Bankoutskottets Memorial Nr 24

I

Nr 24.

Ankom till Riksdagens kansli den 13 maj 1910, kl. 2 e. m

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i
det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Bankoutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå:
riksgäldskontorets föremål;
riksgäldskontorets skulder;

riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån;
med statsregleringen gemenskap ägande utgifter;

från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
fdrvaltningsutgifter m. m.;

riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna; redovisningen

af de till riksgäldskontoret ingående medel;
styrelsen för riksgäldskontoret;
fullmäktiges sammankomster;

fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag;
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret;

behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. samt
pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret; äfvensom
allöningsstater för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, vid Riksdagens
bibliotek och vid Riksdagens hus samt pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Utskottet vill till en början påpeka, att i fråga om stadgandet i §
80 af 1909 års reglemente, som ingår under afdelningen angående riks Bih.

till Riksd. Prof. 1910. 6 Sami. 1 Afd. 21 Haft. {Nr 24.) 1

(Rlksg.-feontoretä reglemente.)

2

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

gäldskontorets inkomster och tillgångar, samt innehåller Riksdagens beslut
om riksgäldskontorefs upplåning, förslag först framdeles kommer att af
utskottet afgifvas.

§ 4, angående öfverlämnande till konungariket Sveriges stadshypotekskassa
såsom grundfond af 80 millioner kronor i vissa statsobligationer,
kommer att utgå, sedan nämnda öfverlämnande numera ägt rum.

Såsom en ny paragraf (§ 7) under rubriken »riksgäldskontorefs fordringar
för utlämnade lån» bar införts 1910 års Riksdags beslut i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition nr 58, angående sättet för likviderande
af förfallen skuld å statslån till Östra Blekinge järnvägsaktiebolag.

I § 63, angående aflöningen till justitieombudsmannen och den hos
honom anställda kansli- och vaktbetjäning, hafva de bestämmelser utgått,
som endast afsett år 1909; likaså hafva nuvarande § 64, såsom afseende
extra lönetillägg för år 1909, till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen,
äfvensom den del af nuvarande § 65, som bestämmer beloppet af
expenserna vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition
för år 1909 strukits i det blifvande reglementet.

I § 67 har i stället för nuvarande bestämmelsen om understöd för
utgifvande af en uppslagsbok öfver 1909 års Riksdags verksamhet införts
det beslut, Riksdagen genom bifall till utskottets utlåtande nr 10 fattat
om understöd för utgifvande af en dylik uppslagsbok för 1910 års Riksdag.

På grund af innevarande års Riksdags i enlighet med utskottets utlåtande
nr 8 fattade beslut om höjning till 11,000 kronor från och med
1910 af de till extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till belöning
för extra arbeten utgående arfvoden har § 69 (förut § 70) i reglementet
härutinnan undergått erforderlig ändring.

I § 77 har bemyndigandet för riksgäldskontoret att från statskonteret
utbekomma anslag till riksdags- och revisionskostnader m. m. ändrats så,
att detsamma skall komma att afse åren 1910 och 1911.

§ 119, angående fullmäktiges i riksgäldskontoret deltagande i styrelsen
för och revisionen af konungariket Sveriges stadshypotekskassa, har omredigerats
till närmare formell öfverensstämmelse med § 118 innehållande
motsvarande bestämmelser angående Sveriges allmänna hypoteksbank.

I § 133, angående tjänstemans eller vaktmästares suspenderande eller
skiljande från tjänsten, har jämlikt senast vidtagna ändringar i riksdagsordningens
§§39 och 41, statsutskottet blifvit utbytt mot bankoutskottet.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af enahanda innehåll som mot -

Bankoutskoltets Memorial Nr 24.

3

svarande bestämmelser i det för riksgäldskontoret nu gällande reglementet,
och i staterna har icke vidtagits någon förändring.

Under förbehåll, såsom hittills varit vanligt, att vid reglementets slutliga
uppställning få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan
erfordras, och i sådant fall äfven de i vissa paragrafer förekommande hänvisningar
i reglementet, hemställer utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
i reglementet för riksgäldskontoret samt till aflöningsoch
pensionsstater må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 12 maj 1910.

På bankoutskottets vägnar:

WERNER G. VON SCHWERIN.

4

Bankoutskottets Memorial Nr 24,

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål;

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

Bankoutskottels Memorial Nr 24.

5

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kro
nan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutom har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok;
att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige
bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att
fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande;

c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med
de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

6

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

3.

Till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- ock
amortissementsfonderna skola, i anledning af upptagandet af nedannämnda

rligen utbetalas följande annuitetsanslag,

nämligen:

för

1888

års

lån...............

........... kronor

885,833

83

>

1894

»

»

........... »

672,300

—

»

1900

»

»''

........... »

1,452,800

—

1904

»

........... 3

1,880,000

—

»

1906

»

» ...............

........... »

1,656,000

—

1907

»

........... S>

1,872,000

—

»

1908

»

» .

........... »

2,451,600

—

samt för 1887 års 3,6 procents lån ett annuitetsanslag beräknadt till 4 !/ä
procent af lånets vid 1909 års början utelöpande belopp, kvilket anslag, i
händelse nya obligationer af lånet komma att försäljas, skall från ock med
året näst efter det, kvar under försäljningen sker, ökas med 4 1/i procent
af det under det sistförfluten året försålda obligationsbeloppet.

Af ofvannämnda annuitetsanslag skall främst utgå ränta å vederbörande
lan samt återstoden öfverföras till fonden för statsskuldens amortering.

