att de i mindre mån än vaktmästarna uti andra
centrala ämbetsverk äro i tillfälle att förskaffa sig biinkomster, bör
därför föranleda till eu väsentlig skillnad i storleken mellan de förras
och de senares afiöningar. Denna skillnad har emellertid, enligt utskottets
mening, icke i önskvärd mån kommit till synes i Kungl. Maj:ts
förslag, hvadan utskottet icke kunnat härutinnan biträda förslaget.
Å andra sidan torde de af löneregleringskommittén för fångvårdsstyrelsens
vaktmästare beräknade aflöningarna vara något knappt tillmätta,
hvarför utskottet, med frångående af den mening, som gjort
sig gällande vid bestämmande af aflöningarna till vaktmästarna i de
senast reglerade centrala ämbetsverken, ansett sig böra tillstyrka, att
fångvårdsstyrelsens första vaktmästare utöfver den af Kungl. Maj:t
föreslagna begynnelselönen tilldelas ett ålderstillägg å 100 kronor efter
5 år och att de två andra vaktmästarna berättigas att få enahanda
ålderstillägg, som af 1908 års Kiksdag beviljats vaktmästarna vid
karolinska institutet, eller 100 kronor efter 5 år och ytterligare 100
kronor efter 10 år. Vid bifall härtill skulle första vaktmästaren komma
att erhålla eu begynnelselön af 1,500 kronor och efter 5 års tjänstgöring
ett ålderstillägg på 100 kronor samt en hvar af de båda andra
vaktmästarna en begynnelselön af 1,200 kronor och två ålderstillägg,
hvartdera på 100 kronor, efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring.
1906 års statsrevisorer anmärkte, bland annat, att de vid granskning
af departementens och de centrala ämbetsverkens räkenskaper
funnit, att särskilda kostnader utgått för göromål, som skäligen bort af
verkens vaktmästare utan ersättning bestridas; och hade i sådant afseende
förekommit utgifter för eldning, för hembärande af handlingar
och böcker, för hissning och skötsel af flagga med flera dylika bestyr.
I anledning häraf ifrågasatte revisorerna, huruvida icke allmänna bestämmelser
borde utfärdas, angående de tjänsteåligganden, som i regeln
borde tillkomma vaktmästarna. Fångvårdsstyrelsen, som jämte öfriga
centrala ämbetsverk häröfver afgifvit yttrande, har därvid uttalat den
mening, att meddelandet af dylika bestämmelser, om de vore behöfliga,
syntes lämpligast böra ske i sammanhang med erforderlig allmän reglering
af vaktmästarnas löner. I det utlåtande, som statsutskottet vid
8
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Arbetstiden.
1907 års riksdag afgaf med anledning af revisorernas berättelse, anförde
utskottet i förenämnda fråga, att utskottet antog, att sedan uppmärksamheten
blifvit fäst å denna angelägenhet, Kung!. Maj:t och vederbörande
myndigheter skulle komma att taga densamma i öfvervägande
och vidtaga de åtgärder, som af förhållandena kunde befinnas påkallade.
Under åberopande häraf får utskottet framhålla önskvärdheten af att
frågan i hvad den afser fångvårdsstyrelsens vaktmästare varder vid
utfärdandet af ny instruktion för styrelsen af Kungl. Maj:t tagen under
ompröfning.
Hvad beträffar frågan om den tid, ordinarie tjänsteman och vaktmästare
skola vara skyldiga att vara tillstädes å tjänsterummet, har
departementschefen till ofvannämnda statsrådsprotokoll uttalat, att föreskrift
i detta afseende skulle, i likhet med hvad för öfriga nyreglerade
ämbetsverk ägt rum, intagas i instruktionen för fångvårdsstyrelsen. I
öfverensstämmelse med hvad Riksdagen vid löneregleringar för centrala
ämbetsverk under senare åren beslutat, anser utskottet emellertid, att
bestämmelse i nu angifven riktning bör uppställas såsom förutsättningför
Riksdagens godkännande af den föreslagna ailöningsstaten och att
därför efter lönestaten bör intagas en bestämmelse af följande
lydelse :
»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1911, under förutsättning
att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom, att
samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning
medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje
söckendag.»
Hvad Kungl. Maj:t i öfriga här ofvan ej vidrörda delar föreslagit,
har utskottet ej funnit gifva anledning till erinran.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
proposition samt med afslag å herr Beckmans
ofvan omförmälda motion, må
a) godkänna följande aflöningsstat för fångvårdsstyrelsen
:
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
9
K r o |
n o r. |
|||
Tjänst- |
||||
Lön |
"örings. |
|||
eller |
pennin- |
Orts- |
||
motsva- |
gar eller |
tillägg. |
||
rande. |
motsva- |
|||
rande. |
||||
Generaldirektören och |
||||
chefen.............................. |
7,000 |
3,000 |
1,000 |
11,000 |
1 byråchef ....................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
1 byråchef ................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
1 ar betsintendent, arfvode |
5,000 |
2,000 |
— |
7,000 |
1 andra gradens tjänste- |
||||
man (sekreterare)......... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
1 andra gradens tjänste- |
||||
man (sekreterare)......... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
1 andra gradens tjänste- |
||||
man (kamrerare) ......... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
1 första gradens tjänste- |
||||
man (registrator, tillika |
||||
aktuarie) ....................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
8 första gradens tjänste- |
||||
män (kassör, tillika bok- |
||||
hållare, samt revisorer) |
6,600 |
4,500 |
900 |
12,000 |
1 skrifbiträde..................... |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
1 förste vaktmästare ...... |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
1 vaktmästare .................. |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
1 vaktmästare .................. |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
Till arfvoden och flit- |
||||
penningar åt extra bi- |
||||
träden, vikariatersätt- |
||||
ningar in. m................ |
— |
— |
19,000 |
|
Summa |
— |
— |
91,700 |
(Efter 5 år kan lönen höjas
| med 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500
kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10 år
> medytterligareöOOkronor
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kronor.
(Efter 5 år kan lönen höjas med
. 150 kronor och efter 10 år
l med ytterligare 150 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas med
100 kronor.
| Efter 5 år kan lönen höjas med
} 100 kronor och efter 10 år
| med ytterligare 100 kronor.
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100
kronor årligen.
Bih.
b) besluta, att under ofvanstående aflöningsstat
skall införas följande bestämmelse:
till Biksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1911
under förutsättning att Kungl. Magt dessförinnan meddelat
föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstemän
och betjänte skola, i den mån ej undantag kunna
anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning
medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst
6 timmar hvarje söckendag»;
c) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,
nämligen:
att innehafvare af ordinarie befattning i fångvårdsstyrelsen
skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i
sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets ställning
inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk
anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande
göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk,
vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad
och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad
arbetsordning sköta de med befattningen förenade
göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra
i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning i fångvårdsstyrelsen
icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller
kommuns stat;
att med ordinarie befattning i fångvårdsstyrelsen
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
af hvad slag som helst, såframt ej, hvad
angår generaldirektören eller byråchef, Kungl. Maj:t
och, hvad angår innehafvare af annan befattning,
fångvårdsstyrelsen på därom gjord framställning och
efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänst
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
11
göringen i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig
att tjänstgöra å den särskilda befattning inom graden,
där fångvårdsstyrelsen, till befordrande af arbetets oafbruten
gång, finner honom lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men för tid, han eljest
varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg
eller i det fall, där aflöningen utgöres af arfvode, den
del häraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
men att den, som undfår ledighet för svaghälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen eller ortstillägget eller af arfvodet, som
erfordras för befattningens uppehållande eller eljest
pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare
för tid, hvarunder han af hållit sig från tjänstgöring
utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,
som icke af fångvårdsstyrelsen pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under
tiden innehållas, såvida ej fångvårdsstyrelsen finner
skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras
till följd af tjänsteresor eller för beredande af semester,
tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om
han förordnas till högre befattning i fångvårdsstyrelsen,
densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de
för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men
12
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
eljest af däremot svarande belopp i stället för egna
tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagd t tre månader under ett och samma kalenderår
;
att emellertid, därest byråchef till följd af tjänsteresa
eller för handläggning af särskilda ärenden är
under allenast några få, högst fyra dagar, hindrad
att sköta sin befattning, tjänsteman af lägre grad
skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta
de till byråchefsbefattningen hörande löpande göromål;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad
är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda
förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller,
på grund af förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger
ruin, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter
än ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor,
under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej
får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit
uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den
tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraftförflutit
från hans tillträde till befattningen, vare sig
på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund
af förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena
med mera vid fångvårdsstyrelsen;
att skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande
är anställdt hos fångvårdsstyrelsen och antages
till biträde å denna stat, äger att för åtnjutande
af löneförhöjning räkna sig till godo den tid, biträdet
därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått
13
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
deri lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom
till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta
semester, generaldirektören, byråcheferna, arbetsintendenten
och tjänstemännen af andra lönegraden eu
hvar under eu och eu half månad samt tjänstemännen
af första lönegraden och skrifbiträdet en hvar under
eu månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd
eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid af året,
som af generaldirektören bestämmes, begagna sig af
semester;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom
ortstillägg eller, där aflöningen utgöres af arfvode,
den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag- angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya afiöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kung!. Maj :ts
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
d) förklara
ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången
af år 1911 tillträder befattning i fångvårdsstyrelsen,
skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda
villkor och bestämmelser,
än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar
i fångvårdsstyrelsen, hvilka icke före den
1 november 1910 anmäla, att de vilja underkasta sig
den nya afiöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill för
-
14
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Fångvårds
staten.
[3.]
bindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande
aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej
annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid
den rätt till pension, som dittills tillkommit dem; samt
e) höja det i riksstaten uppförda anslaget till
fångvårdsstyrelsen från 63,000 kronor med 28,700
kronor, eller sålunda till 91,700 kronor.
Fångvårdsstaten.
(Bestämda anslaget till fångars vård och underhåll.)
3:o) Under punkt 3 af andra hufvudtiteln har Kung]. Maj:t föreslagit
Riksdagen att
dels godkänna de i statsrådsprotokollet öfver justitieärenden för
den 14 januari innevarande år intagna, af departementschefen framlagda
förslag till ordinarie stat och öfvergångsstat för fångvårdsstaten,
att tillämpas från och med år 1911, äfvensom de af departementschefen
föreslagna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i den ordinarie
staten upptagna aflöningsförmåner,
dels förklara,
att samma villkor och bestämmelser skola gälla jämväl för åtnjutande
af de för direktören vid nuvarande länsfängelset i Malmö samt
den prästerlige tjänstemannen vid central- och länsfängelserna därstädes
i öfvergångsstaten upptagna aflöningsförmåner;
att en hvar, som med eller efter ingången af år 1911 tillträder i
den ordinarie staten upptagen befattning eller någon af nämnda befattningar
vid fängelserna i Malmö, skall vara pliktig att underkasta sig
ofvanberörda villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehafvare af sagda befattningar, hvilka icke
före den 1 november 1910 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya
aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola Ararda bibehållna vid dem dittills
tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes
af bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,
dels medgifva,
att nuvarande direktören vid kronohäktet å Långholmen må, så
länge han där kvarstår, uppbära ett personligt aflöningstillägg, motsvarande
skillnaden mellan aflöningen enligt den nya staten för assistent
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
15
tjänst vid centralfängelset å Långholmen och den aflöning, som enligt
nu gällande stat tillkommer direktören vid kronohäktet därstädes;
att nuvarande bevakningsbefälhafvaren vid tvångsarbetsanstalten
i Karlskrona må, därest han vid nja statens trädande i kraft kvarstår
i befattningen, erhålla personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden
mellan aflöningen enligt den nya staten för assistenttjänst vid anstalten
och den aflöning, som enligt nu gällande stat tillkommer bevakningsbefälhafvaren;
att
nuvarande kamreraren vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona
må uppbära personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan
aflöningen enligt nya staten för assistenttjänst vid anstalten och den
aflöning, som enligt nu gällande stat tillkommer kamreraren;
att nuvarande predikanten vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona
må, så länge han med sina göromål i fångvårdens tjänst ej förenar
annan aflönad syssla, tills vidare, utöfver arfvode! enligt nya staten för
predikantbefattningen vid anstalten med tillhörande kronohäkte, uppbära
personligt aflöningstillägg af 1,200 kronor;
att nuvarande direktören vid kronohäktet i Hudiksvall må uppbära
personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan föreståndarens
aflöning enligt den nu gällande och enligt nya staten;
att nämnda direktör vid kronohäktet å Långholmen, bevakningsbefälhafvare
vid tvångsarbetsanstalten i Karlskrona, kamrerare vid
tvångsarbetsanstalten i Landskrona och direktör vid kronohäktet i
Hudiksvall äfvensom nuvarande bevakningsbefälbafvaren vid tvångsarbetsanstalten
i Norrköping samt nuvarande direktörerna vid länsfängelserna
i Östersund och Luleå må, därest de i öfrigt vilja ingå
på den nya staten, bibehållas vid rätt att komma i åtnjutande af pensionsbelopp
i enlighet med nu gällande bestämmelser;
att aflöningstillägg enligt grund, som af departementschefen angifvits,
må från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll utgå
till tjänsteman af lägre grad, som i anledning af den föreslagna omorganisationen
af fängelseväsendet erhåller befattning, med hvilken är
förenad lägre aflöning än den, han förut åtnjutit, äfvensom att, därest
pension, hvartill han å sin förra befattning ägt rätt, uppgår till högre
belopp än den pension, som å den nya befattningen skulle tillkomma
honom, han må bibehållas vid innehafvande pensionsrätt;
att, så länge ordinarie fånggevaldiger, som ej transporterats till
vaktkonstapel, kvarstår i tjänst, den aflöning, som tillkom sådan gevaldiger
enligt den år 1902 fastställda aflöningsstat för de betjänte vid
fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgick af bestämda anslaget till
16
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Herr Kristenssons
motion.
Utskottets
yttrande.
Organisation
af fångvårdsanslalternaoch
deras fönvaltning.
