Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
1
N:o 249-
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 maj 1909.
— — — — Andra Kammaren den 21 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående statsunderstöd till kommunala och
enskilda läroanstalter, äfvensom i anledning af väckta motioner
om ändring af gällande bestämmelser angående anslag
till högre folkskolor.
(Riksdagens Särskilda Utskotts (Nio 2) Utlåtande N:o 4 och Memorial Nio 5.)
Till Konungen.
I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 81) af den 12 februari
1909 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt
statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för samma dag, återkallat den
i 1909 års statsverksproposition å ordinarie stat gjorda framställning beträffande
uppförande å riksstatens åttonde hufvudtitel af ett anslag med rubrik:
kommunala och enskilda läroanstalter, föreslagit Riksdagen att dels med
uteslutande ur riksstaten af det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till understöd åt enskilda läroverk, högst 60,000 kronor, och
det° under samma hufvudtitel upptagna anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom, 380,000 kronor, å nämnda hufvudtitel under rubrik: kommunala
och enskilda läroanstalter uppföra ej mindre
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 72 Raft. (N:o 249.)
1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
ett anslag med titel: kommunala mellanskof å 85,000 kronor,
ett anslag med titel: högre flickskolor å 375,000 kronor,
ett anslag med titel: enskilda läroverk å 120,000 kronor och
ett anslag med titel: enskilda lärarinneseminarier å 20,000 kronor,
dessa fyra anslag utgörande ett gemensamt reservationsanslag, än äfven
ett förslagsanslag med titel: lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
kommunala och enskilda läroanstalter å 190,000 kronor;
dels godkänna följande grunder och villkor för tilldelande af understöd
från:
A. Anslaget till kommunala mellanskolor.
1. Af anslaget till kommunala mellanskolor må understöd kunna
utgå ej mindre till samskolor, som under år 1909 åtnjutit understöd från
anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, än äfven till skolor, som
utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna
förutsätta det kunskapsmått, som inhämtas i högsta årskursen
af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans typ Litt. A.
2. På den ort, där skolan är upprättad, skall finnas folkskola anordnad
enligt gällande normalplans typ Litt. A.
3. Skolan skall omfatta minst tre årsklasser utöfver den egentliga
folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal
sammanlagdt minst 18 lärjungar.
4. Hvarje arsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.
5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig
lärare med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall
finnas minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring. Har kommun endast
en kommunal mellanskof, skall denna vara afsedd för såväl gossar
som flickor.
6. Undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor om året,
påsk- och^ pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.
7. Kommunen skall anslå de medel, som utöfver skolans öfriga inkomster
erfordras, för att skolan under den tid, för hvilken statsunderstöd
sökes, skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler och erforderlig
undervisningsmateriell samt kunna aflöna de vid skolan anställda
lärarinnor enligt de i sådant afseende stadgade grunder, hvarjämte kommunen
skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de grunder,
som framdeles må varda stadgade.
8. Därest terminsafgifter upptagas af lärjungarna, skall frågan om
Riksdagens Skrifvelse N:o 249. **
befrielse från eller nedsättning i sådana afgifter handläggas af en nämnd,
bestående af skolans inspektor och föreståndare eller föreståndarinna samt
en af kommunalstyrelsen utsedd ledamot, och skall härvid iakttagas, att
terminsafgifter ej må uttagas af medellösa lärjungar från kommunen.
9. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
10. Statsunderstödet till kommunala mellanskolor må kunna utgå,
därest skolan omfattar tre årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med
höo-st 3,600 kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med
hö°st 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, niå kunna
erhålla ett särskildt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande
600 kronor, allt för år räknadt.
11. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till
högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor
ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor
Kun°d. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd tran
anslaget till kommunala mellanskolor, dock under förutsättning att kommunen
eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag,
hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.
B. Anslaget till högre flickskolor.
1. Åt anslaget till högre flickskolor må understöd kunna utgå till
flickskola, som har till ändamål att utöfver omfånget för folkskolans
verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning och som fyller ett a
orten verkligen förefintligt bildningsbehof.
2. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den . egentliga
folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal
sammanlagdt minst 24 lärjungar.
3. Undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor om aret,
påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.
4. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler
och erforderlig undervisningsmateriell; dess undervisning skall vara
ändamålsenligt anordnad, och de vid skolan anställda lärarinnor skola a
lönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.
5. Kommunen eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande
lämna'' ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som det från anslaget till högre flickskolor utgående understödet,
4 Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
samt dessutom tillhandahålla föreståndaren eller föreståndarinnan bostad
bestående af minst. tre rum och kök, eller motsvarande hyresersättning
äfvensom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas ålder stilla o-g
med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter, så ock
till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles må varda
stadgade.
,6, Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter skola medgifvas
till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.
7. Statsunderstöd till högre flickskola må kunna utgå, därest skolan
omfattar fyra årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med högst 4 400
kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med höo-st 5*200
kronor,, hvarjemte skolan må kunna erhålla ett särskildt understöd till
undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 1,000 kronor.
År skolan förbunden med gymnasium, må understödet kunna ökas,
dock ej med högre .belopp än 2,000 kronor, under förutsättning
a) att gymnasiet omfattar minst tre årsklasser, samt att antalet lärjungar
i gymnasiets tre högsta årsklasser under de senaste tre åren uppgått
i medeltal till sammanlagdt minst 18,
b) att föreståndaren eller föreståndarinnan erhållit rätt att vid läroanstalten
anställa studentexamen, samt
c) att kommunen eller enskilda donatorer till gymnasiets uppehållande
lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som statsunderstödet, samt bidraga till de å gymnasiet anställda
!ärn.ri,ni!0r1nas ^lderstillägg och pensionering, på sätt här ofvan i afseende
a flickskolan i öfrigt blifvit stadgadt.
8. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
9. Flickskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till
högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor
ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor
Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd
från anslaget till högre flickskolor, dock under förutsättning att kommunen
eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidra o-,
hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.
C. Anslaget till enskilda läroverk.
1. Af anslaget till enskilda läroverk må understöd kunna utgå till
enskildt läroverk, som ej är berättigadt till understöd från något af öfriga
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
i reservationsanslaget till kommunala och enskilda läroanstalter ingående
särskilda anslag, men som genom en framgångsrik och för det allmänna
gagnelig verksamhet på uppfostrans och undervisningens område gör sig
förtjänt af understöd från statens sida.