Behållningen å fonden för statsskuldens amortering skall af fullmäktige
med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering
af statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp eller ock till
minskning i den nya upplåning, hvartill fullmäktige af Riksdagen erhållit
bemyndigande. Med afseende å statsskuldens amortering skall iakttagas,
att 1894 års statslån skall vara slutbetaldt senast inom år 1950.

Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ 4.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade}lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.

BanJcoutslcottets Memorial Nr 24.

7

§ 5.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att återbetalningen af det till restaurering
af Vadstena klosterkyrka af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån
från riksgäldskontoret å 16,000 kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar
verkställas med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från
och med år 1918.

§ 6.

Riksdagen bar år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna
i Uppsala,’ Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret,
må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar,
efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas.

§ 7.

Riksdagen har år 1910, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 58,

dels medgifvit, att af de den 1 juli 1910 förfallna annuitets- och
räntebelopp å det Östra Blekinge järnvägsaktiebolag den 23 april 1897
beviljade statslån å 537,500 kronor ett belopp af 108,000 kronor må vid
förstnämnda tidpunkt kapitaliseras såsom särskildt lån till bolaget, till säkerhet
för hvilket lån skall lämnas inteckning med första förmånsrätt i bolagets
järnväg mellan Torsås och Bergkvara,

dels ock föreskrifvit, att för lånets erhållande skola gälla följande bestämmelser,
nämligen:

att annuiteten beräknas till fem och en half procent å nämnda belopp,
108,000 kronor, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra
och en half procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

att emellertid bolaget må vara berättigadt att när som helst, om det
så önskar, öka amorteringen å lånet eller helt och hållet inbetala detsamma;
samt

att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, bolaget skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 53.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets in -

8

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

komster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behof vet, för, dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förraltningsntgifter m. m.

§ 58.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 59.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda
fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers
underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,
i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 60.

Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens
hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande
af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda
tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

9

bestämmelser, som i riksgäldskontor^^ reglemente äro meddelade i fråga
om vaktmästare vid detta verk.

§ 61.

För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket
utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna
och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half
månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket
äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre
om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare
vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna
aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares
antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i
riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid
detta verk.

Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens
med arfvode af 10 kronor om dagen.

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof häraf förefinnes,
vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den
tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för
vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,
som fullmäktige pröfva skälig.

Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för
beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas
vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket
förekommande göromål.

§ 62.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

Bill. till Biksd. Prot. 1910. 6 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

10

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 63.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda
kansli- och vaktbetjäningen bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen under innevarande och nästkommande år utgå
med 11,000 kronor årligen; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut
innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst
frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

Aflöningen för befattningshafvare vid justitieombudsmansexpeditionen
utgår med följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren 6,000 kronor,
för registratorn och kanslisten 4,000 kronor,

Indika två aflöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500
kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt
för vaktmästaren 1,100 kronor, hvilken aflöning kan efter fem års tjänstgöring
höjas med 100 kronor.

Vidare har Riksdagen till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat
ett årligt anslag af 4,000 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig
redogörele, användas till befordrande af göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen,
vikariatsersättning, renskrifning m. m.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskildt är stadgadt,
att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning

BanJcoutsJcottets Memorial Nr 24.

11

jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskommittén,
samt att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 64.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala eu summa af 2,000 kronor.

Riksdagen har till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett årligt
anslag af 1,200 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig
redogörelse, användas till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskommitténs expedition.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskildt
redovisas.

§ 65.

Riksdagen har år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att
låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en
utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första
seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot
framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande
nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget
till riksdagskostnader.

§ 66.

Riksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1910 års lagtima
Riksdags verksamhet beviljat förste notarien hos Andra kammaren,

12

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

sekreteraren Tore Hedrén ett understöd af 1,200 kronor att af fullmäktige
i riksgäldskontoret från förslagsanslaget till riksdagskostnader utbetalas, under
villkor att 400 exemplar af boken senast den 15 augusti 1910 kostnadsfritt
öfverlämnats till riksgäldskontoret för utdelning bland Riksdagens
ledamöter.

§ 67.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor
till andre deputeraden.

§ 68.

Afiöningen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt
af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas.

§ 69.

Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att från och med år 1910 använda
11,000 kronor årligen; hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
får dock icke under ett påföljande år användas för samma ändamål.
För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret
andra arfvoden än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt
bestämda eller medgifna.

§ 70.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

13

§ 71.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret af slutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Angående riksgäldskontorets inkomster ocli öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 78.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 74.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undan -

14

BanJeoutsJcottets Memorial Nr 24.

tagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål
anvisade.

§ 75.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda;

så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af
ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.

§ 76.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

BankoutsJcottets Memorial Nr 24.

15

§ 77.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1910 och 1911 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader
samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden
efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistförfluten året i riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.

§ 78. H

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna
ändamål under eu tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om

16

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet
den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1903.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försälj ningsmedlens användande
och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret
och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark åt Kungl. Maj:t
disponeras.

Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna
ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta
skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut
jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23
maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af ar 1906, och har
denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år
1909.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försälj ni ngsmedel.

