Statsutskottets Utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till Riksdagens kansli den 1 mars 1910 kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt för Gudbrand Övergaard
och Louis G. Öfvergaard att återbekomma stämpelaf(fft>
som af dem erlagts i sammanhang med en sedermera
afslagen lag fartsansökning.

(3:dje Afd.)

. 1 eQ mom Andra kammaren vackt, till statsutskottet remitterad
motion (nr 37) har herr Carl Jansson i Edsbäcken, med bifogande af
bestyrkt afskrift utaf Kungl. Maj:ts resolution den 13 augusti 1909
på ansökning af Gudbrand Övergaard och Louis G. öfvergaard i fråga
om återbekommande af erlagd stämpelafgift för ett återgånget fastighetsköp,
hemställt, att Riksdagen behagade besluta, att det belopp,
ettusenetthundrafemtiofem kronor, som Gudbrand Övergaard och Louis
O^gaavd erlagt i stämpel för det i förberörda kungl. resolution
omförmälda, sedermera återgångna köp, hvarå lagfart vägrats, måtte få
till nämnda Gudbrand och Louis G. övergaard, på förnyad underdånig
ansökning återbetalas. °

I ärendet har inhämtats följande:

Genom köpekontrakt den 18 januari 1908 tillhandlade sig bröderna
Gudbrand Overgaard och Louis G. Övergaard af Anton B. Nilsen i
Moss, Matts Wiel i Fredrikshald, Lauritz Ssethern i Magnor och Otto
Aakrann i Elverum fastigheterna 1 mantal kronoskatte Södra Billinge
och /6 mantal frälse Norra Billinge i Nysunds socken af Värmlands
län för en köpeskilling af 192,500 kronor, däraf 122,500 kronor beBih.
till Likså. Prof. 1910. 4 Samt. 1 Afd. 17 Höft. (Nr 19).

2

Statsutskottets Utlåtande Nr 19.

räknades för den på fastigheterna växande skogen och återstoden af
köpeskillingen eller 70,000 kronor för fastigheterna i öfrig!

Å berörda fång sökte bröderna Övergaard den 6 maj 1908 lagfart
hos Ölme, Yisnums och Väse härads tingslags häradsrätt, därvid häradsrätten,
som beläde köpekontraktet med stämpel till ett belopp af 1,155
kronor, resolverade, att, enär Gudbrand Overgaard upplysts vara norsk
undersåte och ej, såvidt visadt blifvit, erhållit Kung!. Maj:ts tillstånd
att besitta fast egendom här i landet, ansökningen ej kunde beviljas,
utan blefve densamma af häradsrätten afslagen.

Uti en därefter till Kungl. Maj:t den 3 augusti 1908 ingifven
skrift anhöll Gudbrand Overgaard, att Kung! Maj:t måtte tillåta honom,
som vore norsk medborgare, att få förvärfva och besitta ifrågavarande
fastigheter, i anledning hvaraf Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
Värmlands län, till följd af remiss, inkom dels med eget utlåtande, i
hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande förmälde sig icke hafva något
att erinra mot bifall till ansökningen, dels ock särskilda yttranden af
kronofogden i Ostersysslets fögderi och magistraten i Karlstad.

Kronofogden anförde därvid, att han icke kunde yttra sig om
Gudbrand Övergaards person, alldenstund denne vore inom orten okänd.
Beträffande åter lämpligheten af att fastigheter inom trakten komme i
utländingars händer, ville kronofogden, utan att därpå grunda ett afstyrkande
af ansökningen, framhålla, hurusom det visat sig, att fastighetsköp,
särskild! af norrmän, afsett icke så mycket jordens brukande
som skogens afverkning och därföre varit till icke uteslutande nytta
för trakten.

Magistraten å sin sida anförde, att magistraten, som kände Gudbrand
Övergaard såsom en i alla afseenden respektabel person, icke
hade något att erinra mot ansökningen.

Vid föredragning den 18 december 1908 fann emellertid Kungl.
Maj:t icke skäl att lämna bifall till ansökningen.

Sedermera hafva bröderna Övergaard uti en till Kungl. Maj:t den
6 mars 1909 ingifven skrift anhållit om återbekommande af den erlagda
stämpelafgiften, och hafva i anledning däraf statskontoret och justitiekanslersämbetet
inkommit med infordrade utlåtanden, därvid statskontoret,
då något köp i förevarande fall icke kommit till stånd, och grunden
för ifrågakomna stämpelbeläggningen sålunda bortfallit, tillstyrkt, att
till bröderna Övergaard måtte från sjunde hufvudtitelns anslag till
restitutioner få utanordnas ett mot den erlagda stämpelafgiften svarande
belopp af 1,155 kronor, samt justitiekanslersämbetet på det af statskontoret
åberopade skäl och med hänsyn till innehållet i 26 § af kungl.

Statsutskottets Utlåtande Nr 19.

3

förordningen om stämpelafgifter den 18 september 1908 jämte motiven
till samma paragraf funnit intet vara att erinra mot hvad statskontoret
i ärendet tillstyrkt.

Genom resolution den 13 augusti 1909 har Kung]. Maj:t funnit
sådant förhållande icke vara för handen, att, jämlikt stadgandena i
artikeln III af berörda kung!, förordning, ansökningen kunde bifallas.

På grund af hvad utskottet i ärendet inhämtat och med hänsyn
till hvad Riksdagen i liknande fall förut beslutat, har utskottet icke ansett
sig böra tillstyrka Riksdagen att efterskänka ifrågavarande stämpelafgift
och får alltså hemställa,

att herr Janssons ofvanberörda motion icke må
vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 1 mars 1910.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Herr K. Starbäck har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i förestående ärendes behandling inom utskottet.