Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
1
N:o 156.
Kungl. Majis nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
till nybyggnad för allmänna barnbördshuset i Stockholm
m. m.; gifven Stockholms slott den 26 mars 1909.
Under åberopande af bilagda utdrag- af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att — under medgifvande, att till allmänna barnbördshuset i Stockholm
må å kungl. Djurgården inom området närmast norr om den s. k. Idrottsparken
med nyttjanderätt tills vidare, intill dess Kungl. Maj:t med Riksdagens
samtycke förordnar om markens användande för annat ändamål,
afgiftsfritt och i öfrigt på de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, till tomtplats
för nya byggnader för allmänna barnbördshuset upplåtas erforderlig mark
inom gränser, som af Kungl. Maj:t fastställas i hufvudsaklig enlighet med
omfattningen af ett å en i statsrådsprotokollet omförmäld karta med n:o 2
betecknadt område — för uppförande å den upplåtna tomtplatsen af nya
byggnader för allmänna barnbördshuset i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med i statsrådsprotokollet omförmälda, af arkitekten Gustaf Wickman uppgjorda
ritningar med tillhörande kostnadsförslag äfvensom för anskaffande
af nya inventarier för barnbördshuset
dels besluta, att ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret
förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att
återgäldas i den mån den allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten
n:o 3 kvarteret Murmästaren i Stockholm varder försåld och köpeskilling
därför inflyter,
dels bevilja ett anslag af 364,640 kronor, att till statsverket återbäras
i deri män nämnda köpeskilling kan komma att öfverstiga 574,860 kronor,
Bill. till Rikud. Prof. 100.9. I Sund. 1 Afd. Ill Häft. (N:o 156.) 1
2
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 156.
dels ock af detta anslag på extra stat för år 1910 anvisa 150,000
kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF
Hugo Hammarskjöld.
Kung!. Maj:te Nåd. Proposition N:o 156.
3
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maji
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 mars 1909
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer.
Föredragande departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anförde
härefter.
»Vid anmälan af de extra ordinarie anslagsbehofven under åttonde Ang. andag
hufvudtiteln för år 1910 anförde jag, på sätt statsrådsprotokollet öfver eckle-a*a
siastikärenden för den 12 januari 1909, punkt 131, utvisar, hurusom jag banburd»-hoppats att redan då kunna inför Eders Kungl. Maj:t anmäla uppkommen *“"1
fråga om anslag till nybyggnad för allmänna barnbördshuset i Stockholm,
hvars framläggande för 1909 års Riksdag vore af betydelse, men att samtliga
infordrade yttranden i ärendet ej inkommit, hvarför detsamma sålunda
ej då kunde företagas till afgörande. I enlighet med min tillika gjorda
hemställan togs emellertid vid statsverkspropositionens uppgörande i beräkning
det belopp, 150,000 kronor, som, i den mån i ämnet gjord
framställning syntes kunna vinna afseende, skulle för ändamålet erfordras
under år 1910.
4
Historik.
Reglemente,
elconomim.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
Då begärda yttranden i ärendet nu inkommit, anhåller jag i underdånighet
att få ånyo för Eders Kungl. Maj:t anmäla denna fråga.
Allmänna barnbördshuset upprättades år 1775 och utvecklades ur
eller vid sidan af det s. k. koppympningshuset, som grundlädes år 1766.
Grundplåten för koppympningshuset uppkom genom frivilliga gåfvor och
några kollektör, men förstärktes sedermera genom inkomst från det s. k.
lasaretts-lotteriet. Fonden växte på detta sätt så, att ej allenast koppympningshuset
därmed kunde underhållas utan från densamma äfven
kunde utgå bidrag till barnbördshuset. Efter att från början hafva varit
förlagdt till Riddarholmen, inflyttade allmänna barnbördshuset i fastigheten
n:o 19 vid Fredsgatan, som inköpts med tillhjälp af ett utaf Rikets
Ständer lämnadt, sedermera till fullo återbetala lån. Barnbördshuset
underhölls med hyresmedel från en del af denna fastighet jämte
öfverskottet af koppympning^fonden. Båda inrättningarna stodo under
collegii medici förvaltning. År 1816 öfvergick den ekonomiska styrelsen
af »Barnbörds- och Allmänna Koppympningshusen» till en särskild
direktion. Då koppympningshuset genom vaccinationens införande försattes
ur verksamhet, öfvergingo alla dess tillgångar å barnbördshuset.