Afiönings
staterna.
fångars vård och underhåll, må till honom utgå af de i den nya staten
uppförda vaktkonstapelslönemedel;
att i särskilda undantagsfall Kungl. Maj: t må, efter framställning
af fångvårdsstyrelsen, tilldela tjänsteman af lägre grad vid fångvårdsstaten
gratifikation; samt
att den, som på förordnande förvaltar vakant tjänst vid fångvårdsstaten,
må under tiden åtnjuta de med tjänsten förenade aflöningsförmåner,
dels och, till beredande af medel för de aflöningsbelopp, som upptagits
i den af departementschefen föreslagna ordinarie stat för fångvårdsstaten,
höja det i riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll, nu uppgående till 758,900 kronor, med 77,150 kronor
till 836,050 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 56—175 i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom Andra kammaren af herr E. Kristensson väckt motion (nr 159),
däri föreslagits, att Riksdagen angående den nya fångvårdsstaten, med
afslag på hvad Kungl. Maj:t i ifrågavarande punkter föreslagit, måtte
besluta, att upptaga samtliga befattningshafvandena vid fångvården under
beteckningen tjänstemän, att utbyta den af Kungl. Maj:t föreslagna benämningen
förste vaktkonstapel mot öfverkonstapel samt den likaledes
af Kungl. Maj:t föreslagna benämningen öfverkonstapel mot uppsyningsman,
att för direktörer, kamrerare och assistenter, som lomme att
utnämnas efter det den blifvande staten trädt i tillämpning, icke uppställa
fordran å godkänd afgångspröfning från högre allmänt läroverk,
krigsskola eller tekniskt läroverk eller annan därmed jämförlig examen
samt att för skollärare, som komme att utnämnas efter det den blifvande
staten trädt i tillämpning, icke uppställa fordran å godkänd afgångspröfning
från högre allmänt läroverk.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt förslag,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Hvad till en början beträffar omorganisationen af fångvårdsanstaltalterna
och deras förvaltning samt anstalternas och i sammanhang
därmed personalens upptagande å olika stater, har utskottet icke haft
något att erinra mot de af departementschefen i dessa delar uti statsrådsprotokollet
(sid. 56—86) gjorda uttalandena.
Vidkommande därefter själfva staterna, som till antalet äro tre,
hafva dessa enligt Kungl. Maj:ts förslag följande utseende:
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
17
l:o) Ordinarie stat.
Kronor. |
||||
Tjänst- | |
||||
Lön eller |
Sörings- ; |
|||
motsva- |
penningar |
Summa. |
||
Tjänstemän af högre grad. Centralfängelset ä Långholmen: |
rande. |
eller mot-svarande. |
||
1 direktör.........^ |
2,000i |
5,000 |
Efter 5 år kan lönen töjas |
|
3.000 |
| med 500 kronor och. |
|||
1 kamrerare........ |
2,700 |
1.300 |
4,000 |
j efter 10 år med ytter-ligare 500 kronor. |
1 förste pastor, arfvode. . |
\ Efter 5 år kan den del |
|||
2,700 |
1,300 |
4,000 |
\ af arfvodet, som mot. |
|
1 andre pastor, arfvode . . |
2,800 |
1,200 |
3,500 |
| svarar lön, töjas med J 500 kronor. |
1 assistent......... |
1,900 |
1,100 |
3,000 |
j |
1 assistent......... |
1,900 |
1,100 |
3,000 |
1 Efter 5 år kan lönen Lö-1 jas med 400 kronor oot |
1 assistent och arbetsföre- |
efter 10 år med ytter-ligare 400 kronor. |
|||
ståndare......... |
1,900 |
1,100 |
3,000 |
1 Efter 5 år kan den del af |
1 skollärare, arfvode . . . |
1,200 |
900 |
2,100 |
■ arfvodet, som motsvarar |
; lön, töjas med 200 kro- |
||||
j 1 skollärare, arfvode . . . Centralfängelset i Härianda: |
1,200 |
900 |
2,100 |
nor oot efter 10 år med J ytterligare 200 kronor. |
(Efter 5 år kan lönen tö- |
||||
1 direktör......... |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
J jas med 500 kronor oct |
(Efter 5 år kan den del af |
||||
1 pastor, arfvode..... |
2,100 |
1,150 |
3,250 |
| arfvodet, sommotsvarar J lön, töjas med 500 |
(Efter 5 år kan lönen töjas |
||||
1 assistent......... |
1,600 |
1,000 |
2,600 |
| med 400 kronor oct |
(Efter 5 år kan den del af |
||||
1 skollärare, arfvode . . . |
[ arfvodet, som motsvarar |
|||
1,200 |
900 |
2,100 |
j lön, töjas med 200 kro- |
|
1 |
j nor oct efter 10 år med |
|||
Centralfängelset i Härnösand: |
1 (Efter 5 år kan lönen kö- |
|||
1 direktör ......... |
i 3,000 |
1,500 |
4,500 |
il jas med 500 kronor oct |
Trpt |
1 |
— |
i 46,650 |
I |
Bik. till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft.
3
18
Statsutskottets matande Nr 2.
Krono |
r. |
1 |
||
Tjänst- |
||||
Lön eller |
görings- |
|||
motsva- |
penningar |
Summa. |
||
rande. |
eller mot-svarande. |
|||
Trpt |
_ |
46,650 |
f Efter 5 år kan den del af i |
|
1 pastor, arfvode..... |
2,100 |
1,150 |
3,250 |
| arfvodet, som motsva^ | rar lön, höjas med 500 |
1 kronor. ("Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
1 assistent......... |
1,600 |
1,000 |
=2,600 |
1 med 400 kronor och |
Tvångsarbetsanstalten å |
||||
Svartsjö: |
||||
1 direktör......... |
3,000 |
2,000 |
5,000 |
1 Efter 5 år kan lönen hö-; 1 jas med 500 kronor och |
j 1 kamrerare........ |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
| efter 10 år med ytter-j ligare 500 kronor. |
1 pastor, arfvode..... |
2,300 |
1,200 |
3,500 |
i Efter 5 år kan den del af |
i lön, höjas med 500 kr. |
||||
1 assistent......... |
1,900 |
1,100 |
3,000 |
1 Efter 5 år kan lönen liö-( jas med 400 kronor och |
1 assistent (vid jordbruket) |
1,200 |
900 |
2,100 |
j efter 10 år med ytter-, ) ligare 400 kronor. |
(Efter 5 år kan den del af |
||||
1 skollärare, arfvode . . . |
1,200 |
900 |
2,100 |
j arfvodet, sommotsvarar |
| nor och efter 10 år med 1 ytterligare 200 kronor. |
||||
Tvångsarbetsanstalten i |
||||
Karlskrona: |
* |
|||
1 direktör ......... |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
Efter 5 år kan lönen hö-, jas med 500 kronor och |
1 kamrerare........ |
2,300 |
1,200 |
3,500 |
efter 10 år med ytter-ligare 500 kronor. |
Efter 5 år kan den del af |
||||
1 pastor *), arfvode .... |
2,300 |
1,200 |
3,500 |
arfvodet, som motsva-rar lön, höjas med 500. |
Trpt |
— j |
— | 83,200 |
9 Skall jämväl utan särskild ersättning bestrida de prästerliga göromålen vid straffängelset
1 J\i8XlSKr011ä<
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
19
Kronor. |
||||
Tjänst- |
||||
Lön eller |
sörings- |
|||
motsva- |
penningar |
Summa. |
||
rande. |
eller mot-svarande. |
|||
Trpt |
— |
— |
83,200 |
|
1 assistent och arbetsföre- |
(■Efter 5 år kan löneii liö- |
|||
ståndare......... |
1,200 |
900 |
2,100 |
j jas med 400 kronor och 1 efter 10 år med ytter- |
Tvångsarbetsanstalten i |
( ligare 400 kronor. |
|||
Norrköping: |
||||
1 direktör ......... |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
(Efter 5 år kan lönen hö-j jas med 500 krönor och |
1 kamrerare........ |
2,300 |
1,200 |
3,500 |
\ efter 10 år med ytter-it ligare 500 kronor. |
1 pastor, arfvode..... |
2,100 |
(Efter 5 år kan den del af |
||
1,150 |
3,250 |
{ arfvodet, som motsvarar 1 lön, höj as med 500 kronor. |
||
(Efter 5 år kan lönen hö- |
||||
1 assistent ......... |
1,200 |
900 |
2,100 |
| jas med 400 kronor och |
Tvångsarbetsanstalten i |
||||
Landskrona: |
(Efter 5 år kan lönen hö- |
|||
1 direktör......... |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
| jas med 500 kronor och |
[ ligare 500 kronor. |
||||
1 assistent......... |
1,200 |
900 |
2,100 |
J jas med 400 kronor och |
\ ligare 400 kronor. |
||||
predikantarfvode...... |
— |
— |
1,500 |
|
Straffängelset i Stockholm: |
(Efter 5 åt kän löneh hö- |
|||
1 direktör......... |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
| jas med 500 kronor och |
1. ligare 500 kronor. |
||||
1 assistent......... |
1,200 |
900 |
2,100 |
j jas med 400 kronor och |
( ligare 400 kronor. |
||||
\ arf vodet, som motsvarar |
||||
1 skollärarinna, arfvode. . |
1,000 |
500 |
1,500 |
lön, höjas med 150 kro-j nor och efter 10 år med |
( ytterligare 150 kronor. |
||||
predikantarfvode...... |
— |
— |
1,500 |
|
Trpt |
— |
— |
114,850 |
20
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Krono |
L\ |
|||
Tjänst- |
||||
Lön eller |
g örings- |
|||
motsva- |
penningar |
Summa. |
||
rande. |
eller mot-svarande. |
|||
Trpt |
— |
— |
114,850 |
|
Straffängelserna i Linköping, |
||||
stad, Örebro och Gräfle: |
||||
1 direktör.......... |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
j Efter 5 år kan lönen |
8 direktörer ........ |
21,600 |
10,400 |
32,000 |
och efter 10 år med |
1 assistent......... |
1,200 |
900 |
2,100 |
1 Efter 5 år kan lönen |
8 assistenter........ |
9,600 |
7,200 |
16,800 |
I och efter 10 år med |
predikantarfvode...... |
— |
— |
1,500 |
|
8 predikantarfvoden .... |
— |
— |
12,000 |
|
Straffängelset i Karlskrona: |
tEfter 5 år kan lönen |
|||
1 direktör......... |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
höjas med 500 kronor |
( ytterligare 500 kronor. |
||||
1 assistent......... |
1,200 |
900 |
2,100 |
] höjas med 400 kronor |
[ ytterligare 400 kronor. |
||||
Straffängelserna i Uppsala, 1 direktör......... |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
i Efter 5 år kan lönen 1 höjas med 500 kronor |
3 direktörer ........ |
8,100 |
3,900 |
12,000 |
| och efter 10 år med |
1 ytterligare 500 kronor. |
||||
predikantarfvode...... |
— |
1,200 |
||
3 predikantarfvoden .... |
— |
— |
3,600 |
|
Kronohäktena i Nyköping, Väs-tervik, Visby, Ystad, Halmstad, |
||||
och Luleå: |
||||
1 föreståndare....... |
1,600 |
1,000 |
2,600 |
1 Efter 5 år kan lönen |
8 föreståndare....... |
12,800 |
8,000 |
20,800 |
t och efter 10 år med |
Trpt |
— |
— |
233,550 |
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
21
1 |
K |
r o n o r. |
||
Tjänst- |
||||
Lön eller | |
görings- \ |
|||
motsva- |
penningarj |
Summa, i |
l |
|
rande, j |
eller mot-; |
|||
Trpt |
— |
233,550 |
||
i Kronohäktena i Norrtälje, |
I |
|||
Hudiksvall och Haparanda: |
||||
! 1 föreståndare....... |
1,200 |
900 |
2,100 |
Efter 5 år kan lönen |
i 5 föreståndare....... |
6,000 |
4,500 |
10,500 |
'' och efter 10 år med |
Tjänstemän af lägre grad |
||||
(bevakning sper sonat). |
! |
|||
j 1 öfverkonstapel...... |
800 |
700 |
1,500 |
1 |
113 öfverkonstaplar..... |
10,400 |
9,100 |
19,500 |
1 |
! 1 förste vaktkonstapel . . |
700 |
600 |
1,300 |
Efter 5 år kan lönenl |
50 första vaktkonstaplar . |
35,000 |
30,000 |
65,000 |
höjas med 100 kronor! |
j 1 vaktkonstapel...... 40S vaktkonstaplar (däraf |
600 |
500 |
1,100 |
och efter 10 år medj |
20 jämväl jordbruksför- |
||||
i män)........... |
244,800 |
204,000 |
448,800 |
|
11 vaktfri!.......... |
500 |
450 |
950 |
) I Efter 5 år kan lönenj |
5 vaktfruar......... |
2,500 |
2,250 |
4,750 |
( höjas med 75 kronorj |
1 vaktkvinna........ |
450 |
350 |
800 |
|
49 vaktkvinnor...... |
! 22,050 300 |
17,150 200 |
39,200 500 |
1 j Efter 5 år kan lönen |
1 kokerska......... |
j höjas med 50 kronor |
|||
13 kokerskor........ |
3,900 |
2,600 |
6,500 |
j och efter 10 år med |
Summa |
— |
1 |
836,050 |
22
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
2: o) Öfvergångsstat.
