Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.
1
Nr 15.
Ankom till Riksdagens kansli den 8 april 1910 kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående förslag till inrättande af ett riksbankens
afdelning skontor i Norrköping.
Fullmäktige i riksbanken hafva i skrifvelse till bankoutskottet den 3
nästlidne mars framställt förslag om inrättande af ett riksbankens afdelningskontor
i Norrköping.
Fullmäktiges skrifvelse är af följande lydelse:
»Uti en till fullmäktige i Sveriges riksbank ställd skrifvelse af den
19 sistlidna november har handelsföreningen i Norrköping hemställt, att
fullmäktige ville vidtaga åtgärder för att ett riksbankens afdelningskontor
måtte snarast möjligt blifva förlagdt till Norrköping. Föreningen uttalade
såsom sin öfvertygelse, att inrättande af ett riksbankens afdelningskontor
därstädes skulle medföra stor nytta såväl för staden själ! och dess affärsverksamhet
som för den staden omgifvande landsbygden och framhöll
hurusom Norrköping, som vore rikets fjärde stad, intoge bland de stadssamhällen,
hvilka ej äro länsresidensstäder, främsta rummet icke allenast
med afseende å folkmängden utan ock genom sin industriella verksamhet
och handel.
Då vid 1904 års riksdag, genom motion i Andra kammaren, föreslogs
inrättande af ett riksbankens afdelningskontor i Borås, framhöllo fullmäktige
uti dem affordradt yttrande, att det för affärslifvet inom landet
torde få anses fördelaktigt, om riksbankens verksamhet utsträcktes till
vissa mera betydande städer, bland hvilka fullmäktige äfven angåfvo Norrköping.
Uti sitt öfver motionen afgifna betänkande yttrade äfven bankoutskottet
såsom sin åsikt, att riksbanken genom inrättande af afdelningskontor
i vissa större städer, som äro centralpunkter för affärslif och industri,
skulle befordra sin uppgift att underlätta och reglera den allmänna
rörelsen inom landet samt därigenom gagna både affärslifvet och den
enskilda bankrörelsen, som kan bedrifvas på en sådan ort. Dock syntes
Bill. till Rilcsd. Prot. 1910. (i Sami. 1 Afd. 14 Haft. (AV 15.) 1
2
Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.
tidpunkten för det dåvarande icke vara inne för en sådan utsträckning af
riksbankens verksamhet, då icke ens ett år förflutit från det afdelningskontor
blifvit öppnade inom samtliga residensstäder, och för sin del uttalade
utskottet tillika den uppfattningen, att fullmäktige ej torde underlåta
att, när de funne tidpunkten lämplig för utvidgning uti ifrågavarande
riktning af riksbankens verksamhet, hos Riksdagen därom göra framställning
och samtidigt föreslå den ordning, i hvilken nya afdelningkontor
borde inrättas.
Redan vid 1905 års riksdag hemställde fullmäktige, att ett riksbankens
afdelningskontor måtte inrättas i Sundsvall. Då därigenom skulle vinnas
att riksbanken kunde bereda det starkt utvecklade affärslifvet i Medelpad
med Sundsvall såsom hufvudort den lättnad och bekvämare tillgång på
rörelsemedel, riksbankens verksamhet har till ändamål att lämna, tillstyrkte
bankoutskottet fullmäktiges förslag, hvarvid utskottet dock tilläde, att den
sålunda inslagna vägen, att inrätta nya afdelningskontor, borde fortsättas
endast med synnerlig varsamhet, och att, då det vore sannolikt att anspråk
på afdelningskontor af riksbanken framkomme från skilda orter, där affärsverksamheten
nått eu större utveckling, det vore nödvändigt att med
största noggrannhet pröfva dessa anspråk och tillse, att riksbankens verksamhet
på detta sätt utvidgades endast i den mån sådant vore påkalladt
af verkligt behof samt kunde anses vara till afsevärdt gagn för vederbörande
ort och förenligt med ändamålet för riksbankens rörelse, utan att
samtidigt och för framtiden medföra alltför betungande ökning af bankens
förvaltningsutgifter.
