Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 93.

1

Nr 93.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 maj 1910 kl, 4 e. m.

Utlåtande i anledning af väckta motioner om beredande af ytterligare
medel för den af staten utöfvade egnahemslänerörelsen.

(l:a Afd.)

I två inom Riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade
motioner hafva framställningar gjorts om beredande för innevarande år
af ytterligare medel till belopp af 2,000,000 kronor för den af staten
utöfvade egnahemslånerörelsen.

I sådant afseende har föreslagits:

i motionen nr 19 inom Första kammaren af herr K. H. Bergendahl,
att Riksdagen måtte medgifva, att Kungl. Maj:t må för innevarande år
af arbetarförsäkringsfonden disponera ett belopp af 2,000,000 kronor att
i den ordning, som i fråga om lån ur egnahemslånefonden är stadgadt,
utlämnas såsom statslån till de hushållningssällskap, aktiebolag och föreningar,
hvilka åtaga sig att genom utgifvande af egnahemslån bereda
mindre bemedlade arbetare eller med dem likställda personer tillfälle att
förvärfva egna hem, dock med skyldighet för statsverket dels att godtgöra
arbetarförsäkringsfonden den förlust, som genom lånerörelsen till
äfventyra kan uppkomma samt dels att tillhandhålla fonden de sålunda
disponerade medlen, därest fonden för sitt egentliga ändamål skulle komma
att tagas i anspråk, innan medlen blifvit af lånetagarne återbetalta; och
i motionen nr 58 inom Andra kammaren af herr A. Rune m. fl., att
Riksdagen måtte besluta, att Kungl. Maj:t må för innevarande år utöfver
det af 1908 års Riksdag anvisade beloppet för utlämnande af lån till
Bill. till Riksd. Prot. 1910. 8 Sami. 43 Höft. (Nr 93.) 1

2

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 93.

egnahemslåneförmedlare disponera ytterligare 2 millioner kronor, hvilka i
händelse af behof borde anskaffas genom lån.

Till stöd för framställningarna hafva motionärerna anfört följande:

herr Bergendahl:

»Af de ur egnahemslånefonden för år 1910 disponibla medlen, utgörande
5,000,000 kronor, har Kungl. Maj:t genom beslut den 14 innevarande
månad (januari) anslagit 3,846,600 kronor till lån för bildande
af jordbrukslägenheter och 1,153,400 kronor att utgå såsom bostadslån.

I förstnämnda afseendet hade begärts 5,130,600 kronor och för
sistnämnda ändamål 3,880,600 kronor eller tillhopa 9,011,200 kronor.
Vid sådant förhållande utgör det beviljade anslaget för jordbrukslägenheter
c:a 77 procent af äskadt belopp, men för bostadslån icke fullt 30
procent. Af anslaget till bostadslån hafva hushållningssällskapen erhållit
543,400 kronor af begärda 1,613,600 kronor samt bolag och föreningar,
som hemställt om 2,267,000 kronor, ett belopp af 610,000 kronor.

Af denna redogörelse torde framgå, att de till Kungl. Maj:ts förfogande
ställda medlen för ifrågakomna ändamål ingalunda förslå för
tillgodoseende af berättigade anspråk, hvilkas uppfyllande skulle för det
allmänna vara till stort gagn. Bolag och föreningar, som inköpt jordområden
eller ordnat sig därför, måste gifvetvis komma i en ytterst
brydsam ställning, då de hafva att emotse blott en mycket ringa del
af de anslag, som de ansett oundgändligen nödiga för sin verksamhet.
I flera fall ha sålunda endast 10 procent af de sökta beloppen blifvit
beviljade. För arbetare, som redan inköpt jordområden för att förvärfva
sig egna hem i förlitande på att erhålla därför nödvändiga statslån, måste
lånens uteblifvande vådla de största bekymmer. Efter hvad man kunnat
inhämta, är förhållandet af så allvarlig natur, att det måste befaras, att,
därest icke ökade medel för beviljande af egnahemslån beredas, ett ödesdigert
afbräck kommer att inträda i den rörelse, hvilken omfattas med
så stort intresse och af hvilken man har att förvänta de betydelsefullaste
följder för landet såväl i ekonomiskt som samhälleligt afseende. Då
Kungl. Maj:t i proposition till 1904 års Riksdag begärde medel för att
bereda arbetare tillfälle att förvärfva egna hem, hemställde Kungl. Maj:t
att för sådant ändamål få disponera viss del af arbetarförsäkringsfondens
kapitaltillgång. Det utskott, som behandlade denna fråga, ansåg penningmarknaden
då vara sådan, att behofvet lämpligast borde fyllas genom
upplåning, och föreslog fördenskull, att riksgäldskontoret finge bemyndigande
att anskaffa för ändamålet erforderliga medel. Detta blef också Riksdagens
beslut.