För upprätthållande af verksamheten vid detta tillkommo sedermera donationer
samt af statsverket lämnade bidrag. Sedan fråga uppkommit
om beredande åt tidsenligare lokaler för barnbördshuset, beviljade Rikets
Ständer vid 1853—54 årens riksdag eu summa af 50,000 riksdaler banko
»såsom understöd för anläggandet af ett utaf behofvet påkalladt nytt barnbördshus
i hufvudstaden». Med dessa medel och försäljningssumman för
huset vid Fredsgatan inköptes tomten n:o 3 kvarteret Murmästaren å
Kungsholmen, där vinkelrätt mot ett å tomten befintligt stenhus uppfördes
två fristående flygelbyggnader för barnaföderskorna. A fastigheten
erhöll allmänna barnbördshusinrättningen fastebref den 26 november 1855.
1 slutet af år 1858 flyttades barnbördshuset till de nya lokalerna, i hvilka
detsammma fortfarande är inrymdt.
Enligt gällande nådiga reglemente för styrelsen och förvaltningen af
•allmänna barnbördshuset i Stockholm, utfärdadt den 28 januari 1898, har
allmänna barnbördshuset till ändamål dels att såsom välgörenhetsinrättning
till vård emottaga barnaföderskor under barnsängstiden dels ock att såsom
läroanstalt lämna medicine studerande tillfälle till praktisk undervisning i
barnförlossningskonsten. Undervisning i nämnda konst skall jämväl lämnas
åt behörigen antagna barnmorskelärlingar, ifall särskilda omständigheter
göra sådant nödvändigt. Vid inrättningen böra 30 sängar för barna
-
5
Kung/. MajUs Nåd, Proposition N:o 156-
föderskor alltid vara att tillgå, hvilket antal får ökas i den mån omständigheterna
medgifva. Såsom läroanstalt är allmänna barnbördshuset i
enlighet med de för karolinska mediko-kirurgiska institutet gällande stadgar
och i den ordning, särskild! meddelade föreskrifter bestämma, tillgängligt
för institutets lärjungar. Af de vid inrättningen tjänstgörande medicine
studerande böra 12 i sänder under loppet af 4 månader erhålla fri bostad
därstädes. Barnbördshusets förvaltning i ekonomiskt hänseende besörjes
af en direktion, bestående af öfverståthållaren, hvilken enligt nådigt medgifvande
den 2 juni 1908 vid semester och förfall företrädes af underståthållaren,
fyra af Eders Kungl. Maj:t förordnade ledamöter samt ordinarie
professorn i obstetrik vid karolinska institutet. Den sistnämnde är
tillika barnbördshusets öfverläkare och direktor. 1 enlighet med gällande
stadgar och bestämmelser för karolinska institutet hafva direktor och öfriga
lärare i obstetrik och gynekologi vid nämnda institut att i egenskap
af klinikföreståndare hvar i den ordning, som af universitetskanslern bestämmes,
bestrida läro- och sjukvården äfvensom undervisningen vid anstalten.
Sedan genom den år 1908 genomförda löneregleringen för karolinska
institutet förutvarande e. o. professuren i obstetrik och gynekologi förvandlats
till ordinarie professur, har i nådiga stadgarna för institutet den
27 november 1908 bestämts, att Kungl. Maj:t efter förslag af institutets
lärarkollegium och på hemställan af kanslern för rikets universitet förordnar
en af professorerna i obstetrik att vara öfverläkare och direktor
vid allmänna barnbördshuset, dock att den professor, som vid 1908 års
utgång innehade denna befattning, skall därmed fortfara.