K r |
o n o |
r. |
--------------------------------- |
||||
Tjänst- |
|||||||
Lön |
görings |
Strit- |
Sär- |
||||
eller |
Arf- |
pen- |
vare- |
skildt |
Summa. |
||
motsva- |
vode. |
ningar eller motsva |
arf- |
lönetill |
|||
Centralfängelset i Malmö |
rande. |
vode. |
lägg. |
||||
rande. |
|||||||
1 |
|||||||
1 direktör...... |
; |
(Efter o år kan lönen |
|||||
3,500 |
— |
500 |
4,000 |
) liöjas med 500 kronor |
|||
1 kamrerare...... |
|||||||
1,500 |
I - |
1-- |
i 450 |
1,200 |
3,150 |
1 Efter 5 år kan lönen |
|
1 bevakningsbefälhaf- |
i liöjas med 300 kronor |
||||||
vare........ |
2,000 |
500 |
— |
— |
2,500 |
i och. efter 10 år med |
|
Länsfängelset i Malmö: |
( Efter 5 år kan lönen |
||||||
1 direktör ...... |
2,700 |
— |
1,300 |
— |
— |
4,000 |
| höjas med 500 kronor |
1 predikant, tillika pa- |
( ytterligare 500 kronor. |
||||||
stor vid nuvarande |
|||||||
centralfängelset, arf-vode ....... |
Efter 5 år kan den del |
||||||
2,100 |
— |
1,150 |
— |
_ |
3,250 |
af arfvodet, som mot. |
|
Kronohälctet i Eskilstuna: |
500 kronor. |
||||||
1 bevakningsbefälhaf- |
(Efter 5 år kan lönen |
||||||
vare........ 1 predikant..... |
1,200 |
— |
600 |
— |
— |
1,800 |
j höjas med 150 kronor |
— |
600 |
— |
— |
— |
600 |
||
Kronohälctet i Norrköping: |
(Efter 5 år kan lönen |
||||||
1 direktör ....... |
1,600 |
•— |
600 |
300 |
— |
2,500 |
I höjas med 250 kronor |
Kronohäktet i Paj ala: |
{ ytterligare 250 kronor. |
||||||
1 direktör....... 1 predikant...... |
1,300 |
— |
600 |
— |
1,900 |
höjas med 150 kronor |
|
— |
400; |
— |
— |
— ! |
400 |
||
Summa |
— |
| 1 |
— i — |
24,100 |
Lägges härtill sammanlagda beloppet af personliga
lönetillägg för tjänstemän af högre grad.................. 3,200 kronor,
erhålles en summa af 27,300 kronor.
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
23
3:o) Förslagsstat.
i
Kronor.
_ - |
Där af ut. |
*år såsom |
|
Arfvode. |
lön. |
tjänst- görings- penningar. |
|
Föreståndaren vid kronohäktet i |
|||
Ängelholm........... |
1,500 |
800 |
700 |
D:o vid kronohäktet i Svanesund |
1,500 |
800 |
700 |
13:o ,, ,, i Skellefteå |
1,300 |
700 |
600 |
D:o „ „ i Lycksele . |
1,300 |
700 |
600 |
Till predikanter vid kronohäkten |
9,800 |
— |
— |
För särskild skolundervisning vid |
|||
krona .............. |
400 |
— |
|
Till läkare vid de centrala fång- |
|||
vårdsanstalterna........ |
13,500 |
— |
|
Till läkare vid strafiangelser och |
|||
kronohäkten.......... |
21,500 |
— |
— |
Till organister och klockare vid |
|||
stalter.............. |
1.000 |
— |
— |
1 extra vaktkonstapel..... |
1,050 |
550 |
500 |
28 ,, vaktkon staplar..... |
29,400 |
15,400 |
1 14,000 |
1 ,, vaktkvinna....... |
775 |
425 |
350 |
6 ,, vaktkvinnor...... |
4,650 |
2,550 |
2,100 |
Till kokerskor och kvinnlig bevak-ning vid vissa mindre krono- |
|||
häkten............. |
2,325 |
— |
— |
Summa |
90,000 |
— |
— |
I Efter 5 år kan denj
del af arfyodetj
j sommotsvararlön,''
höjas med 100 fao-''
| nor och efter 10 år
IjnedytterligarelOO
kronor.
Likasom de för kommunikationsverken gällande aflöningsstaterna
upptager Kung!. Maj:ts förevarande förslag samtliga befattningshafvare
såsom tjänstemän, så att beteckningen betjänte för den lägre personalen
undvikits. Emellertid bär Kungl. Maj:t icke funnit nödvändigt att icke
alls låta den i sakens natur liggande väsentliga åtskillnaden i grad
mellan dem, som nu bilda tjänstemännens klass, ocb bevakningspersonalen
komma till synes i lönestaten och därföre, likaledes i öfverensstämmelse
Befattnings
hafvarnas
benämningar.
24
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
med livad vid uppgörandet af kommunikationsverkens aflöningsstater i
regeln ägt ruin, uppdelat befattningshafvandena vid fångvården i tjänstemän
af högre grad och af lägre grad. Därjämte har Kung! Magt, för utmärkande
af tjänsteåliggandenas art, i den ordinarie staten vid rubriken för den
senare kategorien jämväl inom parentes upptagit den af löneregleringskommittén
använda beteckningen bevakningspersonat.
I motsats härtill har nu herr Kristensson hemställt, att samtliga
befattningshafvande vid fångvården måtte upptagas enbart under beteckningen
tjänstemän. De skäl, motionären till stöd för denna sin
hemställan anfört, hafva icke synts utskottet afgörande med hänsyn
till det praktiska gagn Kungl. Majrts förslag i ämnet otvifvelaktigt medlör,
särskildt som därmed möjliggöres, att man i frågor, som röra samläldt
vare sig den ena eller den andra gruppen af befattningshafvande,
icke behöfver uppräkna dessa utan blott angifva dem med gruppens
beteckning. I följd häraf har också utskottet ansett sig icke kunna biträda
motionärens hemställan i denna del utan i stället velat förorda
bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande vidare de af Kungl. Maj:t i enlighet med löneregleringskommittens
betänkande föreslagna benämningarna för den manliga
bevakningspersonalen har herr Kristensson hemställt, att benämningen
första valctkonstapel måtte utbytas mot öfverkonstapel och benämningen
öfverkonstapel mot uppsyningsman.
Såsom af statsrådsprotokollet framgår har löneregleringskommittén
icke varit enig i denna sak, ity att tre af dess ledamöter och bland
dem två representanter för fångvården velat tilldela ifrågavarande befattningshafvare
de af motionären föreslagna benämningarna. Utskottet
tillåter sig i anledning däraf erinra, hurusom nämnda reservanter i anslutning
till fångvårdsstyrelsens af kommittén i hufvudsak delade uppfattning,
att de militära titlarna inom fångvården borde utbytas mot andra
benämningar, ansett, att den af kommittén bibehållna titeln förste vaktkonstapel
borde utbytas mot annan enligt deras uppfattning lämpligare
och befattningens art närmare motsvarande benämning. Titeln förste
vaktkonstapel syntes enligt reservanternas mening nära erinra om förste
konstapel vid artilleriregementena, utan att likväl dessa artillerikonstaplars
tjänstegrad kunde fullt likställas med den, som intoges af de i kommitténs
förslag såsom första vaktkonstaplar upptagna befattningshafvande.
De sistnämnda intoge i själfva verket en ställning, som vore
närmast jämförlig med sergeanternas vid regementena eller öfverkonstaplarnas
vid poliskårerna. De hade också hittills vid de centrala
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
25
fångvårdsanstalterna burit titeln underofficerare oeli allmänt benämnts
sergeanter. Med hänsyn till såväl disciplinen inom fängelserna som
andra förhållanden inom fångvårdsstaten syntes det icke sakna en viss
betydelse, att personer i den tjänsteställning, hvarom nu vore fråga,
bure en titel, hvilken så nära som möjligt motsvarade deras tjänstebefattning.
I alla händelser borde knappast giltigt skäl hafva förelegat
att tilldela en del af ifrågavarande tjänstinnehafvare en lägre titel än
den de för sina befattningar förut innehaft.
De af reservanterna sålunda anförda skäl har utskottet funnit
förtjäna ett visst afseende. Och då härtill kommer, att bevakningspersonalen,
enligt hvad utskottet erfarit, själf åstundar de af reservanterna
och motionären ifrågasatta titelförändringarna samt någon olägenhet
näppeligen torde vara att befara, därest ordet konstapel icke ingår såsom
beståndsdel i titlarna för de båda högre graderna af den manliga bevakningspersonalen,
har utskottet funnit sig böra biträda herr Kristenssons
hemställan, att de af Kungl. Maj:t föreslagna benämningarna första
vaktkonstapel och öfverkonstapel måtte utbytas mot öfverkonstapel och
uppsyningsman.
Då hänsyn sålunda tagits till den manliga bevakningspersonalens
genom motionär framförda önskningar i benämningsfrågan, synes liknande
tillmötesgående böra visas gent emot den kvinnliga bevakningspersonalen,
hvadan utskottet, i anslutning till hvad fångvårdsstyrelsen
i detta hänseende anfört, ansett, att i aflöningsstaten benämningarna
första vaktfri! och vaktfri! böra användas i stället för vaktfri! och vaktkvinna.
I fråga om kompetensfordringarna för befattningshafvarna vid fångvårdsanstalterna
har Kungl. Magt för nedannämnda tjänstemän af högre
grad föreslagit följande fordringar, nämligen för direktörer, kamrerare
och assistenter — med undantag af jordbruksassistenten vid Svartsjö —
att de skola hafva aflagt godkänd afgångsexamen från högre allmänt läroverk,
krigsskola eller tekniskt läroverk eller annan därmed jämförlig
examen, samt för skollärare, att de skola hafva aflagt förstberörda examen.
Gentemot hvad Kungl. Magt sålunda föreslagit har herr Kristensson
uti sin ofvan omförmälda motion hemställt, att berörda examina icke
måtte uppställas såsom kompetensvillkor för nu nämnda befattningshafvare.
livad då först beträffar direktörerna, kamrerarna och assistenterna,
har visserligen föreskrift om sådan kompetens, som den af Kungl. Maj:t
Bill. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 4
Kompetens
fordringar.
26
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
föreslagna hittills saknats, och har äfven förekommit, att personer, som ej
aflagt någon af förberörda examina, vunnit befordran till befattning af
nämnda art. I allmänhet hafva dock befattningarna besatts med personer,
som ägt denna kompetens. Att nu frångå denna praxis genom att
alls icke uppställa några kompetensfordringar eller föreskrifva lägre sådana
synes därföre utskottet mindre väl betänkt. Befattningarna äro nämligen
af den maktpåliggande art och kräfva, särskild! hvad direktörstjänsterna
beträffar, i många afseenden så stor förmåga af urskillning
och så stora insikter, att staten bör kunna uppställa de af Kungl.
Maj:t föreslagna kompetensfordringarna såsom villkor för befordran till
dessa poster.
Hvad åter angår skollärarbefattningarna, hafva dessa i början af
deras införande inom fångvården besatts med personer som aflagt endast
folkskollärarexamen. Sedermera hafva dock befattningarna så godt
som uteslutande innehafts af personer, hvilka aflagt minst mogenhetsexamen.
Ja, det har i icke så få fall händt, att lärarplatserna uppehållits
med akademiskt bildade män. Denna anordning har också,
enligt hvad fångvårdssällskapet och fångvårdsstyrelsen framhållit, visat
sig vara till stor båtnad och särdeles välgörande, då därigenom icke
blott erfarenhet i fångbehandling kommit fångvården till godo utan
jämväl icke sällan tjänstemän med högre bildning'' tillförts fångvården,
i det att nyssnämnda personer, efter att någon tid hafva innehaft lärarbefattning,
sedermera kunnat med fördel befordras till andra befattningar
inom fångvården. I öfverensstämmelse med hvad utskottet här
ofvan uttalat angående kompetensen för direktörerna, kamrerarna och
assistenterna, anser utskottet därföre, att den af Kungl. Maj:t föreslagna
kompetensen för skollärarna bör bibehållas.
Då erfarenheten emellertid visat, att — om ock undantagsvis —
personer, utan att uppfylla någon af nu nämnda formella kompetensvillkor,
på ett tillfredsställande sätt kunnat sköta ifrågavarande befattningar,
har utskottet ansett lämpligt, att undantag från de af Kungl.
Maj:t föreslagna kompetensfordringarna må kunna medgifvas för visst
fall, exempelvis då särskilda förhållanden eller beaktansvärda förutsättningar
i öfrigt göra, att eu person bör komma i åtanke vid tillsättandet
al någon af befattningarna i fråga; och förutsätter utskottet, att denna
uppfattning kommer att beaktas af Kungl. Maj:t vid utfärdandet af de
instruktioner, där kompetensföreskrifterna skola införas.
Ofvan intagna öfvergångs- och förslagsstater hafva icke gifvit
anledning till anmärkning, och har utskottet velat erinra om, att de å
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
27
dem upptagna utgifter utgå från det i nästföljande punkt upptagna
förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.
Bland de af Kungl. Maj:t föreslagna villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de nya aflöningarna å fångvårdsstaten förekommer, »att
innehafvare af ordinarie befattning vid fångvårdsstaten äger att i fråga
om rätt till aflöningsförhöjning räkna sig till godo tid, hvarunder han
innehaft motsvarande eller jämförlig befattning vid statens uppfostringsanstalt
å Bona».
Då denna bestämmelse är föranledd af Kungl. Maj:ts förslag om
fastställande af aflöningsstat för nämnda uppfostringsanstalt, men utskottet,
enligt hvad i punkt 17 här nedan meddelas, hemställer om
afslag å detta förslag, har utskottet, under förutsättning af Riksdagens
bifall till utskottets berörda hemställan, ansett sig böra utesluta anförda
punkt ur ifrågavarande villkor och bestämmelser.
Hvad i öfriga här ofvan ej vidrörda delar Kungl. Maj:t föreslagit
har utskottet ej funnit gifva anledning till erinran.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och herr Kristenssons ofvan
omförmälda motion, må
a) godkänna följande ordinarie stat och öfvergångsstat
för fångvårdsstaten att tillämpas från och
med år 1911:
28
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Ordinarie stat.
Kronor.
