Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 51.

1

N:o 51.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsbidrag
till upprättande och underhållande af en handelshögskola
i Stockholm: gifven Stockholms slott den
19 februari 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att, under förutsättning att en handelshögskola varder genom
handelshögskoleföreningens i Stockholm försorg under innevarande år
därstädes upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den på föreningens
föranstaltande utarbetade, i statsrådsprotokollet närmare omförmälda
plan, såsom bidrag till upprättande och underhållande af samma
skola på extra stat för år 1910 anvisa att anslag af 30,000 kronor, att
till nämnda förenings styrelse utbetalas med hälften under höstterminen
år 1909 och återstående hälften under vårterminen år 1910, under villkor
dels att föreningens stadgar äfvensom grundstadgar för högskolan varda,
innan någon del af anslaget utbetalas, efter därom gjord framställning
af Kungl. Maj:t fastställda dels ock att Kungl. Maj:t tillerkännes rätt
att utse ej mindre ordförande i högskolans styrelse än äfven en revisor
för deltagande i granskningen af såväl högskolans förvaltning och räkenskaper
som ock föreningens egna räkenskaper.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse väbevågen.

GUSTAF.

Carl Smärta.

Bill. till Riksd. Prat. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 36 Höft.

1

2

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

*

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19
februari 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SWARTZ,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,

Malm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet: Vid

underdånig föredragning den 12 nästlidne januari af de till
regleringen af riksstatens sjunde hufvudtitel hörande frågor anmälde jag
jämväl en af den i syfte att verka för upprättandet och utvecklingen
af en handelshögskola i Stockholm bildade handelshögskoleföreningen
därstädes gjord underdånig framställning om beredande af statsunderstöd
för upprättande och underhållande af en sådan skola.

Enär emellertid ärendet då ännu icke undergått slutlig beredning,
inskränkte jag mig vid nämnda tillfälle till en hemställan, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i afvaktan på den nådiga

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

proposition i ämnet, som kunde komma att till Riksdagen aflåtas, bland
de extra ordinarie anslagen under sjunde hufvudtiteln såsom bidrag till
upprättande och underhållande af en handelshögskola i Stockholm beräkna
ett belopp af 30,000 kronor, att under vissa villkor utbetalas till nämnda
förening.

Sedan ärendet numera undergått erforderlig beredning, anhåller
jag att ånyo få inför Eders Kungl. Magt anmäla ärendet.

Såsom jag redan vid förberörda tillfälle, den 12 nästlidne januari,
omförmälde, har bankdirektören K. A. Wallenberg i en under år 1903
till dåvarande statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet ingifven,
sedermera till finansdepartementet öfverlämnad skrift anmält, att han,
såsom grundplåt för åstadkommande af en handelshögskola i Stockholm,
hos Stockholms enskilda banks notariatafdelning nedsatt ett belopp af
100,000 kronor, räntelöpande från den 1 januari samma år.

Sedan med anledning häraf kommerskollegium afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande i fråga om de förberedande åtgärder, som kunde
ifrågakomma för upprättandet af en handelshögskola i Stockholm, uppdrog,
såsom jag vid samma tillfälle vidare erinrade, Kungl. Maj:t enligt
nådigt beslut den 12 maj 1905 åt rektorn vid grosshandelssocietetens
i Stockholm handelsskola Frans Schartaus praktiska handelsinstitut
Å. W:son Munthe och läroverksrådet A. Körd felt att under åren 1905
och 1906, efter en af dem uppgjord, af chefen för finansdepartementet
godkänd plan i Europa och Nordamerikas Förenta stater studera de
nyaste och bäst ansedda högre läroanstalter för meddelande af handelsundervisning
samt att därefter till Kungl. Maj:t afgifva redogörelse för
iakttagelserna under resan med afseende å med densamma åsyftadt ändamål,
åtföljd af förslag till plan för en handelshögskola i Stockholm,

utarbetadt i den omfattning, att på detsamma kunde grundas en —

åtminstone approximativ — kostnadsberäkning rörande ett dylikt läroverks
inrättande och underhåll.

Efter fullgjordt uppdrag öfverlämnade, enligt hvad jag ock omförmälde,
de sålunda utsedda sakkunnige med underdånig skrifvelse den
26 februari 1907 redogörelse för de af dem i omförmälda syfte företagna
resor jämte förslag till plan för en handelshögskola i Stockholm.

För det hufvudsakliga innehållet af de sakkunniges berörda berättelse
och förslag anhåller jag att nu i korthet få redogöra.

Med erinran att under senare tider läroanstalter för meddelande
af högre handelsundervisning upprättats i de flesta mera betydande länder
i Europa äfvensom i Nordamerikas Förenta stater och i Japan, samt att

Rektor
Munthes och
läroverkar&det
Nordfeltt
reeciträttelu.

4

Kungl. Maj:ts Råd. Proposition N:o Öl.

frågan om upprättande af dylika läroanstalter i de flesta öfriga kulturländer
stode på dagordningen, hafva de sakkunnige till en början meddelat,
att de på grund af förenämnda dem meddelade uppdrag under
åren 1905 och 1906 besökt och studerat sådana anstalter i Belgien, England,
Frankrike, Holland, Italien, Schweiz, Tyskland, Ungern och Österrike
äfvensom Nordamerikas Förenta stater.

Med förmälan vidare, att de i främmande länder hittills upprättade
läroanstalter af ifrågavarande slag vore på grund af de olika förutsättningar,
hvarunder desamma tillkommit, växlande ekonomiska och lokala
förhållanden in. in., tämligen olika organiserade, i det att somliga vore
ordnade såsom ett slags kommersiella fakulteter i omedelbar förbindelse
med universiteten, andra såsom ett slags fortsättningsskolor å lägre läroanstalter
för handelsundervisning och i viss förbindelse med dessa eller
såsom särskilda afdelningar vid tekniska högskolor, andra öfvervägande
såsom statsvetenskapliga fakulteter, afsedda att meddela utbildning såväl
för handelsyrket som för vissa administrativa tjänstemannabefattningar,
andra åter såsom fristående och rena handelshögskolor i mera egentligmening,
samt att enligt gängse uppfattning inom fackkretsar med handelshögskolor
som regel vore att förstå sådana läroanstalter, som uppställde
aflagd studentexamen eller motsvarande kunskaper såsom inträdesfordran
och omfattade en högre kurs i handelsundervisning af i allmänhet minst
två år, hafva de sakkunnige därefter dels lämnat en mera detaljerad
redogörelse för vissa af dem besökta handelshögskolor, Indika på grund
af sin organisation ansetts mera typiska eller eljest ansetts vara af särskildt
intresse för bedömande af frågan om upprättande af en handelshögskola
i Stockholm, nämligen handelshögskolorna i Antwerpen, Bryssel,
Filadelfia, Köln och Leipzig, dels äfven meddelat en mera kortfattad redogörelse
för öfriga af dem besökta högskolor.