2. Läroverket skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler
och erforderlig undervisningsmateriell; dess undervisning skall vara
ändamålsenligt anordnad, och de vid läroverket anställda lärarinnor skola
aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder. Därjämte skall läroverket
bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles
må varda stadgade.
3. Läroverket skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk samt vara underkastadt den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
4. Statsunderstöd till enskildt läroverk må kunna utgå för det skolstadium,
som i afseende på undervisningens mål motsvarar realskolan, med
högst 9,000 kronor och för det skolstadium, som i nämnda afseende motsvarar
gymnasiet, med högst 6,000 kronor, dock att understödet till läroverk,
som i större omfattning anlitar manliga lärarkrafter, må kunna ökas
för hvardera stadiet med högst 2,000 kronor.
D. Anslaget till enskilda lärarinneseminarier.
1. Af anslaget till enskilda lärarinneseminarier må understöd kunna
utgå till enskildt seminarium, som har till ändamål att utbilda lärarinnor
för undervisningen vid högre flickskolor och annan därmed jämnställd
undervisning.
2. Seminariet skall omfatta minst två årsklasser och i afseende på
in trädesfor dringarna förutsätta minst det kunskapsmått, högre flickskola,
som är berättigad till statsunderstöd, afser att bibringa.
3. De vid seminariet anställda lärarinnorna skola aflönas enligt de i
sådant afseende stadgade grunder.
4. Seminariet skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de
grunder, som framdeles må varda stadgade.
5. Seminariet skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk samt vara underkastadt den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
6. Statsunderstöd till enskildt lärarinneseminarium må kunna utgå
med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
E. Anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommunala
och enskilda läroanstalter.
Af anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommunala
och enskilda läroanstalter skola till hvarje läroanstalt, som åtnjuter
understöd från något af de i reservationsanslaget till kommunala och enskilda
läroanstalter ingående särskilda anslag, under den tid statsunderstöd
åtnjutes, utgå följande bidrag, för läsår räknadt:
1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som är berättigad till en
aflöning af minst 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i 2:dra och 2,000
kronor i 3:dje lönegraden, samt
2) två tredjedelar af de ålderstillägg, som enligt här nedan stadgade
grunder tillförsäkras föreståndarinnor och lärarinnor;
dels ock godkänna följande grunder för lärarinnepersonalens aflöning vid
statsunderstödda kommunala och enskilda läroanstalter, med rätt för Kungl.
Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa
grunder må finnas erforderliga:
1. Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från något af de i reservationsanslaget
till kommunala och enskilda läroanstalter ingående särskilda
anslag, skola föreståndarinnorna och lärarinnorna åtnjuta aflöning till minst
följande belopp, för läsår räknadt:
a) föreståndarinna: 2,000 kronor i lista och 2,300 kronor i 2:a lönegraden
samt därjämte bostad, bestående af minst tre rum och kök, eller
motsvarande hyresersättning;
b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest hon aflagt de prof
som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt
läroverk, 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e
lönegraden, eljest 1,200 kronor i lista, 1,500 kronor i 2:a, 1,800 kronor i
3:e och 2,000 kronor i 4:e lönegraden;
c) timlärarinna i läroämne: 60 kronor för hvarje veckotimme;
d) öfningslärarinna: 60 kronor för hvarje veckotimmes undervisning
i välskrifning, teckning, musik och gymnastik samt 50 kronor för hvarje
veckotimmes undervisning i handarbete, hvarjämte lärarinna med minst 6
veckotimmars undervisning i ett eller flera af dessa öfningsämnen äger
åtnjuta ålderstillägg, beräknadt efter veckotimme, af 10 kronor i 2:a och
20 kronor i 3:e lönegraden.
Därest bestämmelser angående skyldighet för lärarinna att lämna
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
bidrag till sin egen pensionering framdeles varda utfärdade, må från de
här stadgade aflöningarna afdragas ett belopp, motsvarande nämnda bidrag.
Den tjänstgöring, som här afses, skall vara förlagd till klasserna öfver
de förberedande, dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna
fullgöra intill en tredjedel däraf i de förberedande klasserna.
Med full tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning,
som åligger ämneslärarinna vid allmänt läroverk.
Aflöning för lärarinna, som tillträdt sin tjänst före utgången af år
1909, må ej understiga hvad hon skulle hafva rätt att uppbära, därest
de under år 1909 gällande bestämmelser fortfarande ägde giltighet.
2) I afseende på uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas:
att rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i högre lönegrad tillkommer
ämneslärarinna, som aflagt de prof, hvilka erfordras för behörighet
till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk eller folkskola,
eller som genomgått af Kungl. Maj:t för ändamålet godkändt enskildt
lärarinneseminarium, samt öfningslärarinna, som genomgått teckningslärarkurs
vid tekniska skolan i Stockholm eller musiklärarkurs vid musikkonservatorium
eller gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet eller
af Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd lärarinnekurs i handarbete, dock
att lärarinna, som på annat sätt än här sägs förvärfvat sig motsvarande
utbildning för sitt kall, må af Kungl. Maj:t kunna tilläggas ifrågavarande
förmån;
att lärarinna må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig
tjänstgöring, som, efter det rätt till lönetursberäkning förvärfvats, blifvit
fullgjord vid under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
ställd läroanstalt, vid folkskoleseminarium eller vid folkskola, därest tjänstgöringen
varit förlagd till det stadium och haft den omfattning, som
här ofvan stadgats som villkor för åtnjutande af aflöning i högre lönegrad;
att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;
att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad pröfvas af öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk; samt
att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad angående läroverksadjunkters
uppflyttning i högre lönegrad är stadgadt.
Lärarinna äger att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig
tjänstgöring, fullgjord före den 1 januari 1910 vid allmänt läroverk, folkskoleseminarium
eller folkskola, äfvensom vid enskild skola, som stått
under af Kungl. Maj:t förordnad inspektion eller som vid den tid, tjänstgöringen
ägt rum, enligt då gällande bestämmelser skulle hafva varit berättigad
till statsunderstöd, därest ansökan därom gjorts.
