Kung!.. Maj-ts Nåd. Proposition N:o 188.

1

N:o 188.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående beredande
af ytterligare medel för utlåning från fonden för rederinäringens
understödjande; gifven Stockholms slott den
19 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden
för rederinäringens understödjande utgående långn verkställas, må äfven
för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas fonden.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 139 Häft.

1

2

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 188.

i

5

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19
mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamiltön,
grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde:

På därom af Kungl. Maj:t gjorda framställningar har Riksdagen
hvart och ett af åren 1903, 1905 och 1907 anvisat ett belopp af
5,000,000 kronor till en lånefond för rederinäringens understödjande,
att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa angifna
grunder, hvilka belopp riksgäldskontoret bemyndigats att i mån af
behof tillhandahålla statskontoret, som skulle hafva att till riksgäldskontoret
inleverera den å de från fonden utlämnade lån inflytande
räntan, hvarjämte Riksdagen vid beloppens anvisande hvarje gång
medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som verkställdes å de från fonden
utgående lånen finge intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

3

Kungl. J\Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 188.

I fråga om användningen af det af 1903 års Riksdag anvisade
belopp; å 5,000,000 kronor utfärdade Kungl. Maj:t den 18 december
1903 nådig kungörelse, hvarigenom fastställdes vissa allmänna villkor
och bestämmelser för erhållande och åtnjutande af lån från ifrågavarande
fond. I samma kungörelse erinras, att lånefonden, hvars förvaltning
handhafves af statskontoret, hufvudsakligen är afsedd för
befrämjande af den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt
i aflägsna farvatten, att rederiföretag för inrikes sjöfart endast undantagsvis
kommer att understödjas med lån från fonden, och att, därest
sådant lån sökes för anskaffande af fartyg, företräde kommer under i
öfrigt lika; förhållanden att gifvas åt den lånesökande, som låter tillverka
fartyget vid svensk verkstad.

Af de i kungörelsen i öfrigt stadgade villkor och bestämmelser
må här erinras om följande.

Ansökning om låns erhållande göres hos Kungl. Maj:t, som efter
kommerskollegii hörande bestämmer lånebeloppets storlek. Beviljadt
lånebelopp utlämnas af statskontoret, sedan låntagare dit aflämnat
skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga fullgörande,
som af statskontoret kan godkännas. Därest för beviljadt lån
icke inom två månader efter därom erhållet föreläggande aflämnats
säkerhet, som kan af statskontoret godkännas, skall rätten till lånets
utbekommande anses förverkad. Å lyftadt lånebelopp skall erläggas
årlig ränta från lyftningsdagen med fyra procent. Sedan lån innehafts
under två år från lyftningsdagen, skall under de därpå följande sex åren
årligen återbetalas eu sjättedel af det ursprungliga lånebeloppet, så att
hela lånet varder senast inom utgången af det åttonde året till fullo guldet.

Genom särskilda nådiga kungörelser den 2 juni 1905 och den 3
maj 1907 har Kungl. Maj:t sedermera beträffande de af Riksdagen åren
1905 och 1907 anvisade medlen till ifrågavarande fond förordnat, att
jämväl i fråga om lån från dessa medel skulle lända till efterrättelse
de villkor och bestämmelser, som stadgats genom kungörelsen den 18
december 1903.

De af Riksdagen sålunda beviljade medlen, tillhopa 15,000,000
kronor, jämte genom kapitalafbetalningai’ till fonden återinflutna medel
hafva, efter kommerskollegii hörande, af Kungl. Maj:t genom nådiga
bref den 15 april, den 6 maj och den 29 juli 1904, den 15 juli 1905,
den 26 januari och den 2 februari 1906, den 20 september och den
31 december 1907 samt den 21 augusti och den 18 december 1908
fördelats. Antalet under hvarje särskildt år af Kungl. Magt såväl
pröfvade som beviljade ansökningar samt summan af sökta och beviljade
lånebelopp framgå af följande tablå.

4 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 188.

Vid fördelningarna

af lån

1

år 1904

år 1905

år 1906

år 1907

år 1908 1

Antal af Kungl. Maj:t pröfvade ansök-

ningar ..........................................

33

5

35

60

29

Summa sökta och pröfvade lånebelopp kr.

7,560,000

685,000

8,859,000

13,332,000

7,420,000 ■

Antal beviljade ansökningar ..............

18

5

31

48

10

I dessa ansökningar begärda lånebe-

lopp kr......................................

5,585,000

685,000

8,084,000

12,115,000

3,900,000

Summa beviljade lånebelopp kr..........

5,000,000

685,000

4,960,000

5,748,000

965,000

Till nya fördelningar återstå härefter de medel, som ytterligare
inflyta till fonden genom återbetalningar intill utgången af innevarande
år, hvilka återbetalningar enligt uppgift från statskontoret kunna beräknas
till 1,631,666 kronor 67 öre.

Då Riksdagens beslut torde innebära, att de medel, som genom
återbetalningar inflyta efter år 1909, skola återgäldas till riksgäldskontoret,
finnas efter nämnda års utgång icke några tillgångar att använda
för ifrågavarande ändamål.

