Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till Riksdagens kansli den 6 juni 1910 kl. 4 e. m.
Betänkande angående beräkning af bevillning ärna för år 1911.
Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för år
1911 vid tillämpning af gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.
l:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen, hvilka vid 1909 års riksdag för år 1910 beräknades
till 57,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna utgjort:
år 1906 ..................
„ 1907 .................
., 1908 .................
eller i medeltal för
samt år 1909.........
Bill. till Riksd. Prof. 1910.
...................... kronor 59,523,133:-—
.................... „ 59,624,649: —
..................... „ 57,224,921: —
dessa tre år „ 58,790,901: —
..................... „ 59,239,298: —
5 Sami. 1 Åfd. 35 Höft. (Nr 40.)
1
2
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
I skrifvelse den 14 december 1909 angående inkomstberäkningen
för år 1911, hvilken skrifvelse linnes bilagd Kungl. Maj ds till innevarande
års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, har statskontoret beträffande tulluppbörden bland annat
anfört:
»För januari—november månader innevarande år hafva, enligt
meddelande '' från generaltullstyrelsen, de debiterade tullmedlen utgjort
53,217,942 kronor 82 öre; och skulle, därest uppbörden för innevarande
månad blefve lika med den för december månad nästlidet år, eller
4,458,027 kronor 26 öre, för år 1909 uppgå till 57,675,970 kronor
8 öre.
Enligt hvad statskontoret inhämtat från generaltullstjo-elsen kan
det emellertid förväntas, att uppbörden under innevarande månad kommer
att uppgå till icke oväsentligt högre belopp än under motsvarande tid
1908, hvadan den debiterade tulluppbörden för år 1909 lärer kunna
beräknas till åtminstone 58,000,000 kronor. I den beräkning af statsverkets
inkomster för år 1910, som statskontoret afgaf den 14 december
sistlidna år, yttrade ämbetsverket, att de tryckta konjunkturer, som
vore rådande, möjligen komme att ännu någon tid framåt fortfara och
sålunda öfva inflytande äfven på tulluppbörden år 1910, hvadan statskontoret
icke ansåg sig kunna tillstyrka någon förhöjning i denna inkomsttitels
beräkning. Häri vidtog icke heller Eders Kungl. Maj:t
någon förändring. Men däremot ansåg Riksdagen, att de af statskontoret
anförda förhållanden borde föranleda en sänkning med 1,000,000
kronor i den af Eders Kungl. Maj:t på statskontorets förslag gjorda beräkningen
af ifrågavarande inkomsttitel, och uppförde densamma i 1910
års riksstat med 57,000,000 kronor.
Under början af innevarande år har tulluppbörden hvarje månad
varit mindre än å motsvarande tider nästföregående år, ehuru med en
tydligt framträdande tendens till återgång till normala förhållanden.
Från och med juni månad utvisar en jämförelse mellan de särskilda
månadernas uppbörd en alltjämt — med undantag af augusti månad,
då storstrejken omedelbart öfvade sitt inflytande — återkommande
stegring.
3
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Detta framgår af följande sammanställning:
Tulluppbörden utgjorde |
År 1908 |
År 1909 |
Minskning |
Ökning |
|||||
Under |
januari ............ |
4,149,608 |
95 |
3,476,795 |
55 |
672,813 |
40 |
||
februari........... |
4,367,368 |
4 8 |
3,578,162 |
11 |
789,206 |
37 |
— |
— |
|
mars................. |
5,019,992 |
96 |
4,572,671 |
82 |
447,321 |
14 |
— |
— |
|
april................. |
5,154,147 |
67 |
5,334,435 |
72 |
— |
— |
180,288 |
05 |
|
maj .................. |
5,156,407 |
60 |
5,127,347 |
2 3 |
29,060 |
37 |
— |
||
11 |
juni .................. |
4,640,212 |
35 |
5,187,030 |
45 |
— |
— |
546,818 |
10 |
juli ................. |
4,430,262 |
46 |
4,686,896 |
80 |
— |
— |
256,634 |
34 |
|
augusti ............ |
4,541,018 |
72 |
3,476,569 |
12 |
1,064,449 |
60 |
— |
■— |
|
11 |
september ...... |
5,175,465 |
83 |
5,294,128 |
54 |
— |
— |
118,662 |
71 |
oktober .......... |
5,496,660 |
04 |
5,857,948 |
08 |
— |
— |
361,288 |
04 |
|
november......... |
5,424,885 |
25 |
6,625,957 |
40 |
— |
1,201,072 |
15 |
||
11 |
december....... |
4,458,027 26 |
— |
— |
— |
— |
Det vill häraf synas, som om tulluppbörden under år 1910 . med
allt skäl kan väntas inbringa det belopp, till hvilket statskontoret föreslog
detsamma^ upptagande i nämnda års riksstat, och att depressionen
nått sin kulmen.
Under sådana förhållanden och då med återställdt lugn på arbetsmarknaden
samt stigande priser på trävaror och järn eu ökad konsumtionskraft
torde vara att förvänta hos befolkningen, finner statskontoret
sig böra hemställa, att tullmedlen i 1911 års riksstat upptagas med
59,000,000 kronor.»
1 denna beräkning har Kung!. Maj:t så till vida föreslagit ändring,
att tullmedlen, med anledning däraf att en af Kungl. Magt ifrågasatt
höjning af tullen å kaffe från 12 öre till 18 öre per kilogram antagits
skulle lämna ungefärligen 1,800,000 kronor om året, i statsverkspropositionen
upptagits till ett belopp af 60,800,000 kronor.
Utskottet vill erinra därom, att utskottet i sitt betänkande nr 39
hemställt om afslag å förslaget om höjning af kaffetullen. Vinner
denna hemställan Riksdagens godkännande, kan det belopp, som denna
tullförhöjning skulle inbringat, icke medtagas i nu förevarande uppskattning
af inkomsttiteln. Det vill emellertid synas, som om skattekällan
i fråga skulle, särskilt i betraktande af de uppåtgående konjunkturerna,
kunna antagas blifva mera gifvande än hvad statskontoret
4
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
förutsatt; och utskottet har ansett sig kunna utan åsidosättande af nödigvarsamhet
beräkna afkastningen af tullmedlen 1,000,000 kronor högre
än som af statskontoret förordats.