Med framhållande af vikten däraf, att, därest vårt land med sina i
jämförelse med åtskilliga af de större kulturländerna begränsade resurser
skulle äga utsikt att med framgång deltaga i den allt skarpare konkurrensen
på världsmarknaden, tillfälle bereddes våra köpmän att erhålla
den bästa möjliga utbildning samt att, sedan numera och särskildt under
det sista decenniet inom en mängd främmande länder handelshögskolor
för meddelande af en högre kommersiell utbildning inrättats och andra
liknande institutioner vore under förberedelse, jämväl inom vårt land en
dylik läroanstalt så snart som möjligt komme till stånd, hafva, i fråga
om organisationen däraf, de sakkunnige såsom sin mening uttalat, att,
då en läroanstalt af ifrågavarande slag syntes böra inrättas framför allt
med hänsyn till de praktiska, och speciellt handelns, intressen, med

5

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51.

afseende å kvilka beliofvet af en dylik anstalt här företrädesvis framträdt,
en blifvande handelshögskola hos oss borde erhålla karaktären af
en såvidt möjligt ren handelshögskola, organiserad fristående och utan
samband med andra, för nu ifrågavarande syfte mer eller mindre främmande
ändamål. Det syntes nämligen — yttra de sakkunnige härutinnan
— obestridligt, att en handelshögskola, som från början organiserades
såsom sådan, med uteslutande hänsyn till dess speciella syfte och
obunden af andra institutioner, borde bättre och fullständigare kunna fylla
sin uppgift, än en sådan, som förbundes med en redan bestående högskoleinstitution
af annan art och med andra syften, t. ex. ett allmänt
universitet eller en teknisk högskola. Tv den fördel, som kunde synas
ligga däri, att i dylikt fall en del vid moderinstitutionen redan verksamma
göda lärår krafter skulle komma handelshögskolan till godo, vore
dock i sjkifva verket af ganska tvifvelaktig betydelse, enär dessa lärarkrafters
undervisning i regel fortfarande i första rummet bestämdes af
den gamla institutionens syfte och icke apterades efter de kommersiella
studenternas speciella behof, hvadan dessa senare sålunda finge besöka
kanske ett flertal föreläsningar, som visserligen kunde vara i hög grad
värdefulla och förträffliga, men som dock icke vore utarbetade med
hänsyn till handelshögskolans speciella uppgift, t. ex. juridiska föreläsningar,
egentligen afsedda för blifvande jurister, eller teknologiska
föreläsningar, närmast afsedda för blifvande ingenjörer. Där återigen
handelshögskolan vore fullt själfständig, kunde gifvetvis hela undervisningen
anpassas efter den blifvande köpmannens speciella kraf och hvarje
ämne behandlas just från den synpunkt, som vore för honom den viktigaste.
Härmed vore naturligtvis alls icke sagdt, att icke en handelshögskola,
om tillfälle därtill funnes och behof förelåge, med stor fördel
kunde använda lärarkrafter från andra institutioner, försåvidt de kunde
vid undervisningen anpassa sig efter handelshögskolans syften.

De sakkunnige hafva i detta sammanhang jämväl antydt, att möjligen
framdeles jämväl konsulattjänstemännens utbildning, därest denna
funnes böra ombildas i mera praktisk riktning, kunde åt den nva högskolan
anförtros. Därjämte vore det, erinra de sakkunnige, sannolikt,
att, äfven om den tilltänkta handelshögskolan organiserades direkt och
uteslutande med hänsyn till sitt speciella ändamål, åtskilliga ämbetsverk
och förvaltningsgrenar skulle finna med sin fördel förenligt att anställa
från högskolan utexaminerade elever å platser, där insikter å förevarande
område vore af betydelse.

Beträffande möjligheten att till vårt land öfverflytta de former för
handelshögskoleidéns förverkligande, som i andra länder kommit till uttryck,

Randelahögtkoleföreningen

i Stockholm.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

hafva de sakkunnige betonat, att, om än utan tvifvel därutinnan för oss
vore mycket att tillvarataga, ingen af de utländska läroanstalter, hvilka
de sakkunnige under sin studieresa haft tillfälle besöka, lämpade sig
för direkt efterbildning hos oss, bland annat af den anledning, att den
föregående undervisning, eu handelshögskola hos oss hade att bygga'' på, i
åtskilliga afseenden skilde sig från motsvarande undervisning i andra
länder, men att af de främmande handelshögskolor, hvilkas organisation
företrädesvis syntes vara för våra förhållanden af intresse och af hvilka
därföre vore mest att lära, vore de tyska, och att bland dessa i all synnerhet
borde framhållas handelshögskolan i Köln.

Efter att härefter hafva yttrat sig rörande de inträdesfordringar,
som borde vid en blifvande svensk handelshögskola ifrågakomma, äfvensom
rörande normalkursens längd, undervisningsämnen m. m., hafva
de sakkunnige framlagt förslag till allmän läroplan och för slutexamens
afläggande vid högskolan afsedd normalplan, hvarjemte uttalanden gjorts
angående de metoder, som vid undervisningen borde följas, examina,
sättet för tillsättande af högskolans stjnelse och lärarna vid skolan, lärjungeafgifter
m. in.

I fråga särskilt om lärjungarnas afgifter hafva de sakkunnige
tänkt sig eu inskrifningsafgift, 25 kronor, en terminsafgift, för höstterminen
100 kronor och för vårterminen 125 kronor, samt en examensafgift,
25 kronor. För tvåårig kurs skulle således kostnaden komma att
utgöra 250 kronor, för år räknadt, därvid till jämförelse erinrats, att
årsafgiften vid Frans Schartaus handelsinstitut utgjorde 225 kronor och
vid Göteborgs handelsinstitut 280 å 320 kronor. För mindre bemedlade
syntes afgiften lämpligen kunna bestämmas till 50 kronor för hvarje termin.

Med beräknande att kostnaden för den första uppsättningen för
högskolan af nödiga inventarier, anskaffande af bibliotek och öfrig
materiel m. m. komme att uppgå till omkring 30,000 kronor, hafva de
sakkunnige slutligen anställt en ungefärlig beräkning af de årliga utgifterna
för högskolan och därvid kommit till det resultat, att dessa
kostnader kunde anslås till vid pass 88,000 kronor.

