Biksdagens Skrifvelse N:o 7.

1

N:o 7.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1909.
— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande
anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 8, 12, 4G, 76, 77, 79, 103
och 167 samt memorial nås 91 och 214.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

l:o) På sätt under punkt 5 här nedan närmare omförmäles har
Riksdagen nedsatt anslaget till finansdepartementets afdelning af Eders
Kungl. Maj:ts kansli, nu 70,300 kronor, med 15,200 kronor till 55,100
kronor.

Bih. till Biksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft. (N:o 7.)

1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Kammarkollegium.

2:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1909 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t
i punkten 1 under sjunde hufvud titeln föreslagit Riksdagen att, med
godkännande af det enligt statsrådsprotokollet tillstyrkta förslag till
öfvergångsstat för kammarkollegium, höja det för nämnda ämbetsverk
uppförda ordinarie anslaget, nu 122,100 kronor, med 1,300 kronor, eller
således till 123,400 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen
dels godkänt följande öfvergångsstat för kammarkollegium:

Kronor. i

•

1 tjänsteman i första löne-graden ...................................

1 dito .......................................

1 vaktmästare..........................

Tjänst-

Lön. görings-

: pennin-gar.

Summa.

1,800 j 1,200

1,800 ! 1,200

500 300

3,000 |

3,000

800

Summa

— —

6,800

Anm. Därest vaktmästare i sådan, egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge
denna förmån kvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

dels och höjt det för kammarkollegium uppförda ordinarie anslaget
nu 122,100 kronor med 1,300 kronor, eller således till 123,400 kronor.

Stämpelomkostnader.

3:o) Eders Kungl. Maj:t liar vidare under punkt 2 föreslagit Riksdagen
att höja förslagsanslaget till stämpelomkostnader med 110,000
kronor, eller från 280,000 kronor till 390,000 kronor.

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Pa grund af livad departementschefen till stöd för framställningen
anfört, har Riksdagen höjt förslagsanslaget till stämpelomkostnader med
110,000 kronor, eller frän 280,000 kronor till 390,000 kronor.

Kostnader lör allmänna bevillningens uttaxering.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 3 föreslagit Riksdagen
att höja förslagsanslaget till bestridande af kostnader för allmänna bevillningens
uttaxering, nu 270,000 kronor, med 70,000 kronor, eller till
340,000 kronor.

Riksdagen, som åt livad därom i statsrådsprotokollet meddelats
funnit behof af den äskade anslagshöjningen föreligga, bär höjt förslagsanslaget
till bestridande af kostnader för allmänna bevillningens
uttaxering, nu 270,000 kronor, med 70,000 kronor, eller till 340,000
kronor.

Kontroll- och justeringsstyrelsen.

5;o) I en den 26 februari 1909 till Riksdagen aflåten proposition
fn:o 100) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver finånsärenden samma dag föreslagit Riksdagen,
att

ej mindre, med öfverförande af den nuvarande kontroll- och justeringsstyrelsen
å ordinarie stat under benämning kontrollstyrelsen,

dels godkänna följande förslag till aflöhingsstat för kontrollstyrelsen
att tillämpas från och med år 1910:

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Iv r o

Tjänst-

n o r

1

Lön.

görings- i
pennin-gar.

Orts-

tillagg.

Summa.

i ..

Ofverdirektören och chefen.........

5,700

2,500

800

9,000

, 1 öfveringenjör .....................

4,200

2,000

600

(i,800

1 d:o ...............

4,200

2,000

600

6,800 j

1 ledamot och sekreterare ........

4,200

2,000

600

6,800 j

1 vaktmästare.................

Till amanuenser, vikariatsersätt-

700

350

150

)

1,200 i

}

ningar, renskrifning m. in.......

—

—

— i

6,600

Summa

—

37,200

Ifter 5 År kan lönen
höjas med 000 kronor.

Efter

’ir kan lönen

... , Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor
årligen. ''

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i kontrollstyrelsen skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
åt ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende äfvensom därest
ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest
vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat
ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och
den aflöning han innehar, etter ny eller förändrad arbetsordning sköta
de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. MajTts for01
duande, tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i kontrollstyrelsen icke må förenas
annan tjänst a rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

Riksdagens Skrifvelse ,Y:0 7. 5

sa fram t oj, livad angår chef eller ledamot, Kung!. l\Iaj:t och, hvad ungar
innehafvare af annan befattning, leont.ro!istyrelsen, uppå darom gjord
framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka ]underligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,
lin »er uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas
och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att den. som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning'', ägor
uppbära hela lönen jämte ortstilläggct, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas Vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstäuges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller
ortstilläggct, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
lian afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte ■ tagen, den del af hans aflöning, som icke af kontrollstyrelsen
pröfvas höra användas till befattningens uppehållande, skall
under liden innehållas, såvida ej kontrollstyrelson finner skäligt låta
honom uppbära något dåra!;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att inneliafvaren
under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestrida sin egen
eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den
tid han åtnjutit semester, under iakttagande att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare
därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande
i kraft förflutit från det att lian, efter förordnande, tillträdt motsvarande
befattning i kontroll- och justeringsstyrelsen, vaktmästaren därjämte

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

.•liven den tid, hvarunder lian varit såsom ordinarie vaktmästare anställd
inom finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå;

att likväl löntagare, som, dä han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lelhads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att styrelsens chef och ledamöter äga årligen, när sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, enhvar
under en och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut; ö

att i. fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om lätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nva lönestatens
ikraftträdande eller, savidt angar innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstateu, skall vara skyldigunderkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande atelier
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels i riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppföra ett ordinarie
anslag till kontrollstyrelsen å 37,200 kronor;

dels ock medgifva, att alla expenser vid kontrollstyrelsen må besti
idas af det under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
kontroll å til 1 verkningsafg-ifter;

än äfven, under förutsättning att hvad sålunda föreslagits beträffande
kontrollstyrelsen vinner Riksdagens bifall, minska det å sjunde
hufvudtiteln för finansdepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli
uppföida ordinarie anslag- med de till aflöning åt den ordinarie personalen
vid finansdepartementets kontroll- och'' justeringsbyrå anvisade
belopp, tillhopa 15,200 kronor, hvilka för närvarande disponeras till
bestridande af kostnaderna för kontroll- och justeringsstyrelsen;

och skulle vid bifall till sistberörda förslag det för nämnda afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli i riksstaten uppförda ordinarie anslag-,
70,300 kronor, komma att nedsättas till 55,100 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 7. 7

Da deri å finansdepartementets stat förut uppförda kontroll- och
justeringsbyrån genom 1907 års Riksdags beslut förundrades till ett
själfständigt ämbetsverk med benämningen kontroll- och justeringsstyr
elsen, ansågs, att med afseende å den förestående regleringen af löneförhållandena
m. m. vid de centrala ämbetsverken nämnda styrelse
tillsvidare ej borde uppföras å ordinarie stat utan anvisades de medel,
som, utöfver anslaget till kontroll- och justeringsbyrån, vore för uppehållande
af styrelsens verksamhet erforderliga från förslagsanslaget till
kontroll å tillverkningsafgifter. Sedermera har löneregleringskommitten
framlagt förslag om ämbetsverkets uppförande å ordinarie stat med
bibehållande af den nuvarande organisationsformen, så att verket fortfarande
skulle bestå af en öfverdirektör och chef samt tre ansvariga
ledamöter, däraf två tekniskt bildade och en tillika sekreterare hos styrelsen.
Däremot har kommittén beträffande styrelsens ämbetsverksamhet
föreslagit, att den stvrelsen nu tillkommande befattningen med justeringsväsendet
skulle öfverflyttas å det verk med benämning mynt- och
justeringsverket, om hvars inrättande kommittén jämväl framlade förslag
samt att med anledning häraf nu ifrågavarande ämbetsverk borde benämnas
kontrollstyr elsen. Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag
•är beträffande styrelsens organisation, ämbetsverksamhet och benämning
affattadt i enlighet med kommitténs berörda förslag.

Riksdagen bär ansett sig böra bifalla framställningen i denna del.

I afseende å aflöningarne till styrelsens personal har Eders
Kungl. Maj:t likaledes föreslagit dessa i öfverensstämmelse med löneregleringskommitténs
hemställan, i enlighet hvarmed aflöningen för
öfverdirektören och vaktmästaren skulle utgå med samma belopp,
respektive 9,000 och 1,200 kronor, som tillkomma motsvarande befattningshafvare
i de nyreglerade centrala ämbetsverken, hvaremot de tre
ledamöterna skulle i aflöningshänseende intaga en mellanställning mellan
andra och tredje gradens tjänstemän i berörda verk, i det att deras
aflöning skulle utgå med 6,800 kronor.

Riksdagen bär bestämt ledamöternas aflöning till 5,800 kronor,
häraf 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 400
kronor ortstillägg med två ålderstillägg å 500 kronor hvardera efter

fem och tio år. ^ _ .

Aflöningsvillkoren liksom Eders Kung!. Maj:ts förslag i omgå
här ej vidrörda delar har ej gifvit Riksdagen anledning till erinran.

Slutligen har Riksdagen ansett, att såsom villkor för lönestatens
trädande i kraft bör uppställas föreskrift om 6 timmars daglig tjänstgöring
å tjänsterummet.

8 Riksdagens Skrifcelse N:o 7.

På grund af livad sålunda anförts liar Riksdagen
ej mindre med öfverförande af den nuvarande kontroll- och justeringsstyrelsen
å ordinarie stat under benämning kontrollstyrelsen

dels godkänt följande förslag till aflöningsstat för kontrollstyrelsen:

K r o

n o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Ofverdirektörel! och chefen......

5,700

2,500

800

9,000

1 öfveringeiljör .....................

a,God

1,800

400

5,800

i Efter o år kan lönen höjas

1 (ko .....................

o,000

1,800

400

5,800 ,

| med 500 kronor och efter
f 10 år med ytterligare 500

1 ledamot och sekreterare ......

3,000

1,800

400

5,800

) kronor.

1 vaktmästare ....................

Till amanuenser, vikariatser-

700

350

150

1,200 i

\ Efter 5 År kan lönen höjas
i med 100 kronor.

sättningar, renskrifning in. in.

_ !

—

— i

0,600

Summa;

-

—

— |

34,200:

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen utdraga® 100 kronor
årligen.

dels beslutat, att under ofvanstäende aflöningsstat skall införas
följande bestämmelse:

"Penna lönestat träder i kraft den 1 januari 1910, under förutsättning
att Kung!. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga
ordinarie tjänstemän ocli betjänte skola, i den män ej undantag kunna
anses böra stadgas eller för särskilda fall etter pröfning medgifvas, vara
ä tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag»;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i kontrollstyrelsen skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändrad organisation
af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende äfvensom därest
ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom sjelfständigt. ämbetsverk anses, eller därest

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

visna ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat
ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och
den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta
do med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts fr»rnrdnande,
tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i kontrollstyrelsen icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
törenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse förverk
eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
såframt ej, livad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår
innehafvare af annan befattning, kontrollstyrelsen, uppå därom gjord
framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som Undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordningerhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af kontrollstyrelsen
pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden
innehållas, såvida ej kontroll styrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något däraf;

" Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft.

o

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

att.

därest förhöjning'' af lönen
lönegrad

efter viss tids fortsatt innehafvande
i staten medgifven, tidpunkten för

af befattning i samma lönegrad ar _ _______

första förhöjningen bestämmes att inträda efter Item år, under villkor
att innehafvare]] under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sm ciien eller, pa grund af förordnande, annan statens tjänst eller full att

härvid icke må föras honom
och för andra förhöjningen, om
på samma villkor under iakt -

4jort annat offentligt uppdrag, dock

till last den tid han åtnjutit semester,
sådan äger rum, efter ytterligare fem år
tagande hvad livar och en af omförmälde förhöjningar angår att den
lögie andningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;
hörande löntagare därvid tillgodoräknas ej mindre den tid. som före den
nya aflömngsstatens trädande i kraft förflutit från det att lian, efter
förordnande, tillträdt motsvarande befattning i kontroll- och justering,ssty1
elsen, än äfven den tid, hvarunder han varit såsom ordinarie tjänstemnehaf
vare anställd inom finansdepartementets kontroll- och justerings byrå;

att. likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma''förhöjning;

när sådant kan ske

att

styrelsens chef och ledamöter

göromålens behöriga

ärligen,

gång.

åtnjuta semester, en hvar

utan hinder för
under en och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
gande eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstilläo''»-et utan
nådens slut; °

ent-leditill
må -

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstlnnehafvares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
. eller, så vidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af‘eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels i riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfort ett ordinarie
anslag till kontrollstyrelsen å 34,200 kronor;

dels ock medgifvit, att alla expenser vid kontrollstyrelsen må bestridas
åt det under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
kontroll å tillverkningsafgifter;

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

än äfven minskat det å sjunde lmfVudtiteln för finansdepartementets
afdelning'' af Kung!. Maj:ts kansli uppförda ordinarie anslag med
de till aflöning åt den ordinarie personalen vid finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå anvisade belopp, tillhopa 15,200 kronor,
Indika för närvarande disponeras till bestridande af kostnaderna för
kontroll- och justeringsstyrelsen.