På grund häraf och under erinran tillika, att Riksdagen beslutat,
att ny tulltaxa skall tillämpas från och med den 1 december 1911,
hvilket förhållande dock icke torde böra föranleda någon ytterligare
jämkning i beräkningen af nu ifrågavarande inkomsttitel, hemställer
utskottet, under förutsättning att gällande tullsatser å kaffe och kaffesurrogat
bibehållas oförändrade,
att tullmedlen måtte för år 1911
beräknas till................................ kronor 60,000,000: —
2:o.
Postmedlen,
\ id 1909 års riksdag beräknades postmedlen för
år 1910 till 22,000,000 kronor.
Ifrågavarande medel hafva utgjort:
år 1906 .....................................................'' kr. 18,442,464: —
„ 1907 ................................................... „ 19,651,075: —
„ 1908 ................................................... „ 19,877,156: —
eller i medeltal för dessa tre år........ ,, 19,323,565: —
samt belöpte sig år 1909 till ......... ,, 19,951,000: —
I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret
beträffande denna inkomsttitel omförmält, att generalpoststyrelsen
beräknat inkomsten af postmedlen för år
1911 till 22,600,000 kronor samt att styrelsen uti underdånig
skrifvelse den 27 november 1909 till stöd för
denna sin beräkning yttrat följande:
»Postverkets inkomster vid postanstalterna
i riket hafva för de tre
första kvartalen år 1909 utgjort ..... kr. 14,571,800: —
Motsvarande inkomster för de
tre första kvartalen år 1908 uppgingo
till 14,118,200 kronor.
Ökningen för år 1909 i förhållande
till år 1908 utgör således för
Transport kronor 04,571,800: — 60,000,000: —
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kr. 14,571,800: —
de tre första kvartalen 453,600 kronor
eller 3.2 procent.
För fjärde kvartalet år 1909 kan
ökningen af inkomsterna, jämförda
med inkomsterna för samma kvartal år
1908, antagas komma att uppgå till
4 procent.
År 1908 ökades nämligen inkomsterna
vid postanstalterna i jämförelse
med 1907 under första halfåret
med 2.3 4 procent och under de tre
första kvartalen med 1.9 6 procent.
Under samma tidsperiod 1909 har
denna ökning i jämförelse med år 1908
uppgått till 3.6 5 resp. 3.2 procent
och sålunda utvisat en förbättring i
procenttalet med 1.31 resp. 1.24. Under
förutsättning att samma förbättring
äfven skall göra sig gällande
under 4:e kvartalet 1909, anses ökningen,
som under 4:e kvartalet år
1908 i jämförelse med år 1907 var 2.8 7
procent, under 4:e kvartalet 1909
kunna beräknas till 4.0 procent. Då
inkomsterna vid postanstalterna under
4:e kvartalet 1908 uppgingo till
5,259,500 kronor, torde de sålunda för
4:e kvartalet 1909 kunna beräknas till ,, 5,469,900: —
Härtill böra för år 1909 läggas
dels direkt till hufvudpostkassan
ingående hyresafgifter för uthyrda
lägenheter i postverkets fastigheter i
Stockholm ................................................ „ 20,000: —
dels portoandelar för utrikes försändelser
in. m....................................... ,, 447,000: —
dels ock postverkets öfriga inkomster
.................................................... „ 91,300: —
Därigenom erhålles en slutsumma af kr. 20,600,000: —
Transport kronor
60,000,000
60,000,000
6
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 60,000,000
hvartill postverkets samtliga inkomster för år 1909 torde
kunna beräknas.
För år 1909 torde sålunda postverkets samtliga
inkomster i förhållande till samma inkomster för år
1908, då dessa nppgingo till i rundt tal 19,877,000
kronor, komma att förete en ökning af 3.6 procent.
I generalpoststyrelsens den 26 november 1908 till
Eders Kungl. Maj:t afgifna förslag till stater för år 1910
beräknades emellertid postverkets inkomster för år 1908
till 19,950,000 kronor, eller till 73,000 kronor mera än
hvartill de i verkligheten uppgått.
Beträffande postverkets inkomster för åren 1908,
1909 och 1910 anförde generalpoststyrelsen i nämnda
statförslag, att för år 1908 kunde visserligen en afsevärd
nedgång af ökningsprocenten motses, gifvetvis
beroende på den allmänna stagnationen å handelns och
industriens områden. Erfarenheten från föregående tillfällen,
då den proportionella ökningen i postverkets intäkter
nedgått, vore dock den, att ett dylikt stillastående
inom kort följdes af ett uppsving för de nämnda näringarna
med däraf följande stegrade inkomster för postverket.
Så följdes året 1895, då ökningen af postverkets
inkomster utgjorde endast 3.3 procent, af åren 1896
med 5.7 och 1897 med 7.4 ökningsprocent. Liknande
hade förhållandet varit år 1905, 1906 och 1907 med
resp. 4.9 och 6.1 samt 6.6 ökningsprocent. Med stöd
af denna erfarenhet ansåg generalpoststyrelsen sig
kunna för åren 1909 och 1910 beräkna en ökning af
inkomsterna för postverket med 5 procent, hvarigenom
inkomsterna sålunda skulle uppgå:
för år 1909 till ........ kronor 20,947,500: — och
,, „ 1910 „ ......... „ 21,994,875: —
hvilka belopp i riksstaten utjämnats:
för år 1909 till ......... kronor 21,000,000: — och
„ „ 1910 „ ......... „ 22,000,000: —
Generalpoststyrelsen hade alltså till eu del byggt
sina ifrågavarande kalkyler på ett motsedt uppsving i
handel och industri samt näringar i allmänhet, och för
Transport
kronor 60,000,000:
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 60,000.000
hållandena under första halfåret 1909 rättfärdigade också
i viss mån styrelsens förväntningar, i ty att inkomsterna
vid postanstalterna under l:a kvartalet 1909 uppgingo
till 5,331,700 kronor och under 2:a kvartalet samma år
till 4,704,800 kronor, utvisande en ökning i jämförelse
med l:a och 2:a kvartalen 1908 af resp. 1.58 och 6.12
procent. Men denna förbättring blef under 3:e kvartalet
1909 afsevärdt hämmad af striderna på arbetsområdena
med åtföljande omfattande arbetsnedläggelse.