Innan de sakkunnige afgifvit sitt yttrande, hade emellertid, såsom
jag redan vid den förberedande föredragningen af ärendet den 12 sistlidne
januari omförmälde, i början af år 1906 en inbjudan riktats till
intresserade att bilda eu handelshögskoleförening med syfte att verka
för upprättandet och utvecklingen af en handelshögskola i Stockholm.
Denna inbjudan hörsammades af ett stort antal köpmän, industriidkare
och andra för saken intresserade icke blott inom Stockholm utan äfven

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51. 7

och i stor omfattning inom öfriga delar af landet, och den 18 maj
samma år konstituerades han delshögskoleföreningen i Stockholm. Föreningen
satte såsom närmaste målet för sin verksamhet att förena alla
de krafter, som redan intresserade sig för en handelshögskola i Stockholm,
väcka ytterligare intresse för densamma och samla medel för att
påskynda skolans tillkomst samt trygga dess bestånd. I dessa sträfvanden
hade också föreningen rönt en storartad framgång. Redan vid
utgången af föreningens första verksamhetsår den 30 juni 1907 kunde
de för handelshögskolan samlade medlen anslås till omkring 900,000
kronor, och vid slutet af det andra räkenskapsåret fanns för ändamålet
disponibelt ett belopp af omkring 1,500,000 kronor.

I en till Kung!. Maj:t ingifven skrift har nu, som nämndt, styrelsen
för nämnda förening, som låtit utarbeta förslag till en i åtskilliga afseenden
mera detaljerad plan än den förut omförmälda för en handelshögskola
i Stockholm, gjort framställning om beredande af statsunderstöd
för en sådan skola, inrättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
vissa i skriften närmare angifna grunder.

I sin berörda skrift framhåller styrelsen till en början, hurusom
behofvet af grundliga utbildningsanstalter för den högre köpmannautbildningen
och särskild! för dem, som skulle såsom ledare träda i
spetsen för större affärsföretag eller i öfrigt bekläda mera ansvarsfulla
poster inom affärslifvet, numera vore allmänt erkändt. Det vore visserligen
endast den praktiska verksamheten — anför styrelsen — som i
sista hand förmådde skapa de skickliga och erfarna affärsmän, hvilka
mäktade allsidigt tillvarataga ett lands tillgångar. Men för att rätt
öfverblicka sitt arbetsfält och för att med tillräcklig sakkännedom
kunna organisera sin verksamhet, behöfde en affärsman i mera framskjuten
ställning en ganska omfattande teoretisk förutbildning. Denna
förberedande utbildning finge icke stanna vid språkkännedom, ett elementärt
studium af de ekonomiska företeelserna, nödtorftig kännedom om
bokföringens principer samt i öfrigt de kunskaper och färdigheter, hvilka
hufvudsakligen bibringades i våra hittillsvarande handelsläroverk. För att
deltaga i ledningen af större affärsföretag behöfdes att på egen hand kunna
studera sig in i det ekonomiska lifvets lagar och att med kritisk blick
följa dess växlingar samt att grundligt förstå olika affärsföretags organisation
och arbetsmetoder. Fn större affärsverksamhet vore icke begränsad
till det egna landet, utan stode i ständig förbindelse med världsmarknaden,
och följaktligen måste ledningen känna väl till dennas läge
samt vara i stånd att med sakkunskap bedöma dess företeelser. De
undervisningsanstalter, i hvilka de teoretiska förutsättningarna för en

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 51.

sådan verksamhet närmast vore att söka, måste alltså anläggas med
särskild tanke på dessa behof. Medvetandet härom hade framkallat
krafvet på särskilda högskolor för den högre köpmannantbildningen.

Det sällspord!, lifliga intresse, hvarmed från alla delar af landet
frågan om eu handelshögskolas upprättande i Stockholm omfattats af
just de samhällsmedlemmar, för hvilka denna institution närmast skulle
vara af praktiskt gagn, vittnade om, huru djupt det behof vore kändt och
erkändt, hvilket handelshögskolan vore ämnad att af hjälpa. Tydligt vore
emellertid, att en handelshögskolas betydelse, därest den verkligen blefve
i stånd att i någon mån motsvara sitt ändamål, ingalunda vore inskränkt
till en enda samhällsklass. Ju mera de, som skulle intaga de högre
och ledande posterna inom det praktiska lifvet, hos oss blefve såväl
teoretiskt som praktiskt på bästa sätt utbildade för sitt betydelsefulla
kall, desto större skulle utsikterna vara för ett allsidigt tillvaratagande
och utvecklande af vårt lands stora naturliga tillgångar, till varaktigt
gagn för alla samhällsmedlemmar och således till fromma för staten i
det hela och speciellt för statens ökade behof af inkomstkällor. Den
uppgift, som handelshögskolan hade att fylla, komme följaktligen att
vara af särdeles vidsträckt betydelse för hela vårt land.

Behofvet af en svensk handelshögskola eller motsvarande bildningsanstalt
hade ock under senare tider blifvit från många håll
vitsordadt. Sålunda hade redan den af Kungl. Maj:t år 1898 tillsatta
kommittén för afgifvande af utlåtande och förslag rörande åtgärder
för sjöfartsnäringens och den utrikes handelns höjande, med betonande
särskild! af vikten af handelsståndets höjande i socialt hänseende,
framhållit nödvändigheten af, att äfven i vårt land åtgärder vidtoges
för den högre handelsbildningens främjande utöfver den undervisning,
som lämnades i handelsskolorna och handelsinstituten. Äfven hade
den kommitté, som af Kungl. Maj: t tillsatts för afgifvande af förslag
till ordnande af den högre tekniska undervisningen i riket, i sitt den
27 maj 1908 aflåtna underdåniga betänkande mycket starkt betonat
vikten af en fördjupad merkantil bildning för speciellt industriledare.