Lärarinna, som vunnit anställning vid statsunderstödd kommunal eller
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
enskild läroanstalt före den 1 april 1909, må, ändock att hon ej fullgjort
de prof, som här ofvan stadgats som villkor för rätt till lönetursberäkning,
likväl komma i åtnjutande af denna förmån, sedan hon under 10 lästerminer
bestridt tjänstgöring af den art, som berättigar till åtnjutande af aflöning
i högre lönegrad.
I sammanhang med dessa förslag har Riksdagen förehaft till behandling
några inom Riksdagen väckta motioner i ämnen, som stå i samband
därmed.
De ändringar och uttalanden, hvartill granskningen af dessa förslag
och motioner gifvit anledning och Riksdagens med anledning af desamma
fattade beslut får Riksdagen härmed för Eders Kungl. Maj:t anmäla.
I. Anslagen till enskilda läroanstalter.
Förevarande proposition är närmast föranledd af Riksdagens i skrifvelse
af den 31 maj 1907 gjorda anhållan, att Eders Kungl. Maj:t måtte
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga gemensam plan för fördelningen
och användningen af de nu utgående anslagen till enskilda läroanstalter.
AnddntTg IT Mot den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna uppdelningen af anslagen
utur. efter de läroverksformer, som de skola tillgodose, har af en del motionärer
gjorts gällande, att mellanskolor, som ägas af kommun, icke borde vara
delaktiga i samma anslag som enskilda mellanskolor utan erhålla sitt särskilda
anslag, skildt från de enskilda läroanstalternas reservationsanslag.
Därjämte ha samma motionärer yrkat, att titeln »enskilda läroverk» borde
utbytas mot »högre goss- och samskolor» och rubriken för alla dessa anslag
blifva »enskilda läroanstalter».
Riksdagen har biträdt dessa förslag i afseende på de kommunala mellanskolornas
afskiljande och titlarna för anslagen till de öfriga skolorna.
I sammanhang härmed har anslaget till mellanskolorna nedsatts till
60,000 kronor. I fråga om öfriga af Eders Kungl. Maj:t äskade anslag
har Riksdagen ej haft något att erinra.
Den omständigheten, att dessa anslag uppföras under rubriken »enskilda
läroanstalter» må dock icke utgöra hinder för att understöd ur desamma
må beviljas en skola, som är icke enskild utan kommunal. Dock
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
skall mellanskof, som äges af kommun, erhålla understöd ur särskilt
De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för statsunderstödets
beräkning och villkoren för dess åtnjutande synas Riksdagen, sedan nedan
angifna ändringar vidtagits, innebära en lycklig lösning af frågan. Därigenom
att understödet uppdelats i ett bidrag till skolan själf och ett bidrag
till lärarinnornas lönetillägg, kan en väsentlig förbättring af skolornas
ekonomi vinnas, på samma gång som lärarinnorna få en mera
tryggad ställning. Att löneregleringen tillförsäkrar större löneförmåner
åt C(len lärarinna, som har viss formell kompetens, innebär en. garanti
för lärarinnekårens vederbörliga utbildning. Lösningen af lärarinnornas
pensionsfråga har förberedts därigenom, att bland villkoren intagits vissa
bestämmelser angående kommuns (eller enskilda donatorers), skolas och
lärarinnas skyldighet att bidraga till lärarinnas pensionering. Hvad de
manliga lärarna beträffar, har Riksdagen, som i likhet med departementschefen
anser, att frågan om bestämmande af deras löner och kompetens
bör anstå, godkänt Eders Kungl. Maj:ts förslag, att understödet till högre
goss-skola eller högre samskola, som i större omfattning anlitar manliga
lärarekrafter, må kunna ökas.
De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna om aflöning MjZfZTlfielärarinnorna
vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna hafva af Riks- ning af lärårdagen
godkänts med nedan angifna ändringar.
Mom. 1 a). Orden »bestående af tre rum och kök» utgå, enär Riksdagen
icke funnit sig kunna godkänna Eders Kungl. Maj:ts förslag, att
det skall åligga kommunen eller enskilda donatorer att tillhandahålla sådan
bostad.
Mom. 1 d). Vid många skolor är gymnastikundervisningen så ordnad,
att gymnastiklärarinnan icke har 6 veckotimmars undervisning och
sålunda enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag icke skulle vara berättigad
till ålderstillägg. Med anledning häraf har Riksdagen beslutat, att sådan
förmån må tillkomma gymnastiklärarinna, som har minst 4 veckotimmars
tjänstgöring.
För tydlighetens skull bör det utsättas, att den tjänstgöring, som
löneregleringsbestämmelserna afse, må vara förlagd äfven till med skolan
förbundet lärarinneseminarium.
Mom. 2). För uppflyttning i högre lönegrad må lärarinna tillgodoräkna
sig jämväl tjänstgöring vid småskoleseminarium och högre folkskola.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 72 Haft
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
Bestämmelterna
i fråga
om anslaget till
till lönetillägg^*^
åt lärarinnor
I de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna om anslaget
lönetillägg åt lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
a. tarannnor „ Riksdagen endast gjort en redaktionell ändring i mom. 1), bev,
d itåt,under-stämde däri, att orden »ämneslärarinna, som är berättigad till en aflöning
läroanstalter. ^ minst 1 400 kronor i l:a, 1,700 kronor i 2:a, 2,000 ”kronor i 3:e löne?
graden» utbytts mot »ämneslärarinna med full tjänstgöring, som förvärfvat
behörighet för ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk».
Jnfr/rL, Förutom en del redaktionella ändringar, som äro en följd af att de
om anslaget kommunala mellanskolorna uteslutits från delaktighet i anslaget till enskilda
meiiZtoit. “ellanskolor har Riksdagen beslutat följande ändringar och°tillägg i de af
leders ivungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna rörande detta anslag, hvilka
i öfngt godkänts.
Mom. 1. Enär uppkomsten af enskild mellanskof, som konkurrerar
med allmänt läroverk eller statsunderstödd mellanskof å samma ort, icke
bör uppmuntras, när ej de sistnämdas klasser äro fyllda, har ett andra
stycke tillagts af följande lydelse: Enskild mellanskof å ort, där allmänt
läroverk eller statsunderstödd mellanskof finnes, må erhålla understöd
endast om lärjungeantalet i motsvarande klasser af allmänt läroverk respektive
i redan befintlig statsunderstödd mellanskof under de senaste tre
åren uppgått i medeltal till 100.