Enligt af allmänna barnbördshusets nuvarande öfverläkare och direktor,
professor F. Westermark lämnad uppgift åtnjuter inrättningen afkomst af dels
en fond å 27,249 kronor 78 öre, som af sundhetskollegium redovisats år 1816,
då dess befattning med barnbördshuset upphörde, dels donationer till
sammanlagd! belopp af 183,238 kronor 75 öre. Dessa kapital fri ej förminskas.
A allmänna barnbördshusets stat finnas uppförda anslag af statsmedel
till ett belopp af sammanlagdt 40,385 kronor årligen. Denna stat omfattar
emellertid äfven anslagen till barnmorskeundervisningen i Stockholm.
Sedan denna numera upphört vid barnbördshuset och enligt nådigt bref
den 9 juni 1905 med stöd af Riksdagens samma år fattade beslut helt
och hållet förlagts till Stockholms städs, barnbördshus å Södermalm, tinnes,
enligt af medicinalstyrelsen och statskontoret i annat ärende lämnad utredning,
till allmänna barnbördshusets förfogande statsanslag å tillhopa
24,853 kronor.
Direktionen för allmänna barnbördshuset har på grund af bestäm -
18.91 års
förslag.
6 Kung!. Majits Nåd. Proposition No 156.
melser i nådigt bref den 17 juni 1881 under sin förvaltning den s. k.
nödhjälpsfonden för fattiga barnaföderskor och deras barn, hopbragd genom
enskilda donationer. Med fondens medel underhålles den efter en af
donatorerna gemenligen kallade Benedickska asylen, som nu är delad på
två afdelningar, den södra förlagd till lokal i grannskapet af Stockholms
stads barnbördshus å Södermalm och ställd under därvarande läkares vård,
samt den norra, som förhyr lokal af allmänna barnbördshuset och till vårdare
har allmänna barnbördshusets läkare.
I sina i ärendet gjorda framställningar, hvarför jag strax skall redogöra,
har direktionen till en början ifrågasatt att den Benedickska asylen
skulle i sin helhet förläggas till en byggnad, som uppfördes i sammanhang
med nybyggnaden för allmänna barnbördshuset, men då detta förslag
mött motstånd från olika håll, har direktionen sedermera lämnat
asylens byggnadsfråga å sido och framlagt plan till nybyggnad allenast
för allmänna barnbördshuset. Den Benedickska asylen är en i ekonomiskt
afseende från allmänna barnbördshuset helt och hållet särställd inrättning,
men då asylens byggnadsfråga icke oväsentligt inverkar på byggnadsplan
för allmänna barnbördshuset, kommer jag i det följande att äfven
beröra frågan om asylens förläggning.
Innan jag öfvergår till de beträffande allmänna barnbördshusets byggnadsfråga
gjorda framställningar, som nu föreligga till nådigt afgörande,
anhåller jag få i korthet redogöra för hvad i denna fråga tidigare förekommit.
1 underdånig skrifvelse den 30 september 1891 hemställde direktionen,
med bifogande af ritningar och kostnadsförslag, att till Riksdagen måtte
aflåtas proposition om beviljande af anslag å 279,209 kronor till förändrade
anordningar vid barnbördshuset och därmed förenade nybyggnader,
afsedda att uppföras å den nuvarande tomten i kvarteret Murmästaren.
Direktionen anförde därvid, att barnbördshuset sedan sitt uppförande år
1858 icke undergått några väsentliga förändringar i anordning och utredning,
hvarför detsamma dåmera i endast helt ringa mån motsvarade de
kraf, som ställdes på en för dylik sjukvård afsedd anstalt. Såsom de förnämsta
anstalten vidlådande brister kunde nämnas saknad af centraluppvärmning,
konstgjord luftväxling, lämplig belysning, desinfektions- och
tvättinrättning, tidsenliga badrum och egen köksafdelning, vidare dålig anordning
af förlossnings- och sjukrum samt i högsta grad olämpliga klosettrum,
saknad af arbetsrum för tjänstgörande kandidater och tjänliga
rum för föreläsningar, klinikchef och amanuenser, hvartill komme, att
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition^N:o 156.
några af de rum, som för ett bättre tillgodogörande af undervisningen
skulle tillhandahållas tjänstgörande kandidater, vore därtill oanvändbara.