Utom det gagn, som man sålunda hade anledning att af en handelshögskola
vänta för dess egentliga uppgifter — framhåller föreningens
styrelse vidare — skulle en institution af detta slag otvifvelaktigt genom
sin inom skilda ämnen meddelade undervisning blifva af väsentlig betydelse
äfven för andra viktiga verksamhetsgrenar än den direkta atfärsledningen.
I sådant afseende har styrelsen erinrat, hurusom, då Riksdagen
år 1902 i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhöll om utredning rörande
behofvet af yrkesmässigt utbildade, legitimerade revisorer, hade i samman -

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

hårig därmed antydts, att för ett sådant ändamåls vinnande något slags
öfverbyggnad på de redan befintliga, af staten understödda och kontrollerade
handelsskolorna skulle blifva nödvändig. Äfven en sådan uppgift
kunde en inom landet upprättad handelshögskola tjäna. Vidare hade
den af Kungl. Maj:t tillsatta kommittén rörande ny organisation af utrikesdepartementet,
diplomatien och konsulatväsendet i sitt betänkande
af den 23 mars 1906 framhållit betydelsen af en högre merkantil utbildningsanstalt
för blifvande diplomater och konsulattjänstemän. Kommittén
hade till och med föreslagit genomgången handelshögskolekurs
såsom ett af kompetensvillkoren för inträde å de diplomatiska och
konsulära banorna.

Den omständigheten, att ett jämförelsevis stort antal svenskar för
närvarande måste vid de utländska handelshögskolorna söka sin utbildning,
vore jämväl synnerligen talande för behofvet af en högre svensk
undervisningsanstalt i merkantila ämnen.

Efter att härefter hafva erinrat om den lifliga rörelse, som under
senare tider förekommit i åtskilliga främmande länder för upprättande
af handelshögskolor eller därmed jämförliga läroanstalter samt om de förberedande
åtgärder, som för åstadkommande af en dylik anstalt inom
vårt land vidtagits, har styrelsen i sistberörda hänseende vidare meddelat,
att, sedan under loppet af år 1908 Stockholms stadsfullmäktige till handelshögskoleföreningen
öfverlämnat de till utdelning disponibla medlen åt
den s. k. Forsgrénska donationen, eller ett belopp af 475,000 kronor,
samt härigenom och genom de öfriga bidrag, föreningen erhållit,
utsikter öppnats därtill, att högskolans ekonomiska förutsättningar inom
en jämförelsevis snar framtid skulle vara fullt tryggade, styrelsen träffat
aftal med lektorn vid högre realläroverket å Östermalm i Stockholm, professorn
C. J. H. Hallendorff om biträde med utarbetande af fullständig
plan för handelshögskolan äfvensom med dennas anordnande snarast
möjligt. Sedan professorn Hallendorff, hvilken för ändamålet besökt
åtskilliga motsvarande institutioner i Tyskland och Belgien, för föreningens
styrelse framlagt en promemoria rörande handelshögskolans organisation,
hade styrelsen — då i det förberedande stadium, hvari frågan
befunne sig, det icke läte sig göra att i detalj fastslå en sådan organisation
— i hufvudsaklig anslutning till berörda promemoria enats om
följande hufvudgrunder för högskolans blifvande organisation och
arbetssätt.

Enär högskolans uppgift borde vara att bibringa blifvande köpmän
och affärsledare den teoretiska utbildning, som erfordrades för att göra
Bill. till Biksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 36 Höft. 2

10 Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 51.

dem förtrogna med det ekonomiska lifvets lagar samt med handelsverksamhetens
former och ställning inom samhällslifvet, skulle i främsta
rummet undervisning meddelas i ämnen, som därvidlag vore af direkt
betydelse, i all synnerhet nationalekonomi med statistik samt handelsvetenskap
och ekonomisk geografi. Af dessa skulle nationalekonomien åsyfta
att gifva ingående kännedom om det ekonomiska arbetets villkor och
förutsättningar öfver hufvud taget med hänsyn speciellt till de praktiska
behof, för hvilka handelshögskolans elever skulle utbildas. Handelsvetenskapen,
som kunde sägas vara ett fullständigt nytt undervisningsämne,
åsyftade att göra de studerande förtrogna med handelsverksamhetens
anordning i realiteten och komme att omfatta dels studium af
de särskilda handelsinrättningarnas teknik, hvarvid synnerlig uppmärksamhet
skulle ägnas åt liandelsbokföringen och handelstekniken, dels ock
studium af den egentliga bytesverksamheten, af kreditanstalter, transportvillkor
och dylikt. Den ekonomiska geografien åsyftade att gifva ingående
kännedom om de naturliga resurser, som framför allt vårt land
men äfven viktigare främmande länder ägde, samt följaktligen också
om möjligheterna och villkoren för sådana resursers tillgodogörande.
Jämte dessa hufvudämnen skulle omfattande kurser gifvas i de delar af
rättsvetenskapen, som för blifvande affärsmän ägde den största direkta
betydelsen, nämligen handels-, växel-, sjö- och näringsrätt samt internationell
privaträtt. Föreläsningar komme äfven att anordnas i handelshistoria,
folkrätt och samhällslära, hvarjämte noggrann omsorg skulle
ägnas åt den praktiska utbildningen i de moderna språken, däribland
äfven ryska språket.

Undervisningen vid högskolan skulle i främsta rummet stå öppen
för de vid högskolan inskrifna studenterna. Dessa skulle mot erläggande
af en terminsafgift af 125 kronor (för utlänningar dubbla beloppet) äga
fritt tillträde till alla af högskolan anordnade föreläsningskurser och
öfningar. Dessutom skulle i mån af utrymme lämnas tillfälle för andra
intresserade personer att mot lämplig afgift bevista enstaka kurser, hvarförutom
afsikten vore att vid högskolan anordna serier af afgiftsfria
föreläsningar i ekonomiska ämnen af vidsträcktare intresse.

Hvad studietiden beträffade, borde denna icke onödigtvis inkräkta
på tiden för elevens praktiska utbildning. I allmänhet syntes dock icke
någon olägenhet möta att efter afslutade elementära studier anslå ett
par år för fortsatt teoretisk utbildning; och skulle för öfrigt den teoretiska
utbildningen lämna några verkliga resultat, kunde för densamma
icke heller beräknas kortare tid än i genomsnitt två år.

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

Vid inträdet i handelshögskolan borde emellertid lärjungen äga
sådant mått af teoretisk allmänbildning, att han utan svårighet kunde
följa skolans föreläsningskurser och deltaga i dess öfningar. Därför
borde såsom inträdesvillkor fordras antingen aflagd studentexamen eller
ock afgångsexamen från vare sig under statens inspektion stående högre
handelsläroverk eller tekniskt elementarläroverk. Möjlighet borde dock
finnas att efter särskild pröfning i hvarje fall meddela inskrifningsrätt
äfven åt den, som saknade dessa formella förutsättningar men i stället
ägde andra betryggande förutsättningar för godt studieresultat.