De synpunkter, som enligt förestående redogörelse framhöllos vid
1904 och 1905 års riksdagar i fråga om inrättande af nya riksbankskontor,
anse fullmäktige fortfarande äga full giltighet. Enligt fullmäktiges åsikt
är det icke blott i allmänhetens utan äfven i riksbankens intresse, att
bankens verksamhet utsträckes till de mer betydande affärscentra i landet.
Äfven om en centralbank kan i många hänseenden betecknas såsom en
bankernas bank i landet, har man dock insett nödvändigheten af att
centralbanken, för att rätt kunna fylla sin uppgift såsom sådan och följa
med affärslifvets växlingar, jämväl uppehåller direkta förbindelser med
industri och handel. Men för detta ändamål är det en förutsättning, att
riksbanken skall genom egna organ vara representerad på de större affärsplatserna.
I de flesta länder på kontinenten har denna tendens redan länge
gjort sig gällande, och antalet afdelningskontor i de stora centralbankerna
i Tyskland, Frankrike, Österrike m. fl. länder räknas därför i hundradetal.
Det senaste afdelningskontor, som i riksbanken inrättats, var i Sundsvall
år 1905. Då fem år förflutit sedan dess, och den ekonomiska världs
-
Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.
kris, som utbröt år 1907, numera får anses vara i hufvudsak öfver, om
ock krisens verkningar ännu i vårt land på många sätt göra sig kännbara.,
samt riksbankens egen ställning är mer än vanligt stark, torde den nuvarande
tidpunkten kunna betraktas såsom lämplig för utsträckande af
bankens verksamhet till en ny plats.
Hvad slutligen den föreslagna orten, eller Norrköping, angår, intager
staden utan tvifvel ett mycket framstående rum bland landets industrisamhällen.
Redan år 1904, då motion väcktes om inrättande af ett riksbankens
afdelningskontor i Borås, angåfvo fullmäktige Norrköping bland
de städer, som främst borde i detta afseende ifrågakomma. Då nu en
önskan om ett sådant kontor uttalats från stadens handelsförening, finna
fullmäktige däri ett ytterligare skäl för att tillstyrka inrättande af detta
afdelningskontor.
För närvarande hör Norrköping med omgifvande landsbygd till Linköpingskontorets
lånedistrikt. Skulle ett afdelningskontor i'' Norrköping
inrättas, torde det nya kontorets lånedistrikt lämpligen böra omfatta Norrköpings
och Söderköpings städer samt Finsponga läns, Bråbo, Memmings,
Lösings, Skärkinds, Östkinds, Björkkinds, Hammarkinds och Norra Tjusts
härader.
För att belysa utvecklingen af Linköpingskontorets verksamhet sedan
1903, det sista år då enskild bank ännu ägde sedelutgifningsrätt, må följande
siffror anföras:
Omsättning å kassaräkning.
År. |
Riksbanken. |
Linköping. |
|
Kronor. |
Kronor. |
Procent. |
|
1903 |
7,060,524,418:07 |
76,268,591: 26 |
1,08 |
1904 |
7,541,966,441: 09 |
138,231,426: 45 |
1,83 |
1905 |
8,266,260,139: 18 |
146,297,738: 09 |
1,77 |
1908 |
9,277,424,326: 41 |
168,061,913: 37 |
1,81 |
1907 |
10,851,329,556: 72 |
178,516.257: 45 |
1,65 |
1908 |
11,501,726,966: 82 |
222,255,034: 64 |
1,93 |
1909 |
10,397,560,996: 49 |
183,256,894: 46 |
1,76 |
Diskonterade växlar. |
|||
a) Belopp. |
|||
År. |
Riksbanken. |
Linköping. |
|
Kronor. |
Kronor. |
Procent. |
|
1903 |
455,094,721: 86 |
5,030.603: 42 |
1,11 |
1904 |
527,133,784: 23 |
8,691,296: 93 |
1,65 |
4
Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.