På grund häraf har det för nämnda afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli i riksstaten uppförda ordinarie anslag, 70,300 kronor, nedsatts
till 55,100 kronor.

Mynt- och kontrollverken.

6:o) I eu den 26 sistlidne februari till Riksdagen afbiten proposition,
(n:o 101} har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen
dels att nuvarande mynt- och kontrollverken må förenas till ett verk,
benämndt mynt- och justeringsverket, till hvilket från kontroll- och
justeringsstyrelsen öfverflvttas öfverinseendet öfver justeringsväsendet i
riket; dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för mynt- och
justeringsverket att tillämpas från och med år 1910:

Ivronor.

Lön.

Tjänst-

görings-

Arf-

Orts-

Summa, j

pennin-

vode.

tillägg.

gar.

Myntdirektören, jämte fri

bostad och bränsle......

5,600

2,500

—

—

8,100

1 förste ingenjör, jämte

fri bostad och bränsle...

3,600

1,800

—

—

5,400

I Efter 5 år kan lönen böjas med

1 kamrerare, jämte fri bo-

4,700

500 kronor och efter 10 år:
| med ytterligare 500 kronor.

stad och bränsle.........

3,100

1,600

—

—

1

|

1 ingenjör.....................

2,200

1,500

—

300

4,000

\ Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10 år

1 med ytterligare 500 kronor
och efter 15 år med än

1 kassör.....................

2,200

1,500

—

300

4,000

| ytterligare 500 kronor.

1 myntgravör ...............

1 vaktmästare, jämte fi''i

—

—

2,500

—

2,500

bostad och bränsle......

900

450

-

—

1,350

Till vikariatsersättningar

—

—

—

-

1,200

Summa

—

_

—

31,250

12

Riksdagens Skrifvelse Ko 7.

dels godkänna 1 oljande villkor och bestämmelser för åtnjutande åt''

''fn ron lmnfnnmn .-v kl ^ 1____i*"_____5 •• 1*

de i staten upptagna atlöningsförmåner, nämligen:

verkets
längre 1
varande
plikta

- - , ■ ; . •

att mnehatvare åt ordinarie befattning vid mvnt- och justeringsverket
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet,
eller jämkning i åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändrad
organisation åt verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan
ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej
>an anses såsom sjelfständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågaverk
tillhörande göromål öfverflvttas till annat ämbetsverk, vara
att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning häri
innehar, efter liv eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det
verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

_ att, med ordinarie befattning vid mynt- och ju sterings verket icke
ma föienas annan tjänst a rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att, med ordinarie befattning i nämnda verk ej heller ma förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
legisti eiadt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej,
hvad angår m\ ntdirektören, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare
af annan befattning, myntdirektören, uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
ma anses inveika 1 underligt för tjänstgöringen vid mynt och pistering-sverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas
och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring ..... ’ ''

som uppehållit befattningen;

befriad, skola utgå till den,

att

förrätta sin befattning, ägor
undfår ledighet

den, som af sjukdom hindras att
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller
ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

att aflöning; ej må utgå till tjänstiunehafvare för tid, hvarunder
lian alhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest, tj änstiunehafvare varder afstå ngd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfva» böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något häraf'';

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor
eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall
vara skvldig att, om han förordnas till högre befattning vid myntoch
justeringsverket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af
de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma
kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, lian åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma
villkor under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den
tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från
hans tillträde till motsvarande eller jämförlig befattning vid de hittillsvarande
mynt- och kontrollverken, vare sig på grund af fullmakt eller
konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan om nämnda
verks omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, myntdirektören, förste

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

ingenjören cell kamreraren en hvar under eu och en half månad samt
tjänstemännen af första lönegraden en livar under en manad;

att tjänsteman, som liar sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester ä tid af året, som af
myntdirektören bestämmes;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall skälfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om lätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tpinstmnehafvnies lätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den n}''a aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kung!. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklara,

ej mindie, att en hvar, som med eller efter 1910 års ingång tillträder
befattning vid mynt- och justeringsverket, skall vara pliktig att
underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar vid
mynt- och kontrollverken, Indika icke före den 1 november 1909 anniäla,
att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda
villkor och bestämmelser, och som icke'' lagligen kunna därtill förbindas,
skola vaida bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den man ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda
lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels i riksstaten under sjunde hufvudtiteln, i stället för det därstädes
för närvarande uppförda ordinarie anslag till mynt- och kontrollverken,
uppföra ett ordinarie anslag till mynt- och justeringsverket å
31,250 kronor;

dels medgifva, att alla för mynt- och justeringsverkets verksamhet
erforderliga omkostnader må bestridas af de inkomster, som uppstå
i sammanhang med myntnings- och justeringsverksamheten;

dels ock, under förutsättning af bifall till sistnämnda hemställan,
ui liksstaten utesluta det under spmde hufvudtiteln å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget å 15.000 ''kronor med titel »omkostnader för
kontrollverket».

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Den föreslagna omorganisationen af mynt- och kontrollverken, hufvudsakligen
gående ut på att sammanslå dessa båda verk till ett verk med
benämning mvnt- och justeringsverket samt öfverflyttande å detsamma
af den nuvarande kontroll- och justeringsstyrelsens befattning med
justeringsväsendet, bär Riksdagen funnit sig, på grund af hvad därom
i ärendet förekommit, böra bifalla. Likaså har Riksdagen intet att
erinra mot det föreslagna antalet tjänstemän och dessas fördelning i

0 lika allöningsgrader.

Beträffande afiöningarna föreslås att verkets chef, myntdirektören,
skulle i hufvudsak jämnställas med tredje gradens tjänstemän i de nyregler
ad c centrala ämbetsverken, med det undantag att, med hänsyn till
den honom tillkommande förmånen af fri bostad och bränsle, ortstillägg
icke skulle till honom utgå samt att i stället för ålderstillägg,
hvartill han ej skulle vara berättigad, sjulfva lönen sättes till motsvarande
belopp, 600 kronor, högre. Förste ingenjören skulle jämställas
med andra gradens tjänstemän, dock att af enahanda anledning som
beträffande myntdirektören, ortstillägg ej skulle tillkomma honom, och
kamreraren, som för närvarande i aflöningshänseende intager en mellanställning
mellan första och andra gradens tjänstemän i de ännu ej omreglerade
ämbetsverken, skulle fortfarande komma att innehafva en dylik
ställning i förhållande till berörda tjänstemän i de nyreglerade verken

1 det att hans begynnelseaflöning föreslås till 4,700 kronor, jämte fri
bostad och bränsle. Dessa aflöningar hafva icke gifvit Riksdagen anledning
till annan erinran än att det belopp, hvartill, enligt hvad ofvan
nämnts, den myntdirektören och förste ingenjören tillkommande förmånen
af fri bostad och bränsle uppskattats eller det tjänstemän i motsvarande
lönegrader eljest tillkommande ortstillägg, respektive 600 och
400 kronor, synes väl lågt och att med hänsyn härtill de föreslagna
afiöningarne böra minskas med, för myntdirektören 300 kronor, samt
för förste ingenjören 200 kronor, Indika belopp böra afdragas å själfva
lönen. Begynnelseaflöningame för dessa tjänstemän skulle alltså blifva,
för myntdirektören lön 5,300 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor,
tillhopa 7,800 kronor, och för förste ingenjören lön 3,400 kronor,
tjänstgöringspenningar 1,800 kronor, tillhopa 5,200 kronor. . Jämväl
kamrerarens aflöning synes med hänsyn till ofvanberörda honom tillkommande
naturaförmåner kunna minskas med 100 kronor, hvilket belopp
lärer böra afdragas å hans till 3,100 kronor föreslagna lön.

Då emellertid Riksdagen anser, att de sålunda föreslagna nedsättningarne
af ifrågavarande tjänstemäns löner icke skäligen böra föran -

16

Riksdagens Skrifvelse A’:o 7.

leda till minskning af de dem tillkommande pensioner, har Riksdagen
i särskilda vid staten fogade anmärkningar angifvit, att pensionsunderlagen
utgöra för myntdirektören lönen ökad med 300 kronor, för förste
ingenjören lönen ökad med 200 kronor och för kamreraren lönen ökad
med 100 kronor.

Vaktmästarens aflöning är föreslagen till 1,350 kronor, däraf 900
kronor lön och 450 kronor tjänstgöringspenningar eller samma belopp
som för förste vaktmästaren i de nyreglerade ämbetsverken, dock att,
med hänsyn till nu förevarande befattningshafvares rätt till fri bostad
och bränsle, ortstillägget å 150 kronor uteslutits. Härvid är emellertid
att märka, att, då dylik förmån tillkommer förste vaktmästarne, å
deras aflöning afdrages, förutom ortstillägget, 100 kronor å själfva
lönen, och att vaktmästarens i mynt- och justeringsverket aflöning således
i realiteten är 100 kronor högre än förste vaktmästarnes. Med
hänsyn till de särskild! stora kraf, som måste ställas på innehafvarens
af den ifrågavarande befattningen ordentlighet, redbarhet och duglighet
— bland annat åligger honom att inom staden transportera myntposter
— har Riksdagen emellertid ej ansett sig böra vidtaga någon
nedsättning i den för honom ifrågasatta aflöningen.

Ofriga aflöningar har Riksdagen lämnat utan anmärkning.

Aflöningsvillkoren äfvensom öfriga här ofvan ej vidrörda delar
åt det föreliggande förslaget hafva ej heller gifvit Riksdagen anledning
till erinran.

Såsom villkor för aflöningsstatens trädande i kraft har Riksdagen
uppställt föreskrift om 6 timmars daglig tjänstgöring å tjänsterummet.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen

dels godkänt följande stat för mynt- och justeringsverket:

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

17

Myntdirektören, jämte fri bo-;

stad och bränsle ............

1 förste ingenjör, jämte fri bostad
och bränsle ...........

1 kamrerare, jämte fri bostad

och bränsle..................

1 ingenjör ........................

1 kassör ...........................

1 myntgrävör....................

1 vaktmästare, jämte fri bostad
och bränsle ............

Till vikariatsersättningar .

Summa

K

r o n o r.

Lön.

Tjiinst-

görings-

pennin-

gar.

Arf-

vode.

Orts-

tilliigg.

Summa.

5,300

2,500

—

—

7,800’)

3,400

1,800

—

—

5,200*)

3,000

1,300

—

—

4,60031

2,200

1,500

—

300

4,000

2,200

1,500

—

300

4,000

—

—

2,500

—

2,500

900

450

—

—

1,350

—

—

—

—

1,200

—

—

30,650

500 kronor och efter 10 år
med ytterligare 500 kronor.

] Efter 5 år kan lönen höjas med''
( 500 kronor, efter 10 år med,

'' ytterligare 500 kronor ochj
efter 15 år med än ytterligare
500 kronor.

’) Pensionsunderlaget för myntdirektörstjänsten utgör lönen ökad med 300 kronor.

Pensionsund erlaget för förste ingenjörstjänsten utgör lönen ökad med 200 kronor.

5) Pensionsunderlaget för kamreraretjänsten utgör lönen ökad med 100 kronor.

dels beslutat, att under ofvanstående aflöningsstat skall införas
följande bestämmelse:

'' »Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1910 under lorutsättnino-
att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att
samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den man ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall etter plöjning medgifvas,
vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag»,.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande åt
de i staten upptagna aflöningslörmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid mynt- och justermgsverket
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid eu möjligen inträdande förän di ad
organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest
verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 7 Höft. 3

18

Riksdagens Skrifvelse N:o

/.

längre kan anses såsom sjelfständigt ämbetsverk, eller därest vissa,
ifrågavarande verk tillhörande göromål öfver flytt as till annat ämbetsverk,
vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning
han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kung!. Maj:ts förordnande
tjänstgöra i det verk, till livilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket icke
ma förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda verk ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Kung! Majrts oktroj försedt eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
ellei bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt
°.l; hvad angår myntdirektören, Knngl. Maj:t och, hvad angår innehafvare
åt annan befattning, myntdirektören, uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
nät anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid mynt- och justerings \

erket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas
och bibehållas; °

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid. befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den.
som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, ä°-er
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring lios
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i^ behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller
ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt; J

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
han afhåiht sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas höra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänste -

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

resor eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om lian förordnas till högre befattning vid mynt- och
justeringsverket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda tall åt de för
befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest åt däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, doc:c
ej längre än samman]agdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda etter lem år, under villkor
att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar åt den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst ellei fullgjort''
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma
villkor under iakttagande, hvad hvar och en af omfönnälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr an vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,
som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans
tillträde till motsvarande eller jämförlig befattning vid de hittillsvarande
mynt- och kontrollverken, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial
eller på grund af förordnande i följd af frågan om nämnda verks
omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstealder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, myntdirektören, förste
ingenjören och kamreraren en hvar under en och eu halt månad samt
tjänstemännen af första lönegraden en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester a tid åt året, som af
myntdirektören bestämmes;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens
slut; o

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i truga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civ ila

20

Riks dagens Skrifvelse N:o

janstmnehaf vares ratt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
1 kr a t trådande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skvldi

t "i • „ J ......divan

underkasta sig, efter Kungl. Majrts bestämmande, upphörande af "eller
mmsknmg i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå tör bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat

. e-[ !''lin(lre'' att en Ilvar» som med eller efter 1910 års ingång till träde]-

befattning vid mynt- och justerings verket, skall vara plikta att
underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar vid mvntoe
i kontrollverken, hvilka icke före den 1 november 1909 anmäla, att
de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor
och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,
i den man ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda
lag, vid den ratt till pension, som dittills tillkommit dem;

.. . dels 1 riksstaten under sjunde lnifvudtiteln, i stället för det därstädes
tor närvarande uppförda ordinarie anslag till mynt- och kontroll loc-o’,

UpP°rt ett ordmaric anslag till mynt- och justeringsverket ä
o0,b50 kronor;

dels medgifvit att alla för mynt- och justerings verkets verksamhet
erforderliga omkostnader må bestridas af de inkomster, som uppstå i
sammanhang med myntnings- och justeringsverksamheten;

dels och ur riksstaten uteslutit det under sjunde lnifvudtiteln å
ordinarie stat uppförda förslagsanslaget å 15,000 kronor med titel
»omkostnader för kontroll verk et».