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 93.

3

Saken torde emellertid nu ställa sig något annorlunda. Nu är det
endast fråga om en tillfällig ökning af de medel, som äro afsedda att
främja egnahemslånerörelsen. För detta tillfälliga ringare behof synas
lämpligen arbetarförsäkringsfonden kunna anlitas.

Enligt Riksdagens beslut skulle för innevarande år afsättas till denna
fond ett belopp af 1,400,000 kronor. Detta belopp skall på lämpligt
sätt placeras för att göras räntebärande, hvilket jämväl blir förhållandet
med de räntemedel, som till fonden inflyta.

Det synes då ligga nära till hands, att ifrågavarande medel få användas
till utlåning i den ordning, som i fråga om lån ur egnahemslånefonden
är stadgadt, mot villkor att statsverket garanterar, att de
sålunda disponerade medlen åter tillföras fonden, om densamma för sitt
egentliga ändamål kommer att tagas i anspråk, innan medlen blifvit af
låntagarne inbetalta»; samt
herr Rune m. fl.:

»Den 14 innevarande månad (januari) fattade Kungl. Maj:t beslut
angående fördelningen af de ur egnahemslånefonden för år 1910 disponibla
medlen, som bekant uppgående till 5,000,000 kronor. Fn undersökning
i fråga om de belopp, som af låneförmedlarne begärts för det ined fonden
afsedda ändamålet, visar emellertid, att det för året tillgängliga anslaget
ej på långt när varit tillräckligt att fylla det förefintliga behofvet. Särskild!
ogynnsamt ställer sig förhållandet mellan sökta och erhållna lånebelopp
beträffande bostadslån. Till belysande häraf må lämnas följande
uppgifter.

För jordbrukslägenheters bildande hade af samtliga låneförmedlare
ansökts om lån till ett belopp af 5,130,600 kronor, ensamt detta sålunda
öfverstigande hela det tillgängliga årsanslaget. Häraf beviljades lån till
eu summa af 3,846,600 kronor, eller omkring 77 procent af det begärda
beloppet. Af hela den lånesumma, som begärdes för bostadslån, 3,880,600
kronor, beviljades endast ungefär 30 procent, eller 1,153,400 kronor.
Denna summa fördelades mellan hushållningssällskapen å ena sidan samt
bolag och föreningar å andra med respektive 543,400 kronor och 610,000
kronor af sökta 1,613,600 kronor och 2,267,000 kronor respektive.

De för jordbrukslån af Kungl. Maj:t beviljade medlen torde kunna
något så när motsvara berättigade anspråk. Hvad åter bostadslånemedlen
angår, ställer sig förhållandet väsentligt annorlunda, såsom af de anförda
uppgifterna otvetydigt framgår. Med de af Kungl. Maj:t nödvändigt
gjorda reduktionerna måste det i flera fall bli omöjligt för låneförmedlarne
att fortsätta den af dem planlagda verksamheten. Bolag och för -

4

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 93.

Utskottet.

eningar, hvilka redan inköpt jordområden eller planlagt dylika inköp,
komma naturligtvis i en ytterst svår ställning, då de af de begärda och
beräknade anslagen erhållit blott en ringa bråkdel. I flera fall har endast
10 procent af de sökta beloppen kunnat beviljas. Så har t. ex. i tre
särskilda fall af begärda 100,000 kronor blott erhållits 10,000 kronor.