Riksdagen har år 1909 medgifvit, att köpeskillingarna ej mindre för
de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

17

rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj
1888, den 29 maj 1891 cell den 23 maj 1902 af Kungl. Maj:t fattas
under tiden från och med 1910 års början till och med utgången af år
1912, än äfven för sådana områden och lägenheter, till hvilkas försäljning
från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga
skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar Riksdagen under
sistnämnda tid på därom särskild! gjorda framställningar må lämna tillstånd,
må af Kungl. Maj:t disponeras för inköp af skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å
i Norrland och Dalarne och följaktligen på Kungl. Maj:ts rekvisition från
riksgäldskontoret utbetalas.

■§ 79.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäl dskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.

§ 81.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, livilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations-
och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets
öfriga behof.

§ 82.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.

Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 6 Sami. 1 Åfd. 21 Haft. 3

(Kiksg.-kontorets reglemente.)

18

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 83.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst eu million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 84.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år
äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa
erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,
löpetid, myntslag, inlösen m. m.

§ 85.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Eiksdagen särskilda föreskrifter.

BanJcontslcottets Memorial Nr 24.

19

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 86.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig
hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens
likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april
året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den
1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till banda, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshufvudboken.

§ 87

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda
ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

§ 88.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Åf denna likvid meddelas statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes tvärstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.

§ 89.

De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och
Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige
äga godtskrifva skälig ränta.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare af anslagsmedel.

20

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 90.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 91.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Eiksdagen bestämd ordning.

§ 92.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 93.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 94.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kominer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 95.

Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige

Bayilcoutskottets Memorial Nr 24.

21

gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontor, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontor
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontor fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 96.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 105 innehåller,
två deputerade, en förste och eu andre, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag ä arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för

22

Bankoutskott ds Memorial Nr 24.

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 97.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen,

§ 98.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 99.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ ioo.

Med undantag af de enligt § 96 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 101.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

Bankoutskottets Memorial Nr 24. 23

afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 102.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§ 103.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 104.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 105.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 106.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och

24

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller bankoutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast eu månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
bankoutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till bankoutskottet eller revisorerna inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 107.

Fullmäktige skola minst eu gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ 108.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens
hus, hvilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befiutliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen alförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit förvttrade.

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

25

§ 109.

Under de tider, dä Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresrätt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ no.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blifvit af Riksdagen meddelade.

§ in.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till bankoutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 112.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

Bill. till Biksd Prof. 1910. 6 Sami 1 Åfd. 21 Häft. 4

(Eiksg-.-kontorets reglemente.)

2b

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 113.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser
jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.

§ in.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

27

§ 115.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än äfven andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser aflämnas.

§ 116

Som, enligt, de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja eu person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ H7.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskoutoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.

§ 118.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som. mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

28

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

119.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, hvilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen af nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 120.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 121.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 122.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

29

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 123.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjimsteinneliafyare vid riksgäldskontoret.

§ 124.

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels
ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande
bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall
afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen
rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom
graden, där det af behofvet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för be -

30

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

fattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller
däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas var*
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas.

f|4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och eu half manad
och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas, förrän tjänsteinnehaf varen under minst fyra femtedelar af
samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blifvit uppfyllda.

Därest tjänsteinnehaf vare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen
tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära
skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande
af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.

Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för
de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare
tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande
i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att
förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

31

till ordinarie innehafvare af den tjänst, lian sålunda bestrida eller annan
af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:0) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnebafvaren
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit
semester, men skola för (ten tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,
utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära
de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,
äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges pröfning, under högst eu månad hvarje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar.

8:0) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå
så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande
nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästareänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,
att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom

32

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt
tre kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges
för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,
under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning
af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Sätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock
ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

§ 125.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit
i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret;
kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,
så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

§ 126.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 127.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

33

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 128.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsuminelser
in. ni.

§ 129.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.

§ 130.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 6 Sami. 1 Afd. 21 Haft. 5

(Riksg.-kontorets reglemente.)

34

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 131.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.

§ 132.

Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade "erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 133

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir
ledig, får, därest den af satte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
bankoutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ 134.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid liera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 129 stadgas,

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

35

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontor
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid
riksgäldskontoret.

§ 135.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 136.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ 137.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång tinnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som

36

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldsko utoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Miss-

räk-

nings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

1 sekreterare och ombudsman...

5,000

2,800

7,800

1 kamrerare...........................

5,000

2,500

—

7,500

1 tredje gradens tjänsteman,
förste revisor .....................

3,500

3,500

3,000

1,500

1,500

1,500

5,000

5,000

5,500

1 d:o d:o ..............................

1 andra gradens tjänsteman,
kassör.................................

1,000

1 d:o registrator och kanslist...

3,000

1,500

—

4,500

1 d:o revisor och bokhållare ...

3,000

1,500

—

4,500

1 första gradens tjänsteman, kam-marskrifvare ........................

1,800

1,000

2,800

1 d:o d:o ......................

1,800

1,200

1,000

600

2,800

1,800

1 förste vaktmästare ...............

—

1 vaktmästare ........................

800

600

—

1,400

2 d:o ....................................

1,600

1,200

_

2,800

Summa

33,200

17,200

1,000

51,400

(Efter 5 år kan lönen höjas
/ med 500 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas

> med 500 kr. och efter 10
J år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

1 Efter 3 år kan lönen höjas

> med 500 kr. och efter 6
J år med ytterligare 500 kr.
/Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 200 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas

> med 200 kr. och efter 10
) år med ytterligare 200 kr.

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor.

Bankoutskottets Memorial Nr 24. 37

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

:

Riksdagens bibliotekarie .........

4,000

1,600

5,600

(Efter 5 år kan lönen höjas med
•! 500 kr. och efter 10 år med
( ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare .....................