I afgifvet yttrande öfver direktionens förslag framhöll lärarkollegiet
vid karolinska institutet, att undanröjandet på föreslaget sätt af de anförda
bristfälligheterna vore i hög grad önskvärd både för beredande af ökad
trygghet för intagna barnaföderskors vård och för en fruktbringande
anordning af undervisningen. Ehuru en betydlig förbättring beträffande
sjukvården inträdt därutinnan att den stora sjuklighet och dödlighet, som
i äldre tider varit rådande inom anstalten, betydligt aftagit, lede intet
tvifvel, att faran för uppkomst och utbredning af den för dylika anstalter
så olycksbringande barnsängsfebern vore långt större vid anstalter, där,
såsom förhållandet vore vid allmänna barnbördshuset, alla anordningar för
aseptiskt skydd saknades, än där sådana förefunnes. En genom byggnadsförslaget
afsedd ökning af antalet vårdade barnaföderskor till omkring
dubbelt ansåge lärarkollegiet vara af stor betydelse, enär, i samma mån
en sådan tillökning komme till stånd, ökad möjlighet vunnes för meddelande
af undervisning åt ett större antal studerande, hvilket länge varit
behöfligt och blefve detta än mer i den mån tilloppet af studerande ökades.
Antalet å barnbördshuset samtidigt tjänstgörande medicine kandidater
hade småningom måst ökas till 25. Därutöfver kunde antalet icke
med fog stegras utan att barnaföderskornas antal vid anstalten samtidigt
ökades.
Vid ärendets underdåniga föredragning den 31 december 1891 fann
Kungl. Maj:t direktionens framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts
åtgärd.
I underdånig skrifvelse den 14 september 1898 framlade direktionen i89S års
ånyo förslag om förändringar och nybyggnader vid barnbördshuset med fotlag.
användande af den gamla tomten. Direktionen framhöll därvid, att under
de sju år, som förflutit sedan direktionen aflat sin förra skrifvelse, anspråken
på sjukvård i hög grad tilltagit under det att barnbördshusets
oförmåga att tillfredsställa dessa anspråk fortfarande vore densamma samt
att direktionen därför ansett sig böra åter upptaga byggnadsfrågan och
låtit vidtaga de förändringar i de först framlagda ritningarna, som de
senare årens förändrade förhållanden ansetts böra föranleda. Direktionen
anhöll att statsanslag till belopp af 340,709 kronor måtte beredas för förslagets
genomförande.
Ej heller denna direktionens framställning, som i underdånighet anmäldes
den 31 december 1902, föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Efter denna redogörelse för byggnadsfrågans förhistoria anhåller jag
8
1906 års
förslag.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 156.
att la öfvergå till de framställningar i ämnet, som nu föreligga till Eders
Kungl. Maj:ts pröfning.
I underdånig skrifvelse den 22 december 1906 har direktionen för
allmänna barnbördshuset erinrat om sina tidigare framställningar rörande
nybyggnad för barnbördshuset och därför anförda motiv. Direktionen har
tillika framhållit, att förlossningsafdelningen är af den primitiva beskaffenhet,
att den icke medgifver utförandet af en större operation, utan så foi''t
en sådan behöfver företagas, måste patienten äfven vid den allra ogynnsammaste
tid och ofta med fara för lifvet föras till annat sjukhus. Direktionen
har vidare i sin skrifvelse anfört följande.