Mom. 2. En mellanskof bör icke mottaga andra lärjungar än sådana,
som visat sig innehafva de kunskaper, hvilka meddelas i folkskola, anordnad
enligt gällande normalplans typ. litt. A. Däremot anser Riksdagen det
icke nödvändigt, att folkskolan på platsen skall vara just af denna typ, då
det nämnda bildningsmåttet kan inhämtas äfven i andra skolformer. Momentet
har för den skull omformulerats.
Mom 3. Det är uppenbarligen af stor vikt, att examen aflagd vid mellanskof
n är fullt likvärdig med realskoleexamen. Med nu gällande fordring i
denna examen torde, mellanskolan icke kunna medhinna realskolans kurser på
tre år, utan att lärjungarna utsättas för faran af att öfveransträngas. På
grund häraf har årsklassernas antal bestämts till minst 4 i stället för ”minst 3.
Minimiantalet lärjungar har höjts från 18 till 32. Är lärjungarnas
antal mindre, synes skål ej föreligga för statsunderstöds beviljande.
Er mom. 5 har sista punkten uteslutits: »Har kommun--flickor».
Mom. 6. Riksdagen anser, att mellanskof ns läsår måste vara lika
långt som realskolans.
Mom. 7 har uppdelats i två moment af samma lydelse som motsvarande
moment angående de högre flickskolorna.
Mom. 8 (mom. 9 i de af Riksdagen antagna bestämmelserna) har formulerats
i likhet med motsvarande moment angående de högre flickskolorna.
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
I mom. 10 (inom. 11 i de af Riksdagen antagna bestämmelserna) ha
orden »därest skolan---klasser» utgått.
I mom. 11 (inom. 12 i de af Riksdagen antagna bestämmelserna) ha
orden »de här stadgade villkor» utbytts mot »de i punkterna 2—10 stadgade
villkor».
De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna i fråga om anslaget Benämmdtill
högre flickskolor ha af Riksdagen godkänts med följande ändringar. >er™ anlag*"
I mom. 2 har lärjungeantalets minimum, med hänsyn till flickskolor-^ högre flicknas
nuvarande utveckling, satts till 32 i stället för 24.
Men Riksdagen vill betona, att äfven detta tal är alldeles för lågt,
då fråga är om skola, som konkurrerar med annan flickskola på
samma ort. Utskottet vill understryka hvad i statsrådsprotokollet yttras
därom, att man icke bör genom beviljande af statsunderstöd »främja
uppkomsten å samma ort af mindre, med hvarandra konkurrerande
skolor. Ty ju mindre en skola är, desto sämre är i regel dess ekonomiska
ställning och desto sämre dess undervisning. En alltför
stor frikostighet från statens sida kan motverka det syfte,. man vill
vinna, och medföra en sänkning af den högre kvinnobildningen. Då
redan nu konkurrensen mellan flickskolor å en eller annan ort är sa stor,
att den knappast kan kallas sund, bör det vid tillämpningen af de
förordade bestämmelserna tillses, att ingen ny skola erhåller statsunderstöd,
med mindre en noggrann utredning gifvit vid handen, att den
verkligen fyller ett förefintligt bildningsbehof. Anslaget till högre
flickskolor får icke betraktas som ett förslagsanslag, hvari hvarje skola,
som uppfyller de stadgade minimifordringarna, skulle äga delaktighet.»
I mom. 4 ha orden »dess undervisning skall vara ändamålsenligt anordnad»
uteslutits såsom innebärande en själfklar fordran.
I mom. 5 och 7 c) har den bestämda formen »kommunen» utbytts
mot den obestämda »kommun», hvarigenom formuleringen blir lika med
den i nu gällande bestämmelser använda. Riksdagen vill framhålla, att
framdeles som hittills bidrag af landsting må räknas som kompensation
till statsbidrag.
Därjämte ha i mom. 5 uteslutits orden »samt dessutom tillhandahålla
föreståndaren eller föreståndarinnan bostad, bestående af minst tre rum
o''eh kök, eller motsvarande hyresersättning». Skyldighet att tillhandahålla
sådan bostad skulle nämligen kunna blifva alltför betungande för kommun.
Enär statsunderstödet ej bör gifvas så, att det lockar till upprättande
å samma ort af oflera gj^mnasier, än behofvet kräfver, har i mom. 7 ett
stycke tillagts: Å samma ort må statsunderstöd ej tilldelas flera högre
flickskolor för med dem förbundna gymnasier, utan att i samtliga dessa
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
gymnasier de tre högsta klasserna under de senaste tre åren varit i lämplig
grad fyllda.
Bi‘friTlom Såsom ofvan nämnts, har Riksdagen beslutat, att den af Eders Kungl.
''antagit °tui Maj:t föreslagna anslagstiteln »enskilda läroverk» skall utbytas mot »högre
hral3Z7o:ChgOSS- °ch samskolor». På grund häraf har mom. 1 af de särskilda bestämmelserna
i fråga om anslaget till ifrågavarande skolor måst omformuleras,
och har åt nämnda moment gifvits följande lydelse: Af anslaget
till högre goss- och samskolor må understöd kunna utgå till sådana skolor
af nämnda slag, hvilka genom värdefulla pedagogiska försök eller eljest
genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans och undervisningens område
befinnas kunna i särskild grad gagna skolväsendet i det hela.
I denna bestämmelse framhålles dessa skolors betydelse som försöksskolor,
dock icke på sådant sätt, att anställande af pedagogiska försök
uppställes som oeftergifligt villkor för åtnjutande af statsunderstöd.
I mom. 2, som uppdelats på två moment, hafva orden »dess undervisning
skall vara ändamålsenligt anordnad» såsom innebärande en själfklar
fordran uteslutits.
I det statsrådsprotokoll, som bifogats propositionen, framhåller departementschefen,
att ett anslag fortfarande som hittills bör stå till Kungl.
Maj:ts förfogande för understödjande af skolor, hvilka icke understödjas
af kommun och just därför mer än andra äro ägnade att tjänstgöra
som försöksskolor.