Sålunda hafva postverkets inkomster vid postanstalterna
under 3:e kvartalet 1909 icke uppgått till mer
än 4,535,300 kronor, utvisande vid jämförelse med inkomsterna
under 1908 en ökning af allenast 2.24 procent.
Under sådana omständigheter kunna inkomsterna
för 1909, såsom ofvan nämnts, numera icke beräknas
högre än till 20,600,000 kronor.
Hvad nu åter angår postverkets inkomster för åren
1910 och 1911 lärer såväl med hänsyn därtill, att något
större uppsving i de inom affärsvärlden och på arbetsmarknaden
alltjämt rådande tryckta konjunkturerna icke
ännu försports och, för så vidt nu kan bedömas, ej heller
synes komma att under den närmaste tiden inträda, som
ock med hänsyn till hvad generalpoststyrelsen i ofvannämnda
statförslag anfört beträffande inkomstökningen,
generalpoststyrelsen hafva anledning antaga, att postverkets
inkomster komma att ökas med allenast 4.5 procent
för år 1910, men med 5 procent för år 1911. Inkomsterna
skulle sålunda uppgå för år 1910 till 21,527,600
kronor och för år 1911 till 22,603,350 kronor eller i
runda tal:
för år 1910 till ... kronor 21,500,000: — och
„ „ 1911 „ ... „ 22,600,000: —
Till de sålunda för år 1911 beräknade inkomsterna
22,600,000 kronor skulle under samma år till postverket
komma att inflyta viss andel af de afgifter, hvilka för
närvarande såsom sportler tillfalla tjänstemän vid postkontoren,
men denna andel kan ej för år 1911 förväntas
Transport kronor 60,000,000
8
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 60,000,000: —
uppgå till så stort belopp, att inkomstberäkningen i dess
helhet häraf kommer att röna någon större inverkan.»
I denna beräkning har Kung!. Maj:t icke vidtagit
någon förändring.
Enligt hvad för utskottet blifvit upplyst, har det
förändrade bokföringssystem hos postverket, som började
tillämpas den 1 november 1909, föranleda att eu
summa af något öfver 1,000,000 kronor, som enligt
det äldre bokföringssättet skolat upptagas som inkomst
för år 1909, öfverbalanserats till år 1910. Den förändrade
bokföringen medför äfven, att en omedelbar
jämförelse mellan postverkets inkomster under den
gångna delen af innevarande år och inkomsterna under
motsvarande tid nästlidet år icke lämnar erforderlig
ledning för bedömandet af förevarande inkomsttitels afkastningsförmåga.
Emellertid lärer, enligt hvad utskottet
inhämtat, icke finnas anledning antaga annat än att
ofvan angifna beräkningar rörande den motsedda inkomsten
af postmedlen skola visa sig riktiga.
Bevillningsutskottet hemställer därför,
att postmedlen måtte för år 1911
beräknas till................................. kronor 22,600,000 —
ö:o.
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.
Dessa afgifter hafva utgjort: |
|
år 1906 ............................................... |
. kronor 273.502 |
„ 1907 ................................................. |
„ *272,934 |
„ 1908 .................................................. |
„ 256,868 |
eller i medeltal för dessa tre år..... |
„ 267,768 |
samt år 1909......................................... |
„ 311,546 |
Beträffande denna inkomsttitel har statskontoret
erinrat, att med 1909 års ingång ny förordning angående
ifrågavarande afgifter trädt i kraft, samt vidare
anfört, att i hvad mån denna nya förordning, hvilken
Transport kronor
82,600,000: —
9
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor
hufvudsakligen i livad den afsåga bevillningsafgift förvissa
offentliga föreställningar skilde sig från den förut
i ämnet gällande, komme att medföra ökning i förevarande
inkomsttitel, kunde ännu icke tillförlitligen beräknas.
I sitt den 14 december 1908 afgifna förslag till
inkomstberäkning för 1910 yttrade statskontoret, att då
den nya förordningen afsåge att genomföra en förhöjd
och mera effektiv beskattning af de utlänningar, hvilka
här i landet gåfve eller biträdde vid konserter samt
dramatiska eller andra föreställningar, ansåge sig statskontoret
kunna hemställa om en förhöjning i inkomsttiteln
till 300,000 kronor, och infordrade uppgifter om
de belopp, som dittills under år 1909 influtit, styrkte
tillförlitligheten af denna beräkning. Statskontoret hemställde
nu, att inkomsttiteln i 1911 års riksstat måtte
blifva uppförd med oförändradt belopp.
Med det af statskontoret föreslagna beloppet har
också inkomsttiteln blifvit i förslaget till riksstat för år
1911 uppförd.
Bevillningsutskottet, som icke har något att därvid
anmärka, hemställer,
att bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter måtte
för år 1911 beräknas till ...... kronor
4:o.
Stämpelmedlen.
Stämpelmedlen hafva utgjort:
år 1906 ........................................... kronor 10,095,922: —
„ 1907 ......................................... „ 11,707,520: —
„ 1908 ............................................ „ 13,569,483: —
eller i medeltal för dessa tre år „ 11,790,975: —
samt år 1909 ........... ,, 11,488,473: —
Enligt uppgifter från finansdepartementet hafva
Transport kronor
Bill. till Biksd. Prat. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 35 Käft.