Enligt af statskontoret meddelad uppgift skola af de för närvarande
utestående lånen från lånefonden till rederinäringens understödjande
efter år 1909 återbetalas följande kapitalbelopp,-.nämligen:

år

1910

sammanlagdt kr. 2,391,666: 6 7

»

1911

»

» 2,670,500: —

»

1912

» 2,670,500: —

»

1913

» 1,957.166:67

»

1914

»

» 1,843,000: —

»

1915

»

» 1,028,833: 33

»

1916

» 278,833: —

Nu har kommerskollegium i underdånig skrifvelse den 22 december
1908 gjort framställning om beredande af ytterligare medel för
utlåning från fonden till rederinäringens understödjande och i sådant
afseende anfört hufvudsakligen följande.

De från ifrågavarande fond beviljade lånen hade ländt den svenska
sjöfartsnäringen till afsevärdt gagn och torde otvifvelaktigt i sin
mån bidragit till den utveckling af näringen, som under de senare
åren åstadkommits. För fyllande såväl af de stora lånebehof, som
ännu icke kunnat tillgodoses med hittills tillgängliga medel, som ock

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 188• 5

af de med rederinäringens fortgående utveckling alltjämt tillkommande
nya behofven syntes det kollegium af stor vikt, att ytterligare medel
blefve för ändamålet tillgängliga. Tillgång till sådana ytterligare
medel syntes lämpligen kunna beredas genom att återbetalningarna
äfven för tiden efter år 1909 finge tilläggas fonden, åtminstone för de
närmaste två åren, under hvilka, enligt ofvannämnda uppgift från statskontoret,
skulle återbetalas tillsammans något öfver 5,000,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har kommerskollegium hemställt,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, i syfte att de återbetalningar,
som åde från lånefonden till rederinäringens understödjande redan
lyftade eller framdeles utgående lånen verkställdes, finge äfven efter
år 1909 och åtminstone intill utgången af år 1911 tilläggas fonden.

Efter erhållen nådig remiss har statskontoret den 8 innevarande
mars afgifvit underdånigt utlåtande öfver kommerskollegii berörda framställning
och därvid tillstyrkt densamma.

Erfarenheten har bekräftat ändamålsenligheten af den form för Departement!-rederinäringens understödjande, som genom inrättandet af ifrågavarande chetenlånefond
valts. I långt större omfattning, än hvad man från början
hade anledning antaga, hafva redarne begagnat sig af det sålunda
erbjudna tillfället att på relativt fördelaktiga villkor erhålla medel till
utvidgande af sin verksamhet, och de för utlåning disponibla beloppen
hafva visat sig icke på långt när tillräckliga för fyllande af de kraf,
som ställts på fonden. Visserligen hafva i några fall ansökningar om lån
gjorts, som icke varit förtjänta af beaktande, men det torde dock vara
ovedersägligt, att i det stora flertalet fall ansökningarna varit väl
motiverade och att endast brist på medel föranledt, att en del af desamma
icke kunnat bifallas.

Det relativt stora uppsving, som den svenska rederinäringen
under de senare åren vunnit, torde i ej ringa mån få tillskrifvas det
stöd, som genom lånefondens inrättande från det allmännas sida lämnats
den enskilda företagsamheten.

Frågan är nu, huruvida det vore klokt och välbetänkt att redan
med innevarande års utgång undandraga rederinäringen detta stöd.

För min del anser jag tidpunkten härför icke lämplig. Den mera
framskjutna ställning på näringslifvets område, som rederinäringen,
enligt hvad nyss nämnts, lyckats eröfra, gäller det nu att söka behålla
och betrygga. Såväl härtill som ock till ernående af eu om möjligt
fortsatt utveckling af denna för vårt land så viktiga näringsgren synes
det mig välbehöfiigt, att staten ännu någon tid lämnar sitt bistånd.

Bill. till liiksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 139 Höft 2

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 188.

Äfven med hänsyn till nuvarande tryckta förhållanden på penningmarknaden
och däraf föranledda större svårigheter för de enskilda
näringsidkarna att på drägliga villkor erhålla lån. finner jag ett sådant
bistånd önskvärdt.

Jag anser därför kommerskollegii förslag om beredande af ytterligare
medel under ännu ett par år till rederinäringens understödjande
beaktansvärdt och finner jag äfven den af kollegium härför föreslagna
formen lämplig. Tillräckliga skäl att utsträcka tiden för det ifrågasatta
understödet längre än två år eller intill utgången af år 1911
synas mig emellertid icke för det närvarande föreligga. Beträffande de
kapitalafbetalningar, som alltså kunna tilläggas fonden efter år 1909,
torde af Eders Kungl. Maj:t framdeles, i likhet med hvad nu gäller, böra
stadgas, att ansökningar om erhållande af lån från de genom afbetalningarna
till fonden återinflytande medel skola till finansdepartementet
ingifvas före den 1 april och den 1 oktober hvarje år.

I anslutning till hvad sålunda anförts hemställer jag alltså i
underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition
föreslå Riksdagen

att medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden
för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,
må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas
fonden.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bil. litt. vid detta protokoll utvisar.

llr protokollet:

Gunnar Schumacher.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.