Riksdagen gillar detta, men vill framhålla, att om än det i allmänhet
är riktigt att en skola mister något af sin frihet, då den får understöd
af kommun, så kan dock en skola vara förtjänt af understöd ur detta
anslag, ehuru den har sådan betydelse för sin kommun, att äfven denna
bidrager till densamma. I sådant fall får skolans ställning till kommun
icke utgöra ett hinder för att den må få understöd. Å andra sidan vill
Riksdagen uttala, att Kungl. Maj:t, ehuru stadgande därom icke upptagits
bland bestämmelserna, bör fordra bidrag till skolan af kommun eller enskilda
i de fall, där det är tydligt, att skolans uppehållande är ett verkligt
intresse för den ort, där den finns.
bedutdi9frå a Med anle(Jning af Eders Kungl. Maj:ts proposition och i ärendet
‘om ans lag 1 en väckta motioner har sålunda Riksdagen beslutat
till enskilda
dels att å riksstatens åttonde hufvudtitel under rubrik: enskilda läroanstalter
uppföra ej mindre
ett anslag med titel: enskilda mellanskolor å 60,000 kronor,
ett anslag med titel: högre flickskolor å 375,000 kronor,
Riksdagens Skrifvelse N:o 249. i**
ett anslag med titel: högre goss- och samskolor å 120,000 kronor,
ett anslag med titel: enskilda lärarinneseminarier å 20,000 kronor,
dessa fyra anslag utgörande ett gemensamt reservationsanslag, än äfven
ett förslagsanslag med titel: lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter å 190,000 kronor,
att utgå under iakttagande af nedan angifna bestämmelser:
A. Bestämmelser om aflöning af lärarinnorna vid statsunde> stödda
enskilda läroanstalter:
För lärarinnepersonalens aflöning vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
gälla följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de
närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa grunder må finnas
erforderliga: „ « , .
1. Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från något åt de i reservationsanslaget
till enskilda läroanstalter ingående särskilda anslag, skola
föreståndarinnorna och lärarinnorna åtnjuta aflöning till minst följande
belopp, för läsår räknadt: .
a) föreståndarinna: 2,000 kronor i l:a och 2,300 kronor i 2:a lönegraden
samt därjämte bostad eller hyresersättning;
b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest hon anagt de prof,
som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt
läroverk, 1,400 kronor i l:a, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e
lönegraden, eljest 1,200 kronor i l:a, 1,500 kronor i 2:a, 1,800 kronor i 3:e
och 2,000 kronor i 4:e lönegraden;
c) timlärarinna i läroämne: 60 kronor för hvarje veckotimme;
d) öfningslärarinna: 60 kronor för hvarje veckotimmes undervisning _ i
välskrifning, teckning, musik och gymnastik samt 50 kronor för hvarje
veckotimmes undervisning i handarbete, hvarjämte lärarinna, med minst 4
veckotimmars undervisning i gymnastik eller minst 6 veckotimmars undervisning
i ett eller flera af de öfriga af dessa öfningsämnen äger åtnjuta
ålderstillägg, beräknadt efter veckotimme, af 10 kronor i 2:a och 20 kronor
i 3:e lönegraden. «... ,
Därest bestämmelser angående skyldighet för lärarinna att lämna bidrag
till sin egen pensionering framdeles varda utfärdade, må från de här
stadgade aflöningarna afdragas ett belopp, motsvarande nämnda bidrag.
Den tjänstgöring, som här afses, skall vara förlagd till klasserna öfver
de förberedande eller till läsafdelning af med skolan förbundet lärarinneseminarium,
dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna tullo-öra
intill en tredjedel däraf i de förberedande klasserna.
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
. Med ful1 tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning,
som åligger ämneslärarinna vid allmänt läroverk.
Aflöning för lärarinna, som tillträdt sin tjänst före utgången af år
1909, må ej understiga hvad hon skulle hafva rätt att uppbära, därest de
under år 1909 gällande bestämmelser fortfarande ägde giltighet.
2. I afseende å uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas:
att rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i högre lönegrad tillkommer
ämneslärarinna, som aflagt de prof, Indika erfordras för behörighet
till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk eller folkskola eller
som genomgått af Kungl. Maj:t för ändamålet godkändt enskilt lärarinneseminarium,
samt öfningslärarinna, som genomgått teckningslärarkurs
vid tekniska skolan i Stockholm eller musiklärarkurs vid musikkonservatonum
eller gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet eller af
Kung!. Maj:t för ändamålet godkänd lärarinnekurs i handarbete, dock att
lärarinna, som på annat sätt än här sägs förvärfvat sig motsvarande utbildning
för sitt kall, må af Kungl. Maj:t kunna tilläggas ifrågavarande
förmån; °
... att lärarinna må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna siojanstgöring,
som? efter det rätt till lönetursberäkning förvärfvats, blifvit
Vid Under .inseende af öfverstyrelse!! för rikets allmänna läroverk
ställd läroanstalt, vid folkskoleseminarium, vid småskoleseminarium, vid
högre folkskola eller vid folkskola, därest tjänstgöringen varit förlagd till
det stadium och haft den omfattning, som här ofvan"stadgats som villkor
för åtnjutande af aflöning i högre lönegrad;
att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;
att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad pröfvas af öfverstyrelsen
. för rikets allmänna läroverk; samt
att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad angående läroverksadjunkters
uppflyttning i högre lönegrad är stadgadt.
Lärarinna äger att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig tjänstgöring, fullgjord före den 1 januari 1910 vid allmänt läroverk,
folkskoleseminarium, småskoleseminarium, högre folkskola eller folkskola
äfvensom vid enskild skola, som stått under af Kungl. Maj:t förordnad
inspektion eller som vid den tid, tjänstgöringen ägt rum, enligt då gällande
bestämmelser skulle hafva varit berättigad till statsunderstöd, därest ansökan
därom gjorts.
Lärarinna, som vunnit anställning vid statsunderstödd enskild läroanstalt
före den 1 april 1909, må, ändock att hon ej fullgjort de prof,
som här ofvan stadgats som villkor för rätt till lönetursberäkning, likväl
komma i åtnjutande af denna förmån, sedan hon under 10 lästerminer
Riksdagens Skrifvelse N:o 249. 15
bestridt tjänstgöring af den art, som berättigar till åtnjutande af aflöning
i högre lönegrad.
