Riksdagens Skrifvelse N:o 228.

1

N:o 228.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 maj 1909.
— — — — Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Ma]ds
proposition angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och
beskattning af maltdrycker m. m. äfvensom en i ämnet
väckt motion.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 26 och memorial n:o 30).

Till Konungen.

Genom en den 12 sistlidne januari dagtecknad proposition, n:o 18,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 sistlidne januari,
föreslagit Riksdagen att dels antaga ett vid propositionen fogadt förslag
till förordning angående ändrad lydelse af 2, 5, 8, 36 och 53 §§ i förordningen
den 7 . augusti 1907 angående tillverkning och beskattning af
maltdrycker, dels ock besluta, att, där restitution af skatt skulle äga rum
för malt, som vid skattepliktigt bryggeri omedelbart användts för tillverkning
af svagdricka, restitution måtte utgå direkt från maltskattemedlen.

I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft en inom
Riksdagen väckt motion, hvari hemställts om vissa ändringar i den af
Eders Kungl Maj:t föreslagna lydelsen af 2 och 8 §§ i förordningen.

Riksdagen, som icke kunnat bifalla Eders Kungl Maj:ts ofvan omförmälda
proposition oförändrad, har i hufvudsaklig anslutning till nyssberörda
motion besluta, att 2, 5, 8, 36 och 53 §§ af förordningen den 7
augusti 1907 angående beskattning af maltdrycker skola från och med
den 1 oktober 1909 erhålla den lydelse, härvid fogade bilaga utvisar,
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 65 Höft. (N.is 228—230.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 228.

dels ock föreskrifvit, att, där restitution af skatt skall äga rum för malt,
som vid skattepliktigt bryggeri omedelbart användts för tillverkning af
svagdricka, restitution skall utgå direkt från maltskattemedlen.

I samband med de sålunda gjorda ändringarna i maltdrycksförordningen
bar Riksdagen, såsom nyssnämnda bilaga utvisar, besluta en mindre ändring
i förordningens 23 och 31 §§, hvilka innehålla bestämmelser rörande beskaffenheten
af de kärl, på hvilka svagdricka utlämnas. Riksdagen har
nämligen erfarit, att vid försäljning af buteljeradt svagdricka stundom å
butelj anbragts etikett, hvars text väl innehållit ordet »svagdricka», men
därvid stafvelsen »svag» utsatts på sådant sätt, att densamma endast med
svårighet kunnat läsas.

Stockholm den 24 maj 1909.

Med undersåtlig vördnad

Förordning

Bilaga.

angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen den 7 augusti 1907
angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

2 §•

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,
skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt med tjugutre
öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första
under tillverkningsåret afverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår
med sjutton öre för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen
med tjugu öre för kilogram.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,
endast svagdricka tillverkas.

5 §.

Skatt skall erläggas med minst sex kronor i medeltal för hvarje
helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på grund af tillståndsbevis
må äga rum.

Riksdagens Skrifvelse N:o 228.

3

8 §•

1. Vid skattepliktigt bryggeri må efter tillverkningsårets utgång restitution
af skatt, efter fjorton öre för kilogram räknadt, åtnjutas för det
under samma år omedelbart till svagdricka använda malt, dock högst för en
tredjedel af hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret afverkade maltmängden
samt icke till högre belopp, än att den återstående skatten uppgår
till minst det i 5 § stadgade medeltal.

2. Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes
under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för den
vikt malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens
tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den skattesats,
som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare
afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med
såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för bryggeriets
namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör godkänd, såsom
ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf eller ock bryggeriets inregistrerade
varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försedt med etikett, skall på
etiketten ordet »svagdricka» vara det hufvudsakligast framträdande.

På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare afhämtas
i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med
såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för bryggeriets
namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör godkänd, såsom
ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf eller ock bryggeriets inregistrerade
varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försedt med etikett, skall på
etiketten ordet »svagdricka» vara det hufvudsakligast framträdande.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 228.

36 §.

1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.
eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen skett
i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till och
med tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning yrkesmässigt
eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses, straffas
med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller med
fängelse från och med en till och sex månader samt gälde skatt för det
afverkade maltet, dock med minst etthundraåttio kronor. Därest omständigheterna
gifva vid handen, att malt afverkats till sådan mängd, att
jämlikt bestämmelserna i 2 § den på maltet belöpande skatt skulle öfverstiga
nyssnämnda skattebelopp, skall i saknad af erforderlig utredning om
antalet brygder och inmäskningens storlek antagas, att för hvarje dygn
af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen pågått, verkställts en
brygd och att det därunder inmäskade maltets mängd i okrossadt tillstånd
uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt att en hektoliter okrossadt
malt väger femtiotvå kilogram.

53 §.

1. För skattepliktigt bryggeri, som varit i gång under kalenderåret
1906 och vid hvilket under tillverkningsåret 1906—1907 maltafverkningen
ej uppgick till etthundrafemtio kilogram i medeltal för hvarje
helgfritt dygn af den tid, under hvilken tillståndsbevis vid bryggeriet varit
gällande, må för tiden intill den 1 oktober 1912 det i 5 § föreskrifna
minsta skattebeloppet nedsättas till två kronor. Skulle skattepliktig tillverkning
i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår eller den erlagda
skatten under något tillverkningsår i medeltal uppgå till sex kronor
för. hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning där
varit tillåten, vare hvad sålunda stadgats ej vidare å bryggeriet tillämpligt.

2. När enligt 1 mom. skatt må erläggas med mindre belopp än
det i 5 § bestämda, skall ock den i 13 § 2 och 5 mom. föreskrifna
säkerhet därefter jämkas.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1909.