Men icke blott för låneförmedlarne, utan äfven och framför allt för
de arbetare, som genom inköp af tomter förberedt bildandet af egnahem
och måhända mången gång i förlitande på egnahemslånet börjat bygga,
måste reduceringen af låneunderstöden från egnahemslånefonden medföra
högst allvarsamma olägenheter. Då man vet, att de här ifrågavarande
industriarbetarne och handtverkarne i regel höra till de bästa och driftigaste
arbetarne, är detta en ytterligare maning till att göra hvad som
är möjligt för att förekomma felslagna beräkningar och häraf härflytande
misstämning.

Så allvarlig synes situationen vara, att, därest icke åtgärder vidtagas
för ökning af de tillgängliga egnahemslånemedlen, man kan frukta ett
bakslag för en rörelse, som hittills drifvits framåt med mycket arbete
och stora uppoffringar, och af hvilken man med rätta väntar lyckliga
följder för vårt folk såväl i ekonomiskt som samhälleligt afseende.»

I fråga om de medel, som hittills anvisats för den af staten utöfvade
egnahemslånerörelsen, vill utskottet till en början erinra om det
hufvudsakliga af Riksdagens åren 1904 och 1908 härutinnan fattade

O O

beslut.

1904 års Riksdag

dels medgaf, att under åren 1905—1909 af Kungl. Maj:t finge
disponeras högst 10 millioner kronor att såsom statslån tilldelas de hushållningssällskap
samt, under vissa förutsättningar, aktiebolag och föreningar
(läneför medlar e)^ h vilka ville genom utlämnande af egnahemslån
bereda mindre bemedlade arbetare tillfälle att på landsbygden förvärfva
egna hem,

dels bemyndigade riksgäldskontoret att under nämnda år tillhandahålla
statskontoret högst omförmälda belopp för bildande af en egnahemslånefond,
att för nyss angifna ändamål användas;

dels beslutade, att för lånerörelsen skulle gälla vissa allmänna villkor
och bestämmelser, samt medgaf, att Kungl. Maj:t finge meddela de ytterligare
föreskrifter, som i afseende å lånerörelsen kunde finnas erforderliga;

dels ock medgaf, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden

Jyråbruksutslcottets Utlåtande Nr 93. 5

utlämnade lånen verkställdes, Unge intill utgången af år 1909 tilläggas
fonden.

1908 års Riksdag

dels medgaf, att till egnahemslånefonden finge under hvart och ett
af åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och
kapitalinbetalningar å från fonden utlämnade lån;

dels bemyndigade riksgäldskontor att, på rekvisition i mån af
behof, till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver
hvad Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden
föranledde, ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och
ett af åren 1909—1913 medel till så stort belopp, som funnes erforderligt
för att tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar
å utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel, bland annat,
tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;

dels medgaf, att såväl förberörda för år 1908 afsedda 800,000
kronor som ock för hvart och ett af åren 1909—1913 ett belopp åt
5 millioner kronor finge af Kungl. Maj:t disponeras att såsom statslån
tilldelas de hushållningssällskap samt, under hufvudsakligen enahanda
förutsättningar, som af 1904 års Riksdag bestämdes, aktiebolag och föreningar
(låneför medlare), hvilka ville genom utlämnande af egnahemslån
bereda mindre bemedlade arbetare eller med dem likställda personer tillfälle
att förvärfva egna hem å landsbygden eller å till stad hörande
område, för hvithet stadsplan icke blifvit fastställd;

dels beslutade, att beträffande ifrågavarande lånerörelse vissa förändrade
allmänna villkor och bestämmelser skulle gälla såväl för lån,
som beviljades från de medel till belopp af högst 800,000 kronor, som
Riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att för år 1908 ytterligare disponera
såsom statslån ur egnahemslånefonden, som ock för alla lån, som beviljades
för år 1909 eller senare år, samt att nämnda villkor och bestämmelser
skulle från och med år 1909, såvidt an o-inge förhållandet
mellan staten och låneförmedlarna, gälla äfven sådana statslån, som beviljats
före den 1 mars 1908;

dels ock medgaf, att Kungl. Maj:t skulle äga meddela de ytterligare
föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande lånerörelse kunde finnas erforderliga.

De af 1908 års Riksdag sålunda beslutade allmänna villkor och
bestämmelser för ifrågavarande lånerörelse gälla fortfarande, dock med vissa
af nästlidna års Riksdags i ämnet fattade beslut föranledda tillägg därtill.