82,600,000: —
300,000: —
82,900.000: —
2
10
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40,
Transport kronor
för åren 1906—1908 de stämplar, som användts till
nedannämnda handlingar, nppgått till följande belopp:
1906. |
1907. |
1908. |
||||
handlingar till lagfartsprotokoll ... |
4,406,639 |
55 |
4,129,042 885,519 |
05 |
3,486,794 |
30 |
handlingar till inteckningsprotokoll |
813,895 |
94 |
76 |
905,503 |
14 |
|
protokoll................................. handlingar till bouppteckningsproto- |
6,300 |
6,305 |
6,600 |
|||
koll ....................................... |
2,021,233 |
54 |
2,615,791 |
15 |
3,138,564 |
45 |
Summa) 7,248,069| 03) 7,636,6571 96) 7,537,4611 89
Stämpelafgiften för spelkort, som utgör 50 öre
för hvarje kortlek, har inbragt:
år 1906
„ 1907
„ 1908
„ 1909
kronor 166,738: so
„ 154,578: 50
„ 152,063: —
„ 159,798: so
82,900,000
Med afseende å denna inkomsttitel har statskontoret
i sin förenämnda skrifvelse anfört, bland annat, följande:
uNy förordning angående stämpelafgiften utfärdades
af Eders Kung!. Magt den 18 september 1908.
Densamma torde icke hafva medfört någon väsentlig
ändring i det finansiella resultatet af stämpeluppbörden.
För år 1908 beräknades stämpelmedlen inflyta
med 10,000,000 kronor, enär ifrågavarande statsinkomst
allt fortfarande utvisade en synnerligen stark tendens
till stegring. Statskontoret anförde i sitt den 14 december
1907 afgifna underdåniga utlåtande, att ehuru
nedgående konjunkturer kunde hafva ett menligt
inflytande på särskilt emissionsstämpeln, vore titelns
stegringstendens i hvarje händelse så stark, att en
förhöjning till 10,500,000 kronor syntes kunna utan
fara företagas för år 1909. Särskild! syntes kunna antagas,
att beloppen af de stämplar, som skulle åsättas
handlingar till lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll
och bouppteckningsprotokoll, hvilka hade ett afgörande
inflytande på storleken af denna inkomsttitel, icke
Transport kronor 82,900,000:
11
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40-
Transport kronor 82,900,000: —
kunde väntas blifva mindre till följd af sjunkande konjunkturer.
Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna
beloppet ansåg Eders Kungl. Maj:t att, äfven om någon
nedgång i denna statsinkomst, i jämförelse med livad
som influtit år 1907, skulle kunna befaras, kunde ifrågavarande
skattetitel, oafsedt de tilltänkta förändringar i
gällande bestämmelser angående stämpelafgift, hvarom
här nedan vidare fönnäles, beräknas åtskilligt högre än
statskontoret föreslagit, och syntes en förhöjning i denna
beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses vara för
högt tilltagen.
Enligt det af Eders Kungl. Maj:t sedermera framlagda
förslaget till en ny stämpelafgift vid köp och byte
af fondpapper skulle denna nya skatt utgå med 1 krona
50 öre på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse af aktier
och banklotter samt med 1 krona på 1,000 kronor vid
direkt öfverlåtelse af obligationer. Eders Kungl. Maj:t
föreslog, att denna nya statsinkomst skulle beräknas
inflyta med 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte visserligen
berörda skattesatser till respektive 1 krona och
50 öre. Men då de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar
med afseende å skattens ekonomiska resultat
syntes mycket försiktiga och då skatten i allt fall icke
beräknats ens till 5 procent af den inkomsttitel, hvarunder
skatten förts, eller stämpelmedlen, höll Riksdagen
före, att berörda ändringar i afseende på skattesatserna
icke behöfde föranleda till reduktion af det under denna
inkomsttitel uppförda totalbelopp. Riksdagen beräknade
därför, att stämpelmedlen komme att år 1909 inflyta med
11,300,000 kronor.
Under den 6 november 1908 utfärdade Eders
Kungl. Maj:t nådig förordning om särskild stämpelafgift
vid köp och byte af fondpapper, att träda i kraft den
1 januari 1909.
Med hänsyn till det höga belopp, hvarmed inkomsttiteln
1908 influtit, däri emellertid inginge emissionsstämpel
för en särskild bolagsbildning af för våra
Transport kronor 82,900,000: —
12
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 82,900,000: —
förhållanden ovanligt stor omfattning, ansåg statskontoret,
att densamma kunde utan fara i 1910 års riksstat
uppföras med 12,000,000 kronor.
I betraktande af det belopp, hvarmed stämpelmedlen
under år 1908 influtit, ansåg emellertid chefen
för finansdepartementet, enligt det vid statsverkspropositionen
fogade protokollet öfver finansärenden för den
12 nästlidne januari, att, äfven om beloppet i viss] mån
framkallats af särskilda omständigheter, likväl, särskild!
vid det förhållandet att från och med innevarande år
öfverlåtelsestämpeln å fondpapper träd! i kraft, stämpelmedlen
för år 1910, i den mån desamma skulle utgå
enligt dittills gällande bestämmelser, kunde beräknas till
ett belopp af 12,500,000 kronor.
Innevarande års Riksdag beslöt, uppå Eders Kungl.
Maj:ts förslag, en ökad stämpelbeskattning särskild!
genom införande af växelstämpel, och genom nådiga
kungörelser den 5 juni 1909 angående ändrad lydelse
af vissa paragrafer i förordningen den 18 september
1908 angående stämpelafgiften samt i förordningen den
6 november 1908 angående en särskild stämpelafgift
vid köp och byte af fondpapper blef Riksdagens beslut
utfärdadt.
Det finansiella utbytet af de sålunda införda nya
stämpelskatterna beräknades af Eders Kungl. Magt och
Riksdagen till 1,800,000 kronor; och inkomsttiteln i
sin helhet uppfördes i 1910 års riksstat med 14,300,000
kronor.
Under förutsättning af oförändrade stämpelafgifter
hemställer statskontoret, att denna inkomsttitel må för
år 1911 beräknas till enahanda belopp.»