År. |
Riksbanken. Kronor. |
Linköping. Kronor. |
Procent. |
1905 |
621,530,142: 45 |
13,270,034: 89 |
2,14 |
1906 |
841,093,290: 67 |
19,344,311: 83 |
2,30 |
1907 |
990,047,085:17 |
19,323,528: 86 |
1,95 |
1908 |
1,064,647,932: 35 |
31,674,804: 02 |
2,98 |
1909 |
875,365,224: 89 |
4,05 |
|
År. |
b) Antal. Riksbanken. |
Linköping. |
|
Stycken. |
Stycken. |
Procent. |
|
1903 |
273,606 |
2,178 |
0,80 |
1904 |
280,575 |
2,546 |
0,91 |
1905 |
319,939 |
4,271 |
1,33 |
1906 |
389,708 |
7,673 |
1,97 |
1907 |
413,922 |
7,943 |
1,92 |
1908 |
422,791 |
10,303 |
2,44 |
1909 |
383,658 |
13,269 |
3,46 |
Å andra räkningar visar rörelsen vid Linköpingskontoret icke samma
tillväxt, men såsom ett allmänt omdöme torde gälla, att rörelsen vid kontoret
vuxit proportionellt mer än för riksbanken i dess helhet.
För att åter belysa förhållandet mellan Linköpingskontoret i dess helhet
och den del af rörelsen, som under år 1909 hänfört sig till det område,
hvilket föreslås att eventuel omfattas af det blifvande kontoret i
Norrköping, torde följande statistiska uppgifter förtjäna afseende:
Diskonterade växlar under år 1809.
Antal.
Hela nuvarande Linköpingskontoret.................... 13,269 st.
Föreslagna Norrköpingskontoret ........................... 8,041 »
Kronor.
35,413,438: 31
20,277,020: —
Beviljade hypotekslån under år 1909.
Antal.
Hela nuvarande Linköpingskontoret........................... 116 st.
Föreslagna Norrköpingskontoret.................................. 21 »
Kronor.
2,198,100: —
556,300: —
Beviljade kassakreditiv under år 1909.
Antal. Kronor.
Hela nuvarande Linköpingskontoret................................. 35 st. 212,800: —
Föreslagna Norrköpingskontoret........................................ 4 > 53,000: —
Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.
5
Beviljade af betalningslån under år 1909.
Antal.
Hela nuvarande Linköpingskontoret ............................. 250 st.
Föreslagna Norrköpingskontoret ................................... 70 »
Kronor.
414,030: —
131,150: —
Inkasserade växlar under år 1909.
Antal. Kronor.
Hela nuvarande Linköpingskontoret.................... 17,512 st. 38,049,406:40
I Norrköping............................................................ 6,062 » 18,609,674:24
Vid årsskiftet för inkassering kvarliggande oredovisade växlar hos
riksbankens ombud i Norrköping:
141 st. å kronor 362,914: 63.
Såsom af förestående uppgifter framgår, har den affärsrörelse vid Linköpingskontoret,
som hänför sig till det föreslagna nya afdelningskontorets
område, redan nått den omfattning, att ett särskildt kontor i Norrköping
bör ifrågakomma, och utan tvifvel kommer denna rörelse att ökas, då kontoret
blifvit inrättadt. A andra sidan kommer dock icke verksamheten
vid afdelningskontoret i Linköping att därefter så nedgå, att icke detta
kontor fortfarande torde förblifva jämförligt med flertalet andra riksbankens
kontor. Särskildt anse sig fullmäktige böra.. framhålla olägenheten af
att den betydande inkasseringen af i riksbanken diskonterade, men i Norrköping
betalbara växlar, icke nu äger rum genom ett bankens eget kontor.
På grund af hvad fullmäktige ofvan anfört, hemställa fullmäktige att
utskottet ville hos Riksdagen förorda, att ett riksbankens afdelningskontor
i Norrköping inrättas, att kontorets lånedistrikt må erhålla den omfattning
här ofvan angifvits, samt att åt fullmäktige må uppdragas att vidtaga de
för kontorets öppnande erforderliga åtgärder samt närmare bestämma tiden,
då rörelsen vid kontoret må begynna.»
I skrifvelse till utskottet den 1 innevarande april hafva fullmäktige
vidare anfört följande:
»Då det synts fullmäktige lämpligt att, därest den af fullmäktige
gjorda framställning om inrättande af ett afdelningskontor i Norrköping
vinner bifall, kontoret finge börja sin verksamhet redan under innevarande
år, hafva fullmäktige träffat aftal om villkorligt förhyrande af ändamålsenlig
lokal till sådant kontor med tillträdesrätt den 1 nästa oktober.
