Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 63.
1
Nr 63.
Ankom till Riksdagens kansli den 15 april 1910 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående öfverlåtelse
till Norrtälje stad af viss kyrkoherden i Norrtälje
församlings pastorat på lön anslagen jord.
(l:a A.)
I en den 18 mars 1910 till Riksdagen aflåten, till jordbruksutskottet
för förberedande behandling hänvisad proposition, nr 136, har Kungl.
Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Kiksdagen, att den andel af
Norrtälje stads donationsjord, kyrkoherden därstädes på grund af nådig
löneregleringsresolution den 4 december 1868 innehar såsom boställe —
förutom dels det område, som ligger öster om allmänna landsvägen mellan
Norrtälje och Estuna emellan samma landsväg och Norrtäljeån, dels ock
den bredvid sistnämnda område uppkomna uppgrundningsjord — må, i
den mån enskild rätt ej därigenom kränkes, till staden afstås mot en till
kyrkoherden i Norrtälje pastorat utgående årlig ersättning, som af Kungl.
Maj:t efter förslag af en nämnd bestående af tre personer, af hvilka indelningshafvaren
och staden skola utse hvardera en samt Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Stockholms län och domkapitlet i Uppsala den tredje,
bestämmes i spannmål, hälften råg och hälften korn, att lösas i penningar
efter medelmarkegångspris, dock att ifrågavarande årliga ersättning ej må
i något fall understiga ett belopp af 700 kronor, med rätt för vederbörande
indelningshafvare att kvartalsvis uppbära beloppet å stadens kassakontor.
Till stöd härför har departementschefen enligt berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
Bill. till Rihsd. Prol. 1910. 8 Sami. 27 Haft. (Nr 63—65.)
1
2
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 63.
»Uti en till stadsfullmäktige i Norrtälje ställd skrift, dagtecknad den
24 januari 1906, har kyrkoherden i Norrtälje församlings pastorat C. G.
Sandahl gjort framställning i syfte att den andel af stadens donationsjord,
kyrkoherden på grund af nådig löneregleringsresolution den 4 december
1868 innehade såsom boställe, måtte med undantag af trädgården till stadskassan
indragas mot kontant ersättning af 700 kronor årligen.
Till stöd för berörda ansökning har Sandahl åberopat, dels att såväl
vid brandsyn som ock af hälsovårdsnämnden framställts åtskilliga anmärkningar
beträffande boställets ladugård, stall och svinhus med mera, hvilka
anmärkningar likväl ej kunnat föranleda vidare åtgärd, då den ifrågavarande
boställsj orden måste såsom landtbruk begagnas, dels ock att de
naturaförmåner, som nu utginge från boställsjorden, mycket väl kunde
erhållas i staden genom inköp till ungefär samma pris, som en arrendator
af jorden vanligen betingade sig.
Öfver berörda framställning har Norrtälje församling hlifvit hörd,
hvarefter och sedan jämväl stadens hälsovårdsnämnd yttrat sig i ämnet,
särskild! utlåtande i ärendet afgifvits af en för frågans utredning tillsatt
kommitté, hvilken därvid anfört hufvudsakligen följande.
Den jord, som enligt kyrkoherdens förslag nu skulle af staden öfvertagas,
vore belägen på spridda ställen, en del i närheten af själfva boställsgården
och en annan del på 3 till 4 kilometers afstånd därifrån, samt
utgjordes af vissa i utlåtandet närmare angifna ägofigurer enligt stadskartan,
hvilka områden skulle innehålla i areal tillhopa 28 tunnland 17 Vs
kappland. Däremot skulle under bostället fortfarande bibehållas åkertäppan
nr 66 om l3/s kappland och kryddtäppan nr 67 om 11/2 kappland
samt åvallning, alltsammans beläget omkring boställshusen och nu
begagnadt till trädgård. Den af kommittén i arkiven företagna undersökningen
hade ej gifvit vid handen att ofvannämnda jord tillfallit kyrkoherdebostället
på annat sätt än att densamma tillhörde stadens af kronan
donerade jord och sedermera å tid, som ej kunde utrönas, af stadens
myndigheter i likhet med hvad som ägt rum till bestridande af andra
tjänster, åt kyrkoherden såsom lön anslagits. Dylikt aflöningssätt, som
förr varit det enda brukliga och möjliga, hade liksom i andra stadssamhällen
visat sig olämpligt, då tjänstinnehafvaren numera svårligen kunde
själ! bruka jorden utan måste öfverlämna detta åt arrendatorer. Före
löneregleringen, hvilken gällde 50 år från den 1 maj 1869, utgjorde afkastningen
af jorden en högst väsentlig del af kyrkoherdens löneinkomst,
men hade efter densamma alltmera förlorat i betydelse, hvilket framginge
däraf att lönen, oberäknad! afkastningen af nämnda jord jämte löningshemman,
utgjorde för år 1869 2,087 kronor 10 öre, för år 1879 2,146
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 63.
3
kronor 20 öre, för år 1889 2,877 kronor 29 öre, för år 1899 3,400 kronor
49 öre och för år 1906 5,118 kronor 99 öre. Till den af kyrkoherden
fordrade ersättningen 700 kronor komme bidraget till Lommarens med
flere sjöars sänkning, men då det därtill erhållna odlingslånet inom kort
vore betaldt och sedan endast underhållskostnad ifrågakomme, saknade
denna utgift betydelse. Skulle vid bedömande af den förmån, staden
komme i åtnjutande af genom öfvertagande af ofvannämnda jord, endast
hänsyn tagas till det arrendebelopp, staden kunde erhålla vid jordens utarrendering,
skulle detta öfvertagande ej blifva för staden förmånligt, då
arrendebeloppet ingalunda skulle uppgå till den af kyrkoherden begärda
ersättningen 700 kronor. Kommitterade ansåge dock, att man härvid borde
taga hänsyn uteslutande till det förhållande, att staden utan förnärmande
af någons rätt blefve i tillfälle att å ifrågavarande område till fullo kunna
genomdrifva fordringarna i hälsovårdsstadgan och byggnadsordningen.