Tjänst- |
||||
Lön eller |
görings- |
|||
! Tjänstemän af högre grad. |
motsva- rande. |
penningar |
Summa. |
|
1 |
svarande. |
|||
Centralfängelset å Långholmen: |
||||
1 direktör .............................. |
3,000 |
2,000 |
5,000 |
| Efter 5 år kan lönen höjas |
1 kamrerare ........................... |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
( efter 10 år med ytter-j ligare 500 kronor. |
1 förste pastor, arfvode...... |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
| Efter 5 år kan den del af |
1 andre pastor, arfvode...... |
2,300 |
1,200 |
3,500 |
j rar lön, höjas med 500 |
1 assistent.............................. |
1,900 |
1,100 |
3,000 |
|
1 assistent ............................. 1 assistent och arbetsföre- |
1,900 |
1,100 1,100 |
3,000 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
ståndare .............................. |
1,900 |
3,000 |
||
1 Efter 5 år kan den del af |
||||
1 skollärare, arfvode............ |
1,200 |
900 |
2,100 |
arfvodet. som motsvarar |
11 skollärare, arfvode............ |
1,200 |
900 |
2,100 |
|
1 ytterligare 200 kronor. |
||||
Centralfängelset i Härianda: |
■ |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
||
1 direktör .............................. |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
I med 500 kronor och |
ligare 500 kronor. |
||||
Efter 5 år kan den del |
||||
1 pastor, arfvode.................. |
2,100 |
1,150 |
3,250 |
| af arfvodet, som mot-| svarar lön, höjas med |
| 500 kronor. |
||||
(Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
1 assistent............................ |
1,600 |
1,000 |
2,600 |
J med 400 kronor och |
("Efter 5 år kan den del af |
||||
arfvodet, som motsvarar |
||||
1 skollärare, arfvode............ |
1,200 |
900 |
2,100 |
lön, höjas med 200 kro- |
'' |
nor och efter 10 år med |
|||
Centralfängelset i Härnösand: |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
|||
1 direktör .............................. |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
1 med 500 kronor och |
Trpt |
— |
— |
46,650 |
| ligare 500 kronor. |
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
29
Kronor.
Lön eller
motsvarande.
1 pastor, arfvode
1 assistent ............
Trpt
Tvångsarbetsanstalten å
Svartsjö:
1 direktör ........................
1 kamrerare .....................
1 pastor, arfvode
1 assistent ..............................
1 assistent (vid jordbruket)
1 skollärare, arfvode...........
Tvångsarbetsanstalten i
Karlskrona:
1 direktör ........................
1 kamrerare .....................
1 pastor *), arfvode............
1 assistent och arbetsföreståndare
...........................
Trpt
Tjänstgöringspenningar
eller motsvarande.
2,100
1,600
3,000
2,700
2,300
1,900
1,200
1,200
2,700
2,300
2,300
1,200
Summa.
1,150
1,000
2,000
1,300
1,200
1,100
900
900
1,300
1,200
1,200
900
Efter 5 årikan den del af
46,650!
3 2501 arfvodet, sommotsvarar
1 |1 lön, höjas med 500 kr.
i )
j (Efter 5 år kan lönen höjas
2 600'' me(i 400 kronor och
I
efter 10 år med ytterligare
400 kronor.
5 000 lE£ter ® år kan lönen höjas
5 1V med 500 kronor och
4,00Oj efter 10 år med ytter|
ligare 500 kronor.
JEfter 5 år kan den del af
arfvodet, som motsvarar]
3,000
2,100
2,100
4,000
3,500
3,500
2,100
85,300
lön, höjas
kronor.
med 500
Efter 5 år kan lönen höjas
med 400 kronor och
efter 10 år med ytterligare
400 kronor.
Efter 5 år kan den del af
arfvodet, sommotsvarar
lön, höjas med 200 kronor
och efter 10 år med
- ytterligare 200 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
Efter 5 år kan den del af
arfvodet, sommotsvarar
lön, höjas med 500
kronor.
(■Efter 5 år kan lönen höjas
) med 400 kronor och
| efter 10 år med ytter''
ligare 400 kronor.
*) Skall utan särskild ersättning jämväl bestrida de prästerliga göromålen vid straffängelset
i Karlskrona.
30
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
jr Krono |
r. |
|||
Tjänst- |
||||
Lön eller |
görings- |
|||
motsva- |
penningar |
Summa. |
||
rande. |
eller mot-svarande. |
|||
Trpt |
— |
— |
85,300 |
|
Tvång sarbetsanstalten i |
||||
Norrköping: |
Efter 5 år kan lönen höjas |
|||
1 direktör................................ |
2,700 |
1,300 |
4,000 3,500 |
med 500 kronor och |
1 kamrerare .......................... |
2,300 |
1,200 |
i efter 10 år med ytter-ligare 500 kronor. |
|
(Efter 5 år kan den del af |
||||
1 pastor, arfvode................. |
2,100 |
1,150 |
3,250 |
1 arfvodet, som motsvarar |
(Efter 5 åT kan lönen höjas |
||||
1 assistent ............................ |
1,200 |
900 |
2,100 |
) med 400 kronor och |
Tvångsarbetsanstalten i |
||||
Landskrona: |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
|||
1 direktör .............................. |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
| med 500 kronor och |
/Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
1 assistent .............................. |
med 400 kronor och |
|||
1,200 |
900 |
2,100 |
'' efter 10 år med ytter- |
|
ligare 400 kronor. |
||||
predikantarfvode .................. Straffängelset i Stockholm: |
1,500 |
( (Efter 5 år kan lönen höjas |
||
1 direktör .............................. |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
med 500 kronor och |
Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
1 assistent .............................. |
1,200 |
900 |
2,100 |
( med 400 kronor och |
/Efter 5 år kan den del af |
||||
1 skollärarinna, arfvode...... |
1,000 |
500 |
1,500 |
arfvodet, som motsvarar |
nor och efter 10 år med |
||||
predikantarfvode ................. |
— |
— |
1,500 |
ytterligare 150 kronor. |
Trpt |
— |
— |
114,850 |
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
31
Kronor. |
||||
Tjänst- |
||||
Lön eller |
görings- |
|||
motsva- |
penningar |
Summa. |
||
rande. |
eller mot-svarande. |
|||
Trpt |
— |
— |
114,850 |
|
Straffängelserna i Linköping, |
||||
stianstad, Vänersborg, Marie- |
||||
stad, Örebro och Gäfte: |
||||
1 direktör .............................. |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
1 Efter 5 år kan lönen |
8 direktörer ........................... |
21,600 |
10,400 |
32,000 |
och efter 10 år med |
1 assistent.............................. |
1,200 |
900 |
2,100 |
1 Efter 5 år kan lönen |
8 assistenter ......................... |
9,600 |
7,200 |
16,800 |
och efter 10 år med |
ytterligare 400 kronor. |
||||
predikantarfvode..................... |
— |
— |
1,500 |
|
8 predikantarfvoden ............ |
— |
— |
12,000 |
|
Straffängelset i Karlskrona: |
(Efter 5 år kan lönen |
|||
1 direktör .............................. |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
1 höjas med 500 kronor |
l ytterligare 500 kronor. |
||||
1 assistent ............................. |
1,200 |
900 |
2,100 |
j höjas med 400 kronor |
1 ytterligare 400 kronor. |
||||
Straffängelserna i Uppsala, 1 direktör .............................. |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
i Efter 5 år kan lönen I höjas med 500 kronor |
3 direktörer .......................... |
8,100 |
3,900 |
12,000 |
[ och efter 10 år med |
ytterligare 500 kronor. |
||||
predikantarfvode .................. |
— |
— |
1,200 |
|
3 predikantarfvoden ............ Kronoliäktena i Nyköping, Väs-tervik, Visby, Ystad, Halmstad, |
3,600 |
|||
Sundsvall, Östersund, Umeå |
||||
och TmlpÅ • |
Efter 5 år kan lönen |
|||
1 föreståndare........................ |
1,600 |
1,000 |
2,600 |
|
8 föreståndare........................ |
12,800 |
8,000 |
20,800 |
1 och efter 10.i år med J ytterligare 200 kronor. |
Trpt |
— |
— |
233,550 |
32
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Krono |
r. |
|||
Tjänst- |
||||
Lön eller |
görings- |
|||
motsva- |
penningar |
Summa. |
||
rande. |
eller mot-svarande. |
|||
Trpt |
— |
— |
233,550 |
|
Kronohäktena i Norrtälje, 1 föreståndare........................ |
1,200 |
900 |
2,100 |
(Efter 5 år kan lönen |
5 föreståndare....................... |
0,000 |
4,500 |
10,500 |
j och efter 10 år med J ytterligare 200 kronor. |
Tjänstemän af lägre grad |
||||
{bevakning sper sonat). |
||||
1 uppsyningsman.................. |
800 |
700 |
1,500 |
|
13 uppsyningsman............... |
10,400 |
9,100 |
19,500 |
|
1 öfverkonstapel .................. |
700 |
600 |
1,300 |
Efter 5 år kan lönen |
SO öfverkonstaplar.............. |
35,000 |
30,000 |
65,000 |
|
1 vaktkonstapel..................... 408 vaktkonstaplar (däraf |
600 |
500 |
1,100 |
och efter 10 år med |
20 jämväl jordbruksför- |
||||
män) ................................... |
244,800 |
204,000 |
448,800 |
|
1 första vaktfru .................. |
500 |
450 |
950 |
|
5 första vaktfruar ............... 1 vaktfru .............................. |
2,500 450 |
2,250 350 |
4,750 800 |
Efter 5 år kan lönen |
49 vaktfruar ........................ |
22,050 |
17,150 |
39,200 |
|
(Efter 5 år kan lönen |
||||
1 kokerska.............................. |
300 |
200 |
500 |
i höjas med 50 kronor |
13 kokerskor ...................... |
3,900 |
2,600 |
6,500 |
1 och efter 10 år med |
Summa |
— |
— |
836,050 |
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
33
Öfvergångsstat.
K r o |
n o r. |
||||||
■ |
Lön |
Arf- vode. |
Tjänst- görings- pen- ningar eller motsva- rande. |
| Skrif-1 |
Sär- 1 |
Summa. |
|
Centralfängelset i Malmö: 1 direktör .................... |
1 '' 3,500 |
j |
500 |
1 |
4,000 |
(Efter 5 år kan lönen) 1 höjas med S00 kronor; |
|
1 kamrerare............... il bevakningsbefälhaf-vare .......................... |
1,500 2,000 |
500 |
_ |
450 |
1,200 |
3,150 2,500 |
( ytterligare 500 kronor. | 1 Efter 5 år kan lönen; ( höjas med 300 kronor | ytterligare 200kronor.j |
j Länsfängelset i Malmö: |
2,700 |
1,300 |
4,000 |
j Efter 5 år kan lönenj ) och efter 10 år medi |
|||
1 predikant, tillika pa-stor vid nuvarande |
2,100 |
1,150 |
3,250 |
ytterligare 500 kronor. | Efter 5 år kan den del) |
|||
500 kronor. |
|||||||
!Kronohäktet i Eskilstuna. 1 bevakningsbefälhaf-i vare .......................... |
1,200 |
600 |
— |
— |
1,800 |
(Efter 5 år kan lönen |
|
1 predikant ................. Kronohäktet i Norrköping |
1 1,600 |
600 1 i __ |
—. 600 |
300 |
600 2,500 |
) (Efter 5 år kan lönen |
|
Kronohäktet i Pajala: 1 direktör .................. |
1,300 |
1 |
600 |
— |
! |
1,900 |
1 (Efter 5 år kan lönen |
1 predikant ................. |
| _ |
1 400) — |
— |
— |
40C |
j |
|
Summa) — |
_ _ |
— |
) — 24, L00 |
Bill, till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 2 Raft.