B. Bestämmelser i fråga om anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter.
Af anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter skola till hvarje läroanstalt, som åtnjuter understöd från
något af de i reservationsanslaget till enskilda läroanstalter ingående särskilda
anslag, under den tid statsunderstöd åtnjutes, utgå följande bidrag,
för läsår räknadt:
1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna med full tjänstgöring, som
förvärfvat behörighet för ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk,
samt
2) två tredjedelar af de ålderstillägg, som enligt ofvan under A. stadgade
grunder tillförsäkras föreståndarinnor och lärarinnor.
Ö o
C. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till enskilda mellanskolor.
1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd utgå dels till
enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan
och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som
inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans
typ litt. A, dels till samskolor, som för år 1909 åtnjutit understöd
från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.
Enskild mellanskola å ort, där allmänt läroverk eller statsunderstödd
mellanskola finnes, må erhålla understöd, endast om lärjungeantalet i motsvarande
klasser af allmänt läroverk respektive i redan befintlig statsunderstödd
mellanskola under de senaste tre åren uppgått i medeltal till 100.
2. Inträdessökande skall vid offentlig pröfning visa sig innehafva det
i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet.
3. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga
folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal
sammanlagdt minst 32 lärjungar.
4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.
5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig
lärare med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall
finnas minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
6. Undervisningen skall fortgå minst 38 läsveckor om året, påsk- och
pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.
7. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler
och erforderlig undervisningsmateriell, och de vid skolan anställda lärarinnorna
skola aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.
8. Kommun eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande
lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst
samma belopp som det från anslaget till enskilda mellanskolor utgående
understödet, äfvensom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas
ålderstillägg med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter,
så ock till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles
må varda stadgade.
9. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter skola medgifvas
till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.
10. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser i
öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
11. Statsunderstödet till enskilda mellanskolor må kunna utgå med
högst 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna
erhålla ett särskildt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej
öfverstigande 600 kronor, allt för år räknadt.
12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till
högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna 2—10
stadgade villkor ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på
de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd
från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under förutsättning att
kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett
bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som
statsunderstödet.
JD. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till högre flickskolor.
1. Af anslaget till högre flickskolor må understöd kunna utgå till
flickskola, som har till ändamål att utöfver omfånget för folkskolans
verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning och som fyller ett å
orten verkligen förefintligt bildningsbehof.
2. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga
folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal
sammanlagdt minst 32 lärjungar.
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
3. Undervisningen fortgår under minst 36 läsveckor om året, påskoch
pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.
4. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler
och erforderlig undervisningsmateriell, och de vid skolan anställda
lärarinnorna skola aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.
5. Kommun eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande
lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som det från anslaget till högre flickskolor utgående understödet,
samt dessutom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas ålderstillägg
med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter,
så ock till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles må
varda stadgade.
6. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter skola medgifvas
till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.
7. Statsunderstöd till högre flickskola må kunna utgå för år räknadt,
därest skolan omfattar fyra årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med
högst 4,400 kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med
högst 5,200 kronor, hvarjämte skolan må kunna erhålla ett särskildt understöd
till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 1,000 kronor.
År skolan förbunden med gymnasium, må understödet kunna ökas,
dock ej med högre belopp, för år räknadt, än 2,000 kronor, under förutsättning
a)
att gymnasiet omfattar minst tre årsklasser, samt att antalet lärjungar
i gymnasiets tre högsta årsklasser under de senaste tre årep uppgått
i medeltal till sammanlagdt minst 18,
b) att föreståndaren eller föreståndarinnan erhållit rätt att vid läroanstalten
anställa studentexamen, samt
c) att kommun eller enskilda donatorer till gymnasiets uppehållande
lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som statsunderstödet, samt bidraga till de å gymnasiet anställda
lärarinnornas ålderstillägg och pensionering, på sätt här ofvan i afseende
å flickskolan i öfrigt blifvit stadgadt.
Å samma ort må statsunderstöd ej tilldelas flera högre flickskolor
för med dem förbunda gymnasier, utan att i samtliga dessa gymnasier de
tre högsta klasserna under de senaste tre åren varit i lämplig grad fyllda.
8. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
9. Flickskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till
högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor
Eib. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Raft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 219.
ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor
Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd
från anslaget till högre flickskolor, dock under förutsättning att kommun
eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag, hvars
värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.
E. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till högre goss- och
samskolor.
1. Af anslaget till högre goss- och samskolor må understöd kunna
utgå till sådana skolor af nämnda slag, hvilka genom värdefulla pedagogiska
försök eller eljest genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans
och undervisningens område befinnas kunna i särskild grad ^<ma
skolväsendet i det hela. ö °
2. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler
och erforderlig undervisningsmateriell och de vid skolan anstälfda
lärarinnorna skola aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.
3. Skolan skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de
grunder, som framdeles må varda stadgade.
4. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
derstöd till hö^re goss-skola eller högre samskola må
kunna utgå, för ar räknadt, för det skolstadium, som i afseende på undervisningens
mål motsvarar realskolan, med högst 9,000 kronor och för det
skolstadium, som i nämnda afseende motsvarar gymnasiet, med hö°-st
6,000 kronor, dock att understödet till läroverk, som i större omfattninganlitar
manliga lärarkrafter, må kunna ökas för hvartdera stadiet med
högst 2,000 kronor.
F. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till enskilda
lärarinneseminarier.
1. Af anslaget till enskilda lärarinneseminarier må understöd kunna
utgå till enskildt seminarium, som har till ändamål att utbilda lärarinnor
för undervisningen vid högre flickskolor och annan därmed jämnställd
undervisning.
2. Seminariet skall omfatta minst två årsklasser och i afseende på
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
inträdesfordringarna förutsätta minst det kunskapsmått, högre flickskola,
som är berättigad till statsunderstöd, afser att bibringa.
3. De vid seminariet anställda lärarinnorna skola aflönas enligt de
i sådant afseende stadgade grunder.