Såsom en öfversikt öfver egnahemslånerörelsens omfattning m. m.,

6

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 93,

inå meddelas tabellen Bil. A, smil inom utskottet sammanställts med ledning
af de af statskontoret årligen till Ivungl. Maj:t aflämnade uppgifter å
beloppet af den ej till betalning förfallna kapitalskuld, hvari de särskilda
lånefbrmedlarna på grund af från fonden utbekomna statslån häftat
till staten.

Vidare må beträffande förhållandet mellan efterfrågan och. tillgång
å egnahemslån meddelas i tabellen Bil. B.

En granskning af tabellen Bil. B. ger vid handen, att krafven
å lån från egnahemslånefonden icke på långt när motsvaras af de därför
tillgängliga medlen. Att en lånefond sådan som nyssnämnda i alldeles
särskild! hög grad är ägnad att tilldraga sig lånebehöfvandes uppmärksamhet,
torde emellertid ligga i sakens natur. Och man torde därför
också utan vidare kunna utgå ifrån, att de å fonden ställda anspråken
till större eller mindre del äro af beskaffenhet att icke, åtminstone
från fondens sida, förtjäna tillmötesgående. Motionärerna synas också
hafva hyst eu sådan uppfattning, då de begränsat sitt förslag om
ökning af utlåningsmedlen för innevarande år till ungefär hälften af
skillnaden mellan de för året begärda och beviljade lånebeloppen. Däremot
kunna väl skilda meningar råda om öfver hufvud taget eller i
hvad mån en öfver hvad nu tillgängliga medel medgifva utsträckt
lånerörelse skulle för egnahemssaken vara till gagn, i all synnerhet
som man vid bedömandet häraf måste utgå från en jämförande uppskattning
af egnahemslånerörelsens två till syfte och betydelse knappast
jämförliga grenar, jordbrukslägenhetslånerörelsen och bostadslägenhetslånerörelsen.
En blick på sistnämnda tabell visar, att de för närvarande tillgängliga
medlen äro fullt tillräckliga för egnahemslånerörelsens, enligt de för
densamma nu gällande bestämmelser, hufvudsakliga ändamål: jordbrukslånen
(nämnda bestämmelser föreskrifva som bekant, att lån till förvärfvande
af jordbrukslägenheter skola, där ej särskilda omständigheter föranleda
undantag, äga företräde framför lån till förvärfvande af bostadslägenheter).
Vid sådant förhållande måste bostadslånen framträda såsom
de, hvilka egentligen tynga lånerörelsen. Med hänsyn härtill torde
måhända kunna ifrågasättas, huruvida icke en uppdelning af egnahemslånefonden
så, att den ena delen anvisades uteslutande för jordbrukslägenhetslån
och den andra delen för bostadslägenhetslån, skulle vara
ägnad att förenkla hela ifrågavarande lånerörelse och därigenom underlätta
ett enligt utskottets mening välbehöfligt reglerande af dess vidare
utveckling, ifrågasättas kunde äfven, om ej hushållningssällskapen, som
väl ursprungligen tänkts som de egentliga låneförmedlarna och hvilka,

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 93.

7

enligt hvad nyssnämnda tabell jämväl utvisar, hufvudsakligen, såsom
naturligt är, förmedla jordbrukslån, äfven borde vara, om ej alldeles uteslutande,
så dock i regel därtill ensamt berättigade.