Kungl. Maj:t har emellertid ansett skärpning af
stämpelbeskattningen erforderlig för fyllande af statsverkets
behof och i sådant syfte föreslagit en höjning
af arfsskatten. I anslutning härtill har af chefen för
finansdepartementet beräknats, att en ökad inkomst af
stämpelskatten med omkring 2,700,000 kronor skulle
tillflyta statsverket. _
Transport kronor 82,900,000: —
13
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 82,900,000: —
Sistberörda beräkning finnes närmare utförd i det
protokoll öfver finansärenden för den 14 januari 1910,
som bilagts Kungl. Maj:ts proposition, nr 22, med
förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8, 41 och
58 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående
stämpelafgiften; och har vid ärendets föredragning chefen
för finansdepartementet i förevarande afseende anfört,
bland annat, följande:
»Med tillämpning af de utaf mig föreslagna skatteskalor
skulle det ökade utbytet af arfsskatten hafva under
åren 1906—1908 blifvit följande:
År 1906 |
klass |
I.. |
kronor 1,077,783: — |
||
n |
II.. |
11 |
579,840: — |
||
11 |
III.. |
11 |
467,830: — |
2,125,453: — |
|
År 1907 |
klass |
1.. |
11 |
1,922,039: — |
|
11 |
II . |
11 |
501,235: — |
||
11 |
in.. |
11 |
633,590: — |
3,056,864: — |
|
År 1908 |
klass |
i.. |
11 |
2,004,470: — |
|
11 |
ii.. |
11 |
782,937: — |
||
11 |
in.. |
11 |
939,875: — |
3,727,282: — |
|
Summa kronor |
8,909,599: — |
I medeltal för hvarje år skulle alltså den föreslagna
ökningen hafva inbringat ungefärligen 2,970,000
kronor. Dragés härifrån den till högsta möjliga belopp
beräknade lindringen för vissa donationer eller i rundt
tal 190,000 kronor, återstode ett belopp af 2,780,000
kronor.»
I förslaget till riksstat för år 1911 har Kungl.
Maj:t i anslutning härtill upptagit stämpelmedlen med
ett belopp af 17,000,000 kronor.
Ofvannämnda förslag till förordning om ändrad
lydelse af vissa paragrafer i stämpelförordningen, hvilket
förslag innefattar, jämte annat, den ifrågasatta höjningen
af arfsskatten, har i hufvudsak bifallits af Riks
Transport
kronor 82,900,000: —
14
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor
dagen, som endast i afseende å ett par detaljer i författningsförslaget
vidtagit ändringar. Dessa ändringar
lära emellertid icke behöfva föranleda någon jämkning
i beräkningen af stämpelskattens afkastning.
Då bevillningsutskottet icke haft något att anmärka
mot Kungi. Maj:ts beräkning af nu ifrågavarande
skattetitel, hemställer utskottet,
att stämpelmedlen måtte för år
1911 beräknas till ..................... kronor
5:o.
Brännvinstillverkningsskatten.
Enligt uppgift i statskontorets förut åberopade
skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda
år utgjort:
år
n
ii
ii
ii
1904
1905
1906
1907
1908
eller i medeltal för dessa fem år
liter 34,670,551
„ 38,522,616
„ 39,822,435
„ 41,316,201
„ 40.519,377
„ 38,970,236
Medeltalet för femårsperioden 1903—1907 utgjorde
38,559,700 liter.
Enligt hvad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat,
har tillverkningen under år 1909 uppgått till
40,340,757 liter och under de tre första månaderna
af år 1910 till 15,125,185 liter.
Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets
nyssnämnda skrifvelse följande öfversikt öfver
femårsperioden 1904—1908:
82,900,000: —
17,000,000: —
Transport kronor 99,900,000:
15
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40-
Transport kronor
Influten skatt. |
R e s t i t u |
tion för |
Statsverket behållet. |
|
denatureradt brännvin. |
för högt |
|||
år 1904............ |
24,522,820 |
1,998,398 |
4,897 |
22,519,525 |
„ 1905............ |
24,508,086 |
2.396,662 |
4,619 |
22,106,805 |
„ 1906............ |
27,156,221 |
2,719,962 |
1,002 |
24,435,257 |
„ 1907............ |
26,575,367 |
2,770,178 |
13,309 |
23,791,880 |
„ 1908............ |
24,458,555 |
3,078,698 |
18,242 |
21,361,615 |
Under år 1909 belöpte sig skatten till 22,504,495
kronor, och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift
för denatureradt brännvin med 3,292,434
kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af
denna skattetitel under år 1909 utgjorde 19,212,061
kronor.
Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för
åren 1906—1908 uppgått till 23,196,251 kronor.
I sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 14
december 1909 erinrar statskontoret, att för åren 1904
och 1905 denna inkomsttitel beräknades till 25,700,000
kronor, men att, då densamma under dessa år icke inflöt
med så höga belopp, titeln emellertid blef i riksstaten
för år 1906 nedsatt till 24,000,000 kronor samt för
åren. 1907 och 1908 till 23,500,000 kronor. I 1909
ars riksstat uppfördes inkomsttiteln ånyo med 24,000,000
kronor, hvilken beräkning bestämdes af det höga belopp.
hvarmed skatten inflöt under åren 1906 och 1907.
Sedan Riksdagen höjde titelns beräkning till 24,000,000
kronor, utvisade emellertid 1908 års uppbörd en afgjord
nedgång, och statskontoret fann därför förhållandena
kräfva en nedsättning, hvadan ämbetsverket hemställde
att titeln i 1910 års riksstat skulle uppföras med 23,500,000
Transport kronor
99,900,000: —
99,900,000: —
16
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 99,900,000:
kronor. Med anledning däraf att ifrågavarande skatt
under åren 1904—1907 icke uppgått till högre belopp
än i medeltal 22,932,994 kronor, ansåg emellertid
Kungl. Maj:t försiktigheten kräfva, att denna inkomsttitel
för år 1910 ej beräknades till högre belopp än
23,000,000 kronor, och Riksdagen ansåg, att den sänkning,
som statsverkets behållna inkomst a ifrågavarande
inkomsttitel under åren 1907—1908 utvisat, borde föranleda,
att beräkningen af inkomsttitelns belopp för år
1910 ytterligare sänktes med 500,000 kronor till 22,500,000
kronor.
Den starka nedgången, yttrar statskontoret vidare,
under innevarande år torde få anses härröra från de förhållanden,
som stodo i samband med storstrejken, och
syntes sålunda endast få tillskrifvas ett öfvergående inflytande.