För att göra undervisningen så effektiv som möjligt borde föreläsningarna
vid högskolan förenas med praktiska öfningar, under hvilka
eleverna finge under lärarnas ledning kritiskt behandla problem inom
de särskilda ämnenas räckvidd. För öfrigt borde omsorg ägnas åt en
liflig personlig förbindelse mellan lärare och elever till befordran af
ömsesidigt tankeutbyte.

Eleverna vid högskolan skulle äga rätt att vid skolan aflägga
examen äfvensom att erhålla diplom till styrkande af ådagalagda insikter,
men det borde äfven medgifvas eleverna att efter vederbörande lärares
pröfning utan afläggande af examen erhålla formligt vitsord om ådagalagda
kunskaper i enstaka ämnen.

Läsåret vid högskolan skulle i det väsentligaste sammanfalla med
läsåret vid rikets universitet. För beredande åt högskolans lärjungar
af tillfälle att under ferierna utbilda sig i praktiskt afseende kunde det
möjligen ifrågasättas att förlägga tidpunkten för terminernas början och
afsilning något annorlunda än vid universiteten, dock utan att inkräkta
på den årliga undervisningstidens längd.

För att högskolan verkligen skulle kunna motsvara de å densamma
ställda förväntningarna, borde för de viktigaste ämnena förvärfvas de
bästa vetenskapliga krafter. I hufvudämnena nationalekonomi med statistik,
handelsvetenskap och ekonomisk geografi skulle sålunda af de
ordinarie lärarna kräfvas professors kompetens, hvadan också deras
titel borde blifva professor. Dessa professorer skulle blifva chefer en
hvar för sin institution. Till biträde att vårda institutionernas samlingar
af undervisningsmateriel och böcker skulle bland eleverna utses
en amanuens med arfvode till mindre belopp. För undervisningen i
handelsvetenskap skulle redan från början anställas eu biträdande lärare,
en assistent, med särskildt uppdrag att undervisa i bland annat bokföring.
I mån af handelshögskolans fortsatta utveckling behöfde äfven
andra dylika assistentbefattningar inrättas, närmast för nationalekonomi.

Hvad professorernas löner beträffade, måste dessa sättas så pass

12

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 51.

höga, att goda krafter, villiga att helt ägna sig åt handelshögskolan,
förvärfvades; och då högskolan af sina professorer måste kräfva en
vidsträcktare undervisningsverksamhet än staten fordrade af statsuniversitetens
professorer, syntes det vara skäligt, att högskolan aflönade
sina professorer något högre än staten. Professor vid universitet vore
skyldig att meddela undervisning fyra timmar i veckan, för högskolans
professorer åter syntes en undervisning af i medeltal ungefär sju timmar
i veckan kunna beräknas, hvarjämte någon minskning i undervisningsskyldigheten
under examensperioderna icke torde ifrågakomma. Vid
sådant förhållande syntes en förhöjning med 1,000 kronor utöfver
hvad professor i första lönegraden vid rikets universitet (7,500 kronor)
åtnjöte vara berättigad.

Undervisningen i rättsvetenskap syntes tills vidare kunna uppehållas
medels tillförordnade lärare, för hvilket ändamål möjligen kunde
förväntas medverkan från några af de framstående vetenskapsmän och
praktiserande jurister, som hade sin verksamhet förlagd till hufvudstaden.
Såsom arfvoden för denna undervisnings- och examinationsverksamhet
beräknades förslagsvis 6,000 kronor årligen.

För undervisning i de främmande språken borde, såvidt möjligt,
infödda språklärare med lektors titel anskaffas. Dessa borde i regel få
enahanda ställning och aflöning som universitetslektorer, d. v. s. vara
skyldiga att undervisa sex timmar i veckan mot ett årligt arfvode af

3,000 kronor samt att därutöfver lämna enskild undervisning. För
lektorn i ryska språket, af hvilken säkerligen vidsträcktare offentlig
undervisningsverksamhet lomme att kräfvas än af de öfriga lektorerna,
syntes aflöningen icke kunna sättas lägre än 4,000 kronor.

För reseunderstöd åt lärarna vid högskolan borde förslagsvis anslås
ett belopp af 3,000 kronor årligen.

Plögskolan borde vidare utrustas med ett rikhaltigt bibliotek under
tillsyn af bibliotekarie med en aflöning af 3,000 kronor för år. Det
årliga anslaget för inköp och bindning af böcker, anskaffande af annan
undervisningsmateriel, för af undervisningen föranledda tryckningskostnader
och dylikt kunde beräknas till 5,000 kronor.

Ansvaret för skolans ledning och förvaltning komme närmast att
åligga skolans rektor, hvilken till sitt förfogande borde hafva ett skrifbiträde
(en redogörare) med skyldighet att biträda vid förandet af protokoll
och matrikel, vårda arkivet, mottaga elevafgifter och inflytande
medel, verkställa utbetalningar samt däröfver föra böcker. I godtgörelse
härför borde till eu början lämnas 2,000 kronor om året. Rektorn, som
vid sidan af sitt förvaltningsuppdrag skulle hafva en undervisningsskyl -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51. 13

dighet af fyra timmar i veckan, borde åtnjuta en lön af 10,000 kronor
om året.

Då vården af högskolans fonder komme att tillhöra handelshögskoleföreningen,
borde denna genom sin styrelse äga afgörande inflytande
vid högskolans ledning. Emellertid borde en särskild högskolestyrelse
upprättas, i hvilken en ledamot borde utses af Kungl. Maj:t,
tre ledamöter insättas af handelshögskoleföreningens styrelse samt högskolans
rektor vara själfskrifven ledamot.

I fråga om tillsättande af professorer vid högskolan kunde dessa
utses antingen efter kallelse eller ock efter ansökning i hufvudsakligen
enahanda ordning som gällde beträffande statsuniversitetens professurer.
Assistenter och lektorer samt tillförordnade lärare borde utses af högskolans
styrelse.

Organiserad på nu angifna sätt, borde högskolan kunna begynna
sin verksamhet med höstterminen 1909; och föreningens styrelse hade
också redan börjat vidtaga åtgärder för att till nämnda tidpunkt anställa
lämpliga lärare.