4. Seminariet skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de
grunder, som framdeles må varda stadgade.
o. Seminariet skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk samt vara underkastadt den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
6. Statsunderstöd till enskildt lärarinneseminarium må kunna utgå,
för år räknadt, med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning;
dels att ur riksstaten utesluta det under åttonde hufvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till understöd åt enskilda läroverk å högst 60,000 kronor,
och det under samma hufvudtitel upptagna anslaget till högre skolor för
kvinnlig ungdom å 380,000 kronor.
II. Anslaget till kommunala mellanskoior.
Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att understöd må utgå till af kommun
upprättade och underhållna mellanskoior.
Riksdagen har godkänt detta förslag såsom innebärande lösningen af
en fråga, som under de senare aren pa många orter blifvit allt mera
aktuell,0 nämligen den om anordnande af öfverbyggnader på folkskolan,
hvilka afse att bibringa den allmänt medborgerliga bildning, som genom
realskolexamen vitsordas. För att mellanskolan skall fylla denna sin uppgift,
måste garanti gifvas för att mellanskolans undervisning blir likvärdig
med realskolans. I detta syfte har Eders Kungl. Maj:t föreslagit och Riksdagen
godkänt, att den kommunala mellanskolan skall stå under inseende
af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk och vara underkastad den
kontroll och de bestämmelser i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt
föreskrifva.
Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts förslag, att de kommunala
mellanskolorna må erhålla understöd af samma anslag och på samma villkor
som enskilda mellanskoior, har af motionärer yrkats, dels att de kommunala
mellanskolorna icke skulle vara delaktiga af de enskilda skolornas anslag
utan erhålla antingen eget anslag eller del i samma anslag som de högre
folkskolorna, dels att villkoren för deras understöd skulle ändras i flera
afseenden.
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
Riksdagen har med anledning af Eders Kungl. Maj:ts förslag och de
nämnda motionärernas yrkanden beslutat, att i riksstaten uppföra ett anslag
å 10,000 kronor med titel »kommunala mellanskolor». Detta anslå»
skall vara ett förslagsanslag, på det att kommun, som upprättar en mellanskof
och i öfrigt uppfyller de stadgade bestämmelserna, må vara viss om
statsunderstöd. Därjämte har Riksdagen ändrat de af Eders Kun»l. Makt
föreslagna bestämmelserna i följande afseenden. °
Mom. 1 har omredigerats, enär anslaget skall tillgodose endast kommunala
skolor. För att skilja mellanskolan från andra öfverbyggnader på
folkskolan har mellanskolans mål angifvits. Därjämte har tillfogats ett
nytt stycke i afsikt att begränsa statens uppoffringar för skolor a°f denna
typ på samma ort: I samma kommun må statsunderstöd ej tilldelas flera
kommunala mellanskolor utan att i samtliga dessa skolor klasserna äro i
lämplig grad fyllda.
Mom. 2 och 6 hafva ändrats på samma sätt som i fråga om enskilda
mellanskolor.
Mom. 3. Af skäl, som Riksdagen anfört i fråga om de enskilda mellanskolorna,
har klassernas antal bestämts till 4 och lärjungeantalets minimum
till 32.
Enligt detta moment, sådant det lyder i Eders Kungl. Majrts förslag,
skall statsunderstöd kunna beviljas först, sedan mellanskolan i tre år haft
ett visst antal lärjungar. Detta innebär, att kommun, som vill upprätta
en mellanskola, måste under flera år ensam bära alla kostnader. Otvifvelaktigt
skulle en sådan bestämmelse i hög grad försvåra uppkomsten af
dylika skolor.
Riksdagen, som återkommer till denna fråga i samband med frå»an
om anslaget till högre folkskolor, har beslutat att ur detta moment utesluta
orden »under de senaste tre åren» och »haft i medeltal», hvarigenom
understödets beviljande göres oberoende af lärjungeantalet under föregående
år. °
Mom. 7 har ändrats sålunda: Skolan skall till sitt förfogande hafva
tjänliga undervisningslokaler och erforderlig undervisningsmateriell. Detta
innebär, förutom endast redaktionell ändring, att Riksdagen ur detta moment
uteslutit bestämmelserna om lärarinnors aflöning och pensionerin».
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle härför gälla samma bestämmelser
som i fråga om de enskilda skolorna. Detta innebär, att ingenting
skulle stadgas angående de manliga lärarnas kompetens och aflöning
samt att lärarinnors aflöning skulle blifva lägre än vid de högre folkskolorna
och kompetensvillkor för dem gälla endast lönetursrätt fcke anställ
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
21
ning; dessa kompetensfordringar skulle vara lägre ån de, som gälla för
lärarinnas anställning vid högre folkskola.
Riksdagen tinner sig icke i fråga om de kommunala mellanskolorna
kunna godkänna hvad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, oaktadt motsvarande
bestämmelser af Riksdagen godkänts i fråga om de enskilda
skolorna. Anledningen härtill är det nära sambandet mellan de kommu
nala mellanskolorna och de högre folkskolorna..
Med hänsyn till detta samband och särskildt därtill, att de kommunala
mellanskolorna säkerligen ofta komma att uppstå genom ombildning
af höyre folkskolor, har inom Riksdagen yrkats, att lärare och lärarinnor
vid kommunala mellanskolor skola i afseende på kompetensfordringar och
aflöningsförmåner likställas med lärare och lärarinnor vid högre tolkskolor.
Riksdagen finner sig, i saknad af närmare utredning, icke heller kunna
godkänna detta förslag i annan mån, än att lärares och lärarinnors aflöning-
tillsvidare så bestämmes, intill dess annorlunda varder stadga .
Sådan bestämmelse har Riksdagen uppfört såsom mom. 11. Emellertid
är denna fråga af den vikt, att Riksdagen beslutat hos Eders Kungl. Maj:t
anhålla om utredning och förslag till definitivt ordnande af denna lärare
kårs aflönings- och pensionsförhållanden. _
Riksdagen vill därvid framhålla å ena sidan, att saväl kompetensfordringar
som aflöningsförmåner böra afvägas med hänsyn därtill, att
mellanskolans undervisning måste hållas uppe på samma plan som realskolans
och dess examen blifva fullt likvärdig med examen vid realskolan,
å andra sidan att kompetensfordringarna icke fa stallas sa, att
dugliga lärare och lärarinnor, som äro behöriga för ordinarie anställning
vid höore folkskolor, utestängas från möjligheten att, sedan deras reella
kompetens pröfvats af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk, vinna
anställning vid kommunala mellanskolor.