Utskottet har nämligen i egnahemslånerörelsen s, särskildt jordbrukslägenhetslånerörelsens
utveckling under de sista åren funnit vissa med
grunderna för rörelsen föga förenliga tendenser, som mana till synnerlig
försiktighet vid beredande af ytterligare medel för rörelsen. Så är ej
alltför sällsynt, att, ehuru i gällande lånebestämmelser uttryckligen föreskrifves,
att lån ej må tilldelas annan person än den, som är känd för
sparsamhet samt ej saknar medel att i någon mån bidraga till bildandet
af eget hem, lån likväl utlämnas till personer, som visserligen kunna
visa sig innehafva medel att bidraga till det egna hemmets bildande,
men hvilka förskaffat sig jämväl dessa medel genom lån. Och icke nog
med att nämnda förfarande måste anses strida mot bestämmelserna för
lånerörelsen. Därigenom kommer också låntagaren att tryckas af så stor
skuld, att det med skäl kan befaras, att han icke förmår bära densamma,
utan förr eller senare nödgas, till skada ej blott för sig själf, utan för
hela egnahemssaken, gå från sin lägenhet om möjligt mer utblottad än
han var, då han tillträdde densamma. Exempel härå torde icke saknas.
Vidare händer ej sällan, att personer, hvilka själfva och deras hustrur
under en längre följd af år lefvat i stad och blifvit helt och hållet invanda
med förhållandena därstädes samt icke äga tillräcklig kännedom
om jordbruk eller någon föreställning om en småbrukares hårda, med
alla slags umbäranden förenade lif, alltför beredvilligt förhjälpas till en
j ordbrukslägenhet. Ett sådant eget hem torde i allmänhet hafva mycket
små utsikter att blifva bestående, i all synnerhet om detsamma såsom
ofta förekommer är helt och hållet tillkommet på skuld. Samma torde
ock, äfven om vederbörande gått till det egna hemmets bildande med
rätt afsevärda besparingar, förhållandet vara, där, såsom flerstädes inom
landet torde hafva händt, lån till bildande af jordbrukslägenheter utlämnats,
oaktadt jordvärdena i spekulationssyfte blifvit i så hög grad
uppdrifna, att storleken af de till sådana lägenheter upplåtna jordområden,
som i dessa fall ansetts ligga inom det för egnahemslåns erhållande bestämda
värdet, varit så ringa, att afkastningen däraf ej gärna kan komma
att räcka till för lånens amortering.

Beträffande bostadslägenheterna vill utskottet i detta sammanhang
fästa uppmärksamheten på det öde, som kan vänta sådana egnahemskoinplexer,
som uppväxt invid någon enstaka, å landsbygden belägen
industriell anläggning. Liksom i regel dessa egna hems uppkomst ute -

8

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 93.

slutande betingats af industrien, så äro ock deras fortvara däraf helt och
hållet beroende, hvadan ett nedläggande af industrien lätt skulle i ett
slagf kunna omintetgöra all den möda och de kostnader, som från innehafvarnas
sida nedlagts, och den offervilliga verksamhet, som från statens
och låneförmedlares sida utöfvats för de egna hemmens bildande. Där
möjligheten till en sådan sakernas utveckling ej är utesluten, synes allra
största försiktighet böra iakttagas vid lånerörelsens handhafvande.

På grund af ofvan antydda förhållanden kan utskottet för sin del
icke annat än ställa sig synnerligen tveksamt gentemot en ökning af
egnahemslånefonden. Och detta så mycket mer som enligt utskottets
förmenande nu för ändamålet tillgängliga medel skulle genom ett omsorgsfullare
handhafvande af egnahem slånerörelsen kunna i högre grad
än som sker utnyttjas till gagn för egnaheinssaken. Tabellen Bil. A.
utvisar nämligen, att årligen af från fonden utlämnade statslån afsevärda
belopp återburits eller icke blifvit för sitt ändamål disponerade. Då
härtill kommer, att någon erfarenhet om, huruvida egnahemslånerörelsen
hittills drifvits på sådant sätt, att de utlämnade lånen kunna förväntas
blifva i stadgad ordning återbetalda, ännu icke kunnat vinnas samt Kungl.
Maj:t lärer något af de närmaste åren förelägga Riksdagen förslag till
ordnande af egnahemslånerörelsen, efter det den i 1908 års Riksdags
beslut i ämnet afsedda tid utlupit, därvid frågan gifvetvis kommer att
blifva föremål för allsidig utredning, finner utskottet sig under nuvarande
förhållanden icke böra tillstyrka den i ifrågavarande motioner föreslagna
ökningen af egnahemslånefonden.

Utskottet hemställer alltså:

a) , att herr Bergendahls ifrågavarande motion icke
må af Riksdagen bifallas; samt

b) att ej heller herr Runes in. fl. motion må
vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 19 april 1910.

På jordbruksutskottets vägnar:
THEODOR ODELBERG.

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 93.