800

600

1,400

(Efter 5 år kan lönen höjas med
< 200 kr. och efter 10 år med
| ytterligare 200 kr.

Summa

4,800

2,200

7,000

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens hus.

1 öfvervaktmästare
1 öfvermaskinist ...

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

1,400

600

2,000

(Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

1,400

1,000

2,400

(Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

Summa

2,800

1,600

4,400

Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningama utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande
af statistik öfver förbrukningen af elektricitet.

38

Bankoutskott ds Memorial Nr 24.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin .............................. | 4,400 ! —

» notarien August Neijber ............................................................ j 3,000 ! —

» registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............ | 2,500 i —

» bibliotekarien vid Eiksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt ......... | 4,000 j —

> maskinisten vid Eiksdagens hus Karl Gnista/ Öskar Nilsson ......... j 700 j —

Summa kronor [ 14,600

Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

BanJeoiitskottets Memorial Nr 24.

39

Bil. I.

liiksgäldskontorets yid 1909 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1880

1886

1887

1888

1890

40

39

Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammans kr. 119,790,000,
motsvarande£St.6,600,000,
francs 166,320,000 eller

liden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.

rmk 134,640,000 ............

Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvar-af blifvit utlämnade obli-gationer å tillsammans rmk

1880 d. 74

I 72,614,500 ........................

!Obligationer för 1887 års
statslåns sju emissioner å
tillsammans kr. 78,000,000,

1886 d. 7,

hvaraf blifvit utlämnade

fiss? d. »»/„]

obligationer å.....................

■j 1904 d.

Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller

[1909 d. 3% j

francs 37,020,000 ............

Obligationer för1890 års stats-lån åkr. 35,555,555:66,mot-svarande rmk 40,000,000,
£ St. 1,960,000 eller francs

1888 d. 7,

49,360,000 ........................

1890 d. 7,

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december
1909.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

37, X

Kr. 78,326,688
£ St. 4,315,520
Fras 108,751,104
Rmk 88,036,608

37, X

[Kr. 57,713,333:84
(Rmk 64,927,500

36/io 9*

Kr. 69,544,560

.

3 X

Kr. 24,191,111.11
Rmk 27,215,000
£ St. 1,333,535
Frcs 33,583,310

37, X

[Kr. 28,401,777:77
j Rmk 31,952,000
] £ St. 1,565,648
[Frcs 39,428,768

40

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

1

I Reglemen-

tets

1

Årtal.

§■

1894

42

Obligationer för 1894 års stats-lån å kr. 36,000,000, mot-svarande francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rnik
40,400,000, hvaraf hälften
utlämnats...........................

1899

42

Obligationer för 1899 års stats-

43

lån å kr. 72,000,000, mot-svarande francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk
80,800,000, hvaraf hälften
utlämnats........................

'' 1900

44

Obligationer för 1900 års stats-lån å kr. 36,320,000, mot-svarande £ St. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs
50,400,000 ........................

1904

51

Obligationer för 1904 års stats-lån å kr. 36,000,000, mot-svarande francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk
40,400,000 ........................

1906

58

Obligationer för 1906 års stats-lån å kr. 43,200,000, mot-svarande francs 60,000,000,
£ St. 2,376,000 eller rmk
48,480.000 ........................

1907

72

Obligationerförl907 årsstats-lån å kr. 46,800,000, mot-svarande francs 65,000,000,
£ St. 2,574,000 eller rmk
52,520,000 .......

1908

82

Obligationer förl908 års stats-lån å kr. 54,480,000, mot-svarande £ St. 3,000,000,
francs 75,600,000 eller rmk
61,200,000 ..........

Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december
1909.

Fond erad skuld.

Icke fonderad
skuld.

1894 d. m/10

3 X

Kr. 17,503,200
Fras 24,310,000
£ St. 962,676
..Rmk 19,642,480

—

1899 d. 15/5

37, X

Kr. 33,949,440
Frcs 47,152,000
£ St. 1,867,219:4
Rmk 38,098,816

1900 d. 15/8

1904 d. y8

'' 4 X

t. o. m.

d 16 /
u- / 8

1910,

därefter

.3V,X

31/. X

Kr. 36,320,000
, £ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
Frcs 50,400,000

Kr. 36,000,000
Frcs 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk. 40,400,000

1906 d. V8

3V2 X

Kr. 43,200,000
Frcs 60,000,000
£ St. 2,376,000
Rmk 48,480,000

—

1907 d. Vs

4 %
t. o. m.
d. */. 1915,
därefter
S1/, %

Kr. 46,800,000
Frcs 65.000,000
£ St. 2,574,000
Rmk 52,520,000

1908 d. 2%

4 %
t. o. m.
d.2% 1918,
därefter

. 37, %

Kr. 54,480,000
£ St. 3,000,000

Frcs 75,600,000
Rmk 61,200,000

—

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

41

Reglemen tets -

Årtal. | §.

1909

1860

1906

1908

1895

85

18

28

1909 års tillfälliga lån
mot skattkammarxäxlar å
£ St. 600,000 och francs
15,000,000 ........................

Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......

Af Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag
upplagdt obligationslån,
för hvilket staten
i sammanhang med förvärfvandet
af Örebro—Svartå
järnväg öfvertagit betalningsskyldigheten
............

48

1895

16

16

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Bih.