Ehuru inkomsttiteln i medeltal under treårsperioden
1906—1908 utgjort 23,196,251 kronor mot
22,843,017 i medeltal under åren 1904—1908, funne
sig dock statskontoret med hänsyn till den stora osäkerhet,
som alltid visat sig vidlåda denna titels beräkning,
böra hemställa om en nedsättning därå till 22,000,000
kronor.
Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget
till riksstat uppförd.
Bevillningsutskottet, som med hänsyn till den
nedåtgående tendensen hos förevarande skattetitels afkastning
anser försiktigheten kräfva, att någon, om ock
mindre, jämkning nedåt göres i nämnda beräkning, hemställer,
att brännvinstillverkningsskatten
måtte för år 1911 beräknas till kronor 21,800,000:
Transport kronor 121,700,000:
17
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 121,700,000: —
6:o.
Sockerskatten.
Enligt de af kontroll- och j usteringsstyrelsen afgifva
berättelser beräknas den årliga sockerkonsumtionen
hafva utgjort:
år |
råsocker |
1898—1899 ........................... |
.......................... 90,853 ton |
1899—1900 ......................... |
.......................... 97,506 „ |
1900—1901 ....................... |
........................... 100,999 „ |
1901 — 1902 ............................ |
........................... 106,004 „ |
1902—1903 .......................... |
.......................... 107,681 „ |
1903—1904 .......................... |
........................... 110,824 „ |
1904—1905 .......................... |
............................ 108,530 „ |
1905—1906 ........................... |
........................... 118,494 „ |
I sin förberörda skrifvelse anför statskontoret beträffande
sockerskatten, bland annat, följande:
»Enligt den af sockerbeskattningskommittén i dess
betänkande den 17 maj 1904 antagna beräkningsgrund
motsvara 110 kilogram råsocker 100 kilogram raffinad.
Under kalenderåren 1907 och 1908 utlämnades till fritt
bruk respektive 116,917,000 och 139,845,356 kilogram
raffinad. Den stora uttagningen af socker beror därpå,
att under december 1908 uttogos till fritt bruk ej mindre
än 34,207,449 kilogram mot blott 7,971,104 kilogram
under december 1907, något som har sin förklaring
däri att fabrikerna, för att undgå den med 1 januari
1909 inträdande skatteförhöjningen, under december
1908 uttogo så mycket socker som möjligt. Man torde
kunna uppskatta den mängd socker, som af nämnda
anledning uttogs utan att vara afsedt för konsumtion
under 1908, till omkring 26,000,000 kilogram. Om
dessa dragas från förestående summa, 139,845,356 kilogram,
återstå för konsumtionen under 1908 113,845,356
Transport kronor 121,700,000: —
fi^Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 85 Häft. 3
18
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 121,700,000
kilogram. Under år 1907 importerades 608,000 kilogram
socker och under år 1908 2,841,000 kilogram.
Den konsumerade kvantiteten kan alltså beräknas till
117,525,000 kilogram år 1907 och 116,686,000 kilogram
år 1908.
Enligt nådiga förordningen den 2 juni 1905 har
skattesatsen för socker utgjort 13 öre för hvarje till fritt
bruk utlämnadt kilogram socker. Genom beslut vid
1908 års riksdag och nådiga kungörelsen den 23 juli
1908 blef nämnda skattesats höjd till 15 öre för kilogram.
1 anledning häraf beräknades skatten i 1909 års riksstat
till 16,400,000 kronor, och med hänsyn till den
starka och öfvervägande jämna stegring, som sockerkonsumtionen
utvisade, upptogs skatten i 1910 års
riksstat med 18,000,000 kronor, hvilket belopp år 1908
öfverskridits med icke mindre än 918,868 kronor.
Innevarande år har medfört en afsevärd nedgång,
i det att under tiden januari—november icke utlämnats
till fritt bruk mer än 90,592,139.2 kilogram mot
105,637,907.7 kilogram under samma tid nästföregående
år. Den debiterade skatten har, enligt meddelande från
kontroll- och justeringsstyrelsen, under januari—november
innevarande år utgjort 13,531,259 kronor 59 öre
mot 13,732,928 kronor under samma tid nästlidet år.
Den genom tullverket debiterade sockerskatten, som
under januari—november 1908 utgjorde 338,719 kronor
91 öre, har, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,
under samma tid 1909 belöpt sig till 203,714 kronor
9 öre.
Den depression, som sålunda kommit till synes,
torde emellertid få betraktas såsom öfvergående, helst,
såsom ofvan nämnts, den förhöjning af sockerskatten,
som genomfördes med innevarande års ingång, föranledde
eu uppdrifven uttagning till beskattning mot
sistlidet års slut, i följd hvaraf behofvet vid årsskiftet
redan var fylldt för flere månader framåt. Statskontoret
finner sig med hänsyn såväl härtill som till socker
Transport
kronor 121,700,000
19
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 121,700,000: —
konsumtionens allmänna stegring kunna hemställa, att
sockerskatten i 1911 års riksstat upptages med ett till
19,000,000 kronor förhöjdt belopp.»
Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget
till riksstat uppförd.
Bevillningsutskottet, som inhämtat, att sockerskatten,
hvilken i budgeten ingår med det debiterade
beloppet, under år 1909 debiterats med allenast
14,828,934 kronor, anser dock med hänsyn till hvad
statskontoret anfört, att samma skatt bör kunna upptagas
till det af Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, och
hemställer alltså,
att sockerskatten måtte för år
1911 beräknas till .................... kronor 19,000,000: —
7:o.
Punschskatten.
Denna skatt, hvilken utgår med 60 öre för hvarje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i
1904—1906 årens riksstater med 1,300,000 kronor.
Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelafgift
till enahanda belopp som för punsch stadgats äfven för
arrak och rom, höjdes beräkningen af denna inkomsttitel
för år 1907 till 1,500,000 kronor, men sänktes för
år 1908 till 1,450,000 kronor, i riksstaterna för åren
1909 och 1910 blef punschskatten ånyo upptagen till
1,500,000 kronor.