Omkostnader för kontrollverket.

7; o) På
Riksdagen ur
kontrollverket.

sätt under punkt 6 här ofvan närmare omförmäles har
riksstaten uteslutit förslagsanslaget till omkostnader för

Tullverket.

S:oj Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att, med
godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

12 januari 1909 1 iIIstyrkta ändringar i tullverkets stater, för ar 1910
bestämma anslaget för tullverket till ett niet staternas slutsumma svarande
belopp af 4,309,400 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt
af tullmedlen, hvarigenom förslagsanslaget till tullverket, nu 4,372,700
kronor, skulle minskas med 3,300 kronor, dels ock att medgifva, ej
mindre att till enhvar af de nuvarande tjänstinnehafvarna vid tullförvaltningen
i Trelleborg, Indika åtnjuta extra inkomster, som i och med
öppnandet af ångfärjetrafiken mellan Trelleborg och Sassnitz helt eller
delvis komma att bortfalla, må, såsom personlig: allöningstillägg under
den del af innevarande år, da ångfärjetraliken kommer att äga rum, af
tullmedlen utgå ett belopp, motsvarande å samma tid belöpande andel
af de extra inkomster af sådant slag, som tillkommit honom under är
1907, samt att för sådant ändamål må af nämnda medel disponeras ett
belopp af högst 2,575 kronor, än äfven att de belopp, som enligt aflöningsstaten
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
äro afsmida för aflöning af betjänte vid kustbevakningen, må,
i den män af dem innehafda befattningar under innevarande eller nästkommande
år varda lediga och med afseende å förändrade anordningar
vid bevakningen befinnas kunna utan olägenhet indragas, disponeras
till jakt- och båtlega under nämnda båda år för sådana af kustbevakningen
använda tjänstefarkoster, i Indika anbragts för deras framdrifvande
afsedda motorer.

utredning

Af den i ärendet lämnade

Kung!. Mapts förslag tullverkets ordinarie utgiftsstater
skulle komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten ................................................................

ålderstiUäggs staten ........................................................

öfvergångsaflöningsstaten ............................................

indragningsstaten ............................................................

inhämtas, att enligt Eders
för år 1910

kronor

pension sst aten för afskedade tjänstemän och betjänte
pensionsstaterna för aflidna tjänstemäns och betjäntes
efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000

kronor bestämdt anslag)
omkostnadsstaten ...............

3,319,950

250.000
700

4,520

300.000

35,000

459,230

kronor 4,369,400: —
ig erinra, dels att 1903

Summa

och anser sig Riksdagen böra i detta sammanhang
års Riksdag å extra stat för innevarande år beviljat, till förstärkning af
arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, ett anslag af 14,000 kronor samt
för bestridande af kostnaderna för en tullbehandlings- och upplysnings -

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

byrå inom styrelsen ett anslag af 24,500 kronor, dels ock att Riksdagen,
såsom af punkterna 19 och 20 här nedan inhämtas, bifallit af Eders
Kung!. Maj:t gjorda framställningar om anvisande jämväl för år 1910
för berörda ändamål af motsvarande belopp, tillhopa 08,500 kronor.

Ofvan angifna minskning å 3,300 kronor i staternas slutsumma
har uppkommit därigenom, att anslaget till indragningsstaten genom två
å densamma uppförda personers död minskats med tillhopa 3,300 kronor,
hvaremot anslaget till omkostnad**täten för jämnande af staternas slutsumma
höjts med 60 kronor.

Eders Kungl. Majrts föreliggande förslag innebär icke någon
annan förändring i de för tullverket för ar 1909 fastställda stater än
här ofvan angifna minskning i indragningsstaten och erforderlig jämkning*
i omkostnadsstaten till vinnande af afrundad slutsumma för tullverkets
samtliga stater. Eders Kungl. Mai:t har emellertid gjort framställning
om beredande af ersättning åt personalen vid tullkammaren i Trelleborg
för den minskning i extra inkomster, som förväntas uppstå i och
med öppnandet af ångfärjetrafiken mellan Trelleborg och Sassnitz.
Dessa extra inkomster, som hufvudsakligen utgjorts af ersättning dels
för arbete å öfvertid med klarering af kontinentalångarna och för
invisitation af sagda ångfartyg äfvensom med tullbehandling och tran sitering
af gods, dels ock för packhusets öppenhållande å öfvertid för
emottagande af gods, kunna nämligen förväntas komma att helt och
hållet eller till sin hufvudsakliga del i och med den nya förbindelsens
införande upphöra på grund af bestämmelsen i § 185 tullstadgan att hos
gränstullförvältning, där trafik på utlandet medelst järnväg äger rum,
vare sig omedelbart eller på ångfärja, all expedition, som erfordras i
och för klarering af färja eller tåg eller för vidare befordran i oförtulladt
skick af gods, som ankommer och afgår med genomgående järnvägslägenhet,
skall äga rum, då tåget anländer, oafsedt å hvilken tid
åt dygnet, helg- eller söckendag, detta inträffar. Riksdagen finner i
likhet med generaltullstyrelsen och departementschefen, med hänsvn till
de i förevarande fall förekommande särskilda omständigheter, skäl icke
saknas för beredande åt vederbörande tullpersonal af ersättning för den
minskning i dess extra inkomster, som af den sålunda angifna anledningen
kan komma att drabba densamma, och då Riksdagen icke funnit
anledning till erinran mot det af Eders Kungl. Maj:t för ändamålet
beräknade beloppet 2,575 kronor, bär Riksdagen, som emellertid vill
uttala sin förväntan, att aflöningstillägg från berörda belopp endast utdelas
i den mån det verkligen visas, att vederbörande lidit minskning*
i nu ifrågavarande inkomster, ansett sig böra bifalla förslaget.

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Hvad Eders Kungl. Magt i (ifrigt föreslagit liar Riksdagen funnit
sig böra lämna utan erinran.

På grund af livad sålunda anförts bär Riksdagen:

ej mindre, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver
linansärenden den 12 januari 1909 tillstyrkta ändringar i tullverkets
stater för år 1910, bestämt dessa stater till följande belopp:

aflöningsstaten................................................................ kronor

ålderstilläggsstaten ........................................................

öfvergångsaflöningsstaten ............................................ „

indragningsstaten ........................................................

pensionsstaten för afskedade tjänstemän och be tjänte

............................................................................ ,,

pensionsstaterna för aflidna tjänstemäns och betjäntes
efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000
kronor bestämdt anslag) ......................................... ,,

3,319,950:

250,000:

700:

4,520:

300.000:

35,000

omkostnadsstaten

........... .. 459,230

Summa kronor 4,369,400

och sålunda för år 1910 bestämt anslaget för tullverket till ett mot
staternas slutsumma svarande belopp, 4,369,400 kronor, att såsom förslagsanslag
utgå direkt af tullmedlen; hvarigenom förslagsanslaget till
tullverket, nu 4,372,700 kronor, minskats med 3,300 kronor;

än äfven medgifvit:

dels att till enhvar af de nuvarande tjänstinnehafvarna vid tullförvaltningen
i Trelleborg, hvilka åtnjuta extra inkomster, som i och
med öppnandet af ångfärjetrafiken mellan Trelleboxg och Sassnitz helt
eller delvis komma att bortfalla, må, såsom personligt aflöningstillägg
under den del af innevarande år, då ångfärjetrafiken kommer att äga
rum, af tullmedlen utgå ett belopp, motsvarande å samma tid belöpande
andel af de extra inkomster af sådant slag, som tillkommit honom
under år 1907, samt att för sådant ändamål må af nämnda medel
disponeras ett belopp af högst 2,575 kronor;

dels och att de belopp, som enligt aflöningsstaten för tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning äro afsedda för aflöning
af betjänte vid kustbevakningen, må, i den mån af dem innehafda befattningar
under innevarande eller nästkommande år varda lediga och
med afseende å förändrade anordningar vid bevakningen befinnas kunna

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

utan olägenhet indragas, disponeras till jakt- och båtlega under nämnda
båda år för sådana af kustbevakningen använda tjänstefarkoster, i
Indika anbragts för deras framdrifvande afsedda motorer.

9:o) I en den 26 sistlidne mars till Riksdagen afbiten proposition
(n:o 190) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen
att medgifva, att till gränsridaren Karl Johan Rautios i Redo
änka Hanna Maria Isaksdotter, född Muotka, samt makarnas fyra minderåriga
barn sönerna Karl August Joakim, Oskar Hemming, Gustaf Henning
samt dottern Frida Götilda, må af tullmedlen utbetalas årliga lifräntor,
att från och med den 1 oktober 1908 utgå, till änkan med 300
kronor, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, samt till
hvart och ett af barnen med 100 kronor, till dess detsamma uppnått
aderton års ålder, under villkor att den änkan och barnen tilllkommande,
i statsrådsprotokollet omförmälda rätt till skadestånd af Johan
Johansson Wiinikka varder å statsverket öfverlåten.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla förevarande framställning,
har alltså medgifvit, att till gränsridaren Karl Johan Rautios i Folio
änka Hanna Maria Isaksdotter, född Muotka, samt makarnas fyra minderåriga
barn, sönerna Karl August Joakim, Oskar Hemming, Gustaf Henning
samt dottern Frida Götilda, må af tullmedlen utbetalas årliga lifräntor,
att från och med den 1 oktober 1908 utgå, till änkan med 300
kronor, sä länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver. samt till
hvart och ett af barnen med 100 kronor, till dess detsamma uppnått
aderton års ålder, under villkor att den änkan och barnen tillkommande,
i statsrådsprotokollet omförmälda rätt till skadestånd af Johan Johansson
W iinikka varder å statsverket öfverlåten.

Patent- och registreringsverket.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, med
godkännande af det enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den
12 januari 1909 af departementschefen tillstyrkta förslaget till utgiftsstat
för patent- och registreringsverket för år 1910, medgifva, att afgifterna
för patent samt för registrering af varumärken äfvensom
af mönster och modeller må användas till bestridande af de utgifter,
hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patent -

Riksdagens Skrifvelse N:o 7. 25

och registreringsverket betingas af tillämpning under år IDIG af förordningen
angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen
om skydd för vissa mönster och modeller, samt att afgifterna för
registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska bankbolag,
föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna för andra
uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren äfvensom
för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande
af de utgifter, Indika antingen i enlighet med nyssberörda
utgiftsstat betingas af tillämpning under år 1910 af lagen om aktiebolag,
lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag
och lagen om försäkringsrörelse eller ock af Eders Kungl. Maj:t
finnas betingade af tillämpning under år 1910 af lagen om registrerade
föreningar lör ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma
och prokura tillika med lagarna om ändringar i vissa delar af sistberörda
lag, lagen om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om
försäkringsrörelse.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd 1 Band. 7 Höft.

4

26 Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Omförmälda förslag till utgiftsstat är af följande lydelse:

Utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1910.

Kronor.

Tjänst- :

Lön. görings- Summa
pennin- aflöning,
gar.

i i
'' i

A. Aflöningar.

jl öfverdirektör...................

[l öfveringenjör....................j

jl öfveringenjör....................

[1 ledamot och sekreterare
|2 ledamöter och sekreterare
1 registrator och arkivarie

l notarie ............................

1 byråingenjör....................

7 byråingenjörer ............i

1 bokhållare........................

1 förste vaktmästare ........

1 vaktmästare....................

i2 vaktmästare....................