Af järn vägsaktiebolaget
Malmö—Kontinenten upplagda
två obligationslån, för
hvilka staten i sammanhang
med förvärfvandet af bolagets
järnväg mellan Malmö
och Trelleborg öfvertagit betalningsskyldigheten,
nämligen: obligationslånet

af år 1898
» » » 1902

Kommunlån, för hvilka staten
i sammanhang med
Västkustbanans förvärfvande
öfvertagit betalningsskyldigheten
.....................

Kommunlån, för hvilka staten
i sammanhang med
Västkustbanans förvärfvande
öfvertagit betalningsskyldigheten
....................

till Biksd. Prot. 1910. 6 Samt.

(Rtksg.-kontorets reglemente.)

1909 d. 15/~

1833 d. 31/i3 i 5 X

4 X
4 X

5 X

1 Afd.

4,7 ,

21 Haft.

Återstående kapitalskuld den 31 december
1909.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

Kr. 21,696,000
Kr. 140,889

Kr. 694,000

Kr. 1,554,000
Kr. 846,000

Kr. 473,765:49

Kr. 88,596:45
6

42

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1902

1890

1866

1866

1866

1866

1882

1866

1866

23

14

16

17

20

21

3

23

25

Innestående köpeskilling för
fastigheten n:o 1 kvarteret
Lejonet i Stockholm (f. d.
Arffurstens palats) ............

Obligationer å 30,000,000
kr., hvilka utfärdats såsom
grundfond för Sveriges allmänna
hypoteksbank, bokförda
inom linjen med
nämnda belopp..................

Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 r:dr
(icke kapitaliseradt)............

Ränta å Hertigens af Södermanland,
sedermera Konung
Carl XIII, hemgiftskapital,
bokfördt inom
linjen med r:mt 150,000
r:dr .................................

Fond för Hjälmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) ........................

Dito för Södertälje kanals dito
(dito) .................................

Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linjen med runt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

1890 d. >76
1815 d. 7„

Återstående kapitalskuld den 31 december
1909.

Fonderad skuld.

4 %

Icke fonderad
skuld.

Kr. 2,250,000

37,

1778

5 %

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

43

Reglemen-

tets

Post-assuransfonden (ingår
bland riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne-håller) ..............................

Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 3! december
1909.

Ronderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

Årtal.

§•

1869

77

Summa Kr.

Inom linjen balanserade skulder Kr.......... 30,250,777:16

526,430,110:22

27,743,250:94

44

Bankoutskotteis Memorial Nr 24.

Bil II.

Riksgäldskontorets vid 1909 års slut utbalanserade kapitalfordringar för
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1909 års

Årtal.

§•

1866

43

a) Byggnadslån.

Lån till Västerås domkyrka,
för densammas reparation

1860

28,000

28,000

1866

37

Lån till staden Umeå, för
uppförande af en byggnad
till inrymmande af gymna-stiklokal m. m. för elemen-tarläroverket därstädes......

1864

5 X

4 X

25,000

1,187

75

1866

37

Lån till staden Falun, för
uppförande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............

1864

5 %

4 X

40,000

1,997

31

Transport

—

—

_

—

31,185

06

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

45

Reglementets

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1909 års

Årtal.

§•

Transport

---

—

—

—

31,185

06

1866

37

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............

1865

5 X

4 X

12,000

—

538

13

1866

37

Lån till staden Halmstad,

för uppförande af ett nytt
läroverkshus därstädes......

1866

5 X

4 ,%

25,000

—

3,466

—

(1866

37 |

Lån till Kalmar domkapitel,

1899

7

för uppförande af en bygg-

11908

11 )

nåd till inrymmande af gym-nastiklokal m. m. för ele-mentarläroverket i Kalmar

1866

47, X

4 X

22,000''

—

20,835

89

1866

1482)

Lån till staden Yänersborg,

för uppförande af ny
byggnad för elementarläro-verket därstädes .............

1867-1868

5 X

4 X

40,000

7,384

95

1866

1488)

Lån till staden ''Västervik,

för uppförande af ny bygg-nad åt elementarläroverket
därstädes ...........................

1867-1868

5 X

4 X

20,000

4,039

24

(1866

1484))

Lån till Uppsala domkapitel,

\1908

ii !

för uppförande af ny bygg-nad för elementarläroverket
i Uppsala ..........................

1867-1868

5 X

4 X

140,000

14,321

39

Transport

—

—

—

—

—

81,770

66

*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering ned
bragts till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4‘/2 X återbetalas.

2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.

a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

46

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

Reglementets

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod
vid 1909 års

utbetalts.

Dröppel.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

81,770

66

1866

148 *)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden där-städes ...................

1873-1875

5 X

4

20,000

8,824

06

1874

5

Lån till seminarium för

bildande af lärarinnor, för
inköp af byggnad åt semi-nariet .................................

1875

5 X

4 X

59,000

18,018

65

1

1882

17

Lån till Linköpings dom-

kyrka, för fullbordande af
tornbyggnaden å kyrkan...

1883

5 X

4 X

30,000

—

19,055

54

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-

pings domkyrka, för betäc-kande af uppkommen brist
i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................

1888

5

4 °/

30,000

22,308

17

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

—

31,327

86

Transport

1

—

—

—

181,304

94

‘) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

47

Reglementets

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod
vid 1909 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

_

____

_

181,304

94

1896

16

Lån till Hernösands dom-

kapitel, för uppförande af

Lånet

ny byggnad för allmänna

las med

läroverket i Östersund......

1897

500 kr.
årligen
under

—

15,000

■—

• 9,000

—

j 1898

17(

Lån till Yadstena och S:t

30 år.
Lånet
åter-

(1908

10/

Pers församlingar, för full-

bördande af Yadstena klo-sterkyrkas restaurering .i.