Med anmälan härom få fullmäktige tillika meddela, att det nya kontoret
synts fullmäktige böra i fråga om antalet befattningar inrättas i
likhet med Linköpingskontoret, dock att i Norrköping tillsvidare allenast
6
Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.
Utskottets
yttrande.
en tjänsteman i registrators- och bokhållargraden torde böra i staten uppföras.
Äfven hvad aflönangsvillkoren beträffar torde Norrköpingskontoret
böra likställas med kontoret i Linköping.
Den minskning i göromålen, som skulle för Linköpingskontoret uppkomma
genom en del ärendens öfverflyttande till Norrköping, lärer otvifvelaktigt
medföra, att den af Riksdagen detta år medgifna andra kokhållartjänsten
vid kontoret i Linköping blefve öfverflödig. Om därför Riksdagen
besluter inrättandet af ett kontor i Norrköping, blefve däraf en
gifven följd, att nämnda bokhållartjänst icke komme att besättas.
På grund af det anförda få fullmäktiga hemställa att, därest utskottet
finner sig böra förorda den af fullmäktige gjorda framställningen om inrättande
af ett afdelningskontor i Norrköping, utskottet tillika ville föreslå
Riksdagen att för styrelseledamöterna, tjänstemännen och vaktbetjäningen
vid samma kontor fastställa enahanda aflöningsförmåner som gälla för
kontoret i Linköping äfvensom bestämma att antalet tjänstemän, som uppbära
aflöning å lönestat, skall vid kontoret i Norrköping utgöra: 1 kamrer,
1 kassör samt 1 i registrators- och bokhållargraden.»
Att riksbankens fortgående utveckling såsom centralbank krafvel’
inrättandet af nya afdelningskontor har, såsom jämväl af fullmäktiges
framställning inhämtas, redan varit förutsedt och öfverensstämmer äfven
med förhållandena inom de flesta af utlandets centralbanker. Af hvad
bankofullmäktige i sin förstnämnda skrifvelse anfört synes och framgå,
att tiden är inne för utsträckning af riksbankens verksamhet genom upprättande
af ett nytt afdelningskontor å plats med lifligare affärsrörelse.
Bland de platser, som därvidlag kunna ifrågakomma, är utan tvifvel
Norrköping en af dem, som böra i främsta rummet komma i åtanke.
Omfattningen af stadens industri, handel och sjöfart liksom äfven af den
kringliggande traktens jordbruk och näringslif öfver hufvud torde innebära
goda förutsättningar för att ett riksbankens afdelningskontor i Norrköping
skall få eu betydelsefull uppgift att fylla såväl med hänsyn till
utvecklingen af riksbankens egen rörelse som ock till främjande af affärslifvet
inom ifrågavarande trakter. Det distrikt, som f. n. hör under
Linköpingskontoret — hela Östergötlands län samt Norra och Södra Tjusts,
Sevede och Tunaläns härader af Kalmar län — är så pass omfattande,
att tillfredsställande rörelse vid hvartdera af två afdelningskontor bör
kunna förväntas. Med den distriktsindelning, som af fullmäktige föreslagits,
skulle invånarantalet inom Linköpings distrikt komma att utgöra
cirka 200,000 och inom det nya Norrköpings-distriktet cirka 153,000.
Det torde äfven böra anföras, att vinsten å rörelsen vid Linköpings -
Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.
7
kontoret varit ganska betydande. Med inberäknande af vinsten å afbetalningslånefonden
bar årsvinsten vid detta kontor för de senaste fem åren
uppgått till följande belopp, motsvarande nedan angifva procent af bankovinsten
i dess helhet, nämligen:
år 1905: kronor 175,544: 98, eller 2,83 procent,
» 1906: » 158,817:49, » 2,23
» 1907: » 254,027:78, > 2,64
> 1908: » 296,090:96, » 3,31
» 1909: » 229,289:82, > 3,67
Utskottet finner sig, med stöd af hvad sålunda anförts och i betraktande
af hvad fullmäktige yttrat, hafva grundad anledning tillstyrka inrättandet
af ett riksbankens afdelningskontor i Norrköping.