Reservationer:

9

i fråga om herr Runes m. fl. motion af herrar grefve It. G. Hamilton,
G. A. E. Kronlund, S. Linders och P. N:son Bosson, hvilka ansett, att
utskottet bort hemställa om bifall till nämnda motion.

Till stöd härför har herr Linders särskild! anfört följande:

»Sedan utskottets majoritet jämväl afstyrkt i år väckta motioner
om ändrad lydelse af mom. 2 i kungl. kungörelsen den 13 juni 1908
angående villkor och bestämmelser för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen,
kunde man nästan vara frestad att ställa sig ense med samma
majoritet om obehöfligheten af att för närvarande tillföra egnahemslånefonden
ytterligare millioner, såsom föreslagits i förevarande motioner.
Dels ligger det, enligt min mening, en uppenbar fara däruti att frammana
mängder af alltför små, oekonomiskt, osjälfständigt och opraktiskt
små jordbrukslägenheter, hvilkas innehafvare med familjer endast i undantagsfall
finna nödtorftig bärgning på sina jordbruk allenast, utan snarai’e
komma att utgöra ett beroende, med torparna jämförligt jordbruksproletariat.
Dels är det ock uppvisbart, att, trots de under senaste åren hos Kungl.
Maj:t begärda anslagen från egnahemslånefonden endast beviljats till betydligt
reducerade belopp, låneförmedlarne ej förmått placera alla af dem
disponerade medel, utan hafva ganska stora summor årligen återburits.

Då jag det oaktadt känt mig oförhindrad att ansluta mig till
yrkandet om bifall till herr Runes motion, så har detta skett förnämligast
på följande skäl:

Under egnahemsrörelsens tidigaste år bereddes köpare af äldre bebyggda
jordbruksfastigheter under begränsning af stadgadt maximivärde
tillfälle att erhålla egnahemslån under vanliga villkor. Emellertid har
efter hand lånesökandenas antal stegrats så betydligt, att låneförmedlarne
numera icke på långt när kunna bevilja alla ansökningar. Och
ytterligare många ansökningar inkomma enligt min erfarenhet aldrig,
emedan de under hand blifvit förberedda på afsiag. De, som under dessa
omständigheter i synnerhet blifvit lidande på utvecklingen, hafva varit dessa
mindre bemedlade, hvilka inköpt äldre, ofta dåligt bebyggda, men jämförelsevis
billiga och med vanligen något större jordareal försedda lägenheter.
Låneförmedlarne afvisa i regeln dessa, medan nyafsöndrade och nybebyggda
lägenheter belånas.

Dock är förhållandet sådant, att det finns i vårt land tusentals
jordtorp och smålägenheter med gamla otidsenliga åbyggnader, som afyttras
för rimlig köpeskilling, medan däremot priset å nyafsöndrade lägenjBill.
till Likså. Prot. 1910. S Samt. 43 Höft. 2

10

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 93.

heter öfverallt är högt uppdrifvet, hvartill komma dryga kostnader för
byggnadernas uppförande. En stor del dylika gamla lägenheter lämnas
emellertid nu att »svältdö», emedan vår jordbrukskredit icke är ordnad
och afpassad efter rådande förhållanden och behof. En ung arbetskraftig

son är t. ex. ofta för sin fattigdoms skull och för svårigheten att låna

behölliga medel på drägliga villkor förhindrad att behålla fädernetorfvan.
Därför går vägen för våra småbondesöner alltför ofta till städerna eller
till Amerika.

För våra torpare och landtarbetare, som vi nu söka binda vid landet

med små dyrbara nya jordbruksegnahem, skulle det ofta ställa sig ekono miskt

vida gynnsammare, om de finge öfvertaga dylika gamla förfallna
lägenheter, h vilkas åbyggnader de själfva kunde nödtorftigt reparera.
Sådana småbruk, där skuldsättningen lättare hålles inom rimliga gränser,
hafva bättre utsikt att blifva beståndande och bärkraftiga.

Genom att öka egnahemslånefonden i syfte att bereda möjlighet
till belåning af sådana äldre lägenheter skulle säkerligen Riksdagen göra

o O Ö o o

en god gärning, ägnad att i många fall värna vårt lands själfständiga, men
med stora ekonomiska svårigheter kämpande småbondeklass.»;

af friherre J. Gyllenstierna mot utskottets motivering;

af herr G. Jansson.