1898

betalas

senast

• fr. o. m. •
år 1918

—

16,000

—

16,000

—

= 206,304: åt

med

minst

‘/„ &rl.

b) Tomtregleringslån.

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

29,284

76

11877

8\

Lån till staden Söderhamn,

(1878

6/

för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............

1878 -1879

6 X

5 X

200,000

—

90,661

73

11880

!3\

Lån till staden Hudiksvall,

(1881

10/

för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds-vådor .................................

1881-1882

6 X

5 X

200,000

110,995

99

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887
års eldsvåda .....................

1889

5 X

4 X

100,000

76,302

51

Transport

—

.

—

513,549

93

) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

48

Nankoutskottets Memorial*Nr 24.

Reglementets

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1909 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

513,549

93

1889

17

Lån till staden IJmeå, för ny
tomtregloring efter 1888
års eldsvåda .....................

1890

5 X

4 X

200,000

—

156,350

93

1896

15

Lån till staden Mariestad,
för ny tomtreglering efter
1895 års eldsvåda ............

1897

46/I0 X

3*/,. X

150,000

—

134,383

57

1902

20

Lån till staden Åmål för
ny tomtreglering efter 1901
års eldsvåda .....................

1903

5 X

4 X

300,000

293,880

= 891,859: 49

c) Lån till kanal- och sluss-anläggningar.

lseöj

941)

118

143

Lån till Kinda kanalaktie-bolag, för utsträckning af
Kinda båtled medelst kanali-sering af Stångån från sjön
Kengen till hamnen vid
Linköping...........................

1865—1870

5 X

3 X

437,500

325,431

77

= 825,431: 7 7

Transport

—

—

—

1,423,596

20

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

49

Reglementets

liden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1909 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

1,423,596

20

d) Lån till järnvägsanlägg-ningar.

J1866

(1897

OO

Lån till Uddevalla—Väners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning
af järnväg från Herrljunga
öfver Vänersborg till Udde-valla samt för denna järn-vägs ombyggnad till nor-malspårig ...........................

(1865-1867)
( 1898 /

5 %*

4 X

2,600,000‘)

2,199,989

70

1871

31

Lån till Karlskrona—Växjö
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan
Karlskrona och V äxjö......

1872—1874

5X1)

47, X

2,600,000

—

1,312,329

08

1871

31

Lån till Krylbo—Norbergs
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan
Krylbo och Norberg .........

1872-1873

6 X

5 X

406,000

80,941

05

Transport

—

—

5,016,856

03

l) Åf ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
s) Se § 3 af 1886 års reglemente.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 6 Sami. 1 Åfd. 21 Raft. 7

(Riksg.-kontorets reglemente.)

50

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

Reglementets

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod
vid 19o9 års

utbetalts.

aeioppei.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

——

—

5,016,856

03

1871

31

Lån till Uppsala—Margrete-

hills järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Uppsala till Galle med bi-banor .......................

1873

6 X

5 X

500,000

123,505

84

1

1871

31

Lån till Bergslagernas järn-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud-vika till Kil........................

1874-1876

57, X 7

5 X

5,000,000

3,353,558

90

1876

5

Lån till Yästervik—Åtvida-

berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af
järnväg från Yästervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-bana..............................

1877-1879

5 x2)

47, X

1,865,000

1,526,529

33

1876

5

Lån till Hultsfred—Yäster-

) 187 6
(1904

viks järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny,
med bibana och sidospår...

1877-1879

5 X2)

472 X

1,750,000

1,475,550

16

v}

Lån för anläggning af järn-väg frånYislanda till Bolmen
(numera öfvertaget af Karls-hamn—Yislanda järnvägs-aktiebolag) ......................

1877—1878

5Vl6 X

472 X

500,0003)

484,613

63

Transport

—

—

—

11,980,613

89

*) Se § 3 af 1883 års reglemente.

Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

3) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom albetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteiingsvillkor aflämnats.

Banleoutskottets Memorial Nr 24.

51

Reglementets

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod
vid 1909 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

11,980,613

89

1876

5

Lån till Gottlands järnvägs-

*

aktiebolag, för anläggning
af järnväg från Visby till

Hemse ..............................

1877—1879

5 X’)

47. X

500,000

365,037

01

/1876

(1879

51

13]

Lån till Södra Dalar nes järn-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Krylbo
till Borlänge med bibana...

1879—1882

5 X‘)

472 X

2,375,000

1,845,624

73

1876

5

Lån till Varberg—Borås järn-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Varberg
till Borås...............

1879—1881

5 X1)

472 X

2,600,000

2,020,473

33

1881

15

Lån till Siljans järnvägs-

aktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan Borlänge

och Insjön ....................

1883—1886

5 X

472 X

950,000

905,444

94

1881

15

Lån till Hvetlanda—Säfsjö
järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg mellan
Hvetlanda och Säfsjö.........

1883—1886

5 X

472 X

300,000

—

249,325

32

1881

15

Lån för anläggning af järn-

väg från Finspong till Nors-holm (numera öfvertaget af
Norra Östergötlands järn-

vägsaktiebolag'') ..................

1883-1886

5 X

473 X

500,000

—

409,241

54

Transport

—

I 1

17,775,760

76

’) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

52

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Eäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1909 års

Transport

Lån till Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan

--

—

—

——

—

17,775,760

76

Stockholm och Rimbo ......