Skatten har influtit med:
år 1906 ........................................
„ 1907 ...........................................
„ 1908 .........................................
eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1909...............................
kronor 1,459,220: —
„ 1,558,538: —
„ 1,593,012: —
„ 1,536,923: —
„ 1,560,292: —_____
Transport kronor 140,700,000: —
20
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 140,700,000
Denna inkomsttitel har af Kung!. Maj:t enligt
statskontorets hemställan i förslaget till riksstat för år
1911 upptagits med oförändradt belopp eller 1,500,000
kronor.
Bevillningsutskottet, som icke har något att därvid
anmärka, hemställer
att stämpelafgiften för försäljning
af punsch, arrak och rom för år
1911 beräknas till .................... kronor 1,500,000
8:o.
Maltskatten.
Denna skatt har influtit med:
år 1906 ................................................ kronor 3,084,598: —
„ 1907 .................................... „ 3,041,413: —
„ 1908 ........................................... „ 2,923,276: —
el ler i medeltal för dessa tre år ... ,, 3,016,429: —
samt år 1909 ...................................... ,, 2,897,133: —
Statskontoret har i sin oftanämnda skrifvelse den
14 december 1909 erinrat, att enligt 1909 års Riksdags
beslut skattesatsen för hvarje vid skattepliktigt bryggeri
vid tillverkning af maltdrycker användt kilogram malt
höjts till 23 öre, dock att för de första under tillverkningsåret
afverkade 100,000 kilogrammen skatten skulle
utgöra endast 17 öre för kilogram och för de nästa
100,000 kilogrammen 20 öre för kilogram.
Statskontoret anför vidare, att skatten, som i riksstaten
för år 1910 uppförts med 6,400,000 kronor, visserligen
hade under år 1909 lämnat ett, med hänsyn
därtill att skatteförhöjningen trädt i kraft den 1 oktober
nämnda år, synnerligen otillfredsställande resultat,
men detta förhållande syntes äga sin direkta förklarings
Transport
kronor 142,200,000:
21
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 142,200,000: —
grund i det ekonomiska läge, hvari de maltdryckskonsumerande
klasserna kommit genom storstrejken, och
alltså vara af öfvergående natur. Statskontoret ansåge
sig därför sakna skäl att föreslå någon rubbning i den
vid skatteförhöjningen godkända beräkningen, utan hemställde,
att ifrågavarande inkomsttitel måtte i 1911 års
riksstat upptagas med oförändradt belopp.
Af det vid statsverkspropositionen fogade protokoll
öfver finansärenden för den 14 januari 1910 inhämtas,
att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning
inför Kungl. Maj:t — efter omförmälande af
statskontorets nyssnämnda hemställan — vidare anfört,
att försiktigheten syntes bjuda att något sänka denna
beräkning. Visserligen läte sig den nedgång af maltskatten,
som ägt rum år 1909, delvis förklaras af kända
förhållanden å arbetsmarknaden under senare halfåret
1909 och häraf förorsakadt sämre ekonomiskt läge för
en stor del af den maltdryckskonsumerande allmänheten.
Det ville emellertid synas, som om en mera allmän
sänkning i konsumtionen af malt- och andra sprithaltiga
drycker för närvarande gjorde sig gällande. Särskild!
hade detta, såsom statskontoret framhållit och senaste
årens slcatteresultat utvisade, blifvit synligt i fråga om
brännvinstillverkningsskatten. Utan åsidosättande af
nödig försiktighet syntes dock nedsättningen i beräkningen
af maltskattens afkastning kunna begränsas till
omkring tio procent af maltskattens för innevarande år
beräknade belopp. Departementschefen hemställde alltså,
att maltskatten måtte i 1911 års riksstat beräknas till
5,800,000 kronor.
Med detta belopp har ock skatten blifvit i Kungl.
Maj:ts förslag till riksstat för år 1911 upptagen.
Bevillningsutskottet, som mot Kungl. Maj:ts beräkning
icke haft något att erinra, hemställer förty,
att maltskatten för år 1911 beräknas
till ................................. kronor 5,800,000: —
Transport kronor 148,000,000: —
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 148,000,000
9:o.
Bevillning af fast egendom samt af
inkomst.
I fråga om bevillniugen af fast egendom samt af
inkomst har chefen för finansdepartementet enligt det
ofvannämnda vid statsverkspropositionen fogade protokollet
öfver finansärenden anfört följande:
»Statskontoret har, såsom naturligt är, äfven gjort
sina beräkningar öfver bevillning och inkomstskatt. De
förslag rörande den direkta beskattningen, som äro
ämnade att framläggas för årets Riksdag, innebära
emellertid, att inkomstskatten helt och bevillningen, om
icke formellt, så dock reellt, uteslutas från de såsom
statens inkomstkällor i riksstaten för närvarande upptagna
bevillningar och att bägge nämnda skatter ersättas
med en ny skatt under benämning inkomst- och förmögenhetsskatt.
Under sådana förhållanden går jag nu
förbi statskontorets beräkningar rörande inkomstskatten.
Såsom jag antydde, skulle bevillning af fast egendom
samt af inkomst fortfarande uppföras bland bevillningarna
i riksstaten, men för annat än rent statsändamål.
Denna anordning, för hvilken jag strax skall
redogöra, innebär, att tio procent af det belopp, hvilket
under vanliga förhållanden skulle hafva varit att påräkna
under ifrågavarande inkomsttitel, böra såsom bevillning
fortfarande upptagas. 1 anledning häraf och
då statskontoret ansett sig kunna beräkna, att allmänna
bevillningen för år 1911 efter hittills följda grunder
skulle afkasta ett belopp af 12,500,000 kronor, skulle
bevillningen till det af mig angifna procenttal i riksstaten
för år 1911 kunna upptagas till 1,250,000 kronor.»
I förslaget till riksstat har ock inkomsttiteln upptagits
med sistnämnda belopp.
