Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

5

JT:o 40.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 mars 1909.
— — — — Andra Kammaren — 16 — 1909.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.
Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning i
fråga om anslag till en processkommission äfvensom en
i anledning af de äskade anslagen till nya lagberedningen
och processkommissionen väckt motion.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 3.)

Till Konungen.

Uti punkten 10 under andra hufvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen

att till bestridande af kostnaderna för en processkommission, afsedd
att verkställa omarbetning af rättegångsbalken och därtill hörande författningar,
på extra stat för år 1910 bevilja 50,000 kronor.

I sammanhang med berörda förslag har Riksdagen till pröfning förehaft
en i anledning af de äskade anslagen till nya lagberedningen och
processkommissionen väckt motion.

Riksdagen kan ej annat än instämma uti den i statsrådsprotokollet
uttalade uppfattning, att för vinnande af ökad säkerhet och snabbhet i
rättsskipningen en genomgripande reform af vårt rättegångsväsen är af behofvet
högeligen påkallad. Likaledes delar Riksdagen föredragande departe -

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

mentschefens uppfattning, att, med föranledande af frågans vidd och grannlaga
beskaffenhet samt den mångfald spörsmål som den innefattar, uppdraget
att förbereda detta lagstiftningsarbete icke torde kunna lämnas åt
en institution af mindre styrka än den redan inrättade nya lagberedningen.

Den omständigheten, att revision af jordabalken pågår och revision
af allmänna strafflagen lärer vara omedelbart förestående, samt att dels
en mångfald kommittéer för närvarande syssla med omfattande lagstiftningsarbeten
pa skilda områden, dels ock vidlyftiga förslag, hvilka ännu
ej blifvit till lag upphöjda, föreligga utarbetade, kan visserligen föranleda
tvekan, huruvida tidpunkten redan nu är inne att jämväl gripa sig an
med den ifrågasatta processreformen. Men med hänsyn till sagda reforms
stora vikt torde dock denna betänklighet böra vika.

_ En annan fråga är däremot, huruvida, på sätt i propositionen föreslagits,
en särskild ny stor lagkommission (processkommissionen) bör i och
för omarbetning af rättegångsbalken med tillhörande författningar tillsättas
utöfver den redan befintliga. Häremot kunna enligt Riksdagens förmenande
åtskilliga vägande skäl anföras.

Det torde sålunda kunna ifrågasättas, huruvida samtidigt därmed att
en mängd fackmän äro sysselsätta med de ofvan antydda omfattande
kommittéarbetena samt flera nya justitierådsämbeten skola tillsättas och
en regeringsrätt inrättas, man jämväl skall kunna sides om lagberedningen
anordna en ny lagkommission af enahanda omfattning och till densamma
förvärfva personer med den framstående juridiska utbildning och öfriga
personliga förutsättningar, som kräfvas för framgångsrikt bedrifvande af
ifrågavarande maktpåliggande lagstiftningsarbete.

Äfven under förutsättning att personfrågan skulle kunna lösas, lärer
det dock kunna medföra betydande olägenheter att samtidigt undandraga
lagskipningen och statsförvaltningen ett alltför stort antal af de bästa
arbetskrafterna.

Ett alltför forceradt lagstiftningsarbete i stort på en gång inom den
allmänna rättens område kan jämväl ur andra synpunkter vara äfventyrligt.
Det är fara värdt, att vederbörande myndigheter och den intresserade allmänna
meningen icke skola kunna smälta det stora materialet och åt de
mångskiftande frågorna ägna den uppmärksamhet, som utgör en förutsättning
för fruktbara resultat.

I dessa tider, då statsinkomsterna äro hårdt anlitade, torde icke heller
böra alldeles förbises de ganska afsevärdt ökade kostnader för lagarbetet,
som skulle föranledas af processkommissionens inrättande.

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

Har man emellertid den uppfattning, att en processreform inom den
närmaste tiden bör komma till stånd, men hyser å andra sidan betänkligheter
mot den ifrågasatta processkommissionens inrättande, så torde frågan
enligt Riksdagens förmenande lämpligen böra lösas så, att det föreslagna
lagstiftningsarbetet uppdrages åt lagberedningen, en anordning, som, enligt
hvad af statsverkspropositionen framgår, äfven varit föremål för Eders
Kungl. Majrts öfvervägande och jämväl tidigare ifrågasatts såsom en tänkbar
eventualitet.

Det må väl vara sant, att lagberedningen vid sitt instiftande till en
början erhöll i uppdrag att utarbeta sådana lagförslag, som omfatta större
afdelningar af civillagstiftningen, samt att Eders Kungl. Maj:t, enligt hvad
under remissdebatten upplystes, redan den 14 nästlidne januari ansett sig
böra uppdraga åt lagberedningen att, sedan den enligt beräkning inom
detta års utgång afslutat behandlingen af jordabalken, företaga omarbetning
af giftermålsbalken med tillhörande författningar jämte de delar af
ärfdabalken, som kunna böra i samband därmed behandlas, likasom ock
att Riksdagen under senare åren påkallat revision af lagstiltningen inom
vissa delar af sistnämnda områden af civillagstiftningen.

Härvid må dock erinras, att den fråga icke lärer varit för lagberedningen
främmande, att reformen af familjerätten, så trängande den än vore,
till äfventyra borde, låt vara sedan vissa partiella förbättringar i angifna
hänseenden på detta lagstiftningsområde först vidtagits, få träda tillbaka
för processreformen såsom varande den mest trängande, samt att rättegångsordningens
reformerande kunde uppdragas åt lagberedningen.

Eders Kungl. Maj:ts här ofvan angifna, åt lagberedningen nyligen
lämnade uppdrag, hvars påbörjande i allt fall ej kan ifrågakomma förrän
tidigast fram emot slutet af innevarande år, och som meddelats, innan ännu
strafflagsreformen varit planlagd samt gifvetvis under förutsättning af bifall
till nu föreliggande proposition, lärer väl vid inträffade förändrade förhållanden
kunna ändras samt sålunda ej lägga hinder i vägen för den nu
föreliggande frågans lösning i ofvan angifna riktning.

Åt’ dessa skäl har Riksdagen funnit sig icke böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, hvilket Riksdagen härigenom får hos Eders
Kungl. Maj:t anmäla.

Stockholm den 16 mars 1909.

Med undersåtlig vördnad.