Lån för, anläggning af järn-väg mellan Borås och Sven-ljunga (numera öfvertaget
af Borås—Alfvesta järn-

1883—1887

5 X

472 X

500,000

415,542

14

vägsaktiebolag) ..................

Lån för anläggning af järn-väg från Skara öfver Gös-säter till Yänern (numera
öfvertaget af Yästergötland

1 —Göteborgs järnvägsaktie-

1884—1887

5 X

472 X

500,000

t

421,571

43

bolag).................................

Lån till Svartälfs järnvägs-aktiebolag, för anläggning af
järnväg mellan Karlsdal
och Grythyttehed jämte si-

1887—1889

5 X

472 X

324,000

276,917

08

dospår.................................

Lån till Halmstad—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Halmstad till Bolmen med

1887—1890

5 X

47, X

341,000

341,000

sidospår..............................

1887—1890

5 X

4 72 X

824,915*)

714,149

17

Transport

—

—

_

—

—

19,944,940

53

tungt, bref af d. n/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

Eeglementets

Årtal. §.

1881

1881

1886

1886

15

15

16

16

1886

16

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

63

Reglementets

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1909 års
slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

--

19,944,940

53

1886

16

Lån till Fogelsta—Yadstena
—Ödeshögs järnvägsaktie-bolag för anläggning af järn-väg från Yadstena till Ödes-hög ....................................

■

1888—1890

5 X

47, X

300,000

259,717

40

1886

16

Lån till Mellersta Blekinge
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Karlshamn till Gullbärna
med bibana och hamnspår

1888-1893

5 X

472 X

1,102,250 *)

954,256

40

1886

16

Lån till Mora—Yänerns järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Mora
strand till Östra Yärmlands
järnväg jämte bibana.........

1889-1893

5 %

472 X

1,000,000

896,079

71

1886

16

Lån för anläggning af järn-väg från Mariestad till Gös-säter med bispår (numera
öfver taget af Yästergötland
—Göteborgs järnvägsaktie-bol a g) ......... ..................

1890-1891

5 X

472 X

305,000

270,352

99

1886

16

Lån för anläggning af järn-väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget
af Hessleholm—Markaryds
järn vägsalt tiebolag) ............

1890-1892

5 X

472 X

404,000

1

390,431

87

Transport

—

—

—

——

22,715,778

90

‘) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

54

BcmJcouteJcottets Memorial Nr 24.

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloppet.

Kapital återstod

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1909 års

Årtal.

SlUU

§■

Transport

—

—

—

—

—

22,715,778

90

1886

16

Lån till Skymnäs—Mnnkfors
järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg från
Björndalsbron till Munkfors

1891—1892

5 X

±7. X

90,835

—

81,395

40

1886

16

Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af

Helsingborg — Hessleholms
järnvägsaktiebolag) ............

1892—1898

5 X

472 X

290,000

259,863

10

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

5 X

472 X

1,300,000

1,210,032

35

1891

18

Lån till Norra Söderman-

lands järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Nyby bruk till Södertälje
med bibanor .....................

1892—1896

5 X

472 %

1,800,000

1,781,595

1891

19

Lån till Hernösand—Sol-

lefteå järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Hernösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

472 X

2,350,000

2,148,371

02

1891

18

Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-

köping öfver Kummelby till
Söderköping och från Kum-melby till Arkösund.........

1898—1895

5 X

472 X

653,000

—

617,731

10

Transport

—

—

—

—

—

28,814,766

87

Banleoutskottets Memorial Nr 24.

55

Reglementets

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1909 års

Årtal.

§•

Transport

---

—

—

—**--

28,814,766

87

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån-

gens järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från

1,247,000

1,160,700

26

Uddevalla till Lelången ...

1895-1896

5 X

47, %

—

1896

14

Lån till östra Blekinge järn-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-bärna till Torsås ............

1897-1899

5 X

47, X

537,500

529,069

24

1896

14

Lån till Klintehamn—Boma

järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Kdintehamn till Boma......

1897-1900

5 X

472 X

213,250'')

_

213,250

—

1896

14

Lån till Markaryd—Veinge
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Markaryd till Yeinge ......

1897-1900

5 X

472 X

563,0002)

561,000

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs-

aktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan Vest-kinde och Tingstäde .........

1899-1902

5 X

472 X

119,0003)

_

112,908

04

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gäfle järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Sala öfver Gysinge tillHaga-ström .................................

1899-1901

5 X

472 X

1,545,500

1,521,258

64

Transport

——

—

—

—

32,912,953

05

'') Enligt kung!, bref af den I6/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr
2) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

a) Enligt kungl. bref af den 2/u 1900 bär statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.

56

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

Reglementets

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1909 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

32,912,953

05

1896

14

Lån till östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Linköping öfver Rimforsa
och Kisa till Yimmerby ...

1899-1902

5 X

47. X

1,710,000

1,710,000

1896

14

Lån till Slite—Roma järn-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Roma

till Slite..............................

1900-1902

5 X

472 X

339,000 ‘)

—

339,000

—

/1900

19\

Lån till Borås—Alfvesta

(1901

18/

järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Borås till Alfvesta............

1901-1908

5 %

472 X

4,795,000

4,663,839

73

1896

14

Lån till Falkenbergs järn-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Holts-ljnnga till Limmared.........

f19021
(1905/

5 X

472 X

505,000

—

497,079

01

1896

14

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Orsa till Sveg ..................

(1902/

\1909j

5 X

47. X

1,850,000

1,850,000

J1896

Hl

Lån till Sköfde—Axvalls

(1901

17/

järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från

(1902/

472 X

363,500 *)

363,500

Sköfde till Axvall ............