I sina tidigare framställningar hade direktionen utgått från den förutsättningen,
att det nya barnbördshuset borde uppföras på barnbördshusets
egen tomt n:o 3 i kvarteret Murmästaren och för medel, som Kungl. Maj:t
täcktes i nåder därtill anvisa. Då emellertid nämnda tomt genom en för
Stockholms stads räkning nyligen verkställd expropriation blifvit så förminskad,
att ett barnbördshus efter nutidens fordringar icke kunde därstädes
uppföras, och då frågan om allmänna barnbördshusets ombyggnad
icke utan våda för den kliniska undervisningen i obstetrik, hvilken vore
eu af anstaltens uppgifter, kunde vidare uppskjutas, hade direktionen,
sedan Kungl. Maj:t på direktionens underdåniga framställning i nåder
upplåtit ett för ändamålet lämpligt område å kungl. Djurgården, låtit
genom arkitekten Gustaf Wickman uppgöra nya ritningar och kostnadsberäkningar
till ett barnbördshus därstädes, hvilka ritningar och kostnadsberäkningar
direktionen ville underställa nådig pröfning. De uppgjorda
ritningarna utvisade, att själfva barnbördshuset skulle innehålla rum för
64 sängar jämte nödiga lokaler för sjukvård och undervisning. Då karolinska
inediko-kirurgiska institutets lärarkollegium på af direktionen framställd
förfrågan ansett, att sängantalet icke borde väsentligen understiga
60, så torde det föreliggande förslaget icke kunna anses för litet för att
tillgodose den kliniska undervisningens nuvarande behof, hvarjämte möjlighet
funnes för anstaltens utvidgning, därest en sådan skulle i framtiden blifva
önskvärd.
Vidare hade direktionen låtit genom arkitekten Wickman uppgöra
ritningar och kostnadsberäkning till bostad åt anstaltens öfverläkare och
direktor. Direktionen hade nämligen kommit till den öfvertygelsen, att
en anstalt af detta slag ej kunde behörigen skötas, om direktorn icke vore
därstädes boende. Det vore icke blott den ekonomiska ledningen och tillsynen
af en stor personal, som ålåge honom, utan anstaltens egenskap åt
barnbördshus och klinisk undervisningsanstalt, där arbetet påginge hela
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
dygnet och där de allvarliga och för undervisningen viktigaste fallen kunde
inträffa på hvilken tid som helst, fordrade med nödvändighet, att åtminstone
chefläkaren vore vid anstalten boende. Så vore också förhållandet
vid liknande anstalter såväl i de öfriga skandinaviska länderna som i
Tyskland. Direktionen ansåge sig i detta sammanhang böra erinra, att
enligt ett äldre reglemente af den 3 april 1852 såväl direktor som adjunkten
haft bostadsvåningar inom inrättningen, men att numera, jämlikt
nådiga beslut af den 2 februari 1872 och den 19 december 1884, hvarken
direktor eller adjunkten vore därstädes bosatta. Detta förhållande syntes
emellertid utvisa, att de medel, hufvudsakligen donationsmedel, för hvilka
anstalten blifvit uppförd, äfven afsetts för läkarbostad.
Därjämte hade direktionen för afsikt att för den Benedickska asylen
låta uppföra eu särskild byggnad, som dock af estetiska skäl skulle så
nära ansluta sig till barnbördshusets byggnad, att den endast genom en
brandmur vore skild från densamma. Utgifterna för asylens byggnad,
som beräknats uppgå till 221,770 kronor, skulle bestridas af asylens egna,
för ändamålet disponibla medel.
Enligt förutnämnda, af arkitekten Wickman uppgjorda kostnadsberäk -
ningar skulle utgifterna blifva:
för själfva barnbördshuset...................................................... kronor 655,500: —
» öfverläkarbostaden ............................................................ » 53,1)00: —
hvartill komme räntor under byggnadstiden, förslagsvis » 30,000: —
samt för inköp af inventarier in. m. till det nya barnbördshuset
(utöfver hvad som redan funnes) ............ » 30,000: —
eller tillhopa kronor 768,500: —
Till bestridande af dessa utgifter ägde inrättningen dels reserverade
medel, som influtit för den förutnämnda, af Stockholms stad exproprierade
delen af barnbördshusets tomt i kvarteret Murmästaren, kronor 57,500: —
dels ock den återstående delen af samma tomt, utgörande
47,905 kv-.fot och enligt till direktionen lämnadt
anbud nu säljbar för 12 kronor pr kv-.fot eller ...... » 574,860: —
således tillsammans kronor 632,360: —
1 anstaltens egna, sålunda beräknade tillgångar förefunnes alltså en
brist af 136,140 kronor för täckande af den beräknade utgiftssumman.