5.000
3,700
3,700

3.000

6.000
1,800
1,800
1,800

12,600

1,800

800

500

1,000

2,000

1,800

1.800

1,500

3,000

1,200

1,200

1,200

8,400

1,200

300

300

600

7.000
5,500

5.500

4.500

9.000

3.000
3,000
3,000

21,000
3,000
1,100
800 \
1,600 j

Lönen kan
efter 5 år
höjas med
500 kronor.

Lönen kan
höjas, efter 5
år med 500
; kronor och
efter 10 år med
ytterligare
500 kronor.

Lönen kan
efter 5 år
höjas med
100 kronor.

Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap
stad, skall, så länge denna förmån
minskas med 150 kronor.

Anslag till ålderstillägg,

åtnjuter fri bokvarstår,
lönen

förslagsvis

Till

B. Omkostnader.

Förslagsanslag.

adjungerade ledamöter, tjänstemän öfver stat, biträdande
ingenjörer, amanuenser, särskild! tillkallade tekniska biträden,
extra skrifbiträden, extra vaktmästare, vikariats ersättningar

in. m................................................................

renskrifning och skrifmaterialier, postafgifter, hyror.
bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll m. m......................................

böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskostnader,
kungörelser och publikationer m. m. efter afdrag
af influtna prenumerationsafgifter och dylikt ........

återställda registreringsafgifter............................................

bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern...

68,000 —

12,300

98.000

50.000

80,000

5.600

1.600

80,300

235,200

Summa kronor! —

(315,500

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

nu
blifv
till
mull
m. i
nya

Den
Lallande

föreslagna

utgiftsstaten

stat därigenom, att

skiljer
dels

sig från den för ämbetsverket
till ålderstillägg

Örslagsanslaget

it liöjdt från
renskrifning
ältning och
n. höjts från
staten en

11,300 kronor till 12,300 kronor, dels förslagsanslaget
och skrifmaterialier, postafgifter, hyror, bränsle, lyse,
städning samt inventariers anskaffande och underhåll
40,700 kronor till 50,000 kronor; utvisande alltså den
det hela af 10,300 kronor.

ökning

pa

Då Riksdagen funnit heliotvet af de sålunda äskade anslagshöjuingarne
genom hvad därom i statsrådsprotokollet förekommer adagalagdt,
har Riksdagen

dels godkänt ofvan intagna förslag till utgiftsstat för patent- och
registreringsverket för år 1010;
dels ock medgifvit,

att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken
äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande åt de
utgifter, Indika i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patentoch
registreringsverket betingas af tillämpning, under år 1910 af förordningen
angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen
om skydd för vissa mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska
bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna
för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren
äfvensom för anmälanden tdl handelsregistren ma användas till bestridande
af de utgifter, Indika antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat
betingas af tillämpning under år 1910 af lagen om aktiebolag, lagen
angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag^ och
lagen om försäkringsrörelse eller ock af Eders Kungl. Maj:t finnas
betingade af tillämpning under år 1910 af lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och
prokura tillika med lagarna om ändringar i vissa delar af sistberörda
lag, lagen om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Eders Kungl. Maj:t har under punkterna 6 och 7 af förevarande
hufvudtitel föreslagit Riksdagen dels att, jämte förklarande att det under
anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af slöjderna» uppförda anslag till

28

Riksdagens Skrifvelse Ko 7.

understöd åt sådana arbetare i de särskilda närings \’rlcena, Indika önska
att i främmande länder förvärfva sig ökade insikter och konstfärdighet,
icke vidare må användas för beredande af reseunderstöd jämväl åt°personer,
som själ!ständigt utöfva näringsyrke, höja berörda anslag med

15.000 kronor eller, från 35,000 kronor till 50,000 kronor; dels och att,
med förklarande vidare i fråga om det under samma anslagstitel nu
anvisade anslag^ till understöd åt sadana idkare af handtverk och annan
mindre industri, Indika bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att
de i allmänhet icke. själfva deltaga i yrkesarbetet, och som önska att
genom inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder med mera
förvärfva ytterligare insikter och erfarenhet, att detsamma må användas
till beiedande. af sadant understöd åt idkare åt handtverk och annan
mindre industri, oberoende af den omständigheten, huruvida ifrågavarande
yrkesidkare själfva deltaga i yrkesarbetet eller icke, höja berörda anslå
med 5,000 kronor eller från 10,000 kronor till 15,000'' kronor;

och skulle, vid bifall till hvad sålunda föreslagits, anslaget till
befrämjande i allmänhet af slöjderna komma att ökas med 20,000 kronor,
eller från 78,500 kronor till 98,500 kronor.

Riksdagen, som på grund af hvad till stöd för framställningen
anförts,, finner ej mindre lämpligheten af de föreslagna förändrade
dispositionerna af de bada förevarande anslagen ådagalagd än äfven

behofvet af de äskade anslagshöjningarne styrkt, får alltså anmäla
att Riksdagen

dels jämte förklarande att det under anslagstiteln »befrämjande i
allmänhet af slöjderna» uppförda anslag till understöd åt sådana arbetare
i de särskilda näringsyrkena, Indika önska att i främmande länder förvärfva
sig ökade insikter och konstfärdighet, icke vidare må användas
för beredande af reseunderstöd jämväl åt personer, som själfständigt
utöfva näringsyrke, flöjt berörda anslag med 15,000 kronor eller från

35,000 kronor till 50,000 kronor;

dels ock med förklarande vidare i fråga om det under samma
anslagstitel nu anvisade anslag till understöd åt sådana idkare af handtverk
och annan mindre industri, Indika bedrifva sin verksamhet i den
omfattning, att de i allmänhet icke själfva deltaga i vrkesarbetet, och
som önska att genom inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder
med mera förvärfva ytterligare insikter och erfarenhet, att
detsamma må användas, till beredande af sådant understöd åt idkare af
handtverk och annan mindre industri, oberoende af den omständigheten,
huruvida ifrågavarande yrkesidkare själfva deltaga i yrkesarbetet eller

Riksdagens Skrifvelse N:o 7. 29

icke, höjt berörda anslag- med 5,000 kronor eller från 10,000 kronor till

15,000 kronor.

På grund häraf har anslaget till befrämjande i allmänhet åt slöjderna
ökats med 20,000 kronor, eller från 78,500 kronor till 08,500
kronor.

Byggnader och reparationer.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja reservationsanslaget
till byggnader och reparationer med 50,000 kronor eller
från 250,000 kronor till 300,000 kronor.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras har hittills varit uppfördt å
ordinarie stat ett anslag till byggnader och reparationer å 250,000 kronor
och å extra stat ett anslag till underhåll och reparationer af publika
byggnader ä 50,000 kronor, båda i sin användning tillgodoseende samma
ändamål. Emellertid har, enligt hvad erfarenheten gifver vid hunden,
alltsedan år 1899, då berörda extra anslag första gången beviljades,
behofvet af samma anslag för hvarje år allt starkare gjort sig gällande
och anser vid sådant förhållande Riksdagen i likhet med öfverintendentsämbetet
och departementschefen, att det ordinarie anslaget lämpligen
bör, med uteslutande af extra anslaget, höjas med beloppet af sistnämnda
anslag eller 50,000 kronor. Riksdagen'' har alltså höjt reservationsanslaget
till byggnader och reparationer med 50,000 kronor eller från

250,000 kronor till 300,000 kronor.

Biträde inom finansdepartementet vid beredning af ärenden rörande
bankväsendet samt med upprättande af statistiska uppgifter
rörande bank- och hypoteksinrättningar.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det å riksstatens
sjunde lmfvudtitel uppförda förslagsanslaget till bestridande åt
kostnader för finansdepartementets bankbyrå, högst 6,000 kronor, måtte
ur riksstaten uteslutas samt därstädes i stället såsom ordinarie anslaguppföras
ett förslagsanslag till biträde inom finansdepartementet vid
beredning af ärenden rörande bankväsendet samt med upprättande af
statistiska uppgifter rörande bank- och hypoteksinrättningar, högst

4,000 kronor.

30

Biksdagens Skrifvelse N:o 7.

. Förevarande anslagsförändring'' liar sin grund i en önskan att genom
bankinspektörens befrielse Irån det honom för närvarande åliggande chefskapet
för finansdepartementets bankbvrå samt därmed förbunden föredragningsskyldighet
bereda honom tillfälle att i större utsträckning än
hvad för närvarande kan vara honom möjligt ägna sig åt sin, på grund
af bankväsendets och därmed sammanhängande förhållandens lifligt utveckling,
alltmera maktpåliggande befattning såsom bankinspektör. Föredragningen
af bankärenden inför departementschefen skulle med undantag
för vissa viktigare ärenden, som fortfarande äro afsedda att af bankmspektöien
föredragas, tillkomma sekreteraren hos bankinspektionen,
hvilken härför skulle åtnjuta ett arfvode å 2,600 kronor. För nödigt
biträde vid upprättande af statistiken angående banker och hypoteksinlättningar
är beräknadt ett belopp åt 1,400 kronor. Då de sålunda föreslagna
anordningarne synas Riksdagen välbetänkta ur synpunkten af
åstadkommande af en effektiv bankkontroll samt Riksdagen icke har
något att erinra mot det för genomförande af den förändrade organisationen
. beräknade, beloppet 4,000 kronor, har Riksdagen ur riksstaten
uteslutit . det å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget
till bestridande af kostnader för finansdepartementets bankbyrå, högst

6,000 kronor, samt därstädes i stället såsom ordinarie anslag uppfört
ett förslagsanslag till biträde inom finansdepartementet vid beredning
åt ärenden rörande bankväsendet samt med upprättande af statistiska
uppgifter rörande bank- och hypoteksinrättningar, högst 4,000 kronor.

Restitutioner.

14:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget
till restitutioner, nu 135,000 kronor, med 165,000 kronor, eller
således till 300,000 kronor.

På grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
förekommer, har Riksdagen höjt förslagsanslaget till restitutioner,
nu 135,000 kronor, med 165,000 kronor, eller således till 300,000 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att höja
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., nu 80,043 kronor,
med 20,027 kronor eller således till 100,070 kronor.

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Såsom af statsrådsprotokollet inhämtas, är den föreslagna höjningen
af anslaget i fråga hufvudsakligen betingad af de ökade kraf,
som under de senare åren ställts på anslaget. Därjämte är beloppet af
förhöjningen beräknadt med hänsyn till jämnande af hufvudtitelns slutsumma.
Riksdagen har med anledning af Eders Kung!. Maj:ts förevarande
framställning, samt för jämnande af hufvudtitelns slutsumma
höjt anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m., nu 80,043
kronor, med 19,977 kronor till 100,020 kronor.

Öfriga ordinarie anslag,

16:o) Beträffande öfriga under sjunde liufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag har icke någon förändring blifvit föreslagen.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under sjunde
hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit särskilt omförmälda, för år
1910 fastställts till samma belopp som i innevarande års riksstat.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva
följande anslag beviljats.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

17:o) Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, som tillhörde sjunde hufvudtiteln och borde
till ersättande hos Riksdagen anmälas, enligt uppgift från statskontoret vore:
till ersättning till ägare af skattefrälsehemman,

hvilkas ränta icke blifvit af statsverket inlöst, kronor 31,105: 7 4

inlösen af skattefrälseräntor .................................... „ 4,011: 2 5

jämlikt nådiga brefvet den 3 april 1908 utanordnade
medel till gäldande af kostnad för anbringande
under år 1907 af registreringsnummer
å svenska fartyg........................................................ „_305: 7 5

transport kronor 35,422: 7 4

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

transport kronor 35,422: 7 4

till

ii

ii

ii

n

11

ii

ii

gäldande af Sveriges bidrag för tiden från och
med den 1 september 1907 till den 1 september
1908 till bestridande af kostnaden för den ständiga
sockerkommissionen i Brlissel......................

kostnader för den under den 3 oktober 1902

tillsatta löneregleringskommittén ..........................

kostnader för den under den 20 januari 1905

tillsatta statistiska kommittén .................................

kostnader för den samma dag tillsatta kommittén
för verkställande af revision af lagen angående
skydd mot yrkesfara med flera författningar.
............................................................................

kostnader för verkställande af utrednings rörande
lagstiftningsåtgärder för lärlingsväsendets ordnande
...........................................................................

kostnader för den under den 21 december 1906
tillsatta kommittén för afgifvande af förslags fjp
bestämmelser angående kontroll å fartygs sjövärdighet
m. in..........................................................

kostnader för den under den 22 juni 1906 tillsatta
kommittén för revision af gällande tulltaxa
.................................................................................

kostnader för utredningar angående ändrad lag--stiftning i fråga om den direkta beskattningen
kostnader för den under den 13 september 1907
tillsatta kommittén för revision i vissa delar

af gällande banklagstiftning ....................................

kostnader för den under den 13 juni 190S tillsatta
kommittén för utredning- af frågan om inrättande
af en hypoteksbank för tillgodoseende

af fastighetskrediten i städerna in. in................

kostnader för den under den 6 mars 1908 tillsatta
kommittén för revision af gällande lagstiftning
rörande patent och om skydd för
varumärken samt verkställande af utredning
rörande behofvet af förändrad organisation af
patent- och registreringsverket m. m................