(1905/

5 X

—

—

Transport

—

—

—

—

42,336,371

79

'') Enligt kung! bref af den 13/s 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med
1,000 kr.

2) Enligt kungl. bref den ”/* 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med
5.500 kr. till 363,500 kr.

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

57

Reglementets

Tiden, då
lånet
utbetalts

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1909 års

Årtal.

§•

Transport

42,336,371

79

1901

17

Lån för anläggning af järn-

väg från Enköpings hamn
öfver Heby till Enåker (nu-mera öfvertaget af Stock-holm-Y ästerås -Bergslager-nas nya järnvägsaktiebolag)

1904-1905

5 X

47, x

1,028,700

1,028,700

1901

17

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön
Yxningen...........................

1904

5 X

472 X

591,500

591,500

1901

17

Lån till Landskrona—Kjef-

linge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af
järnväg från Kjeflinge till

Sjöbo med sidospår till
öfvedskloster .....................

J19041

\1908/

5 X

47ä X

1,192,000

—

1,192,000

«*.—!

1901

17

Lån till Mellersta Söderman-

lands järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järnväg
från Stålboga öfver Malm-köping till Skobod värn......

11905)

11908/

5 X

47, X

532,500

532,500

—

1901

17

Lån till Tidakolms järnvägs-

aktiebolag, för anläggning
af järnväg från Tidaholm
till Yartofta .....................

/1905\

(1909/

5 X

4 7 2X

510,000

510,000

_

1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

—-Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg
från Bjärka till Åtvidaberg

1905

5 X

472 *

290,000

—

290,000

—

Transport

—

1 _

1

__

_

46,481,071

79

Bill. titt Riksd. Prof. 1910. 6 Sami. 1 Afd. 21 Haft.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

58

Bankoutskoltets Memorial Nr 24.

Reglementets

Årtal.

1 s

i §''

1901

17

1901

17

(1901

17/

(1905

17/

1905

!

9

1906

22

1906

22 j

1906

22 i

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot.

1

Ursprungliga

Kapitalåterstod
vid 1909 års

utbetalts.

neioppei.

slut.

Transport

—

46,481,071

I

79

Lån till järnvägsaktiebolaget
Borgholm—Böda, för an-läggning af järnväg från

Borgholm till Böda .........

Lån till Ruda—Finsjö—Os-

/19051
(1908/

5 X

47, X

419,000

419,000

karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning af
järnväg från Oskarshamn
till Ruda...........................

1906

5 X

47a X

483,300

483,300

Lån till Orsa—Härjeådalens
järnvägsaktiebolag, för full-bordande af järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg
Stockholm—Rimbo järnvägs-

(1905/

(1909/

5 X

2,200,000

47* X

2,200,000

aktiebolags skuld för ogul-den köpeskillingförLänna—
Norrtälje järnväg...............

1905

5 X

47* X

500,000

494,887

50

Lån till Södra Ölands järn-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Borg-

holm till Näsby ...............

Lån till Lidköping—Kållands

1908-1909

0 X

47* X

951,5007

—

856,350

—

järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Lidköping till T un............

1908

5 %

47* X

367,5002)

245,000

Lån till Var berg—Ätrans

järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Varberg öfver Tlllared till
Ätrans station ..................

1908

5 X

47. x

1,185,0008)

790,000

1

Transport -

—

51,969,609

29

l) Hvaraf vid 1909 års slut återstodo ej lyftade kr. 95,150.
-) D:o vid d:o d:o 122,500.

3) D:o vid d:o d:o 395,000.

Bankoutskottets Memorial Nr 24.

59

Reglementets

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot, j

Ursprungliga j
beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1909 års

Årtal. 1 §.

u Ulls

Transport

;

1

51,969,609

29

1906

22

Lån till Skara—Timmersdala

järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Skara till Timmersdala......

1908

5 X

4 Vs X

352,5001)1

_1

j

235,000

1906

22

Lån till Mjölby—Hästkol-

mens järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Mjölby till Hästholmen......

1908—1909

5 X

4 Vä X

800,0002)

720,000

1906

22

Lån till Uppsala-Enköpings

järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från
Uppsala till Enköping ......

1909

5 X

41/**

1,040,0003)

693,000

= 52,194,013: 09

e) Lån för utveckling af

statms telefonväsende.

1905

23

Lån till telegrafstyrelsen ...

1905

-4)

33/i X

2,000,000

—

2,000.000

—

1906

21

D:o d:o...............

1906

-4)

38AX

3,500,000

—

3,500,000

—

1907

24

D:o d:o...............

1907

—4)

4 X

5,000,000

—

5,000,000

—

1908

35

D:o d:o...............

1908

-4)

4 X

5,000,000

—

5,000,000

—

1909

37

D:o d:o...............

1909

-4)

4 X

4,000,000

4,000,000

—

- 19,500,000: —

f) Lån för anskaffande af
lokaler för telegrafverkets

behof.

(1908\

^1909/

|

1907

25

j Lån till telegrafstyrelsen ...

= 1,999,500: —

-4)

4 X

3,000,0006)

1,999,500

—

Summa

_ i _

—

—

75,117,109

29

*) Hvaraf vid 1909 års slut återstodo ej lyftade kr. 117,500.

*) D:o vid d:o d:o » 80,000.

3) D:o vid d:o d:o » 347,000.

4) Lånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen

5) Hvaraf vid 1909 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000,500.