Hvad beträffade omkostnaderna för skolans organisation, hade
styrelsen enligt uppgjordt, ansökningen bilagdt förslag till utgiftsstat beräknat
dessa till sammanlagdt 88,300 kronor om året. Härtill komme utgifter
för lokaler, bränsle, belysning, rengöring m. m., hvilka utgifter icke
kunde sättas lägre än till 22,700 kronor för år. Totalkostnaden skulle
alltså utgöra omkring 111,000 kronor årligen, hvarjämte åtgärder syntes
böra vidtagas för pensionering af högskolans lärarpersonal. Under det
första året af högskolans verksamhet syntes emellertid vissa af de
beräknade anslagen icke behöfva utgå med deras fulla belopp. Därigenom
syntes besparingar kunna göras, uppgående till sammanlagdt
omkring 10,000 kronor. Dessa besparingar komme dock att fullt uppvägas
genom de stora fordringarna på uppsättning af materiel m. m.
under den första organisationstiden.

Beträffande högskoleföreningens inkomster kunde vid utgången af
nu löpande räkenskapsår för högskolan påräknas ett kapital af 1,500,000
kronor, som efter en räntefot af 4 V2 procent kunde beräknas lämna
eu årlig inkomst af i rundt tal 67,500 kronor. Med antagande att hvardera
af de båda första arbetsåren ett trettiotal studenter, motsvarande
ungefärligen det antal svenskar, som för närvarande plägade besöka liknande
utländska institutioner, skulle inskrifvas vid högskolan, uppginge
terminsafgifterna för läsåret 1909—1910 till 7,500 kronor och för
läsåret 1910—1911 till 15,000 kronor. Summan af tillgängliga medel

Kommers kollega utlåtande.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

skulle alltså för högskolans båda första arbetsår uppgå till respektive

75,000 kronor och 82,500 kronor.

Ehuru det vore att hoppas, att det intresse, som från den svenska
affärsvärldens sida visats handelshögskolan, alltjämt skulle fortfara,
vore det likväl själfklart, att eu undervisningsanstalt af denna omfattning
svårligen kunde till sin existens fullt tryggas utan bidrag från det
allmännas sida.

Från Stockholms stads sida hade, såsom redan nämnts, lämnats
ett synnerligen kraftigt understöd; och det vore handelshögskoleföreningens
förhoppning att af staden jämväl erhålla ett tomtområde, tillräckligt
för en byggnad för handelshögskolan och afsedt att så småningom
ersätta de tillfälliga lokaler, som till en början måste användas.

För fyllande af det återstående behofvet har styrelsen, med åberopande
af hvad i ärendet anförts, hos Kungl. Maj:t nu, som nämndt,
gjort underdånig framställning om beviljande för ändamålet af anslag
af allmänna medel; och har styrelsen i sådant afseende hemställt, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes till nu samlade Riksdag göra framställning
om ett årligt anslag af 30,000 kronor, att från och med senare hälften
af år 1909 utgå till föreningen i och för upprättande och underhållande
af en handelshögskola i hufvudstaden, under förutsättning att denna
under hösten år 1909 började sin verksamhet i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af styrelsen angifna grunder.

Genom nådig remiss den 14 mars 1907 anbefalldes kommerskollegium
att i anledning af förbemälda sakkunniges förslag afgifva underdånigt
utlåtande. Kollegium lämnade tillfälle åt handelshögskoleföreningen
i Stockholm, handel skamrar na i riket, Sveriges allmänna handelsförening,
Sveriges allmänna exportförening samt styrelserna för vissa
handelsinstitut att yttra sig.

Genom nådig remiss den 17 november 1908 anbefalldes vidare
kommerskollegium att afgifva underdånigt utlåtande jämväl öfver styrelsens
för han delshögskoleföreningen nyss omförmälda 1 ramställning;
och har kollegium, som i ett sammanhang till behandling upptagit
ifrågavarande båda remisser, den 4 sistlidne december afgilvit underdånigt
utlåtande i ämnet. I sitt berörda utlåtande, hvarmed tillika öfverlämnats
de till kollegium från åtskilliga af nyssnämnda inrättningar och föreningar
inkomna yttranden i ärendet, har kollegium anfört hufvudsakligen
följande.

Behofvet af en handelshögskola i vårt land hade gjort sig alltmera
kännbart inom affärsvärlden. Orsakerna härtill syntes vara, bland
andra, följande.

15

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 51.

För att i den ständigt växande internationella samfärdseln kunna
framgångsrikt upptaga täflan med de utländska köpmännen, som vid
sina handelshögskolor hade tillfälle att skafla sig en gedigen och mångsidig
utbildning, borde det beredas möjlighet för Sveriges köpmannakår
att här i landet erhålla motsvarande utbildning. Men ännu viktigare
vore, att det i vårt land funnes god tillgång på personer, som efter en
grundlig både teoretisk och praktisk utbildning kunde ställas i spetsen
för och äfven nyorganisera större affärsföretag. I och med inrättandet
åt en handelshögskola skulle utsikterna att kunna erhålla sådana personer
i atsevärd män ökas. Genom en handelshögskolas verksamhet och dess
inflytande på andra handelsundervisningsanstalter skulle köpmannautbildningen
i öfrigt, som hos oss i jämförelse med förhållandena i andra
länder icke kunde i allmänhet anses vara tillfredsställande, i stort sedt
höjas. Att detta kunde blifva af stor betydelse för landet i dess helhet
med de rika möjligheter till ekonomisk utveckling, som här funnes, vore
tydligt, då en bättre handelsundervisning gifvetvis utöfvade ett gagnande
inflytande på köpmännens verksamhet.

Af särskildt dessa skäl maste enligt kollegii mening- inrättandet
af en handelshögskola betraktas såsom en så betydelsefull allmän angelägenhet,
att staten borde träda emellan och, därest så erfordrades,
äfven med ekonomiskt understöd befordra saken.

Genom ett synnerligen energiskt och målmedvetet arbete hade
liandelshögskoleföreningen lyckats att på en kort tid få samladt ett
afsevärdt kapital. Och Stockholms stads fullmäktige hade visat sitt intresse
genom att för ändamålet anslå den första utdelningen af räntemedlen
från Forsgrénska fonden, 475,000 kronor. Förhoppning syntes äfven
finnas, att Stockholms stad skulle ytterligare stödja saken. Inberäknadt
nyssnämnda summa äfvensom förut omförmälda 100,000 kronor, syntes,
enligt hvad handelshögskoleföreningens styrelse i sin förenämnda framställning
närmare omförmält, det för ändamålet disponibla'' kapitalet den
1 juli 1909 komma att uppgå till minst 1,500,000 kronor, hvilket efter
4V2 % ränta lämnade en årlig inkomst af i jämnadt tal 67,500 kronor.
De. inkomster, som ytterligare tillkomme, vore hufvudsakligen terminsafgifter
na, som antagits uppgå första läsåret till 7,500 kronor och det
andra till 15,000 kronor. Summan af inkomsterna skulle alltså utgöra
de båda första läsåren respektive 75,000 kronor och 82,500 kronor.