I fråga om det nya kontorets blifvande lånedistrikt har utskottet ej
kunnat i allo instämma i fullmäktiges förslag. Af Norra Tjusts härad
torde nämligen endast ..de närmast köpingen Valdemarsvik belägna socknarna
Tryserum och Östra Ed stå i sådan förbindelse med Norrköping,
att de, likasom den nämnda köpingen, lämpligen böra hänföras till ett
blifvande Norrköpings-distrikt. De öfriga delarna af nyssnämnda härad
sta däremot i afgjordt lifligare förbindelse med Linköping och böra
fördenskull fortfarande i lanehänseende höra under kontoret därstädes.
Genom denna förändring i fullmäktiges förslag skulle invånarantalet i det
blifvande Linköpingsdistriktet komma att höjas till cirka 215,500 och i det
nya Norrköpingsdistriktet att i motsvarande män sänkas, eller till cirka 137,500.
Mot fullmäktiges i den senare skrifvelsen framställda förslag beträffande
personalen vid ett blifvande Norrköpings-kontor har utskottet icke
funnit något att erinra. Den tjänstepersonal, som af fullmäktige föreslagits
för. det nya kontoret, har sin motsvarighet i det antal tjänstemän,
som enligt Riksdagens i år förut fattade beslut kan å ordinarie stat tillsättas
vid kontoren i Kalmar, Umeå och Visby. Det torde icke kunna
antagas, att göromålen vid ett kontor i Norrköping skola kunna behörigen
bestridas med en mindre tjänstepersonal än den, som sålunda medgifvits
beträffande de nyssnämnda tre kontoren.
Enligt samma Riksdagens i år fattade beslut skall vid kontoret i
Linköping finnas följande antal ordinarie tjänster, nämligen 1 kamrer, 1
kassör och 3 i registrators- och bokhållargraden. Utaf de sistnämnda
befattningarna kommer, såsom af fullmäktige framhålles, efter inrättandet
af ett kontor i Norrköping den ena icke att vidare erfordras. Utskottet
förutsätter ock att, därest genom rörelsens nedgång till följd af det nya
kontorets inrättande omständigheterna skulle sådant medgifva, ytterligare
minskning i personalen vid kontoret i Linköping kommer att genomföras.
8
BanJcouiskottets Utlåtande Nr 15.
Hvad slutligen angår det nya kontorets öppnande, torde, på sätt vid
liknande tillfällen förut ägt rum, fullmäktige böra erhålla bemyndigande
att vidtaga de i sådant afseende erforderliga åtgärder.
Med åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen må besluta,
a.) att ett riksbankens afdelningskontor skall inrättas
i Norrköping;
h) att detta kontors lånedistrikt skall omfatta Norrköping
och Söderköping samt Finspånga läns, Bråbo,
Memmings, Lösings, Skärkinds, Östkinds, Björkkinds och
Hammarkinds härad med Valdemarsviks köping åt Östergötlands
län äfvensom Tryserums och Östra Eds socknar
af Norra Tjusts härad af Kalmar läns norra landstings
område;
c) att för styrelseledamöter, tjänstemän och vaktbetjäning
vid samma kontor skola gälla enahanda aflöninarsförmåner,
som äro fastställda för kontoret i Linköping;
d)
att antalet tjänstemän, som uppbära aflöning å
lönestat, skall vid kontoret i Norrköping utgöra: 1 kamrer,
1 kassör och 1 i registrators- och bokhållargraden;
samt
e) att åt fullmäktige i riksbanken uppdrages att
vidtaga de för det nya kontorets öppnande erforderliga
åtgärder samt att närmare bestämma tiden, då rörelsen
vid kontoret skall begynna.
Stockholm den 8 april 1910.
På bankoutskottets vägnar:
WERNER G. von SCHWERIN.
Det skulle här antecknas, att herrar K. E. Bohmtedt, E. Fränekel och
grefve A. Ii:son Wachtmeistcr icke deltagit i detta ärendes slutbehandling
inom utskottet.
Stockholm, Ivar HseggstrBms Boktr. A, B,, 1910.