726: —
35,027: 3o
21,924: n

4,863: 4 4
9.106: 60

13,054: 4 0

45,164: 14
19,102: 12

7,881: 12

1,838: 70

2,190: —

transport kronor 196,300: 6 7

Riksdagens Skrifvelse N:o 7. 33

transport kronor 190,300: c 7
till kostnader för utredningar rörande nya handels och

sjöfartstraktater med vissa främmande länder „ 9,147: 51

„ kostnader för utredning angående ändrade grunder
för statens bokföring ........................... « 7,500: —

kostnader för biträde vid uppgörande af förslagtill
lag-stiftnino- angående civila tiänstinnehafvares

pensionering m. in.................................................... ,•> -b0-''0- 54

,, kostnader för revision af förordningen angående
sättet och ordningen för sjöfolks på- och afmönstring
in. in.......................................................... n 1,138: 2 5

„ kostnader för utredning af frågan om lagstiftningsåtgärder
till sjöfartens betryggande mot
faror och olägenheter, orsakade af timmertransporter
sjöledes ................................................... 330: 8 0

„ kostnader för biträde vid utredning af frågan
rörande förbud för kvinnors användande till

visst industriellt arbete nattetid ........................... „ 400:

,, kostnader för revision af gällande bestämmelser
rörande kontrollen å guld- och silfverarbeten

jämte därmed sammanhängande föreskrifter ...... „ 025: —

., kostnader för utarbetande af förslag till förändrade
bestämmelser angående kontrollen vid
tillverkning af brännvin, maltdrycker och socker
samt nya ordningsstadgar för brännvinsbrännerierna
och för maltdrycksbryggerierna äfvensom
rörande sockerbeskattningen in. m............. „ 4,053: —

kostnader för utredning af frågan om beskattning
af stärkelse, tillverkad af majs .................. „ * 2,567: 91

„ godtgörelse åt bryggeriägare, som upphört med
tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri,
för utgifter för ändringar i bryggeriet,
orsakade af maltdrycksbeskattningens införande, „ 9,403:8 6

., kostnader för reparations- och ändringsarbeten

inom kanslihusbyggnaden ............................. ■>, 28,874: 21

„ kostnader för reparations- m. fl. arbeten inom
de till kommerskollegii arbetsstatistiska afdelning
upplåtna lokaler i riksgäldskontorets gamla

hus å Riddarholmen................................................... »___4,888: 6 9

transport kronor 268,123: 24

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft. 5

34 Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

transport kronor 268,123: 2 4
till jämlikt nådigt bref den 22 november 1907 till
statistiska centralbyrån utbetala medel för
täckande af kostnader för det officiella statistiska
trycket utöfver hvad å samma ämbetsverks

stat för sådant ändamål anvisats ........................... ,, 13,734: 6 8

„ kostnader för verkställande af förberedande utredning
beträffande frågan om Sveriges deltagande
i 1908 års internationella konstindustriutställning
i Sfi Petersburg ................................... ,, 1,675: 2 4

Summa kronor 283,533: 16

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till
jämnt tal af kronor har departementschefen hemställt, att Eders Kung!.
Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning, att till gäldande af omförmälda
förskott måtte å extra stat för år 1910 anvisas ett belopp af
283,534 kronor; och liar sådan framställning nu blifvit af Eders Kungl.
Majfi till Riksdagen aflåten.

Riksdagen har till gäldande af omförmälda förskott å extra stat
för år 1910 anvisat ett belopp af 283,534 kronor.

18:o) Eders Kungl. Majfi har föreslagit Riksdagen att till förstärkning
af arbetskrafterna inom statskontoret på extra stat för år 1910 anvisa
ett belopp af 7,000 kronor.

På grund af Eders Kungl. Majfis framställning i ämnet beviljade
1908 års Riksdag för ifrågavarande ändamål på extra stat för innevarande
år ett anslag af 7,000 kronor.

Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum.
till förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret, på extra stat för
år 1910 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

Förstärkning af arbetskrafterna hos generaltullstyrelsens
kansli-, revisions- och kameralbyråer.

19:°) Eders Kungl. Majfi har föreslagit Riksdagen dels att till bestridande
af kostnaderna för uppehållande på förordnande under år 1910
af en notarietjänst å generaltullstyrelsens kanslibyrå samt af två revisors -

Riksdagens Skrifvelse N:o 7. 35

tjänster och en aktuarie^ änst ä styrelsens revisionsbyrå på extra stat för
är 1910 anvisa ett belopp al 12,000 kronor, dels ock att till förstärkning
af arbetskrafterna å generaltullstyrelsens kameralbyrå, likaledes på extra
stat för år 1910, anvisa ett belopp af 2,000 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, i likhet
med hvad för innevarande år ägt rum,

dels till bestridande af kostnaderna för uppehållande på förordnande
under år 1910 af en notarietjänst å generaltullstyrelsens kanslibyrå samt
af två revisor stjänster och en aktuarietjänst å styrelsens revisionsbyrå på
extra stat för år 1910 anvisat ett belopp åt 12,000 kronor

dels ock till förstärkning af arbetskrafterna å generaltullstyrelsens
kameralbyrå, likaledes på extra stat för år 1910, anvisat ett belopp åt

2,000 kronor.

Generaltullstyrelsens tullbehandlings- och upplysningsbyrå.

20:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
för bestridande af kostnader för generaltullstyrelsens tullbehandlings- och
upplysningsbyrå på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af 24,500
kronor, att utgå direkt af tullmedlen.

Uppförande al nytt landsstatshus i Härnösand.

21:o) Sedan 1907 års Riksdag till uppförande af nytt landsstatshus
i Härnösand beviljat ett anslag af 275,000 kronor samt däraf på extra
stat för hvardera af åren 190^8 och 1909 anvisat ett belopp af 100,000
kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af nämnda
anslag på extra stat för år 1910 anvisa återstående 75,000 kronor, med
rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera
beloppet.

Riksdagen har af förenämnda till uppförande af nytt landsstatshus
i Härnösand beviljade anslag å 275,000 kronor på extra stat för år
1910 anvisat återstående 75,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet.

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Uppförande af ny bostad åt landshöfdingen i Blekinge län m. m.

22:o) Sedan 1908 års Riksdag dels för inköp af tomten n:o 32 i
Karlskiona stads åttonde kvarter samt för uppförande å samma tomt
af ny bostad åt landshöfdingen i Blekinge län äfvensom för verkställande
af vissa arbeten å landsstatshnset i nämnda län beviljat ett anslaoaf
251,200 kronor, samt däraf på extra stat för år 1909 anvisat 151,200
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1908 disponera
sistnämnda belopp, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
att af omförmälda anslag å 251,200 kronor på extra stat för år
1910 anvisa återstående 100,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet.

Riksdagen har af omförmälda, för inköp af tomten n:o 32 i Karlskrona
stads åttonde kvarter samt för uppförande å samma tomt af ny
kostad åt landshöfdingen i Blekinge län äfvensom för verkställande eif
vissa arbeten å landsstatshuset i nämnda lön beviljade anslag å 251,200
kronor på extra stat för år 1910 anvisat återstående 100,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera
beloppet. 1

Tillbyggnad till och anordnande af värmeledning i länsresidenset

i Östersund.

2o:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande
och inredande af tillbyggnad till länsresidensbyggnaden i Östersund
samt för anordnande af värmeledning uti vissa styrelsens ämbetslokaler
i samma byggnad på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af
25,200 kronor.

Riksdagen har funnit ej mindre den föreslagna utvidgningen af
länsstyrelsens ämbetslokaler välbehöflig än äfven införande af värmeledning
i samma lokaler af förhållandena påkalladt, hvadan, och då Riksdagen,
som tagit del af de för ifrågavarande arbeten upprättade detaljerade
kostnadsföi slag, icke funnit anledning till anmärkning emot desamma.
Riksdagen för uppförande och inredande af tillbyggnad till länsresidensbyggnaden
i Östersund samt för anordnande eif värmeledning uti vissa
styrelsens ämbetslokaler i samma byggnad, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af öfverintendentsämbetet tillstyrkta förslag, på extra
stat för år 1910 anvisat ett anslag af 25,200 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

37

Inköp af fasligheten n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen i

Stockholm.

24:o) I en den 20 nästlidne mars till Riksdagen afliden proposition
(n:o 159) liar Eders Kungl. Magt under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver iinansärcnden samma dag föreslagit
Riksdagen dels att medgifva, att fastigheten under hus 50 och 51 i
kvarteret Blasieholmen i Stockholm må lör en köpeskilling åt 1,100,000
kronor för statsverkets räkning inköpas, äfvensom att till gäldande åt
omförmälda köpeskilling må användas ej mindre den för fastigheten
n:o 7 i kvarteret Näckström inflytande köpeskillingen 790,000 kronor
än äfven af fonden för anordnande af lokaler åt statens ämbetsverk i
hufvudstaden ett belopp af 120,000 kronor, dels ock att på extra stat
för år 1910 anvisa återstoden af köpeskillingen eller 190,000 kronor.

Vid den verkställda granskningen af detta ärende har Riksdagen
icke kunnat komma till samma uppfattning angående det för statsverket
förmånliga i att ifrågavarande köp kommer till stånd, som den af öfverintendentsämbetet
och departementschefen uttalade. Hvad först beträffar
tomtpriset kan detta väl vid första påseende och i jämförelse med priset
å omförmälda fastigheten n:o 7 i kvarteret Näckström synas lågt. Men
för ett rätt bedömande häraf måste tagas i betraktande, att tomterna
n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen icke lämpligen kunna bebyggas
för affärsändamål, hvilket ej oväsentligt förringar marknadsvärdet å
ifrågavarande tomter, att vidare grundförhållandena å de till inköp föreslagna
tomterna ej synas vara de bästa samt att dessa tomters läge
vid ett bebyggande kräfver i arkitektoniskt hänseende stora kostnader,
som måste tagas i betraktande vid ett bedömande af tomternas saluvärde.
Riksdagen kan sålunda icke dela den uppfattningen, att ifrågavarande
köp ur ren affärssynpunkt är synnerligen förmånligt och än
mindre synes detsamma vara att förorda, då Eders Kungl. Maj:t icke
är redo att föreslå, huru den slutliga dispositionen af fastigheten skall
ordnas, ett förhållande, som ställer i utsikt, att det verkliga tomtpriset
vid ett framtida bebyggande genom under åren tillkomna räntor skall
komma att högst väsentligt öfverstiga det nu föreslagna inköpspriset. Da
vidare kronan äger jordområden i hufvudstaden, som torde kunna komma
under öfvervägande, då det galler att bereda tomtmark för blifvande
byggnader för ämbetsverk, och da i allt fall det icke torde v ara lämpligt
att till byggnadsplats^’ för statens ämbetsverk väljas just sådana

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

områden, som genom sitt läge inbjuda till särskildt Löga omkostnader
för arkitektonisk utstyrsel, bar Riksdagen härutinnan funnit ytterligare
skäl att icke bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Riksdagen får alltså anmäla att Eders Kungl. Majrts ifrågavarande
proposition icke af Riksdagen bifallits.

Handläggning hos kommerskollegium af ärenden rörande svenska

fartygs registrering, m. m.

25:o) Eders Kungl. Magt bär föreslagit Riksdagen att till bestridande
af kostnader för handläggning hos kommerskollegium af ärenden
rörande svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för år 1910
anvisa ett belopp af 9,700 kronor.

Till bestridande af kostnader för handläggning hos kommerskollegium
al ärenden rörande svenska fartygs registrering har Riksdagen
för hvart och ett af åren 1905—1908 å extra stat anvisat ett belopp
af 7,500 kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1908 års Riksdag för enahanda
ändamål samt för utgifvande af »Sveriges Skeppslista)) på extra
stat för år 1909 ett belopp af 11,100 kronor däraf 1,400 kronor att
användas under ar 1908 och återstående 9,700 kronor under år 1909.

Riksdagen får nu anmäla att Riksdagen till bestridande af kostnader
för handläggning hos kommerskollegium af ärenden rörande svenska
fartygs registrering m. m. på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp
af 9,700 kronor.

Arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.

26.o) Med anledning åt Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
till beredande åt arfvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium
på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af 3,000 kronor.

Förstärkning al arbetskrafterna å kommerskollegii afdelning

för näringsstatistik.

27.o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med hvad som för innevarande år ägt rum,

39

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

till förstärkning af arbetskrafterna å kommerskollegii afdelning för näringsstatistik
på extra stat för År 1910 anvisat ett belopp af 19,760 kronor.

Arbetsstatistiska undersökningar i kommerskollegium.

28:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att för arbetsstatistiska
undersökningar under nästkommande år på extra stat för år
1910 anvisa ett belopp af 38,900 kronor.

Riksdagen bar i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
arbetsstatistiska undersökningar under nästkommande år på extra stat för
år 1910 anvisat ett belopp af 38,900 kronor.

Arfvode till en vaktmästare hos kommerskollegium.

29:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
bar Riksdagen i likhet med hvad för åren 1905—1909 ägt rum,
till beredande af arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium på extra
stat för år 1910 anvisat ett belopp af 800 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

30:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1910 bevilja dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Borås och aflönande af en andre lärare vid samma skola ett
belopp af 4,800 kronor, dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring
för föreståndaren och förste läraren vid nyssnämnda skola Arthur
Krebs ett belopp af 500 kronor och såsom bidrag till sådan löneförbättring
för andre läraren därstädes Sven H. von Schedvin ett belopp af
250 kronor, eller tillhopa 750 kronor.

För inrättande af en väfskola, ställd i samband med tekniska
elementarskolan i Borås, anvisade 1868 års Riksdag på extra stat, jämte
4,500 kronor till skolans första uppsättning af maskiner och redskap,
ett belopp af 3,000 kronor för skolans underhåll, mot villkor att af
länets landsting eller eljest inom orten tillskötes ett härutöfver för ändamålet
behöfligt ytterligare belopp af 1,500 kronor. Sedermera bär
Riksdagen årligen för skolans underhåll på extra stat beviljat anslag,
som utgått med 3,000 kronor till och med år 1872 och därefter med

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

ett till 3,800 kronor förhöjdt belopp, mot villkor att af länets landsting
eller eljest för ändamålet tillskötes ett belopp, motsvarande minst
hälften af statsanslaget.

Förutom nyssnämnda anslag har Riksdagen årligen för tiden från
och med år 1882 såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid
skolan likaledes på extra stat anvisat ett anslag af 1,000 kronor, mot
villkor att enahanda belopp blefve för ändamålet från Ålfsborgs läns
landsting eller eljest tillskjutet.

Då anslag för uppehållande af ifrågavarande skolas verksamhet
jämväl under år 1910 är erforderligt samt Riksdagen icke funnit anledning
till anmärkning emot de för föreståndaren och förste läraren samt
för andre läraren vid skolan föreslagna personliga lönetilläggen å respektive
500 kronor och 250 kronor, har Riksdagen på extra stat för år
1910 anvisat

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och
aflönande af en andre lärare vid samma skola — med villkor att från
Ålfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp motsvarande
minst hälften af statsanslaget — 4,800 kronor;

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren
och förste läraren vid nyssnämnda skola Arthur Krebs ett belopp af
500 kronor och såsom bidrag till sådan löneförbättring för andre läraren
därstädes Sven H. von Schedvin ett belopp af 250 kronor, eller tillhopa
750 kronor under villkor att enahanda belopp varder för ändamålet
från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

31:o) På grund af hd ers Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och med anledning af hvad statsrådsprotokollet i ärendet innehåller, har
Riksdagen i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till föreningen
för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande af dess verksamhet
under nästkommande år på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp
af 15,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd
åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm
handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, samt Malmö
högre handelsinstitut på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af

42,000 kronor.

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Till understöd åt de två förstnämnda handelsinstituten har Riksdagen
alltsedan år 1894 på extra stat beviljat anslag, som för hvart
och ett af åren 1907—1909 utgått med 35,000 kronor. För Malmö
högre handelsinstituts räkning anvisade 1908 års Riksdag på extra stat
för år 1909 ett belopp af högst 3,000 kronor under förutsättning att
Malmö stadsfullmäktige fortfarande till institutet lämnade årligt understöd
till minst samma belopp som dittills och på de villkor i öfrigt
som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma.

Genom kungl. bref den 25 september 1908 har Eders Kungl. Maj:t
förordnat, att det för innevarande år anvisade anslaget skulle användas
till understöd åt ifrågavarande tre handelsinstitut under villkor, bland
andra,

att vid instituten skulle beredas tillfälle till afgiftsfri undervisning,
vid hvardera af Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus praktiska
handelsinstitut för minst femton och vid Malmö högre handelsinstitut
för minst tre medellösa elever och att för öfrigt nedsättning i elevafgifterna
borde ske, i den mån institutens styrelser pröfvade eleverna
vara i behof däraf, dock ej till lägre belopp än 100 kronor för hvarje
elev, samt

att understöden skulle i mån af behof fördelas mellan instituten
för att användas i främsta rummet till godtgörande af skillnaden mellan
det belopp, som af nedsatt afgift betalande elever erlagts, och det belopp,
som skulle hafva influtit, om såväl dessa som frielever erlagt en
hvar 260 kronor, och i andra rummet till gäldande af det belopp, hvarmed,
oaktadt berörda godtgörelse, inkomsterna tilläfventyrs understege
utgifterna, dock att i hvarje fall det till Malmö högre handelsinstitut i
enlighet med dessa grunder utgående statsunderstöd icke finge öfverstiga
3,000 kronor.

Beträffande storleken af det för år 1910 behöfliga anslaget framgår
enligt lämnade upplysningar för läsåret 1908—1909, att detsamma — under
bibehållande af den i ofvanberörda villkor af Eders Kungl. Maj:t angifna
principen, att understöden skola i främsta rummet användas till godtgörande
af minskning i inkomst, som orsakats af helt eller delvis efterskänkande
för mindre bemedlade elever af eljest för undervisningen utgående
utgifter — borde utgå till Göteborgs handelsinstitut med 23,120
kronor, till Frans Schartaus handelsinstitut med 16,140 kronor och till
Malmö högre handelsinstitut med 2,750 kronor, eller tillhopa 42,010
kronor.

Då Riksdagen icke haft något att emot det äskade beloppet erinra,
Bill. till Rik sd. Prat. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft. 6

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

liar Riksdagen på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 42,000
kronor,, att åt Eders Ivungl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs
handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans
Schartaus praktiska handelsinstitut samt Malmö högre handelsinstitut,
under förutsättning, hvad Göteborgs handelsinstitut beträffar, att Göteborgs
stadsfullmäktige, hvad Frans Schartaus handelsinstitut angår, att
grosshandelssocieteten i Stockholm och, vidkommande Malmö högre
handelsinstitut, att Malmö stadsfullmäktige fortfarande till instituten
lämna ärligt understöd till minst samma belopp som hittills, samt på
de villkor i öfrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

33.o) I en den 19 nästlidne februari till Riksdagen afbiten proposition
(nm 51) har Eders Kungl. Majrts under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen
att, under förutsättning'' att en handelshögskola varder genom
handelshögskoleföreningens i Stockholm försorg under innevarande år
därstädes upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den på föreningens
föi anstaltande utarbetade, i statsrådsprotokollet närmare omföimälda
plan, såsom bidrag till upprättande och underhållande af samma
skola på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 30,000 kronor, att
till nämnda förenings styrelse utbetalas med hälften under höstterminen
år 1909 och återstående hälften under vårterminen år 1910, under villkor
dels att föreningens stadgar äfvensom grundstadgar för högskolan varda,
innan någon del af .anslaget utbetalas, efter därom gjord framställning
af Eders Kungl. Maj:t fastställda, dels ock att Eders Kungl. Magt til K
eikännes rätt att utse ej mindre ordförande i högskolans stvrelse än
äfven en revisor för deltagande i granskningen af såväl högskolans
förvaltning och räkenskaper som ock föreningens egna räkenskaper.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält har Riksdagen,
under förutsättning att en handelshögskola varder genom handelshögskoleföreningens
i Stockholm försorg under innevarande år därstädes
upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den på föreningens
föranstaltande utarbetade, i statsrådsprotokollet öfver finansärenden &den
19 februari 1909 närmare omförmälda plan, såsom bidrag till upprättande
och underhållande af samma skola på extra stat för år 1910 anvisat
ett anslag af 30,000 kronor, att till nämnda förenings styrelse utbetalas
med hälften under höstterminen år 1909 och återstående hälften under
vårterminen år 1910, under villkor, dels att föreningens stadgar äfvensom
grundstadgar för högskolan varda, innan någon del af anslaget
utbetalas, efter därom gjord framställning af Eders Kungl. Magt fast -

43

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

ställda, dels ock att Eders Kungl. Maj:t tillerkännes rätt att utse ej
mindre ordförande i högskolans styrelse än äfven eu revisor för deltagande
i granskningen af såväl högskolans förvaltning och räkenskaper
som ock föreningens egna räkenskaper.

34:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och med anledning af hvad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller har
Riksdagen i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, på extra stat
för år 1910 anvisat

dels såsom reservationsanslag ett belopp af 20,000 kronor till
exportstipendier och

dels och ett belopp af likaledes 20,000 kronor till handelsstudiestipendier.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till
Sveriges allmänna exportförening såsom bidrag till föreningens verksamhet
på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 18,300 kronor
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera
beloppet.

För innevarande år utgår det af Riksdagen till exportföreningen
anvisade anslaget med 15,000 kronor. Emellertid anses, att föreningens
bibliotek, för att kunna fylla de ökade anspråk, som ställas å detsamma,
under nästkommande år kommer att draga en ökad kostnad åt 4,500
kronor, hvarjämte i utgifterna för föreningens verksamhet i allmänhet
beräknas en ökning af 3,870 kronor eller sålunda tillhopa 8,370 kronor.
Sedan från detta belopp afräknats en förväntad inkomstökning af 5,100
kronor, återstår alltså ett belopp af 3,270 kronor, eller i rundt tal 3,300
kronor, hvilket utgör beloppet af den nu äskade anslagsförhöjningen.

Riksdagen bär visserligen, på sätt jämväl af kommerskollegium uttalats,
funnit det för biblioteket beräknade beloppet 4,500 kronor väl
högt, men då i detsamma ingå kostnader ej endast för bokinköp och
prenumeration å tidskrifter utan äfven för föreningens soliditetsupplysningsafdelning,
har Riksdagen ej velat företaga någon nedsättning i det
äskade beloppet. Mot den föreslagna förhöjningen i öfrigt har Riksdagen
intet att erinra.

Riksdagen har alltså, under villkor att Sveriges allmänna exportförening
fortfarande bedrifver sin verksamhet i hufvudsakligen samma
form som hittills, samt att föreningens räkenskaper skola för granskning
öfverlämnas till Riksdagens revisorer, såsom bidrag till föreningens

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

verksamhet under innevarande år å extra stat för år 1910 anvisat ett
belopp af 18,300 kronor, med rätt för Eders Ivnngl. Maj:t att redan
under innevarande år disponera detsamma.

36:o) Sedan Riksdagen såsom understöd till rederiaktiebolaget
Nordstjerna!! för uppehållande under åren 1906—1910 af regelbunden
ångfartygsförbindelse mellan Sverige och La Plata-länderna år 1906
beviljat ett anslag af 510,000 kronor samt däraf på extra stat anvisat,
ior år 1907 ett belopp af 240,000 kronor samt för hvartdera af åren
1908 och 1909 ett belopp af 90,000 kronor, äfvensom 1908 års Riksdag
såsom tilläggsunderstöd till nämnda bolag för uppehållande under
åren 1908 1910 af berörda ångfartygsförbindelse beviljat ett anslag

åt 145,000 kronor och däraf å extra stat för år 1909 anvisat 120 000
kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1908 för ändamålet
disponera 60,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
att dels af det utaf Riksdagen sålunda beviljade anslag å 510,000
kronor å extra stat för år 1910 anvisa återstående 90,000 kronor, dels
ock af det såsom tilläggsunderstöd till nämnda bolag likaledes redan
beviljade anslag å 145,000 kronor å extra stat för år 1910 anvisa återstående
25,000 kronor.

Riksdagen har under de villkor, som innefattas i det den 31
december 1906 mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt rederiaktiebolaget
Nordstjerna!!, å andra sidan, afslutade kontrakt med däri
sedermera i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts beslut den 17
juni 1908 vidtagna ändringar,

dels åt det utaf Riksdagen såsom understöd till rederiaktiebolaget
Nordstjernan för uppehållande under åren 1906—1910 af regelbunden
ångfartygsförbindelse mellan Sverige och La Plata-länderna redan beviljade
anslag å 510,000 kronor å extra stat för år 1910 anvisat återstående
90,000 kronor,

dels ock af det såsom tilläggsunderstöd till nämnda bolag för uppehållande
under aren 1908—1910 af berörda ångfartygsförbindelse likaledes
redan beviljade anslag a 145,000 kronor å extra stat för år 1910
anvisat återstående 25,000 kronor.

o7:o) Sedan 1907 års Riksdag dels såsom understöd åt aktiebolaget
svenska ostasiatiska kompaniet för uppehållande gemensamt med
det danska »östasiatiske kompagni» af regelbunden ångbåtsförbindelse
mellan Sverige och Danmark, å ena, samt Ostasien, å andra sidan,
beviljat såsom förslagsanslag ett belopp af högst 1,850,000 kronor, att,

45

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

på de villkor Eders Kungl. Maj:t i hufvudsaklig ölverensstämmelse med uti
statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 7 maj 1907 angifna grunder
kunde finna skäligt föreskrifva, för en tid åt tern år, räknadt från den
dag, någon bolaget tillhörig ångare först afginge från Sverige till Ostasien,
till bolaget utbetalas med belopp, motsvarande de åt bolaget för
dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen, dock ej öfverstigande för år
räknadt ‘''370,000 kronor; dels ock till beredande af sådant understöd
åt bolaget för åren 1907 och 1908 åt nämnda anslag å extra stat föi
år 1908 anvisat ett belopp af högst 470,000 kronor samt 1908 års
Riksdag på extra stat för år 1909 åt samma anslag anvisat ett belopp
af högst 370,000 kronor, har Riksdagen, med anledning af Eders Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning och på grund af hvad statsrådsprotokollet
innehåller i ärendet, under de villkor, som innefattas i det
i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari 1908 omförmälda
emellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt aktiebolaget svenska ostasiatiska
kompaniet, å andra sidan, afslutade kontrakt, åt det utaf Riksdagen
under dylik förutsättning såsom understöd till nämnda bolag för uppehållande
gemensamt med det danska »östasiatiske kompagni» under en tid
af fem år af regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark,
å ena, samt Ostasien, å andra sidan, beviljade förslagsanslag å högst

1.850.000 kronor af hvilket anslag tidigare anvisats tillhopa högst 840,000
kronor för gäldande af de utaf det svenska bolaget för dess fartyg erlagda
afgifter i Suezkanalen å extra stat för år 1910 anvisat ett belopp» af högst

370.000 kronor.