Prästlöneregleringskommittén hade i sitt utlåtande beräknat kyi’koherdens
löneinkomster till 5,247 kronor, däraf 592 kronor af ofvannämnda jord.
Den nuvarande löneregleringen gällde till den 1 maj 1919. Vid en blifvande
ny lönereglering syntes de vid utdebitering nu gällande ganska
besvärliga lönegrunderna ej vidare böra ifrågakomma. Helt visst skulle
lönen då blifva bestämd till ett fast belopp. Att under sådana förhållanden
öfvertaga jorden mot 700 kronors årlig ersättning för all framtid
ansåge kommitterade ej lämpligt, utan syntes denna ersättning böra utgå
endast intill ny reglering, då vid bestämmande af lönen hänsyn jämväl
skulle tagas till att jorden blifvit indragen.
Vid berörda utredning funnos fogade såsom särskilda bilagor dels afskrift
af Kung! Maj:ts ofvanberörda den 4 december 1868 meddelade
resolution angående lönereglering för kyrkoherden i Norrtälje församlings
pastorat, utvisande att kyrkoherden ägde bland annat innehafva boställe
med tillhörande jord samt uppbära afkomsten af löningshemmanen 1 mantal
Gufsta och V2 mantal Hofgård i Estuna socken, hvilka hemman skulle
i författningsenlig ordning utarrenderas, dels ock afskrift af den 31 januari
1907 utfärdadt arrendekontrakt, genom hvilket Sandahl på fem års tid
från den 1 maj 1907 till Johan Lundin på arrende öfverlåtit kyrkoherdebostället
i Norrtälje med undantag af trädgården och åkerlandet söder om
ladugården mot 210 kronor årligen samt dessutom vissa naturaförmåner
med mera enligt kontraktet.
Efter beslut vid sammanträde den 28 september 1907 hafva stadsfullmäktige
därefter i en till Kung! Maj:t ställd, af Kung! Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län med eget yttrande den 11 april 1908 samt
4
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 63.
utlåtanden af magistraten i Norrtälje och domkapitlet i Uppsala, sistnämnda
yttrande dagtecknadt den 4 mars 1908, till Kungl. Maj:t insänd
ansökning, med bifogande af samtliga handlingarna, i underdånighet anhållit,
det täcktes Kungl. Maj:t i nåder förordna, att af kyrkoherdens lönejord
måtte få till staden återgå 28 tunnland 1778 kappland mot en årlig
ersättning af 700 kronor att utgå under återstoden af den tid nu gällande
lönereglering ägde tillämpning och att vid bestämmande af lönen vid ny
reglering hänsyn måtte jämväl tagas till den omständigheten att jorden
hlifvit till staden indragen.
På grund af nådig remiss har kammarkollegium i ärendet låtit anställa
undersökning i kammararkivet äfvensom inhämtat yttrande af landtmäteristyrelsen,
dagtecknadt den 12 april 1909. Härefter har kammarkollegium
den 1 december 1909 afgifvit eget underdånigt utlåtande i ämnet
och därvid för sin del, jämte meddelande att icke heller med ledning
af för kollegium tillgängliga handlingar kunnat ådagaläggas annat förhållande,
än att Norrtälje nuvarande prästgård med tillhörande jord tillkommit
i enlighet med den i prästerskapets tid efter annan utfärdade
privilegier intagna bestämmelsen, att pastorer i städerna skulle försörjas
af städerna med publika hus och gårdar, vidare i underdånighet anfört, att
kollegium ej hade något att erinra mot bifall till ansökningen på det sätt
att ifrågavarande kyrkoherden i Norrtälje anslagna löningsjord, förutom
dels det område, som läge öster om allmänna landsvägen mellan Norrtälje
och Estuna emellan samma landsväg och Norrtäljeån, dels ock den bredvid
sistnämnda område uppkomna uppgrundningsjord, måtte, om enskild
rätt ej därigenom kränktes, till staden afstås mot en till kyrkoherden i
Norrtälje pastorat utgående årlig ersättning, som af Kungl. Maj:t efter
förslag af en nämnd bestående af tre personer, af hvilka indelningshafvaren
och staden skulle utse hvardera en samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län och domkapitlet i Uppsala den tredje, bestämdes i spannmål,
Y2 råg och y2 korn, att lösas i penningar efter medelmarkegångspris;
dock att ifrågavarande årliga ersättning ej måtte i något fall understiga
ett belopp af 700 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit anser jag skäl ej förefinnas att
motsätta sig den ifrågasatta öfverlåtelsen.
Den jord, hvarom i förevarande ärende är fråga, synes emellertid
vara af den beskaffenhet, att densamma jämlikt 114 § regeringsformen
och prästerskapets privilegier af den 16 oktober 1723 icke kan till Norrtälje
stad afstås utan Riksdagens och Kyrkomötets bifall.»
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 63. 5
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må vinna
Riksdagens bifall.
Stockholm den 15 april 1910.
På jordbruksutskottets vägnar:
THEODOR ODELBERG.