Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

1

N:0 162.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
pension åt extra ordinarie kontorsskrifvarna vid statens
järnvägar Gustaf Wilhelm Segerman och Carl Adolf
Unander; gifven Stockholms slott den 26 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,

att en hvar af extra ordinarie kontorsskrifvarna vid statens järnvägar
Gustaf Wilhelm Segerman och Carl Adolf Unander må från och
månaden näst efter den, då hans anställning vid statens järnvägar upphör,
under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension från allmänna
indragningsstaten till belopp af 1,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bih. till Eiksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afl. 116 Iläft. (N:o 162.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maf.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Peteksson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde.

Uti underdånig skrifvelse den 2 februari 1909 har järnvägsstyrelsen
gjort framställning om beredande af pension åt extra ordinarie kontorsskrifvarna
vid statens järnvägar Gustaf Wilhelm Segerman och Carl
Adolf Unander, hvilka ingifvit ansökningar därom till styrelsen.

Med stöd af de vid ansökningarna fogade handlingar har styrelsen
beträffande sökandenas anställning i statens tjänst samt deras lefnadsförhållanden
i öfrigt meddelat följande.

Segerman, som är född den 16 maj 1834, ingick den 17 oktober
1851 såsom kanoniär vid flottan, hvarest han efter vunnen befordran

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 162.

3

till korpral kvarstod i tjänst till och med den 7 juni 1856. Därefter
har han från och med den 10 i sistnämnda månad till och med
den 21 oktober 1861 innehaft anställning såsom underofficer vid 10:de
kronoarbetskompaniet vid Vaxholms fästnings- och Rindö reduttbyggnader.
Från och med den 15 oktober 1863 erhöll Segerman
anställning i statens järnvägars tjänst såsom materialskrifvare vid statens
järnvägsbyggnader samt bibehöll denna anställning till i februari
1872. Sedan han därefter under åtskilliga år varit anställd vid enskilda
järnvägsbyggnadsföretag, erhöll han i juli 1883 ånyo anställning såsom
materialskrifvare vid statens järnvägsbyggnader, vid hvilka han
därpå i berörda egenskap tjänstgjort till utgången af november månad
1887. I april månad år 1889 anställdes Segerman såsom skrifbiträde
å järnvägsstyrelsens tariffbyrå, hvarifrån han år 1890 förflyttades till
styrelsens kontrollkontor, där han allt sedan dess varit och fortfarande
är anställd såsom extra ordinarie kontorsskrifvare.

Enligt företedt läkarebetyg lider Segerman af, bland annat, partiell
förlamning i vänstra underarmen och handen samt af högersidigt ljumskbråck;
och torde dessa åkommor i förening med hög ålder enligt järnvägsstyrelsens
förmenande komma att inom en ej aflägsen framtid göra
Segerman oförmögen till vidare arbetare.

Unander, som är född den 21 maj 1840, erhöll från och med den
1 april 1874 anställning såsom bokhållare vid statens järnvägsbyggnader.
I denna egenskap hade han tjänstgjort till utgången af mars
månad 1888, då hans befattning indrogs. Därefter blef han från
och med den 9 april samma år antagen såsom extra ordinarie kontorsskrifvare
å järnvägsstyrelsens kontrollkontor, där han alltsedan dess
tjänstgjort. På grund af klen kroppsbyggnad och åldersförändringar
torde, anför styrelsen, Unander, enligt hvad för honom utfärdadt läkarbetyg
gifver vid handen, med all sannolikhet inom den närmaste tiden
blifva oförmögen till vidare tjänstgöring.

Båda sökandena hade af föreståndaren för styrelsens kontrollkontor
erhållit vitsord om att de under sin tjänstgöring därstädes
städse ådagalagt plikttrohet samt med stort nit och intresse fullgjort
sina åligganden.