Dispaschörsväsendet.

38:o) I en den 12 sistlidne februari till Riksdagen afbiten proposition
(n:o 48) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag åt
statsrådsprotokollet öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen
att såsom anslag till dispaschörsväsendet på extra stat för år 1910 anvisa
dels till arfvode åt två dispaschörer, anställda den ene i Stockholm
och den andre i Göteborg, 5,000 kronor åt dem hvardera;

dels till arfvode åt två dispaschörsassistenter, likaledes anställda
eu i Stockholm och en i Göteborg, 2,000 kronor åt dem hvardera;

dels ock till arfvode åt de nuvarande innehafvarna af dispaschörsbefattningarna
i Härnösand och Malmö, så länge de i tjänsten kvarstå,

2,000 kronor till den förre och 1,000 kronor till den senare,
eller tillhopa 17,000 kronor.

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

basom i statsrådsprotokollet erinras, finnas för närvarande inom
landet anställda fyra dispascliörer, nämligen en i hvardera af städerna
btockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand. Dessa dispascliörer, som
tillsättas af Kung!. Maj:t, åtnjuta inga som helst aflöningsförmåner af
statsmedel, utan erhålla godtgörelse för sin tjänsteverksamhet af intressenterna
i de af dispaschörerna för fördelning handlagda haverierna
efter en af Kung]. Magt fastställd taxa. Med förevarande framställning
afses nu dels att genom tillerkännande åt dispaschörerna af fasta arfvoden
al statsmedel göra dem mera oberoende af de starka växlingar i inkomster,
som äro en nödvändig följd af det nuvarande aflöningssystemet,
och dj medelst höja och stärka deras ställning gentemot den allmänhet,
med hvilken de i egenskap af domare i första instans i haverimål
''ömma i beröring, dels ock att genom sänkande af dispaschörtaxan i
sammanhang med bestämmande af fasta arfvoden bereda handel och
sjöfart en såsom väl befogad ansedd lättnad i de förhållanden, under
•1N vi^i c!essa näringar arbeta. Kmellertid skulle dispaschörtjänsterna
1 Malmö och Härnösand indragas efter de nuvarande innehafvarnes af
dessa tjänster afgång och således endast finnas dispaschör i Stocko±m
och Göteborg, mellan hvilka landet skulle vara fördeladt i två
närmare angifna __ tjänstgöringsområden. Vidare är afsedt, att hos eu
i\ai af dessa. båda dispaschörer skulle anställas en assistent för beredande
af nödig tillgång till för tjänsten särskildt kvalificerad vikarie
Aid tjänstledighet, förfall, jäf eller dylikt för dispaschören. De båda
dispaschörernas arfvode är föreslaget'' till 5,000 kronor för dem hvardera
och assistenternas arfvode till hvardera 2,000 kronor. De nuvarande
dispaschörerna i Malmö och Härnösand skulle, så länge de i
tjänsten kvarstå, erhålla i arfvode den förre 1,000 kronor och den
senare 2,000 kronor.

I fråga om nyttan af den sålunda föreslagna förändringen af
dispascliörväsendet har Riksdagen icke kunnat annat än ställa sig synner tveksam.

SåATidt Riksdagen har sig bekant, har dispascliörväsendet
Hittills i stort sedt fungerat på ett tillfredsställande sätt, och Riksdagen
jia1’ ,3c^e hvad till stöd för den föreATarande framställningen anförts
blifvit öfvertygad om behöfligheten af den föreslagna förändringen, hvars
hufvudsakliga innebörd är att göra dispaschörerna äfATen i fråga om
aflöning likställda med öfriga statstjänstemän. I viss mån kunna de
Aisserligen sägas redan vara detta, i det att de, såsom nämnts, tillsättas
af Kung!. Maj:t och otvifvelaktigt, såsom domare i första instans i fråga
angående fördelning af kostnad och skada i haveri, fylla ett statsändamål
men häraf följer enligt Riksdagens förmenande icke utan vidare, att de

47

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

lämpligen böra, genom att tilldelas fasta arfvoden åt statsmedel, i sättet
för allo ningens tillgodonjutande likställas med vanliga statstjänare. Riksdagen
håller nämligen före, att införandet af nya arter af tjänstemän
inom vår förvaltning bör ske med stor försiktighet och endast i de fall,
då behofvet oafvisligcn påkallar en dylik åtgärd. Så synes emellertid
icke här vara fallet. Det för den föreslagna åtgärden anförda skälet,
att dispaschörernas ställning därigenom skulle höjas och stärkas gentemot
allmänheten, lärer nämligen icke, då, såvidt Riksdagen har sig
bekant, några större olägenheter på grund af den nu rådande aflöningsformen
ej försports beträffande förrättandet af dispasch, få tillmätas
någon mera afsevärd betydelse; och hvad beträffar den såsom ytterligare
stöd för förslaget anförda omständigheten, att handel och industri genom
en i samband med införande af fasta arfvoden verkställd nedsättning af
afgifterna enligt dispaschörtaxan till ungefär hälften af de nuvarande
skulle vinna eu välbehöflig lättnad, lärer det vara uppenbart, att den
förmån, som för nämnda näringar genom en sådan åtgärd, skulle erhållas,
måste blifva af så pass obetydlig beskaffenhet, att däraf svårligen kan
hämtas skäl för en förändring, som ej af andra grunder synes väl
motiverad. I sin tvekan om lämpligheten af den föreslagna åtgärden
stärkes äfven Riksdagen af den omständigheten, att, enligt hvad som
framgår af de vid förslaget till stadga för dispaschörerna fogade motiv,
i intet annat land, där dispaschörverksamhet bedrifves, dispaschör™a
äro statstjänstemän i den mening, som med förevarande förslag afses.

Om således Riksdagen icke anser sig kunna bifalla förslaget, att
dispaschörerna skola aflönas af statsmedel med jämförelsevis betydliga
belopp, håller Riksdagen likväl före, att anställande af assistenter på
sätt af Eders Kungl. Maj:t föreslagits är af behofvet påkalladt samt att,
då i sjölagen är föreskrifvet att dispaschörer skola finnas och i vissa
närmare angifna fall ovillkorligen anlitas, billigheten klöfver, att staten
med lämpligt belopp för hvardera dispaschörerna i Stockholm och Göteborg
bidrager till bestridande af de med tjänsterna förenade utgifter,
såsom kontorshyra, renskrifningskostnad o. d. Riksdagen anser sig
emellertid icke kunna i ärendets nuvarande skick fatta beslut i detalj
vare sig beträffande beloppet af det sålunda ifrågasatta statsbidraget
eller angående den sänkning i afgifterna enligt nu gällande taxa, som
må anses böra verkställas i samband med beviljandet af ett sådant bidrag,
utan lärer en utredning af berörda förhållanden vara af behofvet påkallad,
innan Riksdagen beslutar i ämnet.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning icke för närvarande af Riksdagen bifallits.

48

Riksdagens Skrifvelse n;o 7.

Befrämjande I allmänhet af bergsbruket.

39:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
liar Riksdagen i likhet med hvad för åren 1905—1909 ägt rum,
under villkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun under år 1910
fortsätta sin verksamhet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den i
statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 januari 1904 angifna
plan, hvarom Eders Kungl. Maj:t torde vilja genom inspektion af
sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisat
ett belopp af 23,000 kronor, att såsom bidrag Ull uppehållande af
undervisningen vid nämnda skolor till brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret
utbetalas.

Anordnande af fabriksinspektion.

,40:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning^
har Riksdagen för anordnande af fabriksinspektion, på extra
stat för år 1910 anvisat

dels till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor med 5,000
kronor till en hvar, för år räknadt,

dels till arfvode åt en assistent i kommerskollegium 3,000 kronor,
dels till bestridande af kostnaden för skrif biträden och likartade
utgifter äfvensom för hyra, uppvärmning, belysning och städning af
expeditionslokal 12,000 kronor,

dels ock till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt
tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor,
eller tillhopa 57,000 kronor.

Ersättning till sjömanshusen.

41:o) Pa grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med hvad för åren 1900—1909 ägt rum, å extra
stat för år 1910 under benämning >>ersättning till sjömansliusem anvisat
ett anslag af 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen af skälig
ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrifning och
redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter, dock
under ^ illkoi att aflöningarna till tjänstemännen vid sjömanshus, som
erhåller sådan ersättning, icke må utan kommerskollegii medgifvande
höjas.

Riksdagens Skrifvelse N-o 7.

4!)

Förstärkning af arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån m. in.

■12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att till
arfvode åt en extra ordinarie tjänsteman i statistiska centralbyrån med
enahanda aflöningsförmåner, som äro med befattning såsom aktuarie i
ämbetsverket förenade, anvisa på extra stat för år 1910 ett anslag af

3,000 kronor, dels att till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga
biträden hos samma ämbetsverk samt till vikariatsersättningar därstädes
ä ordinarie stat anslagna medel på extra stat för år 1910 anvisa ett
anslag af 14,000 kronor, dels ock att till inbindning af böcker i statistiska
centralbyråns bibliotek bevilja ett anslag af 5,500 kronor, att utgå
under åren 1910 och 1911, samt däraf på extra stat för år 1910 anvisa
ett belopp af 3,000 kronor.

Riksdagen har på extra stat för hvart och ett af åren 1906—1909
till arfvode åt en extra tjänsteman i statistiska centralbyrån med enahanda
löneförmåner, som vore med befattningen såsom aktuarie i ämbetsverket
förenade, anvisat ett anslag af 3,000 kronor och begär Eders
Kungl. Maj:t nu för ifrågavarande ändamål samma belopp.

Till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden hos
statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie
stat anslagna medel anvisade 1908 års Riksdag på extra stat för
år 1909 ett anslag af 18,000 kronor, hvaraf ett belopp af 8,000 kronor
var afsedt till förhöjning i de till de extra ordinarie tjänstemännen hos
ämbetsverket äfvensom särskild! de därstädes anställda kvinnliga skrifoch
räknebiträdena utgående arfvoden och återstoden 10,000 kronor
skulle användas till beredande af en för afarbetande af centralbyråns
arbetsbalans nödig förstärkning i den extra ordinarie tjänstemannapersonalen
hos ämbetsverket. Då större delen af den balans, som nödvändiggjorde
förra årets anslag af 18,000 kronor, kunde antagas vid 1908
års slut vara afarbetad, begäres nu till en amanuens och 16 skrif- och
räknebiträden samt till vikariatsersättning ett till 14,000 kronor nedsatt
anslag.

För underhåll af statistiska centralbyråns bibliotek är för närvarande
å ordinarie stat uppfördt ett reservationsanslag å 1,500 kronor.
Som emellertid byrån under de senaste åren erhållit eu stor mängd
obunden värdefull statistisk litteratur uppgående till omkring 2,450
volymer, till bindning, hvaraf berörda anslag icke lämnar tillgång, äskas
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Jfd. 1 Band, 7 Häft. 7

50 Riksdagens Skrifvelse N.o 7.

nu för sådant ändamål ett anslag af 5,500 kronor, däraf såsom erforderligt
för år 1910 beräknas ett belopp af 3,000 kronor.