''o
34
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
b) godkänna följande villkor ocli bestämmelser
för åtnjutande af de enligt den nya staten med ordinarie
befattning vid fångvårdsstaten förenade aflöningsförmåner:
att
ordinarie tjänsteman vid fångvårdsstaten skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid möjligen
inträdande förändrad organisation af fångvårdsstaten
eller särskilda delar däraf eller i följd af kronans
ombesörjande af arbetsdriften vid fångvårdsanstalterna
eller eljest af olika anledningar kan varda stadgad;
att ordinarie tjänsteman vid fångvårdsstaten jämväl
skall vara skyldig att, med bibehållande af den
tjänstegrad och den aflöning han innehar, låta sig förflyttas
till annan fångvårdsanstalt; ägande han emellertid,
därest förflyttningen sker utan hans egen ansökning
eller uttryckta önskan, åtnjuta ersättning för
flyttningskostnad;
att med ordinarie befattning vid fångvårdsstaten
icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid fångvårdsstaten
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej
fångvårdsstyrelsen på därom gjord framställning och
efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen
vid fångvårdsstaten, finner uppdraget eller
befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas
;
att kvinnlig befallningshafvande, som ingår
äktenskap, skall vara skyldig afgå från tjänsten, om
fångvårdsstyrelsen finner det nödigt;
att vid kronohäkte vaktfru skall efter fångvårdsstyrelsens
bestämmande vara skyldig utan särskild
ersättning bestrida jämväl kokerskegöromål;
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
35
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, tjänsteman verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester eller annan kostnadsfri ledighet, men
för tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, skola
utgå till den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen eller i de fall,
där aflöningen utgöres al arfvode, den del däraf, som
icke anses såsom tjänstgöringspenningar, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
lian förpliktas att under ledigheten utöfver sina
tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller
årfvodet, som erfordras för befattningens uppehållande
eller eljest pröfvas skäligt;
att, därest tjänsteman i följd al kroppsskada, ådragen
under tj änsteutö Aning, blifvit tills vidare oförmögen
till tjänstgöring, aflöningen å stat må, såsom
undantag från hvad ofvan är stadgadt, kunna, efter
fångvårdsstyrelsens bepröfvande, oafkortad utgå till
honom under högst sex månader; ankommande på
pröfning af Kung! Maj:t, till huru stor del aflöning
kan böra utgå till den skadade efter omförmälda tid
af sex månader;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid,
hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans
aflöning, som icke af fångvårdsstyrelsen pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under
tiden innehållas, såvida ej fångvårdsstyrelsen finner
skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras
för beredande af semester eller annan kostnadsfri
ledighet, innehafvare af lägre tjänst skall vara skyldig
36
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
att, om han förordnas till högre befattning'' vid fångvårdsstaten,
densamma, mot åtnjutande af de för befattningen
anslagna tjänstgö ringspenningar eller däremot
svarande belopp, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
bestrida, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår;
att beträffande förhöjning af aflöningen efter
viss tids fortsatt innehafvande af tjänst i samma
lönegrad tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor, att tjänstemannen
under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af
förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit semester eller
annan kostnadsfri ledighet, och för andra förhöjningen,
om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma
villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af
omförmälda förhöjningar angår, att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd;
att löntagare därvid bör tillgodoräknas tid, som
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen, vare sig på
grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af
förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållanden
m. m. vid fångvårdsstaten;
att direktör eller kamrerare vid fångvårdsanstalt
äfven må för tillgodonjutande af aflöningsförhöjning
räkna sig till godo tid, hvarunder han varit ordinarie
tjänsteman i första lönegraden hos fångvårdsstyrelsen,
dock under de villkor i ofrigt, som gälla för
åtnjutande af fastställda aflöningsförmåner för nämnda
styrelse;
att, därest ordinarie fånggevaldiger transporterats
till vaktkonstapel vid fångvårdsanstalt, han äger att
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
37
i fråga om rätt till ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, lian varit ordinarie fånggevaldiger;
att, därest ordinarie tjänsteman, som befordras
till annan befattning vid fångvårdsstaten än den lian
dittills innehaft, redan intjänat högre aflöning än begynn
elseaflöningen för den befattning, till hvilken han
befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras det
eller de ålderstillägg i den sistnämnda befattningen,
som måste tilläggas honom för att hans aflöning i
densamma icke skall blifva lägre än den aflöning,
han senast åtnjöt före befordringen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af aflöningsförhöjning, redan uppnått
den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom
till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att semester må årligen, då sådant kan ske utan
hinder för göromålens behöriga gång, utan afdrag å
aflöningsförmånerna åtnjutas å tider, som fångvårdsstyrelsen
bestämmer, af en hvar direktör, kamrerare,
pastor, assistent, skollärare och skollärarinna under
en månad samt af föreståndare vid kronohäkte och
tjänsteman af lägre grad enhvar under femton dagar;
att därjämte föreståndare vid kronohäkte och
tjänsteman af lägre grad må vid tjänstledighet för
sjukdom under loppet af ett och samma kalenderåråtnjuta
full aflöning under högst trettio dagar;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd
eller kontroll å uppbörd, är pliktig att begagna sig
af semester å tid af året, som bestämmes af fångvårdsstyrelsen
;
att samtliga ordinarie tjänstemän vid fångvårdsstaten
må åtnjuta fri bostad jämte nödigt bränsle eller
ock ersättning därför;
att beloppet af hyresersättning och vedanslagskall
bestämmas efter de i orten gällande hyror och
pris å ved, dock med iakttagande, hvad tjänstemännen
af lägre grad angår, att hyresersättnings årliga belopp
endast då särskilda förhållanden därtill föranleda må
öfverstiga 250 kronor, och att vedanslag må utgå för
38
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
inköp af högst 8 kubikmeter björkved och 7 kubikmeter
barrved;
att hyresersättning och vedanslag skola utgå i
enahanda ordning som lön;
att beklädnadsersättning med 100 kronor för
år må till enhvar tjänsteman, tillhörande den manliga
bevakningspersonalen, utbetalas i öfverensstämmelse
med hvad som gäller beträffande tjänstgöringspenningar
eller ersättning för sådana vid vikariat;
att kostnadsfri läkarevård jämte medikamenter,
enligt de närmare bestämmelser Kung!. Maj:t meddelar,
lämnas åt tjänstemän af lägre grad men ej åt
deras familjer;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen
eller, där aflöningen utgöres af arfvode, den del däraf,
som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
äfvensom, i förekommande fall, hyresersättning och
vedanslag utgå till månadens slut;
att, då tjänsteman, som åtnjuter fri bostad, aflider,
fångvårdsstyrelsen må, efter pröfning af förekommande
omständigheter, medgifva hans änka eller
efterlefvande familj att för afflyttning'' från bostaden
njuta lämplig fardag;
att, därest tjänsteman aflider i följd af olyckshändelse,
timad under tjänsteutöfning, ett belopp, motsvarande
den aflidnes aflöning för en månad, må såsom
begrafningshjälp tilldelas hans dödsbo;
att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla
hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension är vid tiden för den nya aflöningsstatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare
åt befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till
befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya afiöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kung!. Maj:ts
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
89
c) förklara,
att nyssberörda villkor och bestämmelser skola
gälla jämväl för åtnjutande af de för direktören vid
nuvarande länsfängelset i Malmö samt den prästerlige
tjänstemannen vid central- och länsfängelserna därstädes
i öfvergångsstaten upptagna aflöningsförmåner;
att
eu hvar, som med eller efter ingången af år
1911 tillträder i den ordinarie staten upptagen befattning
eller någon af nämnda befattningar vid fängelserna
i Malmö, skall vara pliktig att underkasta sig samma
villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehafvare af sagda befattningar,
hvilka icke före den 1 november 1910 anmäla,
att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten
samt nämnda villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den mån ej annat föranledes af
bestämmelserna i förenämnda lag angående civila tjänstemäns
rätt till pension, vid den rätt till pension, som
dittills tillkommit dem;
d) medgifva,
att nuvarande direktören vid kronohäktet å Långholmen
må, så länge han där kvarstår, uppbära ett personligt
aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan
aflöningen enligt den nya staten för assistenttjänst
vid centralfängelset å Långholmen och den aflöning,
som enligt nu gällande stat tillkommer direktören vid
kronohäktet därstädes;
att nuvarande bevakningsbefälhafvaren vid tvångsarbetsanstalten
i Karlskrona må, därest han vid nya
statens trädande i kraft kvarstår i befattningen, erhålla
personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan
aflöningen enligt den nya staten för assistenttjänst
vid anstalten och den aflöning, som enligt nu gällande
stat tillkommer bevakningsbefälhafvaren;
att nuvarande kamreraren vid tvångsarbetsanstalten
i Landskrona må uppbära personligt aflönings
-
40
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
tillägg, motsvarande skillnaden mellan aflöningen enligt
nya staten för assistenttjänst vid anstalten och den
aflöning, som enligt nu gällande stat tillkommer
kamreraren;
att nuvarande predikanten vid tvångsarbetsanstalten
i Landskrona må, så länge lian med sina göromål
i fångvårdens tjänst ej förenar annan aflönad syssla,
tills vidare, utöfver arfvodet enligt nya staten för
predikantbefattningen vid anstalten med tillhörande
kronohäkte, uppbära personligt aflöningstilläg''g af 1,200
kronor;
att nuvarande direktören vid kronohäktet i Hudiksvall
må uppbära personligt aflöningstillägg, motsvarande
skillnaden mellan föreståndarens aflöning enligt
den nu gällande och enligt nya staten;
att nämnda direktör vid kronohäktet å Långholmen,
bevakningsbefälhafvare vid tvångsarbetsanstalten
i Karlskrona, kamrerare vid tvångsarbetsanstalten
i Landskrona och direktör vid kronohäktet i Hudiksvall
äfvensom nuvarande bevakningsbefälhafvaren vid
tvångsarbetsanstalten i Norrköping samt nuvarande
direktörerna vid länsfängelserna i Östersund och
Luleå må, därest de i öfrigt vilja ingå på den nya
staten, bibehållas vid rätt att komma i åtnjutande af
pensionsbelopp i enlighet med nu gällande bestämmelser;
att
aflöningstillägg enligt den grund, som af departementschefen
angifvits må från förslagsanslaget till
fångars vård och underhåll utgå till tjänsteman af lägre
grad, som i anledning af den föreslagna omorganisationen
af fängelseväsendet erhåller befattning, med hvilken
är förenad lägre aflöning än den, han förut åtnjutit,
äfvensom att, därest pension, hvartill han å sin förra
befattning ägt rätt, uppgår till högre belopp än den
pension, som å den nya befattningen skulle tillkomma
honom, han må bibehållas vid innehafvande pensionsrätt;
att, så länge ordinarie fånggevaldiger, som ej
transporterats till vaktkonstapel, kvarstår i tjänst, den
aflöning, som tillkom sådan gevaldiger enligt den år 1902
fastställda aflöningsstat för de betjänte vid fångvårds
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
41
anstalterna, hvilkas aflöning utgick af bestämda anslaget
till fångars vård och underhåll, må till honom utgå
af de i den nya staten uppförda vaktkonstapelslönemedel;
att
i särskilda undantagsfall Kungl. Maj:t må,
efter framställning af fångvårdsstyrelsen, tilldela tjänsteman
af lägre grad vid fångvårdsstaten gratifikation;
samt
att den, som på förordnande förvaltar vakant
tjänst vid fångvårdsstaten, må under tiden åtnjuta de
med tjänsten förenade aflöningsfönnåner; äfvensom
e) till beredande af medel för de aflöningsbelopp,
som upptagits i den ordinarie staten för fångvårdsstaten,
höja det i riksstaten uppförda bestämda anslaget
till fångars vård och underhåll, nu uppgående till
758,900 kronor, med 77,150 kronor till 836,050
kronor.
Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.
4:o) Vidare har Kungl. Maj: t under punkt 4 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till fångars vård och
underhåll från dess nuvarande belopp 1,288,000 kronor till 1,375,000
kronor, eller således med 87,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 178—185 i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 14 januari 1910.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot, att förevarande
anslag höjes till det af Kungl. Maj:t äskade beloppet, har emellertid
funnit sig i detta sammanhang böra påpeka, hurusom anslaget belastas
med utgifter, Indika, enligt utskottets förmenande, rätteligen icke böra
drabba detsamma.
Såsom af utredningen i ärendet framgår, bestridas, bland annat,
utgifterna för arbetsdriften vid fängelserna med detta anslag. Dessa
utgifter förorsakas till icke obetydlig del af det arbete, som fångvården
utför åt andra statsförvaltningar genom tillverkning af för statsförvaltningarna
erforderliga persedlar. För arbetet erhåller fångvården dock
Bih. till Bilcsd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 6
Förslagsanslaget
till
fångars värd
och underhåll.
[4-]
Utskottets
yttrande.
42
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Vard och
underhäll af
straffäng elser
och kr onohäkten.
[5.]
ingen annan ersättning än för arbetsmaterialierna men får däremot
vidkännas utgifter för arbetspremier till fångarna och aflöningar åt ett
växande antal yrkesundervisare samt för arbetsverktyg m. m.
Då ifrågavarande utgifter uppgå till rätt afsevärda belopp, har det
synts utskottet skäligt, att vederbörande statsförvaltningar själfva må
vidkännas lämplig andel i samtliga kostnaderna för de persedlar, som
vid fångvårdsanstalterna för deras räkning tillverkas. I det outredda
skick saken för närvarande befinner sig, har utskottet likväl icke ansett
sig kunna framlägga något särskilt förslag utan endast velat fästa
Riksdagens uppmärksamhet å förhållandet.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må höja förslagsanslaget till fångars
vård och underhåll från dess nuvarande belopp 1,288,000
kronor till 1,375,000 kronor, eller således med 87,000
kronor.
Vård och underhåll af straffängelser och kronohäkfen.
5:o) Under punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i
riksstaten för år 1911 uppföra reservationsanslaget till »vård och underhåll
af läns- och kronohäktem) under förändrad benämning: »vård och
underhåll af straffängelser och kronohäkten».
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 185 i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 14 januari 1910.
Enär de nuvarande länscellfängelserna eller de så kallade länsfängelserna
i det af utskottet under punkt 3 här ofvan tillstyrkta förslaget
angående fängelseväsendets omorganisation upptagits under annan
benämning och till största delen återfinnas i gruppen straffängelser, får
utskottet under förutsättning, att nyssnämnda förslag vinner Riksdagens
bifall, hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1911 uppföra
reservationsanslaget till vård och underhåll af
läns- och kronohäkten under förändrad benämning:
»vård och underhåll af straffängelser och kronohäktem.
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
43
Ersättning åt domare, vittnen och parter.
6:o) Knngl. Maj:t liar under punkt 6 föreslagit Riksdagen att medgifva
sådan ändring af hvad som blifvit stadgadt angående ersättning
till den tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län, att från det
å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare,
vittnen och parter må från och med år 1911 till honom för rannsakningar
med häktade utgå dels ett årligt arfvode af 1,200 kronor, dels 75 kronor
för hvarje af honom för sådan rannsakning hållet urtima ting eller
extra sammanträde under lagtima ting, dels resekostnads- och traktamentsersättning
enligt tredje klassen i resereglemente!, dock med iakttagande
att dagtraktamente ej må beräknas för dygn, hvarunder förrättning
ägt rum, dels ock traktamente af 16 kronor för hvar och en
af de två expeditionsdagar, brottmålsdomaren äger beräkna för hvarje
af honom handlagdt mål.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 187—195 i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 14 januari 1910.
På grund af hvad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må medgifva sådan ändring af
hvad som blifvit stadgadt angående ersättning till den
tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län, att
från det å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter må från
och med år 1911 till honom för rannsakningar med
häktade utgå dels ett årligt arfvode af 1,200 kronor,
dels 75 kronor för hvarje af honom lör sådan rannsakning
hållet urtima ting eller extra sammanträde
under lagtima ting, dels resekostnads- och traktamentsersättning
enligt tredje klassen i resereglemente!, dock
med iakttagande att dagtraktamente ej må beräknas
för dygn, hvarunder förrättning ägt rum, dels ock
traktamente af 16 kronor för hvar och en af de två
expeditionsdagar, brottmålsdomaren äger beräkna för
hvarje af honom handlagdt mål.
Ersättning
åt domare,
vittnen och
parter.
[6.]
44
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Ang. öfriga
ordinarie
anslag.
[7.] •
Provisorisk
lönereglering
för departementet.
[8.]
Öfriga ordinarie anslag.
7:°) Beträffande öfriga • ordinarie anslag, som för innevarande år
finnas uppförda under andra hufvudtiteln, har Kungl. Maj:t icke föreslagit
annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. för jämnande af hufvudtitelns slutsumma måtte
höjas med 14 kronor, eller från 111,940 kronor till 111,954 kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under andra
hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit särskildt omförmälda,
må för år 1911 fastställas till samma belopp
som*uti innevarande års riksstat, dock att i anslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. må få
göras ;, den jämkning, som för jämnande af hufvudtitelns
slutsumma kan blifva erforderlig.
Extra anslag.
Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till andra
hufvudtiteln, gjorda framställningar får utskottet afgifva följande yttranden
och förslag:.
O
Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
8ro) Kungl. Maj:t har under punkt 8 af andra hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshafvande
i justitiedepartementet, i enlighet med de af departementschefen tillstyrkta
grunder och på de af honom förordade villkor, å extra stat
för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af 5,245 kronor, hvaraf högst
100 kronor må användas till höjning af vikariatsersättning under semester.
