Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

9

N:o 103.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 april 1909.

— — — — Andra Kammaren den 27 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner
med förslag till lag angående förbud mot kvinnors
användande till arbete nattetid i vissa industriella
företag.

(Lagutskottets utlåtande n:o 43.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag hafva enskilda motionärer gjort framställning
om att Riksdagen måtte såsom lag för sin del antaga det i Eders
Kungl. Maj:ts proposition n:o 156 vid 1908 års riksdag innefattade förslag
till förordning angående förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid
i vissa industriella företag.

Riksdagen, som bifallit denna framställning, har i anledning häraf
för sin del antagit följande

/

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft.

2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

Lag

angående förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i
vissa industriella företag.

1 §•

Sysselsattes kvinna uti företag, som afser idkande af bergverks-,
bruks- eller fabriksrörelse, handtverk eller därmed jämförlig handtering
eller annan dylik industriell verksamhet, och som drifves i den omfattatt
däri under någon tid af nästföregående eller löpande år sysselsatts
flera än tio arbetare, må hon icke till arbete i företaget användas i
vidare utsträckning, än att hon må komma i åtnjutande af oafbruten
ledighet från arbetet under minst elfva timmar hvarje dygn. I denna
ledighet skall tiden mellan klockan tio på aftonen och klockan fem på
morgonen ingå. r

2 §•

Då natur- eller olyckshändelse afbrutit arbetets regelbundna gån»,
må arbetsgivare under högst en vecka kunna vidtaga sådan inskränkning
i den uti 1 § föreskrifna ledighet, hvartill afbrottet skäligen kan anses
gifva anledning; anmäle dock genast den vidtagna inskränkningen med
angifvande af anledningen därtill hos vederbörande bergmästare eller yrkesinspektör.
Finnes behof af sådan inskränkning för längre tid än en vecka,
må bergmästaren eller yrkesinspektören på framställning af arbetsgivaren
meddela eftergift i de uti 1 § gifna bestämmelser för en tid af högst en
månad. Erfordras ytterligare eftergift, ankomme det på kommerskolleo-ium
att därom förordna, dock ej för längre tid än fyra månader.

3 §•

företag, som äro af den natur, att i desamma under vissa tider
af året förekommer hopadt arbete (s. k. säsongarbete), äfvensom undantagsvis
uti andra företag, då därstädes i följd af särskilda omständigheter arbetet
måste forceras, må den i 1 § föreskrifna oafbrutna ledighet kunna
under en tid af sammanlagdt högst sextio dagar af året inskränkas till
tio timmar af dygnet.

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

Arbetsgivare skall, innan sådan inskränkning vidtages, hos vederbörande
bergmästare eller yrkesinspektör göra anmälan om de daga,r,
hvarunder inskränkningen är afsedd att vidtagas, samt om anledningen till
densamma. Vidtages sedermera ej inskränkning under alla de dagar, anmälningen
upptagit, och vill arbetsgivaren räkna sig detta förhållande
till godo vid därefter inträffande behof af inskränkning, skall han senast
vid anmälan om denna inskränkning till bergmästaren eller yrkesinspektören
lämna behörigen styrkt uppgift om de dagar, hvarunder tidigare
anmäld inskränkning icke vidtagits.

4 §•

Beträffande sådana företag, som afse förarbetande af varor, hvilka
äro underkastade hastig försämring, må undantag från bestämmelserna
i 1 § kunna meddelas af Konungen.

5 §•

Tillsyn å efterlefnaden af denna lag och på grund af densamma
meddelade föreskrifter utöfvas af vederbörande bergmästare eller yrkesinspektör.

Bergmästaren eller yrkesinspektören vare pliktig att på framställning
af arbetsgivare skyndsamligen meddela yttrande, huruvida uppgifvet förhållande
kan anses innebära giltig anledning till vidtagande af sådan inskränkning,
som omförmäles i 3 §.

6 §.

Om emot de i denna lag gifna eller på grund af densamma meddelade
föreskrifter kvinna användes i arbete, straffes arbetsgifvaren med
böter från och med tio till och med femhundra kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,
hvarom i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när
han därtill varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför
utfärdats och delgifvits, fällas till de böter, som för förseelsen äro bestämda.

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

7 §.

Försummar arbetsgivare att inom tre dygn, efter det han vidtagit
inskränkning enligt 2 §, därom göra anmälan på sätt i samma
paragraf sägs, straffes med böter från och med fem till och med femtio
kronor.

Till samma ansvar vare ock arbetsgivare förfallen, där han försummar
att göra anmälan enligt 3 §.

Anmälningsskyldigheten må anses vara fullgjord, då anmälan i betaldt
bref aflämnats till allmänna posten.

8 §•

Det åligger allmän åklagare att åtala förseelse, hvarom i denna lag
sägs; skolande förseelsen åtalas vid polisdomstol, där särskild sådan är
inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej tinnes vid allmän
domstol; och galle i fråga om klagan öfver domstols eller poliskamrnares
beslut i dessa mål hvad om besvär i brottmål är förordnadt.

9 §•

Böter, som ådömas enligt denna lag tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

10 §.

Beträffande företag, som drifves af staten eller af kommun, skall
hvad i denna lag är stadgadt om arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.

11 §•

Denna lag äger icke tillämpning å arbete, som utföres i kvinnans
hem eller å annan plats, där det ej kan anses tillkomma arbetsgifvaren
att vaka öfver arbetets anordnande.

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1911; dock att den i
1 § föreskrifva oafbrutna ledighet från arbetet må under en öfvergångsperiod
af tre år från nyssnämnda dag uppgå till allenast tio timmar
hvarje dygn.

Stockholm den 27 april 1909.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 saml. 1 Afd. 1 Band. 31 Håft.

3