Riksdagen bär icke funnit anledning till erinran mot Eders Kum-1.
Maj:ts förevarande framställning, vare sig beträffande anslagen till förstärkning
åt arbetskrafterna bos byrån eller i afseende å det för inbindning af
böcker äskade beloppet. Riksdagen bär emellertid velat bär något vidröra
eu fråga, som, om än icke stående i direkt samband med förevarande
anslagskraf, likväl synes kunna utöfva ett visst inflytande å
1 ^ teiftei, nämligen frågan om sättet för publi cerandet

af det officiella statistiska trycket. Det bär synts Riksdagen
med skäl kunna ifrågasättas om icke detta tryck, såväl från centralbyrån
som från andra ämbetsverk, livilka utgifva statistiska publikationer, utgår
i öfverflödigt stora upplagor. Riksdagen bär därför velat framhålla
önskvärdheten af att frågan om och jiå livad sätt en minskning må
kunna \ innas, utan att någon olägenhet däraf vällas, varder tagen under
ompröfning; och synes det Riksdagen, som om den för närvarande arbetande
s. k. statistiska kommittén lämpligen skulle kunna upptaga denna
fråga till behandling i det betänkande, som lärer vara att från densamma
förvänta.

Under uttalande häraf far Riksdagen anmäla att Riksdagen

dels * till arfvode åt eu extra ordinarie tjänsteman i statistiska
centralbyrån med enahanda aflöningsförmåner, som äro med befattning
såsom aktuarie i ämbetsverket förenade, på extra stat för år 1910 anvisat
ett anslag af 3,000 kronor;

deh till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden bos
samma ämbetsverk samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie
stat anslagna medel på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af

14.000 kronor;

dels ock att till inbindning af böcker i statistiska centralbyråns
bibliotek bevilja ett anslag af 5,500 kronor, att utgå under åren 1910
och 1911, samt däraf på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af

3.000 kronor.

Brandförsäkring af operabyggnaden och den nya dramatiska teaterbyggnaden
vid Nybroplanen i Stockholm.

43:°) Eders Kung]. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att till bestridande
af kostnaden för gäldande af årspremier för brandförsäkring af operabyggnaden
och den nya dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplanen i

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.
på extra stat för år 1910 anvisa ett

ro

Stockholm nå extra stat för år 1910 anvisa ett anslag- åt 62,036
kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda lramställning liar Riksdagen
för hvart och ett af åren 1900—1909 på extra stat för gäldande af
arspremie för brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm anvisat ett
belopp af 1.8,314 kronor och är i det nu inräknade anslaget för enahanda
ändamål beräknadt samma belopp, afseende nästkommande försäkringsår.

På grund af Eders Kungl. Maj:ts den 19 juni 1908 fattade beslut
skulle den nya dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplanen i Stockholni
genom öfverintendentsämbetets försorg brandförsäkra för ett, belopp åt

4,500,000 kronor. Genom kontrakt den 1 juli samma år afsilande ämbetet
aftal om försäkring af berörda teaterbyggnad från den 1 juli 1908
till den 1 juli 1909 och uppgick premien till 21,861 kronor 6 öre,
hvilket belopp af statskontoret förskjutits och sedermera anmälts till
ersättande. Förutom detta sistnämnda belopp äskas nu ytterligare
21,861 kronor 6 öre för dramatiska teaterns brandförsäkring under nästkommande
försäkringsår.

Ehuruväl Riksdagen anser det kunna ifragasättas, huruvida icke den
af statsverket i allmänhet använda själfförsäkringsprincipen jämväl borde
iakttagas i afseende å ifrågavarande byggnader, har likväl Riksdagen på
grund af de särskilda omständigheter, som äro förenade med byggnadernas
tillkomst och den verksamhet, som i dem bedrilves, ansett sig
böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag och förty till
bestridande af kostnaden för gäldande af årspremier för brandförsäkring
af operabyggnaden och den nya dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplanen
i Stockholm på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 62,036 kronor.

Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och betjänte.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 44 föreslagit Riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 12 januari 1909 angifna grunder, af extra lönetillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i finansdepartementets
afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till finansdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer å extra stat för år 1910 anvisa såsom
förslagsanslag ett belopp af 98,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler bär Riksdagen för
beredande af extra lönetillägg för innevarande år åt eu del tjänstemän

Riksdagens Skrifvelse Ko 7.

‘ Änansdepartementete afdelning af Knngl. Makts kansli
samt al finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer å extra stat
tor ai 1910 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af (55,000 kronor.

Bidrag till föreningen för arbetarskydd i Stockholm.

eu l *?$ E,dera K™»1- Moj:t bär föreslagit Eiksdagen att såsom bidrag
till bestridande åt kostnaderna under aren 1909 och 1910 för den af förn
eningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta utställningen
af skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat
I?1/'' a™sa e« bel°PP. af 6,000 kronor, med rätt för Eders

q nnai •!''* att daraf imclei'' innevarande år disponera hälften, eller
o,(JUU kronor.

På däroni af föreningen för arbetarskydd gjord framställning beviljade
Eders kungl. Mapt enligt beslut den 16 november 1906 för i"

Sramma ål'', ¥°PP af 2’000 kronor till bestridande af
hyresaf iften for en af föreningen förhyrd lokal till en af förenino-en
anordnad permanent utställning. ''

Ridare bär 1907 års Riksdag, med bifall till Eders Kungl. Makts

190°7mnvf 7bds fymstä!Imn& «*», bestridande af hyresafgiften för ålen
9 Y 5, f''8 , ”r omformalda lokal anvisat ett belopp af 4,000 kronor

Maj:‘ 1907 disponera

Såsom bidrag till bestridande under åren 1909 och 1910 af utgitterna
till ifrågavarande permanenta utställning begäres nu ett extra

aas a? ,r ar 1910 å 6,060 kronor, med rätt för Eders Kungl. Mai-t
att dura! under innevarande år disponera 3,000 kronor.

Då Ökningen i föreningens utgifter äro förorsakade dels afen
undra Bistå aren i betydlig grad utvidgad verksamhet, dels ock af liöore
hyra för forenmgens utställningslokal, har Riksdagen såsom bidrag till
bestridande af kostnaderna under åren 1909 och 1910 för den af? föreningen
för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta utställningen
ftSäi ATn mgaf mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat
Kuni M + arSm c* ¥0PP af 6’00° kronor’ med rätt för Eders
3 000 kronor ^ Under mnevarande ar disponera hälften, eller

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

53

Det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel.

40 :o) På grund af Eders Kungl. Maj ds därom gjorda framställning
liar lliksdagen i likhet med livad för innevarande är ägt rum, såsom
bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel på extra stat för år
1910 anvisat ett belopp af 750 kronor.

Stockholm den 22 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad.

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Bil.

Ordinarie anslagen under * I

Finans :

Departementschefen...........................................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli............................................................................

I Kammarkollegium..........................................................................................................

i Statskontoret.....................................................................................................................

I Stämpelomkostnader, förslagsanslag ...........................................................................................

i Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsanslag....................................................

Kontrollstyrelsen .....................................................................................................................

! Mynt- och justeringsverket...............................................................................................................

Kammarrätten ...........................................................................................................................

öfverintendentsämbetet ............................................................................................................

Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt utgå ................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag................................................................

: Kommerskollegium ...........................................................................................................................

! Bergsstaten ............................................................................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån....................................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ....................................................................................................

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar........................................

» officiella statistiska trycket ................................................................................................

» en statistisk tidskrift ...........................................................................................................

» utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ........................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 7

55

Litt. A.

riksstatens Sjunde hufvudtitel.

departementet.

28,400: —

1,500

20,000

17,300

1,400

1,000

Anvisning i
kontant.

(Indelning och
; därmed jämj
förlig anvisning
pä
forslag.

j Friheter.

i

Kronor.

ö.1 Kronor, ö.

17.000

55.100

123,400
144,700

390.000 —

340.000
34,200!—
30,650:—

256,500

45.100

4,369,400
2,900,000!

94,400;-

33.000

41,200:—[ 69,600 -

Transport 8,903,050 -

Samma.

Kronor. ö. i

i

17,000:—

55.100 —
123,400’—
144,700—

390,000 —
340,0001—

34,200 —
30,650; -256,500; — i

45.100 —

4,369,400 —|

2,900,000 —

94,400 —

33,000 — j

69,600 —;
8,903,050j—

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna .............................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket........................................................

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag...

Byggnader och reparationer, reservationsanslag .......................................

Städers friheter, förslagsanslag .......................................................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag.....................................................

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag .............................................................

Till biträde inom finansdepartementet vid beredning af ärenden rörande bankväsendet m m

Kestitutioner, förslagsanslag ..................................................

Alderstillägg, förslagsanslag ................................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag .

Extra utgifter, reservationsanslag ..........................................

Kungl. Operan

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

57

i Anvisning i
kontant.

Indelning och
därmed järn- J
förlig anvisning
pti
förslag.

Friheter.

Kronor.

Summa.

ö. Kronor, ö.

I !

Kronor.

Transport 8,903,050—---j 8,903,050

förslagsanslag, högst

98,500:-

11,500-

8,700-

50,000-

300,000-

44,670-

10,000''-

1,100,000-

4,000''-

300,000''

55,000.-

50.000-

100,020-

32,000|-

60.000-

30

96.500

11.500
8,700

50.000
300,000

44,700

10.000
1,100,000

4,000

300,000

55.000

50.000

100,020

32.000

60.000

Summa 11,127,440;—|

30—! 11,127,470-

Bih. Ull Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft.

8

58

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Kronor.

ö.

Finansdepartementet.

Statskontoret:

Till ersättning för af statskontoret gjorda förskott. .

I * förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret

283,584: —
7,000: —

290,534

Tullverket:

Till uppehållande på förordnande under år 1910 af en notarietjänst
a generaltullstyrelsens kanslibyrå äfvensom af två revisorstjänster

och en aktuarietjänst å styrelsens revisionsbyrå .... 12,000:_

» förstärkning af arbetskrafterna i generaltullstyrelsens

kameralbyrå........................... o Pqq.

» bestridande af kostnader för generaltullstyrelsens
tullbehandlings- och upplysningsbyrå, att af tull-medlen direkt utgå...................................... 24 500-

38,500

Öfver i ntendentsämbetet:

Till uppförande af ett nytt landsstatshus i Härnösand
» uppförande af ny bostad åt landshöfdingen i Blekinge
län m. m...........................

75,000: —

•

1 nn nno.

» uppförande och inredande af tillbyggnad till läns-residensbyggnaden i Östersund m. m.................

25,200: —

200,200

I

>

Kom m erskollegium:

;

Till bestridande af kostnader för handläggning hos kom-merskollegium af ärenden rörande svenska fartygs
registrering ..........................

9,700: —

Transport

9,700: — j

529,234''

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

59

Kronor. 0.

Transport 9,700: — 529,234! —

Till beredande af arfvode åt ett sjötekniskt biträde hos

kommerskollegium ......................................................3,000: j

j » förstärkning af arbetskrafterna å kommerskoll egii

afdelning för näringsstatistik ................................... 19,760

» arbetsstatistiska undersökningar ................................ 38,900

» arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium 800

72,160-

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andra lärare vid samma skola........ 4,800:

» till personlig löneförbättring för föreståndaren och
förste läraren vid väfskolan i Borås A. Krebs samt
för andre läraren därstädes S. H. von Schedvin .... 750:

Till uppehållande af föreningens för svensk hemslöjd

verksamhet under år 1910 ..........................................15,000:

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens
i Stockholm handelsskola, Frans
Schartaus praktiska handelsinstitut samt Malmö

högre handelsinstitut.................................................... 42,000:

» upprätthållande och underhållande af en handelshögskola
i Stockholm ........................................................ 30,000

» exportstipendier, reservationsanslag............................ 20.000

» handelsstipendier...................................v....................... 20,000

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet
under år 1909 ....................................... 18,300:

Till understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för

uppehållande under åren 1906—1910 af regelbunden
ångfartygsförbindelse mellan Sverige och La Plata länderna

............................ 90,000: j

Tilläggsunderstöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för
uppehållande under åren 1908—1910 af ångfartygsförbindelse
mellan Sverige och La Plata-länderna 25,000: - -Till understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska
kompaniet för uppehållande af regelbunden angbåtsförbindelse
mellan Sverige och Ostasien, högst .... 370,000: — !

Transport! 1

20,550

615,300!-

,237,244

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Kronor. ! S. !

Transport

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ........................

1,237,244!

23.000

Diverse anslag:

Till brandförsäkring af operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad i Stockholm.................................... 62,036: -

* beredande af extra lönetillägg åt en del tjänstemän
och betjänte i finansdepartementet samt därtill

hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag ........ 65,000:_i

Bidrag till bestridande af kostnaderna under åren 1909
och 1910 för den af föreningen för arbetarskydd i
Stockholm anordnade permanenta utställningen af
skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet 6,000: —

» till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel ............ 750:_

Fabriksinspektionen;

Till anordnande af fabriksinspektion.............................................. 57 000 —

Sjömanshusen:

Till ersättning åt sjömanshusen.............................................. 3q qqq

Statistiska centralbyrån:

Till arfvode åt en extra ordinarie tjänsteman i statistiska

centralbyrån........................................................ 3 qqq.

» förstärkning af de till arfvoden åt tillfäiiiga ’biträden
i statistiska centralbyrån m. m. anslagna medel 14,000: —

» inbindning af böcker i statistiska centralbyråns

blbll0tek ........................................................................ 3,000: -

20,000,

133,786 —

Summa 1.501,030

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.