Direktionen ansåge sig emellertid äga grundade förhoppningar att
tomtpriset å den nu i snabb utveckling stadda Kungsholmen skulle under
den närmaste tiden stiga, så att, när direktionen komme i tillfälle att
Bih. till Riicsd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 111 Raft. 2
10
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 150.
afyttra barnbördshusets därstädes belägna fastighet, hvilket icke kunde
ske, förr än det nya barnbördshuset blifvit färdigbyggdt och för sitt ändamål
taget i bruk — således icke förr än omkring två år efter det byggnadsarbetet
påbörjats — äfven den nu beräknade bristen skulle kunna täckas
af försäljningssumman och direktionen således kunna bestrida alla utgifter
för det nya barnbördshuset med anstaltens egna medel. Direktionen funne
ett stöd för denna sin förhoppning uti ett af P. S. Graham afgifvet utlåtande
angående tomtpriser i närheten af barnbördshusets tomt, hälst som
Graham allmänt ansåges vara väl underrättad om tomtvärdet på denna del
af Kungsholmen. Men då direktionen af helt naturliga skäl icke hade
någon säkerhet för att tomtvärdet fortfarande skulle stiga, vågade direktionen
icke inlåta sig på byggnadsföretaget med mindre säkerhet förefunnes,
att hela det belopp, som kunde komma att erfordras för barnbördshusets
färdigbyggande och iordningställande, blefve för direktionen
disponibelt.
Dessutom och under förutsättning- af nådigt bifall till hvad direktionen
nu hemställt och andragit, vore direktionen under byggnadstiden i
behof af en tillfällig försträckning af 711,000 kronor, hvilket belopp syntes
direktionen kunna af statskontoret utaf tillgängliga statsmedel tillhandahållas
direktionen såsom försträckning, därvid, då anstalten delvis tjänade
ett statsändamål af ganska afsevärd beskaffenhet, villkoren för lånet torde
böra bestämmas så billiga som öfverhufvud vore möjligt.
På grund af det anförda ville direktionen i underdånighet anhålla:
att Kungl. Maj:t täcktes i nåder bemyndiga direktionen att å den
å kungl. Djurgården upplåtna tomten uppföra ett nytt barnbördshus
jämte bostad för barnbördshusets öfverläkare och direktor äfvensom en
särskild byggnad för asylen för fattiga barnaföderskor och deras barn, allt
enligt nämnda ritningar och kostnadsförslag med de mindre förändringar
och tillägg, som under arbetets gång kunde finnas lämpliga och ändamålsenliga;
att,
ehuru enligt nu gällande reglemente för styrelsen och förvaltningen
af allmänna barnbördshuset ingen skyldighet förefunnes för barnbördshusets
öfverläkare och direktor att vara boende inom inrättningen,
Kungl. Maj:t täcktes i nåder föreskrifva att, sedan den nu tillämnade
direktorsbostaden blifvit färdig, nuvarande och framtida innehafvare af
denna befattning skulle vara skyldiga att därstädes bosätta sig samt att
den direktor på grund af nådigt bref den 19 december 1884 tillkommande
rätt till två möblerade rum inom inrättningen därefter skulle upphöra;
att direktionen för bestridande af de med byggnadsföretaget förenade
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156. 11
utgifter finge använda anstaltens egna, för ändamålet nu disponibla medel
57,500 kronor;
att direktionen för täckande af bristen i den beräknade kostnaden finge
sig beviljad en försträckning af statsmedel å 711,000 kronor;
att direktionen, sedan det nya barnbördshus^ blifvit färdigt, bemyndigades
sälja barnbördshusets fasta egendom n:o 3 i kvarteret Murmästaren
medelst infordrande af anbud, som skulle underställas Kungl.