Då Riksdagen numera i hufvudsak godkänt det
Transport kronor 148,000,000
23
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 148,000,000: —
förslag till förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst, som af Knngl. Maj:t förelagts
innevarande Riksdag, och då någon erinran icke torde
vara att göra mot den föreslagna beräkningen af nu
ifrågavarande skattetitel, hemställer utskottet,
att bevillningen af fast egendom
samt af inkomst måtte i riksstaten för
år 1911 beräknas till .............. kronor 1,250,000: —
10:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
Rörande afkastningen af den inkomst- och förmögenhetsskatt,
som blifvit genom innevarande Riksdags
beslut bestämd, tillåter sig utskottet att till eu
början hänvisa till hvad chefen för finansdepartementet
i detta hänseende anfört vid föredragning inför Kung!.
Maj:t af det sedermera för Riksdagen i proposition, nr
88, af den 11 mars 1910 framlagda förslaget till ifrågavarande
skatt. Departementschefens berörda yttrande
återfinnes å sid. 189—198 i det statsrådsprotokoll öfver
finansärenden för nyssnämnda dag, som fogats till propositionen
i fråga.
Den beräkning, som af departementschefen verkställts
rörande skattens afkastning, gifver till resultat,
att ur denna skattekälla skulle kunna upphämtas ett
årligt belopp af 31,500,000 kronor. Med denna summa
är ock skatten upptagen i Kuugl. Maj:ts förslag till
riksstat för år 1911.
I det förslag till förordning i ämnet, som af Kung!.
Maj:t framlagts för Riksdagen, har emellertid Riksdagen
gjort vissa ändringar af beskaffenhet att inverka på
skattens afkastningsförmåga. _ ____
Transport kronor 149,250,000: —
24
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 149,250,000:
Beträffande den viktiga frågan om rätt till afdrag
för utskylder har bevillningsutskottet i sitt betänkande
nr 29 anfört i hufvudsak följande.
T anledning af ett uttalande af kammarrätten
därom, att skattskyldigs å krono- och kommunaldebetsedlar
upptagna utskylder borde undantagas från beskattning,
hade chefen för finansdepartementet, under
medgifvande ai befogenhet af denna erinran, tillika
framhållit den statsfinansiella betydelsen af ett dylikt
afdrag. Utskylder, därför afdrag skulle ifrågakomma,
öfverstege nog, enligt departementschefens antagande,
sammanlagdt 100,000,000 kronor. Afginge detta belopp
från sammanlagda beskattningsbara inkomsterna Unket,
måste man antagligen räkna med eu nedgång i den nya
skattens afkastning med icke så litet öfver 2,000,000
kronor. För att kunna erhålla fyllnad härför, skulle
man åter nödgas höja skatteprogressionen. 1 valet
mellan eu sådan åtgärd eller status quo i fråga om
utskylder hade departementschefen valt den senare vägen.
Denna fråga hade äfven berörts i vissa motioner, hvari
yrkats sådan ändring, att skattskyldig berättigades till
afdrag för utskylder. Enligt utskottets förmenande hade
det varit i hög grad önskvärdt, att vid den nu föreslagna
omläggningen af inkomstbeskattningen den ifrågavarande
afdragsrätten, hvars principiella befogenhet torde vara
oomstridd, kunnat genomföras, utan att behofvet af statsinkomster
under den närmaste framtiden därvid tillmätts
afgörande betydelse. Under nuvarande förhållanden tilltrodde
sig utskottet likväl icke att tillstyrka bifall till det
af motionärerna framställda yrkandet i hela dess vidd, men
för att i största möjliga omfattning undanröja de orättvisor
i förevarande afseende, som, därest intet afdrag för
erlagda utskylder- medgåfves, skulle föranledas af de stora
ojämnheterna i den kommunala beskattningen, hade utskottet
ansett sig böra nu hemställa om den ändring i
10 §, att afdrag medgåfves för alla utskylder utom
Transport kronor 149,250,000:
o
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 149,250,000:
kronoutskylder, däribland äfven inberäknade utskylder
in natura eller i arbetsprestationer. Enligt utskottet
tillhandakomna beräkningar skulle härigenom uppkomma
en minskning i inkomstskatten af omkring 2,000,000
kronor, hvilken minskning i statsinkomster emellertid
syntes kunna förväntas blifva täckt dels därigenom, att
enligt numera gjorda beräkningar angående den skattepliktiga
totalförmögenheten inom landet denna visat sig
med omkring 750,000,000 kronor öfverstiga det belopp,
hvartill densamma af departementschefen beräknats uppgå,
och att till följd häraf af kastningen af förmögenhetsskatten
torde blifva större än i propositionen antagits,
dels ock därigenom att äfven inkomstskatten på goda
grunder kunde antagas gifva ej oväsentligt större utbyte
än hvad i afseende härå beräknats. Med hänsyn
till statsregleringen för nästkommande år ansåge sig
utskottet likväl ej kunna tillstyrka, att för år 1911 fullt
afdrag för ifrågavarande"utskylder beviljades, utan borde
afdraget för nämnda år begränsas till femtio procent af
samma utskylder.
Förutom nu berörda, af Riksdagen jämväl beslutade
förändring i Kungl. Maj:ts förslag har Riksdagen
vidtagit äfven andra modifikationer, af hvilka i detta
sammanhang torde särskildt böra erinras om den, som
afser att medgifva skattskyldig rätt att vid uppskattning
af inkomst göra visst afdrag för aflöning, kost
och öfriga utgifter för i den skattskyldiges verksamhet
använda hemmavarande barn öfver 15 år. Med hänsyn
härtill torde vara tillrådligt att något reducera den beräknade
afkastningen af inkomst- och förmögenhetsskatten;
och anser utskottet, att inkomsttiteln icke bör
i riksstaten upptagas till högre belopp än 31,000,000
kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt., hemställer
bevillningsutskottet,
Transport kronor 149,250,000:
Bill. till Riksd. B rot. 1910. 5 Samt. 1 Afd. 35 Raft.
26
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.
Transport kronor 149,250,000: —
att inkomst- och förmögenhetsskatten
måtte i riksstaten för år 1911
beräknas till.............................. kronor 31,000,000: —
Summa kronor 180,250,000: —
Stockholm den 6 juni 1910.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
STOCKHOLM, ISAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.