Beträffande denna framställning har utskottet afgifvit särskildt
yttrande och Riksdagen fattat beslut, hvilket utskottet här endast skolat
anteckna.
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
45
Andre ledamot å departementets afdelning för lagärenden.
9:o) Under punkt 9 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att för aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets
afdelning för lagärenden å extra stat för år 1911 anvisa
ett belopp af 8,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 214—217 i statsrådsprotokollet.
För aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets afdelning
för lagärenden har Riksdagen för hvartdera af åren 1909 och 1910
å extra stat anvisat ett belopp af 7,500 kronor. Då byråchefen för
lagärenden, med hvilken den andre ledamoten hittills i lönehänseende
jämställts, under punkt 1 här ofvan föreslagits till erhållande af en till
9,000 kronor förhöjd aflöning'', torde äfven andre ledamoten böra komma
i åtnjutande af någon löneförhöjning. Andre ledamoten å afdelningen
för lagärenden synes emellertid icke böra i aflöningshänseende fullständigt
jämställas med byråchefen för samma afdelning, utan har
utskottet i likhet med departementschefen ansett honom i sådant hänseende
närmast böra jämföras med tjänstemän af tredje lönegraden i de
nyreglerade verken.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, för aflönande af en andre
ledamot å justitiedepartementets afdelning för lagärenden
å extra stat för år 1911 anvisa ett belopp
af 8,000 kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses motsvara
tj änstgöringspenningar.
Extra föredragande.
10:o) Kungl. Maj:t har under punkt 10 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att till arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet
å extra stat för år 1911 bevilja ett belopp af 3,000 kronor.
Angående utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet, sid. 217—220.
Andre ledamot
a justitiedepartementets
afdelning för
lagärenden.
[9.]
Utskottets
yttrande.
Extra föredragande
inom
justitiedepartementet.
[10.]
46
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Straffregistret.
[11.]
Lag
beredningen.
[12.]
Nedre justitierevisionen.
[13.]
På af departementschefen angifna skäl, mot hvilka utskottet icke
haft något att erinra, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till arfvode åt eu extra föredragande
inom justitiedepartementet å extra stat för
år 1911 bevilja ett belopp af 3,000 kronor.
Straffregistret.
ll:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts uti punkt 11
af denna hufvud titel gjorda framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett
under de senare åren, för bestridande af de utaf
tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader
för amanuenser, renskrifning m. m. vid justitiedepartementets
afdelning af Kungl. Maj:ts kansli å
extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.
Lagberedningen.
12:o) Under punkt 12 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
för fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet å extra stat
för år 1911 anvisa ett belopp af 50,000 kronor.
Angående utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet, sid. 221—227.
På de af departementschefen i ämnet anförda skäl, mot hvilka
utskottet icke haft något att erinra, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må för fortsatt uppehållande af
lagberedningens verksamhet å extra stat för år 1911
anvisa ett belopp af 50,000 kronor.
Nedre justitierevisionen.
13:o) Under punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
i afvaktan på proposition, innefattande definitiv framställning angående
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
47
de för nedre justitierevisionen erforderliga anslag å extra stat för år
1911, för desamma beräkna ett belopp af 90,000 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet härigenom skolat för
Riksdagen
anmäla.
Extra division i Svea hofrätt.
14:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 14 föreslagit Riksdagen
att för fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 september
1910 af eu extra division i Svea hofrätt för behandling af instämda och
vädjade mål å extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 32,900 kronor,
med rätt för Kungl. Magt att under år 1910 förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna hvad af nämnda belopp belöper på tiden från och
med den 1 september till årets slut.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 231—235 i statsrådsprotokollet.
Den extra division i Svea hofrätt, hvilken trädde i verksamhet
den 1 september 1904, handlägger uteslutande vädjade och till hofrätten
instämda mål. Balansen af sådana mål var vid 1907 års utgång 1,168.
Då under år 1908 inkommo till hofrätten 1,528 instämda och vädjade
mål samt under samma år afgjordes 1,511 dylika mål, ökades alltså
balansen under året till 1,185 mål. Antalet under år 1909 till hofrätten
inkomna mål af angifna art utgjorde 1,682. Häraf torde framgå, att
den extra divisionen fortfarande måste vara i verksamhet, om balansen
å ifrågavarande mål skall kunna nedbringas till den balans, som af
löneregleringskommittén ansetts vara den normala, eller omkring 500 mål.
Förlidet år har Riksdagen till uppehållande af den extra divisionens
verksamhet under ett år från den 1 september 1909 anvisat 32,700
kronor. Nämnda belopp föreslås för år 1911 höjdt till 32,900 kronor
att fördelas enligt af departementschefen uppgjordt förslag.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
hemställer alltså,
att Riksdagen må för fortsatt uppehållande under
ett år från och med den 1 september 1910 af en
Extra
division i
Svea hofrätt.
[14-]
Utskottets
yttrande.
48
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Krigsh of rätt en.
[15.]
Utskottets
yttrande.
extra division i Svea hofrätt för behandling af instämda
och vädjade mål å extra stat för år 1911 anvisa
ett belopp af 32,900 kronor, med rätt för Knngl.
Maj:t att under år 1910 förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna hvad af nämnda belopp belöper på
tiden från och med den 1 september till årets slut.
Krigshofrätten.
15:o) Under punkt 15 har Knngl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
å extra stat för år 1911 anvisa dels till arfvoden åt krigshofrättens
ordförande och militära ledamöter ett belopp af 3,250 kronor, dels ock
för beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vaktmästare
ett belopp af 300 kronor.
Angående utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa
till förevarande statsrådsprotokoll, sid. 235—237.
Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter
har Riksdagen för innevarande år anvisat 3,250 kronor.
Krigshofrättens vaktmästare har hittills erhållit eu lön af 600
kronor jämte fri bostad äfvensom 90 kronor i extra lönetillägg. De hos
centrala ämbetsverk anställda vaktmästare å gammal stat åtnjuta i allmänhet,
förutom extra lönetillägg, en aflöning af 800 kronor eller, om
de hafva fri bostad, 650 kronor med ett ålderstillägg å 100 kronor.
Anledningen till att krigshofrättens vaktmästare erhållit en lägre aflöning''
än vaktmästarne i de centrala ämbetsverken har varit den, att hans tid
icke tagits så mycket i anspråk som de senares. Då emellertid ifrågavarande
vaktmästares tid numera utnyttjas i samma grad som i de centrala
ämbetsverken, får utskottet, under förutsättning att extra lönetillägg
icke för nästkommande år må tillerkännas krigshofrättens vaktmästare,
tillstyrka, att den nu föreslagna tillfälliga löneförbättringen å 300 kronor
må för år 1911 utgå till denne vaktmästare.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1911 anvisa
a) till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och
militära ledamöter ett belopp af 3,250 kronor, samt
b) för beredande af tillfällig löneförbättring åt
krigshofrättens vaktmästare ett belopp af 300 kronor,
hvilket skall anses utgöra tjänstgöringspenningar.
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
49
Cellanordningar i vissa fängelser med afseende å fångar, som
lida af tuberkulos.
16:o) På grund af Kungl. Maj:ts under punkt 16 därom gjorda Cdianordninframställning
och under åberopande af hvad i det statsverkspropositionen fingeUeTmed
bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 14 afseende s
januari 1910 (sid. 237—238) blifvit i ärendet anfördt, får utskottet, iidaS°t’iub2-under erinran tillika, att länscellfängelserna i nedannämnda städer i det Mos.
af utskottet under punkt 3 här ofvan tillstyrkta förslaget angående [^-J
fängelseväsendets omorganisation upptagits under benämningen strafffängelse!'',
hemställa,
att Riksdagen må, för utförande vid straffängelserna
i Stockholm, Uppsala, Linköping, Jönköping,
Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Vänersborg,
Mariestad, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun och Gäfle
af cellanordningar med afseende å fångar, som lida af
tuberkulos, å extra stat för år 1911 anvisa 9,000 kronor.
Statens uppfostringsanstalt å Bona.
17:o) Kungl. Maj:t har under punkt 17 i förevarande hufvudtitel Sl^efrtn^lP''
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1911 bevilja dels till aflö- anstalta Bona.
ningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona ett förslags- [17.]
anslag högst 30,400 kronor, dels ock till kost och beklädnad åt de vid
anstalten intagna elever m. in. ett förslagsanslag af 46,100 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 239—266 i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 14 januari 1910.
Vid behandlingen af detta ärende har utskottet icke kunnat undgå utskottets
att komma till den uppfattningen, att med ifrågavarande lönereglering y tran e''
utan olägenhet bör anstå ännu någon tid.
Uppfostringsanstalten å Bona räknar nämligen icke sin tillvaro
längre tillbaka än till år 1905, då den kom till stånd i samband med
den ändring i lagstiftningen om minderåriga förbrytares behandling,
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 7
50
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
som trädde i kraft den 1 januari samma år. Någon stadgad erfarenhet
beträffande anstaltens organisation och verksamhet kan därföre näppeligen
hafva vunnits under denna korta tid. Bortsedt härifrån torde
emellertid den af 1909 års Riksdag ifrågasatta utsträckta användningen
af tvångsuppfostran för minderåriga förbrytare säkerligen komma att
medföra förändring i anstaltens verksamhet. Den stadga i nu nämnda
afseende, som utan tvifvel bör kunna uppställas såsom en förutsättningför
vidtagande af en så betydande åtgärd som den föreslagna löneregleringen,
kan sålunda icke sägas vara för handen.
Lika litet torde något mera trängande behof af en löneförbättring
för befattningshafvarna vid anstalten kunna sägas föreligga. Man
måste nämligen förutsätta, att aflöningarna redan från första början
blifvit någorlunda väl afvägda i förhållande till de olika befattningarnas
art och beskaffenhet, hvarförutom antagas kan, att några större stegringar
i lefnadsomkostnaderna å ifrågavarande ort icke förekommit.
Då härtill kommer, att de missförhållanden, som synbarligen förelegat
med afseende å skötseln och handhafvandet af de ekonomiska
förhållandena vid anstalten, enligt utskottets uppfattning icke skulle
blifva afhjälpta genom den ifrågasatta omregleringen, har utskottet ansett
sig icke kunna tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ärendet.
Utskottet, som sålunda icke funnit sig böra förorda den föreslagna
löneregleringen vid Bona, har därföre sökt erhålla upplysning,
huruvida några andra omständigheter än de i statsrådsprotokollet angifna
kunde anses påkalla ett höjande af de utaf nästlidna års Riksdag för
anstalten anvisade anslag, och därvid inhämtat, att några särskilda skäl
till anslagsökning icke föreligga. Med afseende härå torde samma
anslag till anstalten, som i innevarande års riksstat äro upptagna, böra
äfven för år 1911 anvisas; och får utskottet alltså hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
må på det sätt bifallas, att Riksdagen må, i likhet
med hvad för innevarande år ägt rum, på extra stat
för år 1911 bevilja
a) till allöningar åt tjänstemän och betjänte vid
statens uppfostringsanstalt å Bona ett förslagsanslaghögst
26,250 kronor samt
b) till kost och beklädnad åt de vid anstalten
intagna elever m. in. ett förslagsanslag af 45,400
kronor.
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
51
Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.
18:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit af departementschefen
till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 14 januari
1910 (sid. 267) anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för beredande af uppfostran åt
minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt
domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
å extra stat för år 1911 anvisa
a) såsom ersättning för hyra, ved, inventarier
m. in. samt såsom bidrag till aflöning åt föreståndarinnor
och biträden vid sådan anstalt ett belopp af
6,500 kronor samt
b) till godtgörande af de vid anstalten mottagna
elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkaroch
sjukvård in. in. äfvensom till utrustning vid elevs
utskrifning ett förslagsanslag å 6,000 kronor.
Resestipendier åt domare.
19:o) I öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
(sid. 267) hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till resestipendier åt ordinarie
domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för
domarekallet, på extra stat för år 1911 anvisa ett
belopp af 6,000 kronor.
Uppfostran åt
minderåriga
kvinnliga
förbrytare.
[18.]
Resestipendier
åt domare.
[19.]
52
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Jordregistret.
Utskottets
yttrande.
Extra lönctilltag
g för vissa
tjänstemän och
betjänte.
Jordregistret.
20:o) Kung!. Maj:t har under punkt 20 föreslagit Riksdagen att
af det för inrättande af ett jordregister beviljade reservationsanslag
å 750,000 kronor på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af
150,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 267—270 i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 14 januari 1910.
Utskottet har i likhet med departementschefen icke kunnat undgå
att finna, det resultatet af jordregisterarbetet under dess första tid varit
mindre tillfredsställande.
Vid planläggandet af ifrågavarande arbete beräknades detsamma
i sin helhet kunna utföras på fem år. Under de 10 första månaderna
hafva emellertid af rikets samtliga jordeboksenheter, uppgående till
inemot 150,000, endast 5,914 hunnit behandlas, hvadan den tanken
legat nära till hands, att icke blott arbetet komme att utsträckas
utöfver den därföre beräknade tiden, utan äfven det beviljade anslaget
öfverskridas. Att så skall blifva förhållandet har utskottet dock icke
ansett sig behöfva befara, enär de svårigheter, som vid arbetets igångsättande
otvifvelaktigt förefunnits, torde få anses vara öfvervunna genom
numera vidtagna anordningar och på grund af personalens vana vid
arbetet.
I anledning häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1909 och 1910 ägt rum, af det för inrättande af ett
jordregister beviljade reservationsanslag å 750,000
kronor på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp
af 150,000 kronor.
Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och betjänte.
21:o) Kungl. Maj:t har under punkt 21 föreslagit Riksdagen att
för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för den 14 januari 1910 angifna grunder, af extra lönetillägg för år
1910 åt vissa tjänstemän och betjänte i justitiedepartementets afdelning
Statsutskottets Utlåtande Nr 2. 53
af Kung!. Maj:ts kansli samt till justitiedepartementet hörande ämbetsverk
och kårer å extra stat för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af
25,000 kronor.
Öfver denna framställning har utskottet, i sammanhang med liknande,
å andra hufvudtitlar upptagna frågor, afgifvit utlåtande och
Riksdagen fattat beslut; kvilket utskottet skolat här
anteckna.