A andra sidan hade de årliga kostnaderna för handelshögskolan
efter fullbordad, nu planlagd organisation beräknats blifva omkring

111,000 kronor, jämte möjligen erforderliga utgifter för lärarepersonalens
pensionering. Skillnaden mellan inkomster och utgifter syntes därför

16

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 51.

blifva närmare 30,000 kronor. Under de första läsåren kunde visserligen,
såsom det i framställningen påpekats, göras en inbesparing af omkring

10,000 kronor årligen i anslaget till aflöningar m. m., men denna inbesparing
uppvägdes till fullo af de stora utgifter för anskaffandet af
materiel m. m., som under den första organisationstiden blefve nödvändiga,

Såsom förut antydts, både handelsbögskoleidén i Sverige omfattats
med ett sådant intresse, att man nu vore nära dess förverkligande. Men
för att handelshögskolan skulle kunna komma till stånd inom den närmaste
tiden med eu så omfattande organisation, att redan från början
goda förhoppningar funnes om ett verkligt fruktbringande resultat af
verksamheten, syntes det kollegium erforderligt, att staten gåfve ett
kraftigt ekonomiskt stöd.

Beträffande anslagets storlek hade kollegium ingen anledning att
föreslå ett lägre belopp än det nu begärda.

För det statsanslag, som kunde komma att utgå, syntes böra bestämmas
villkor i nedannämnda hänseenden.

Af handlingarna i ärendet inhämtades, att man väl inom handelshögskoleföreningen
varit betänkt på att söka nådig fastställelse å föreningens
stadgar, men att detta ännu icke skett. Som handelshögskolans
verksamhet syntes komma att blifva nära förbunden med handelshögskoleföreningen,
borde Kungl. Maj:t hafva stadfäst föreningens stadgar
före anslagets utbetalande.

Såsom handlingarna jämväl utvisade, hade styrelsen för handelshögskoleföreningen
vid föreningens konstituerande sammanträde erhållit
i uppdrag att utarbeta grundstadgar för handelshögskolan. Något förslag
till sådana stadgar syntes ännu icke föreligga. Kungl. Magt hade
fastställt statuter för Göteborgs högskola och grundstadgar för Stockholms
högskola. Det syntes vara nödvändigt, att jämväl grundstadgar
för Stockholms handelshögskola af Kungl. Maj:t stadfästades, innan
någon del af anslaget finge lyftas.

I likhet med hvad förhållandet vore vid nyss omförmälda högskolor,
borde det därjämte tillkomma Kungl. Maj:t att utse ej mindre
ordförande i den styrelse för handelshögskolan, som enligt de blifvande
grundstadgarna skulle komma att tillsättas, än äfven en revisor att deltaga
i granskningen af högskolans förvaltning och räkenskaper. Enär
föreningen syntes fortfarande skola förvalta de till högskolan skänkta
fonderna, komrne emellertid, såvidt nu kunde bedömas, tyngdpunkten
af den ekonomiska förvaltningen att vara förlagd till handelshögskole -

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.

föreningen. Den af Kungl. Maj:t utsedde revisorn borde därför jämväl
deltaga i revisionen af föreningens räkenskaper.

Under förutsättning att statsbidraget beviljades, syntes det därjämte
böra åläggas styrelsen för handelshögskolan att efter läsåret
1909—1910 till Kungl. Maj:t inlämna redogörelse för verksamheten
under detta läsår.

Kollegium har vidare, beträffande högskoleföreningens förslag till
organisationsplan för högskolan, anfört, att kollegium, som i ärendet
rådgjort med professorn Hallendorff, funnit anledning att därutinnan
yttra sig allenast i följande hänseenden.

Terminsafgifien, som föreslagits till 125 kronor, skulle medföra
fritt tillträde till alla af högskolan enligt dessa program anordnade
föreläsningskurser och öfningar. Enligt hvad professorn Hallendorff upplyst,
skulle äfven sådan undervisning, som vid andra högskolor vore
förenad med afgift, vid handelshögskolan vara afgiftsfri. På grund
häraf kunde icke med skäl anmärkning göras mot terminsafgiftens
storlek. Dock ansåge kollegium sig i detta sammanhang böra framhålla
önskvärdheten däraf, att styrelsen för högskolan, i den mån skolans
ekonomi det medgåfve, sökte bereda ett antal däraf förtjänta och i behof
varande lärjungar tillgång till friplats eller plats med nedsatt afgift.

Såsom inträdesvillkor hade ifrågasatts hufvudsakligen aflagd studentexamen
eller afgångsexamen från under statens inspektion stående högre
handelsläroverk eller afgångsexamen från tekniskt elementarläroverk.

Kollegium hade intet annat att däremot erinra, än att det borde
uttryckligen angifvas, att afgångsexamen från tekniska högskolan eller
Chalmers tekniska läroanstalt äfven berättigade till inträde, hvaremot
det kunde ifrågasättas, huruvida andra kurser vid nyssnämnda handelsläroverk
än tvååriga eller ettåriga för lärjungar med studentkunskaper
borde lämna tillträde till högskolan. De lärjungar vid dylika läroverk,
som ej genomgått någondera af sistnämnda kurser, hade nämligen i
allmänhet afgångsbetyg endast från 6:2 vid de allmänna läroverken
och syntes därför, enligt kollega uppfattning, ej äga tillräcklig teoretisk
underbyggnad för att kunna med verklig nytta begagna sig af undervisningen
vid högskolan. Skulle dock i något fall anses lämpligt att
bevilja inträde för sådan elev, skulle styrelsen för högskolan enligt förslaget
därtill äga möjlighet.

På grund af livad sålunda anförts, har kollegium hemställt, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för att bereda handelshögskoleföreningen
i Stockholm för en i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af föreningens styrelse angifna grunder därstädes upprättad
Bill. till Piksd. Prof. 1909. 1 Sami 1 Afd. 36 Höft. 3

Dcpartemcnti chefens anförande.

18 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 51.

handelshögskola ett anslag för läsåret 1909—1910 af 30,000 kronor,
att till föreningen utbetalas efter uppfyllandet af de i sådant afseende
föreslagna villkor med ena hälften under höstterminen år 1909 och den
återstående hälften under vårterminen år 1910.