Det skulle här antecknas, att herrar A. H. Fahlén och D. Persson
icke deltagit i ärendets behandling och herrar E. A. Lindblad, E. G. II.
Åkerlund och H. Andersson ej i dess slutliga behandling inom utskottet.

Bil. A.

Låneför medlare

År

Låneförmedlarnas antal

Kapitalskuld vid årets slut

Af vidstående kapitalskuldbelopp dterburna eller
särskildt rapporterade odisponerade lånemedel

för jord
brukslägen-hetslån

Kr.

för bostads-lägenhets-lån

Kr.

Summa

Kr.

jorbruks-

lägenhetslån

bostadslägen-

hetslån

Summa

Antal återbärande

m. m. låneförmedl.

återburna

m. m.

låne-

belopp

Kr.

Antal återbärande

m. m. låneförmedl.

återburna

m. m.

låne-

belopp

Kr.

Antal återbärande

m. m. låneförmedl.

återburna

m. m.

låne-

belopp

Kr.

Hushålln.-sällskap . .

1905

25

2,683,500

922,925

3,606,425

17

989,675

14

470,395

17

1,460,070

D:o

1906

26

3,435,425

1,168,830

4,604,255

18

1,045,885

19

481,388

20

1,527,273

D:o

1907

26

4,657,050

1,604,892

6,261,942

17

747,516

18

268,973

19

1,016,489

D:o

26

6,318,194

2,257,282

8,575,476

18

223,325

15

119,550

18

342,875

Bolag o. föreningar . .

1908

12

372.500

1,152,025

1,524.525

3

172,050

5

112,171

6

284,221

Samtliga...........

38

6,690,694

3,409,307

10,100,001

21

305,375

20

231,721

24

627,096

Hushålln.-sällskap.. .

26

9,237,699

2,717,372

11,955,071

25

598,657

19

87,000

25

685,657

Bolag o. föreningar . .

1909

18

897,850

1,805,421

2,703,271

5

55,900

G

74,030

7

129,930

Samtliga...........

44

10,135,549

4,522,793

14,658,342

20

654,557

25

161,030

32

815,587

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 93.

Jordbruksutskottets Utlåtande

Bil B.

Hushållningssällskap

Bolag och föreningar

Samtliga låneförmedlare

jordbruks-

lägenhets-

lån

bostads-

lägenhets-

lån

Summa

jordbruks-

lägenhets-

lån

bostads-

lägenhets-

lån

Summa

jordbruks-

lägenhets-

lån

bostads-

lägenhets-

lån

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

CO

o

Begärdt belopp. .
Beviljadt belopp

3,036,350

2,601,750

1,374,575

842,700

4,410,925

3,444,450

925.000

525.000

2,534,000

865,000

3.459.000

1.390.000

3,961,350

3,126,750

3,908,575

1,707,700

7,869,925

4,834,450

i—i

°<

Begärdt belopp,
som ej kunnat
beviljas......

434,600

531,875

966,475

400,000

1,669,000

2,069,000

834,600

2,200,875

3,035,475

O)

o

Begärdt belopp. .
Beviljadt belopp

3,359,445

3,154,900

1,718,550

597,100

5,077,995

3,752,000

660,000

510,000

2,472,000

738,000

3.132.000

1.248.000

4,019,445

3,664,900

4,190,550

1,335,100

8,209,995

5,000.000

05

r—1

U

Begärdt belopp,
som ej kunnat
beviljas......

204,545

1,121,450

1,325,995

150,000

1,734,000

1,884,000

354,545

2,855,450

3,209,995

o

r-H

Begärdt belopp. .
Beviljadt belopp

4.350.600

3.406.600

1,613,600

543,400

5,964,200

3,950,000

780.000

440.000

2,267,000

610,000

3.047.000

1.050.000

5.130.600

3.846.600

3,880,600

1,153,400

9,011,200

5,000,000

05

t-H

S-t

Begärdt belopp,
som ej kunnat
beviljas......

944,000

1,070,200

2,014,200

340,000

1,657,000

1,997,000

1,284,000

2,727,200

4,011,200

STOCKHOLM, SVENSKA BOKTRYCKERI"AKTIEBOLAGET 1910.