Mom. 10 har ändrats på samma sätt som i fråga om enskilda mellanskolor.
Men därjämte har Riksdagen till detta moment fogat en bestämmelse en
ligt hvilken staten tills vidare bidrager till lärarpersonalens ålderstillagg
enligt de grunder, som gälla för högre folkskolor.
På o-rund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat
dels att å riksstatens åttonde hufvudtitel uppföra ett förslagsanslag
under titeln kommunala mellanskolor å 10,000 kronor att utgå i enlighet
med nedan angifna bestämmelser: o
1. Af anslaget till kommunala mellanskolor ma understöd kunna
utgå till af kommun upprättade och underhållna skolor, hvilka afse att
22
Riksdagens Skrifvelse N.o 249.
bibringa den allmänt medborgerliga bildning, som genom realskolexamen
vitsordas och som utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan
samt i afseende a mträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som
inhämtas i högsta årskursen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans
typ litt. A.
I samma kommun må statsunderstöd ej tilldelas flera kommunala
mellanskolor, utan att i samtliga dessa skolor klasserna äro i lämplig grad
fyllda. r o &
2. Inträdessökande skall vid offentlig pröfning visa sig innehafva
det i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet.
3. Skolan skall omfatta fyra årsklasser utöfver den egentlig folkskolan
och i dessa klasser hafva sammanlagdt minst 32 lärjiTngar.0
4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.
o. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig
lärare med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall
finnas minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring. Finnes i kommun
endast en kommunal mellanskof, skall denna vara afsedd för såväl gossar
som flickor.
0 6- Undervisningen skall fortgå under minst 38 läsveckor om året
pask- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.
7. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler
och erforderlig undervisningsmateriell.
, ,.8'' ^est terminsafgifter upptagas af lärjungarna, skall frågan om
befrielse från eller nedsättning i sådana utgifter handläggas af en nämnd,
bestående af skolans inspektor och föreståndare eller föreståndarinna
samt en af kommunalstyrelsen utsedd ledamot, och skall härvid iakttagas,
att terminsafgifter ej må uttagas af medellösa lärjungar från kommunen’.
9. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfngt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
10. Statsunderstödet till kommunal mellanskola utgår med 4,800
kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna erhålla’ ett
särskfldt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande
600 kronor, allt för år räknadt. Därjämte skola till hvarje kommunal
mellanskola af statsmedel utgå två tredjedelar af de ålderstillägo-, som
enligt mom. 11 skola utgå till lärare och lärarinnor vid sådan skola.
11. De vid skolan anställda lärarna och lärarinnorna skola, intill
dess särskilda bestämmelser därom blifva utfärdade, aflönas enligt de för
högre folkskolor gällande grunder, hvarjämte kommunen skall bidraga till
deras pensionering enligt de bestämmelser, som framdeles må varda stadgade;
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
dels att hos Eders Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag
i fråga om aflönings- och pensionsförmåner åt lärare och lärarinnor vid
kommunala mellanskolor.
III. Anslaget till högre folkskolor.
I det statsrådsprotokoll, som bilagts propositionen, framhålles det
samband, som förefinnes mellan de kommunala inellanskolorna och de
hittills bestående öfverbyggnaderna på folkskolan, nämligen de högre
folkskoleafdelningarna och de högre folkskolorna. Detta samband har
ytterligare betonats af flera motionärer. Dessa ha fruktat, att sistnämnda
öfverbyggnader skulle komma att fullständigt uppgå i de kommunala
inellanskolorna, om staten skulle lämna dem i en sämre ställning
än mellanskolorna. De ha därför yrkat, att anslaget till de högre folkskolorna
skulle ökas och understöd lämnas till dem icke såsom nu för
högst två årsklasser utan för högst fyra årsklasser, alltså till samma maximibelopp
som Eders Kungl. Maj:t föreslagit för mellanskolorna.
Därjämte har uppmärksamheten riktats därpå, att sådana ändringar i
bestämmelserna rörande högre folkskolans understöd borde göras, att det
vunnes en naturlig öfvergång från den högre folkskolan till den kommunala
mellanskolan. Denna öfvergång borde vara sådan, att kommunerna
icke under densamma för något år förlorade statsunderstödet till skolan.
Om det därjämte medgåfves, att understöd finge utgå äfven till högre
folkskola å ort, där allmänt läroverk finnes, så skulle den förmånen beredas
hvarje kommun, som ville upprätta en kommunal mellanskof att den
kunde, om den iklädde sig de stadgade förbindelserna, vara viss om att
erhålla understöd åt skolan från första året.
Med anledning af dessa motioner har Riksdagen beslutat
att höja det nu å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget
till högre folkskolor å 32,000 kronor till 58,000 kronor att utgå
i enlighet med nu gällande bestämmelser, dock med följande ändrade
lydelse af första punkten:
Af anslaget till högre folkskolor må understöd kunna utgå till skolor,
som för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt inrättas i ändamål att
bereda barn, som genomgått den egentliga folkskolan eller pa annat sätt
vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre matt af
allmänt medborgerlig och praktisk bildning, utan att barnen därigenom
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 249.
dragas från sina vanliga lefnadsförliållanden eller nödig öfning för duglighet
och härdighet vid arbete. Understödet kan för hvarje skola utgå
dels till högst dubbla beloppet af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes,
dock högst 1,200 kronor årligen för hvarje årsklass och för
hvarje skola ej öfverskridande 4,800 kronor om året,
dels ock därutöfver två tredjedelar af i punkt 2 omförmälda ålderstillägg
till lärares aflöning, allt under de i punkterna 2—6 angifna villkor.
önskar kommun få högre folkskola af Kungl. Maj:t erkänd som kommunal
mellanskola, må sådant ske, först sedan mellanskolans undervisningsplan
i dess helhet blifvit i skolan tillämpad och sedan skolans undervisning
samt lärarnas kompetens blifvit af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk pröfvade.
Stockholm den 21 maj 1909.
Med undersåtlig vördnad
Stockholm, Tvär Hajggströms Boktryckeri A. B., 1909.