Ersättning åt häradsskrifvarna för röstlängders upprätthållande.
22:o) Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt de af departementschefen
angifna grunder, för röstlängders upprättande under åren 1910
och 1911 å extra stat för år 1911 bevilja ett förslagsanslag å 100,000
kronor. . .
Angående utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet, sid. 271—279.
Från och med innevarande år skola röstlängder för val till Riksdagens
Andra kammare årligen upprättas jämlikt lagen om val till
Riksdagen den 26 maj 1909 och de närmare föreskrifter, som meddelats
i kungl. kungörelsen den 26 november 1909. För valdistrikt å landet
och i Ökad, där magistrat ej finnes, skall röstlängden upprättas af vederbörande
häradsskrifvare. Härigenom har å dessa tjänstemän, hvilka
hittills icke haft någon befattning med röstlängderna för riksdagsmannaval,
lagts ett betydande arbete.
Utskottet, som i likhet med vederbörande departementschef anser,
att någon ersättning bör beredas häradsskrifvarna för ifrågavarande
arbete, och som funnit den af departementschefen föreslagna ersättningen
vara skälig, får alltså hemställa,
att Riksdagen må, för beredande åt häradsskrifvarna
af ersättning, enligt de af departementschefen
i statsrådsprotokollet angifna grunder, för röstlängders
upprättande under åren 1910 och 1911 å
extra stat för år 1911 bevilja ett förslagsanslag å
100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
af tillgängliga medel utbetala ersättningen
för år 1910.
Ersättning åt
häradsskrifvarna
för röstlängders
upprätthållande.
[22.]
Utskottets
yttrande.
54
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Ersättning åt vissa kronofogdar för bestyr med afseende å
1910 års röstlängder.
EvZsatZo* ,.23:o) Vidare Jiar Kungl. Maj: t under punkt 23 föreslagit Riksdagen
fogdar ang. att för beredande åt kronofogdar och dem, som förordnats att i kronomTårTföt
fogcles ställe indrifva kommunalutskylder, af ersättning, enligt de af
längder™'' departementschefen angifna grunder, för upprättande under år 1910 af
[23.] vissa i kungl. kungörelsen den 26 november 1909 om'' upprättande af
röstlängd för val till Riksdagens Andra kammare m. in. föreskrifna
förteckningar å extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.
^Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 279—281 i statsrådsprotokollet.
Då ifrågavarande bestyr måste anses såsom tjänsteåliggande för
kronofogdar och deras ställföreträdare, synes särskild ersättning för
desammas utförande icke skäligen böra ifrågakomma, helst kronofogdarne
genom provisorisk lönereglering blifvit i aflöningsliänseende väl
tillgodosedda. Utskottet finner sig alltså icke kunna biträda hvad Kungl.
Maj:t i detta afseende föreslagit och får följaktligen hemställa,
att Kungl. Maj ds förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
Ersättning för 24:o) Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret för
tLTgjorda
skottsvis bestridda utgifter, som tillhörde andra hufvudtiteln och borde
förskott. till ersättande hos Riksdagen anmälas, enligt uppgift från statskontoret vore:
[24.J kostnad för tryckning och häftning af betänkande
med förslag till lag om dödande af bortkomna
handlingar ................................................................ kronor 292: —
godtgörelse till de i egenskap af sakkunniga vid
behandlingen af förslag till inrättande af en
administrativ högsta domstol eller regeringsrätt
tillkallade personer m. in.................................... ?? 3,360:_
Transport kronor 3,652- —
Statsutskottets Utlutande Nr 2.
55
Transport kronor
godtgörelse till justitierådet H. E. L. Améen för
föredragning i högsta domstolen af vissa lagförslag
samt för biträde inom justitiedepartementet
vid beredning och affattande af nådiga
propositioner i vissa större ärenden ................. ,,
under tiden från och med den 1 november 1908
till den 1 november 1909 utbetalda kostnader
för biträde inom justitiedepartementet vid behandling
af förslag till ny lag om aktiebolag
m. m....................................................................... „
för kommittén för utarbetande af förslag till ny
lagstiftning angående jordägares rätt öfver
vattnet å hans grund och till de förändrade
bestämmelser i andra delar af lagstiftningen,
som häraf föranledas........................................... „
för kommittén för utarbetande af förslag till ny
lagstiftning angående jords torrläggning m. in. ,,
för kommittén för revision af skiftesstadgan och
därmed sammanhörande författningar ............ „
för kommittén för revision af gällande konkurs -
3,652: —
883: 33
3,575: —
9,643: 06
21,335: 67
20,476: 8 7
lagstiftning...............................................................
intill den 1 november 1909 utbetalda kostnader för
kommittén för verkställande af revision af ex
propriationslagstiftningen
m. in..........................
under tiden från och med den 1 november 1908 till
den 1 november 1909 utbetald godtgörelse till
revisionssekreteraren friherre A. Cederström och
professorn L. B. Ekeberg för biträde inom justitiedepartementet
vid fortsatt behandling af frågor
angående fiskeri!agstiftningen ..............................
under år 1909 bestridda kostnader för kommitterade
för
utarbetande af förslag till föreskrifter
an -
gående registerföring af fastigheter i stad in. m.
kostnader för kommitterade för behandling af frågor
rörande statsdepartementens omorganisation m. m.
godtgörelse till sakkunniga vid behandling inom
justitiedepartementet af frågor rörande ändrad
lagstiftning om inmutningsrätten å kronojord ..
24,973: 44
10,367: 74
1,365: 59
6,335:
14,098: 47
588:
Transport kronor 117,294: 17
56
Statsutskottets Utlåtande År 2.
Transport
godtgörelse till professorn J. C. W. Thyrén för utredning
rörande vissa ändringar i gällande,lagstiftning
angående bötes- och bötesförvandlings
straffen
........................................................................
ersättning för biträde inom justitiedepartementet vid
utarbetande af förslag till närmare föreskrifter
om upprättande af röstlängd för val till Andra
kammaren m. m..........................................................
godtgörelse till regeringsrådet G. Thulin för biträde
inom justitiedepartementet vid behandling af
särskilda framställningar angående omarbetning
af gällande bestämmelser om tillsättning af
prästerliga tjänster m. m. äfvensom för bestridande
af vissa med ifrågavarande uppdrag förenade
kostnader ........................................................
godtgörelse till konstituerade revisionssekreteraren
friherre B. Leijonhufvud för biträde vid behandling
af frågan om lagstiftning angående arbets
aftal
in. m.................................................................
till bestridande af löpande utgifter för de såsom
sakkunniga vid revision af tryckfrihetsförordningen
tillkallade personer ..................................
ersättning till revisionssekreteraren friherre P. M.
af Ugglas dels med 322 kronor 22 öre för
mistade tjänstgöringspenningar vid tjänstledighet
för fullgörande af offentligt uppdrag, dels
ock med 1,080 kronor 80 öre för deltagande
såsom sakkunnigt ombud för Sverige i eu internationell
konferens i Berlin angående skydd
för litterära och konstnärliga arbeten ...............
kostnader för afskrifter af vissa i Svea hofrätt förvarade
renoverade protokoll från Ofvan-Siljans
domsaga....................................................................
kronor 117,294: 17
2,405: —
3,324: —
1,637: so
ii
155: —
ii
500: —
1,403: 02
1,318: 75
Summa kronor 128,037: 4 4.
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till
jämnt tal af kronor har departementschefen hemställt, att Kungl. Maj:t
ville föreslå Riksdagen att till täckande af dessa utaf statskontoret för
-
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
57
skottsvis bestridda utgifter å extra stat för år 1911 anvisa, i jämnt
krontal, 128,038 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till täckande af ofvan omförmälda
utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter
å extra stat för år 1911 anvisa, i jämnt krontal,
128,038 kronor.
Stockholm den 2 april 1910.
På statsutskottets vägnar:
G. BITNING.
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami.
1 Äfd. 2 Höft.
8
58
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Reservationer:
vid punkt 2 (angående fångvårdsstyrelsen):
af herrar H. Andersson, A. Wiklund, J. A. Sjö, G. Odqvist, A. Ekman,
J. Ström, E. A. Nilson och A. Ifvarsson, som yrkat, att utskottet
under mom. a) måtte hemställa,
att Riksdagen måtte godkänna följande aflöningsstat
för fångvårdsstyrelsen:
Kronor
Lön eller |
Tjänst-görings-penningar |
Orts- tillägg. |
Summa. |
|
Öfverdirektören och |
6,200 |
2,800 |
1,000 |
10,000 |
- - - - - - |
— |
— |
_ |
19,000 |
Summa |
— — |
— |
90,700 |
af herrar F. W. Thorsson och K. V. Rydén:
»Då löne- och omregleringarna af ämbetsverken vid 1907 års
riksdag togo sin början, var ett af de hufvudönskemål, som framställde
sig för desamma, att söka genomföra förenklingar i arbetssättet inom
verken, att åstadkomma ökad arbetsprestation genom utsträckning af
tjänstemännens arbetstid å ämbetsrummet samt att inbespara arbetskraft,
så långt detta kunde ske utan skada för statsförvaltningen. Om
man vid en granskning af Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till organisation
af fångvårdsstyrelsen undersöker i hvad mån dessa grundsatser
vunnit tillämpning, värjer man sig icke för det intrycket, att här föreligger
ett fall, då vissa af dessa grundsatser i hög grad åsidosatts.
Statsutslcotieis Utlåtande Nr 2.
59
Fångvårdsstyrelsen är ett af de små ämbetsverken. I betydelse1
kan det icke jämföras med flertalet af dem, för hvilka cheferna bestämts
i öfverdirektörs grad, ja knappast med något af de verk, inom hvilka
byråsystemet införts. Att Knngl. Maj:t icke dess mindre för ett verk
af så ringa omfattning föreslår bibehållandet af både generaldirektörstjänst
och två byråer — utom arbetsbvrån — synes vara ett alltför
starkt skattande åt benägenheten att icke göra en ändring i bestående
förhållanden, äfven om dessa äro än så otillfredsställande.
Med hänsyn till den omfattning arbetet i fångvårdsstyrelsen har
synes man kunna starkt ifrågasätta, om icke verket lämpligast organiserades
utan byråer med en öfverdirektör i normalgrad som chef jämte
underlydande tjänstemän i andra och första lönegraden. En sådan
organisation torde i och för sig, inom ett verk där arbetsbördan är så
ringa som här, vara bra mycket gynnsammare för verkets skötsel än
systemet med byråer. Då frånvaron af byråer inom ett litet verk
leder till mindre byråkrati, mindre omständlighet och större möjlighet
för chefen att intimt följa verkets arbete, och då därtill byråsystemet i
flera hänseenden ställer sig kostsammare för statsverket, torde detta
organisationssystem ej böra i onödan komma till användning.
Bedömes det föreliggande organisationsförslaget för fångvårdsstyrelsen
ur dessa synpunkter, ligger, med hänsyn till det otillfredsställande
i den föreslagna organisationen, yrkandet om afslag närmast
till hands. För detta yrkande tala, det skall gärna erkännas, äfven
andra skäl.
Som en ren oformlighet framstår det sålunda, att man i fråga
om fångvården lämnat så litet utrymme åt de lokala cheferna inom
fångvården, att de obetydligaste bagateller — t. ex. om tjänstledighet
för bevakningspersonalen o. d. — allt framgent synas skola dragas inför
fångvårdsstyrelsen i stället för att afgöras af vederbörande fängelsedirektörer.
Då sådana bagatellärenden utgöra en betydande del af fångvårdsstyrelsens
arbetsbörda, och då anordningen äfven i öfrigt strider
mot de grundsatser om förenkling af arbetet, som Riksdagen på senare
tid sökt tillämpa, synas äfven dessa omständigheter tala för afslag.
Ett ytterligare skäl för denna ståndpunkt finnes i Kungl. Maj:ts
förslag angående kompetensvillkoren för anställning som tjänsteman å
fångvårdsstyrelsens kameralbyrå. För närvarande är mogenhetsexamen
kompetensfordran för sådan befattning. Fångvårdsstyrelsen önskar ingen
skärpning af kompetensfordringarna, utan framhåller fastmer att en höjning
af kompetensvillkoren enligt dess erfarenhet skulle medföra svårighet
att rekrytera verket. Icke dess mindre föreslår Kungl. Maj:t höjda
60
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
kompetensfordringar under den motiveringen från departementschefens
sida, »att då väsentligen förbättrade löneförmåner nu beredas dessa
tjänstemän» böra kompetenskrafven böjas. Den närmast liggande slutsatsen
synes eljest vara, att, då ej högre kompetens beböfves, än den
nuvarande, man möjligen borde jämka något på lönebeloppen. Under
alla förhållanden står en obehöflig skärpning af de formella kompetensvillkoren
i rak strid mot i Riksdagen ofta uttalade önskemål.
Ehuru sålunda ett afslagsyrkande å Kungl. Maj:ts förevarande
framställning synes vara väl grundadt, ha vi dock, med hänsyn till de
allmänna önskemål Riksdagen visat sig hysa att snart kunna slutföra
löneregleringarna för ämbetsverken, ansett oss böra söka anvisa någon
utväg, hvarigenom krafven på undvikande af öfverkvalificerad arbetskraft
och inbesparing af sådan i någon mån tillgodoses, men hvarigenom
också en lösning detta år skulle blifva möjlig.
I fråga om chefens ställning synes denna rimligen ej böra sättas
högre än i öfverdirektörs grad, och ansluta vi oss här till det yrkande,
som i statsutskottet samlade eu minoritet af 11 röster.
I fråga om byråernas antal synas dessa kunna inskränkas till en
— utom arbetsbyrån. Om Kungl. Maj:t utfärdar föreskrift angående eu
del bagatellfrågors afgörande af vederbörande fängelsedirektörer och om
i öfrigt arbetskraften inom fångvårdsstyrelsen utnyttjas, synes den nuvarande
kameralbyrån kunna utan allvarlig olägenhet sammanslås med
kanslibyrån och följaktligen en byråchefstjänst indragas.
I öfrigt torde tjänsterna böra bestämmas i den utsträckning och
de lönegrader Kungl. Maj:t föreslagit.
Följaktligen kunna vi ej följa utskottsmajoriteten i dess förslag
att nedsätta de af Kungl. Maj:t föreslagna vaktmästarelönerna.