Upprättandet af en läroanstalt för meddelande af högre handelsundervisning,
en handelshögskola, inom vårt land, är, såsom jag redan
vid förberedande anmälan den 12 nästlidne januari af nu förevarande
ärende tillät mig framhålla, uppenbarligen ett önskemål af synnerligen
stor betydelse.

Den moderna utvecklingen med sin alltmera fullkomnade teknik,
lifligare samfärdsel samt i mångt och mycket vida mera komplicerade förhållanden
än hvad tidigare varit fallet kräfver naturligen, särskildt hos
dem, som blifva kallade att intaga en mera ledande ställning inom
affärslifvet, långt mera omfattande och djupgående insikter än tillförne.
Denna utveckling har ock, såsom af det anförda framgår, i en mängd
främmande länder framkallat inrättandet af läroanstalter för meddelande
af högre handel sundervisning, s. k. handelshögskolor.

Behofvet af en sådan institution har äfven inom vårt land under
senare tiden allt starkare framträdt. Den mera elementära undervisning,
som meddelas vid våra lägre handelsläroverk och handelsinstitut, är
nämligen numera uppenbarligen i många fall icke tillräcklig. Allt flera
äro de unge män, som begifva sig till utlandet för att vid där befintliga
handelshögskolor söka förvärfva den högre utbildning å hithörande
områden, som vårt eget land ännu icke har att erbjuda. Tydligt är
emellertid, att tillfälle att på sådant sätt inhämta de eftersträfvade kunskaperna
endast står ett jämförelsevis ringa fåtal till buds, samt att en
handelshögskola, upprättad inom vårt eget land och organiserad direkt
med hänsyn till våra egna behof och förhållanden, därutinnan skulle
erhålla en helt annan ställning och betydelse.

Upprättandet af en handelshögskola inom landet skulle emellertid
säkerligen icke blott vara ägnad att befordra spridandet af en högre
bildning bland handelns och de därmed närbesläktade yrkenas målsmän
och såmedelst varda till gagn för främjande af därmed omedelbart
förknippade intressen utan ock, såsom jämväl i den nu föreliggande
framställningen framhållits, indirekt komma att verka i hög grad stärkande
och höjande på landets ekonomiska kultur i allmänhet och därigenom
öka våra möjligheter att i detta hänseende bättre än hittills bestå i den
i våra dagar allt skarpare täflan med andra nationer.

Att insikten om vikten af handelshögskoleidéns snara förverkligande
förefinnes inom vidsträckta kretsar i vårt land, därom vittnar ock den

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 51.

lifliga anslutning, handelshögskoleföreningen vunnit, och de betydande
belopp, som af enskilda inrättningar och personer för ändamålet tillskjutits.
De medel, som af föreningen disponeras, representera, sedan
Stockholms stad därtill anslagit ett belopp af närmare en half miljon
kronor, den aktningsbjudande summan af omkring 1,500,000 kronor.
Föreningen har ock, såsom af det anförda framgår, för afsikt att låta
högskolan redan under innevarande års höst börja sin verksamhet.

Rörande sättet för skolans organisation och verksamhet kunna
naturligen, särskildt i fråga om detaljerna, många olika synpunkter och
önskemål göra sig gällande. I allt väsentligt synes mig emellertid,
såvidt sådant på förhand, innan skolan någon tid varit i verksamhet,
kan bedömas, den plan, högskoleföreningen med ledning af de förberedande
utredningar, som förut omförmälts, låtit uppgöra, god och ändamålsenlig.

Gifvet är, att det måste anses såsom ett önskemål, att skolan
redan från början erhåller en så fullständig och fast organisation, att
densamma må kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift.
Därest detta skall i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den uppgjorda
planen, hvilken, som nämndt, synes i allt väsentligt uppfylla befogade
anspråk i sådant afseende, kunna inom den närmaste tiden äga rum, är
det emellertid, enligt hvad af den föreliggande ansökningen framgår,
trots det ganska betydande kapital, som för ändamålet står till föreningens
förfogande, tydligen erforderligt, att staten lämnar anstalten
sitt stöd för täckande af en del af de betydande utgifter, som med den
omförmälda planens realiserande äro förenade.

I betraktande häraf samt med afseende icke blott å de speciella
statsintressen, hvilka, på sätt i ärendet framhållits, kunna tänkas genom
tillkomsten af en handelshögskola inom landet varda i större eller mindre
mån främjade, utan äfven, och framför allt, med hänsyn till den förut
påpekade stora betydelsen för landets kultur i allmänhet af upprättandet
af en dylik läroanstalt inom våra egna landamären, synas mig ock
synnerligen goda skäl tala för en dylik mellankomst från statens sida.

Mot det i sådant afseende föreslagna beloppet, hvilket gifvetvis
betingas af den för högskolans organisation och verksamhet uppgjorda
planen med däraf föranledda kostnader, har jag, då dessa icke synas
mig för högt beräknade, för min del icke funnit anledning till erinran.

Hvad beträffar de af kommerskollegium föreslagna villkoren för
anslagets utbetalande, synas mig dessa äga fog för sig. Då i enlighet
därmed grundstadgarna för högskolan skulle fastställas af Kungl. Maj:t,
torde i sammanhang därmed böra beaktas, bland annat, de af kommers -

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 51.

kollegium framställda erinringarna i fråga om inträdesvillkoren till högskolan
och elevernas afgifter till skolan.

Lämpligt synes mig ock vara, att, på sätt kollegium ifrågasatt,
handelshögskoleföreningens styrelse, därest det begärda understödet beviljas,
ålägges att till Eders Kungl. Ma:jt afgifva redogörelse för högskolans
verksamhet under det läsår, understödet afser.

Med åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå
Riksdagen

att, under förutsättning att en handelshögskola varder genom
handelshögskoleföreningens i Stockholm försorg under innevarande år
därstädes upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den på föreningens
föranstaltande utarbetade plan, såsom bidrag till upprättande och
underhållande af samma skola, på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag
af 30,000 kronor, att till nämnda förenings styrelse utbetalas med hälften
under höstterminen år 1909 och återstående hälften under vårterminen år
1910, under villkor dels att föreningens stadgar äfvensom grundstadgar för
högskolan varda, innan någon del af anslaget utbetalas, efter därom
gjord framställning af Kungl. Maj:t fastställda dels ock att Kungl. Maj:t
tillerkännes rätt att utse ej mindre ordförande i högskolans styrelse än
äfven en revisor för deltagande i granskningen af såväl högskolans förvaltning
och räkenskaper som ock föreningens egna räkenskaper.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;
och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition af
den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Arvid Nordlindh.

STOCKHOLM, ISAAC MAIiCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.