Beträffande sökandenas ekonomiska ställning har styrelsen enligt
hvad i dess skrifvelse anföres, inhämtat, att Segerman för år 1908
påförts kronoutskylder för en till 3,116 kronor uppskattad inkomst af
kapital eller arbete, af livilket belopp 3,060 kronor 40 öre utgjort aflöning
från statens järnvägar, samt att Unander för samma år påförts
kronoutskylder för inkomst af kapital eller arbete till ett belopp af

4

Departements chefens yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

3,182 kronor, hvilket belopp i sin helhet utgjorts af arbetsförtjänst
från statens järnvägar. Af båda sökandena har framhållits, att den
aflöning, de under årens lopp åtnjutit, icke tillåtit dem att göra några
besparingar för kommande dagar.

Med hänsyn till sökandenas långvariga och väl vitsordade tjänstgöring
vid statens järnvägar och då vid flera tillfällen under de senare
åren Riksdagen, på därom af Kungl. Maj:t framställda nådiga propositioner,
beviljat pensioner åt personer, som, ehuru icke i ordinarie
tjänst anställda, under längre tid med goda vitsord förrättat arbete för
statens järnvägars räkning, har styrelsen ansett sig böra göra framställning
om utverkande af pension åt sökandena.

I afseende å pensionsbeloppens storlek erinrar styrelsen, att en
af 1906 års riksdag beviljad pension till extra ordinarie kontorsskrifvaren
vid statens järnvägar Lars Jönsson ungefärligen motsvarade
hälften af de till honom utgående aflöningsförmåner.

Med stöd af det anförda har styrelsen hemställt, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Segerman och Unander
må från och med månaden näst efter den, då deras anställning vid
statens järnvägar upphör, under sin återstående lifstid åtnjuta hvardera
en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 1,500
kronor, motsvarande ungefär hälften af deras årsinkomst från statens
järnvägar.

Efter nådig remiss har statskontoret den 19 februari 1909 afgifvit
utlåtande i ärendet och därvid, på grund af hvad järnvägsstyrelsen i
ärendet upplyst och anfört, tillstyrkt styrelsens framställning.

Såväl Segerman som Unander hafva under afsevärd tid varit anställda
vid statens järnvägsbyggnader, i hvilken egenskap de dock icke
kunnat erhålla befattning å ordinarie stat. När de sedermera vunno
inträde såsom extra tjänstemän i järnvägsstyrelsen, hade de redan nått
sådan ålder, Segerman 50 år och Unander 48 år, att de, enligt hvad jag
i järnvägsstyrelsen inhämtat, lämpligen icke ansågos böra befordras till
ordinarie befattning.

Emellertid har, såsom af utredningen i ärendet framgår, staten
under lång tid tagit såväl Segermans som Unanders arbetskraft i anspråk.
Den förre har sålunda varit anställd i statens tjänst under en
tid af närmare 43 år, däraf omkring 33 år i statens järnvägars tjänst,
och den senare har omkring 35 år haft anställning såsom tjänsteman
vid statens järnvägar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 162.

5

Det synes mig därför skäligt att, då de nu uppnått en ålder, Segerman
af nära 75 år ocli Unander af nära 69 år, dem beredes ett understöd
för deras återstående lifstid. I enlighet med denna uppfattning
hafva också vid flera tillfällen pensioner af Kungl. Maj:t och Riksdagen
beviljats åt personer, som visserligen icke innehaft ordinarie anställning
i statens tjänst, men under lång tid plikttroget utfört arbete för statens
räkning.

Vid jämförelse med de pensionsbelopp, som af Kungl. Maj:t och
Riksdagen i nu åsyftade fall beviljats, synes mig de af järnvägsstyrelsen
föreslagna vara skäliga. Jag erinrar i detta sammanhang, att enligt
det förslag till pensionslag för personalen vid statens järnvägar, som
framlagts för årets riksdag, en ordinarie kontorsskrifvare vid järnvägsstyrelsen
skulle erhålla en ålderspension af 2,333 kronor.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att en hvar af extra ordinarie kontorsskrifvarna vid statens järnvägar
Gustaf Wilhelm Segerman och Carl Adolf Unander må från och
med månaden näst efter den, då hans anställning vid statens järnvägar
upphör, under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension från allmänna
indragningsstaten till belopp af 1,500 kronor.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:
Scilve Berger.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 116 Raft.

2