Hvad slutligen beträffar aflöningen för det kvinnliga skr ifbitr ädel,
ha vi ansett en jämkning mellan Kungl. Maj:ts förslag och herr Beckmans
motion ändamålsenlig och tillstyrka därför, att begynnelselönen
och antalet ålderstillägg bestämmes i enlighet med herr Beckmans
yrkande, men ålderstilläggens storlek i öfverensstämmelse med Kungl.
Maj :ts framställning.
I anslutning till denna uppfattning ha vi ansett, att utskottet
bort föreslå Riksdagen att
dels a) godkänna följande aflöningsstat för fångvårdsstyrelsen
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
61
Öfverdirektören och chefen
1 byråchef...........................
1 arbetsintendent, arfvode
1 andra gradens tjänsteman
(sekreterare).........
andra gradens tjänsteman
(sekreterare) ...
andra gradens tjänsteman
(kamrerare)..........
första gradens tjänste -
aktuarie)
första g]
män (kassör, tillika bok
-
första gradens tjänste -
1 skrifbiträde.
förste vaktmästare
vaktmästare..............
vaktmästare.............
1
1
1
Till arfvoden och
träden, vikariatsersätt -
mngar m. m.
Summa
Ii r o |
n o r. |
1 |
||
1 Tjänst- |
||||
Lön ! |
görings- |
|||
eller I |
pennin- |
Orts- |
Summa. |
|
motsva- |
gar eller |
tillägg. |
||
rande. |
motsva- rande. |
|||
6,200 |
2,800 2,500 |
1,000 |
10,000 |
|
5,000 |
600 |
8,100 |
/Efter 5 år kan lönen Ilöjas |
|
5,000 |
2,000 |
— |
7,000 |
|
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
Efter 5 år kan lönen, böjas |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
med 500 kronor och efter |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
Efter 5 år kan lönen böjas |
2,200 |
1,500 |
med 500 kronor, efter 10 |
||
300! 4,000 |
år med ytterligare 500 |
|||
kronor och efter 15 år |
||||
6,600 |
4,500 |
900! 12,000 |
| |
|
/Efter 5 år kan lönen liöjas |
||||
450 |
med 150 kronor, efter 10 år |
|||
600 |
150! 1,200 |
/ med ytterligare 150 kronor |
||
ligare 150 kronor. |
||||
900 |
450 |
150 |
i 1,500 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
| Efter 5 år kan lönen höjas |
700 |
350 |
150 |
; 1,200 1 : |
/ 10 år med ytterligare 150 | kronor. |
: |
19,000 |
|||
— |
— |
| - |
-j 82,600 |
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillfigg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100
kronor årligen.
62
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
b), c) och d) lika med utskottet;
e) höja det i riksstaten uppförda anslaget till fångvårdsstyrelsen
från 6d,000 kronor med 19,600 kronor till 82,600 kronor;
dels besluta att icke godkänna den af departementschefen uttalade
uppfattningen, att kompetensfordringarna för vissa tjänstemän inom
fångvårdsstyrelsen böra höjas utöfver de nuvarande;»
af herr Starbäck, som instämde i herrar Thorssons och Rydéns
förslag i fråga om de å aflöningsstaten för öfver direktören och chefen
samt för skrifbiträdet upptagna löneförmåner;
af herrar K. Starbäck och A. Ekman, som yrkat, att i utskottets
motivering skulle inflyta ett uttalande af följande lydelse:
»Sedan 1902 års Riksdag i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhållit om
utredning angående studietidens begränsning vid rikets universitet, tillsattes
en kommitté för detta ändamål. Studerar man denna kommittés
betänkande angående examina inom de juridiska fakulteterna, torde man
lätt finna, att kommitterades mening var den, att den nya juris kandidatexamen
skulle fordras såsom kompetens för att »bereda tillfälle till
domareämbeten och med dessa i fråga om kompetensfordringar likställda
tjänster». Däremot yttras angående kansliexamen: »Inom administrationens
olika grenar förefinnes ett stort antal tjänster, för hvilkas upprätthållande
icke erfordras det mått af juridiska kunskaper, som juris
kandidatexamen afser att bibringa, men som ändock påkalla någon juridisk
fackutbildning. Till tjänster af denna beskaffenhet är kansliexamen
afsedd att förbereda. . .» Tillfället synes nu vara inne att hvad fångvårdsstyrelsen
beträffar följa de intentioner, som genom ofvannämnda
riksdagsskrifvelse fingo uttryck, och ej uppställa högre kompetensvillkor
för inträde i fångvårdsstyrelsens kanslibyrå, än den tydligen för dylik
tjänst afsedda kansliexamen. Utskottet finner detta så mycket lämpligare,
som det står i full öfverensstämmelse med en princip, som för
de sedan en tid pågående löneregleringarna ansetts vara en af de mest
bestämmande, nämligen att icke hafva öfverkvalificerade tjänstesysslor. En
ytterligare anledning att för kanslibyråns tjänstemän fordra samma
examen som för kameralbyråns finner utskottet däri, att för tjänstemännen
i de olika byråerna föreslås samma aflöningsförmåner, något som
lätt hos dem, af hvilka högre kompetens enligt kungliga propositionen
kräfves, kan alstra en känsla af orättvisa, som fordrar höjning af lönen.»
vid punkt 3 (angående fångvårdsstaten):
af herrar F. W. Thorsson, K. Starbäck, A. Ekman, K. V. Rydén,
E. A. Nilson och A. Tf var sson, som yrkat, att i stället för den del af
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
63
motiveringen, som börjar med orden: »Hvad då först beträffar» etc.
och slutar med orden: »kompetensföreskrifterna skola införas», ett uttalande
af följande lydelse bort inflyta, nämligen:
»Hvad då först beträffar direktörerna, kamrerarna och assistenterna,
har föreskrift om sådan kompetens som den af Kungl. Maj:t föreslagna
hittills saknats, och det har äfven förekommit, att personer, som ej aflagt
någon af förberörda examina, vunnit befordran till befattning af
nämnda art. Då utskottet anser, att den utvägen fortfarande bör hållas
öppen, att förtjänta och lämpliga fångvårdsmän kunna befordras till
ifrågavarande befattningar, äfven om deras formella kompetens ej skulle
vara så hög som den af Kungl. Magt föreslagna, har utskottet icke
kunnat biträda departementschefens uppfattning angående nödvändigheten
af skärpta kompetensfordringar.
Hvad åter angår skollärarebefattningarna finner utskottet i likhet
med löneregleringskommittén, att högre kunskapsprof än folkskollärareexamen
ej bör uppställas som kompetensvillkor, och kan följaktligen
icke härutinnan biträda departementschefens mening om lämpligheten
att uppställa mogenhetsexamen som kompetensfordran för skollärarebefattningarna.
»
af herr G. Persson, som instämt i förestående yrkande i hvad det
afser skollärarebefattningarna;
af herr K. Starbäck i fråga om sättet för kronohäktenas gruppering
i två löneklasser;
vid punkt 6 (angående ersättning åt domare, vittnen och parter):
af herrar C. Persson, A. Ekman och E. A. Nilson, hvilka ansett
att utskottet bort hemställa,
att den af Kungl. Magt föreslagna ändringen
af hvad som blifvit stadgadt angående ersättning till
den tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län
icke måtte af Riksdagen bifallas;
vid punkt 17 (angående statens uppfostringsanstalt å Bona):
af herr H. Andersson mot vissa delar af motiveringen;
vid punkt 23 (angående ersättning åt vissa kronofogdar för bestyr
med afseende å 1910 års röstlängder):
64
Statsutskottets Utlåtande Ur 2■
af herrar 0. Jonsson, grefve F. T. C. von Rosen och friherre J. G.
Beck-Friis, som ansett, att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
må för beredande åt kronofogdar och dem, som
förordnats att i kronofogdes ställe indrifva kommunalutskylder,
af ersättning enligt de af departementschefen
i statsrådsprotokollet angifna grunder, för upprättande
under år 1910 af vissa i kungl. kungörelsen
den 26 november 1909 om upprättande af röstlängd
för val till Riksdagens Andra kammare m. m. föreskrifna
förteckningar å extra stat för år 1911 anvisa
ett belopp af 5,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att under år 1910 utbetala sagda ersättningar förskottsvis
af tillgängliga medel.
Det skulle här antecknas, att herrar E. A. G. A. Wijkander, F. Berg
och P. Olsson icke närvarit vid förestående hufvudtitels behandling inom
utskottet äfvensom att herrar grefve A. F. Wachtmeister och friherre
J. T. Gripenstedt icke deltagit i besluten rörande hufvudtitelns punkter
3—24.
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
65
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 4 Sami 1 Afd. 2 Räft.
9
66
#,*•
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
-t ''»H frMHib U .(<>
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1910 års riksstat anslår:
Anvisning kontant. |
i |
Summa. |
|
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
17,000 |
_ |
17,000 |
|
46,300 |
— |
46,300 |
—! |
8,000 |
_ |
8,000 |
|
315.900 |
— |
315,900 |
— |
28,400 |
— |
28,400 |
-1 |
161,000 |
— |
161,000 |
-i |
770,337 |
— |
770,337 |
—! |
518,763 |
—■ |
518,763 |
— i |
222,963 |
— |
222,963 |
— i |
11,100 |
— |
11.100 |
|
55,000 |
55,000 |
ba
2,249,100 |
2,249,100- |
|
84,000 |
— |
84,000 — |
16,200 |
_ |
16,200 |
18,000 |
— |
18,000 — |
165,000 |
— |
165,000 - |
111,940 |
111,940 — |
|
4.500 |
— |
4,500 — |
2,000 |
— |
2,000 — |
4,805,503 |
— |
4,805,503 — |
Justitie
Departementsehefen
............................................................................
Departementets afdelning af Kung!. Maj:ts kansli. Nuvarande
Ökas med............................................................................................
Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmän
Högsta
domstolen .............................................................................
Justitiekanslersexpeditionen ................................................................
Nedre justitierevisionen.......................................................................
Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat ...........................
Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat ...........................
FTofrätten, öfver, Skåne och Blekinge med därunder lydande justitie
Krigshofrätten.
......................................................................................
Alderstillägg, förslagsanslag ................................................................
Fångvården:
Fångvårdsstyrelsen. Nuvarande belopp.......................................
Ökas med........................................................................................
Fångars vård och underhåll:
Bestämdt anslag. Nuvarande belopp........................................
Ökas med....................................................................................
För dag sanslag. Nuvarande belopp............................................
Ökas med...................................................................................
Alderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag
Vård och underhåll af straffängelser och kronohäkten, reservaErsättning
åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för
förslagsanslag .....................................................................................
Medikolegala besiktningar, förslagsanslag ........................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............................
Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ............
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag ............
Extra utgifter, reservationsanslag .....................................................
Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internatio -
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
67
Litt. A.
riksstatens Ändra hufvudtiteL
Förslag till blifvande riksstat:
departementet.
belopp............................
görande, förslagsanslag
46,300:
al,500:
stat
63,000:
28,700: ■
91,700: -
h; e/i.''i .
........................................ 758,900: —
....................................... -77,150:— 836,050: —
........................................1,288,000: —
.............. 87,000: - 1,375,000: — 2,211,050: -
anställda ämbets- och tjänstemän, förslagsanslag,... 99,200: — j
......................................................................v,....
länsanslag ......................................................40,000: —
dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar,
neka byrån i Bern, förslagsanslag
Anvisning i
kontant.
Summa.
Kronor.
ö. | Kronor.
17,000; —
47,800—|
i 8,00.0;-
315,900j—j
■28,400—I
161,000;—!
770,3371—1
518,763;—
222.963 -»11,100 —
55,000l—
2,441,950
84.000
16,200
18,000j
165,0001
111,940
4,500
2.000
Summa] 4,999,853]
17,000]-
47,80o|-8,000 -315,900!
28,400
161,000
770,337
518,763
222,963
11,100
55,000
2,441,950-j
84,000 —
16,200—1
18,000]-]
165,000—j
111,940—]
4,500!—i
2,000 - -
4,999,853]-
68
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Ändra hufvudtitel
J ustitiedepartementet.
Kronor. ö.
Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i justitiedepartementet,
förslagsanslag ........................................................................
» aflönande af en andre ledamot i justitiedepartementets afdelning!
för lagärenden ...................................................................................{
» arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet....
» bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister,
föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. inom!
justitiedepartementet ........................................................................
» fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................i
» nedre justitierevisionen......................................................................
* fortsatt uppehållande från den 1 september 1910 af en extra
division i Svea hofrätt........................................................................|
» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter;
» beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vakt-!
mästare ..............................................................................................
» utförande vid straffängelserna i Stockholm, Uppsala, Linköping,!
Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Vänersborg,
Mariestad, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun och Galle af cell-1
anordningar med afseende å fångar, som lida af tuberkulos ....!
» aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona,''
förslagsanslag, högst............................................................................I
» kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona''
intagna elever in. m., förslagsanslag................................................j
» beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minderåriga.
förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra,
ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt före-!
ståndarinnor och biträden vid sådan anstalt ................................i
» godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga:
förbrytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning, beklädnad,
undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom till
utrustning vid elevsutskrifning, förslagsanslag................................
Transport!
5,195
8,000
3,000
5,000
50,000
*) 90,000
32,900
3,250
300-
9,000 —
26,250—,
45,400 —
6,500 —
6,000;—!
290,795!—''
*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva
särskild! yttrande.
Statsutskottets Utlåtande Nr 2.
69
Transport!
Till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna
bereda sig för domarkallet................................................................
» inrättande af ett jordregister, reservationsanslag..........................•••
» beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt vissa tjänstemän
och betjänte hos justitiedepartementet och underlydande verk,
förslagsanslag....................................................;..................................
» beredande åt häradsskrifvarna af ersättning för röstlängders
upprättande under åren 1910 och 1911, förslagsanslag...............
» täckande af utaf statskontoret utbetalta förskott ........................
Summa
Kronor. ö.
290,795 |
— |
6,000 |
|
150,000 |
— |
25,000 |
— |
100,000 |
|
128,038!— |
699,833
Bill. till Bilcsd. Prof. 1910. 4 Sami.
1 Afd. 2 Höft.
10