Maj:ts pröfning; samt
att Kungl. Maj:t täcktes för uppförande af de ifrågasatta byggnaderna
bevilja direktionen ett statsanslag af 136,140 kronor; dock med
skyldighet för direktionen att, i den mån den blifvande försäljningssumman
för barnbördshusets tomt i kvarteret Murmästaren kunde komma att öfverstiga
den nyss beräknade, af direktionen till statsverket återbäras.
Med anledning af direktionens uppgifter beträffande bostadslägenheter
inom allmänna barnbördshuset anhåller jag få meddela, att Kungl.
Maj:t den 2 februari 1872 på ansökning af dåvarande adjunkten vid barnbördshuset
N. W. Netzel medgaf, att denne finge, utan hinder af föreskrift
i då gällande reglemente af den 3 april 1852, hafva sin bostad utom
barnbördshuset tills vidare och så länge direktionen funne sådant utan
men för inrättningen kunna äga rum. Ofvannämnda af direktionen åberopade
nådiga bref den 19 december 1884 innefattar Kungl. Maj:ts beslut i
anledning af dåvarande direktorn för allmänna barnbördshuset, professor
A. Andersons underdåniga besvär öfver direktionens beslut att icke bifalla en
af honom med åberopande af nämnda reglemente gjord anhållan att komma
i åtnjutande af fri bostad inom inrättningen. Kungl. Maj:t fann ej skäl
att göra ändring i direktionens beslut, men anbefallde direktionen att
tillse, huruvida icke två erforderligt möblerade rum kunde inom anstalten
till tjänstgörande direktors disposition anordnas dels för mottagningar,
tentamina och andra till undervisningen hörande göromål dels ock såsom
tillfällig bostad, därest direktor vid svårare sjukdomsfall natt eller dag
nödgades under någon tid uppehålla sig vid inrättningen.
Vid direktionens skrifvelse den 22 december 1906 voro fogade, utom
däri omnämnda ritningar och kostnadsförslag samt yttrande af Graham,
bestyrkt afskrift af Kungl. Maj:ts resolution den 9 juli 1904, hvarigenom
ett nordväst om Sophiahemmet i Stora Björnnäset å kungl. Djurgården
beläget, å en af vice stadsingenjören C. V. Palm upprättad karta utmärkt
område om 13,390 kvadratmeter upplåtits åt direktionen att under dåvarande
Konungens regeringstid innehafvas mot erläggande till djurgårdskassan
af en årlig afgift, beräknad efter 7 öre för kvadratmeter, eller 937
Medicinal
styrelsen.
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 156.
kronor 30 öre att utgå tran den dag området toges i anspråk för uppförande
af ny byggnad för allmänna barnbördshuset, samt mot villkor att
direktionen dessförinnan visade sig äga erforderliga medel för uppförande
å området af för den tillämnade anstalten nödiga byggnader af prydligt
utseende och för områdets ordnande i öfrigt på ett platsen värdigt skick.
öfver direktionens framställning i skrifvelsen den 22 december 1906
afgaf medicinalstyrelsen underdånigt utlåtande den 18 mars 1907.
Medicinalstyrelsen anförde till en början, att otillräckligheten och
otidsenligheten af allmänna barnbördshusets hittillsvarande lokaler numera
torde vara att anse som så uppenbar och så obestridd, att styrelsen icke
torde behöfva utförligare motivera sin obetingade anslutning till direktionens
åsikt om behofvet af alldeles nya byggnader för denna inrättning.
I fråga om de nya lokalernas förläggande till det upplåtna området å
kungl. Djurgården, syntes intet vara, att erinra däremot från synpunkten
af den nya platsens naturliga beskaffenhet. Läget vore jämförelsevis fritt,
grunden god och belägenheten sådan, att tomten kunde sättas i förbindelse
med Stockholms stads system af vatten- och afloppsledningar. Äfven områdets
areal, lx/3 hektar, vore tillräcklig icke endast för det nuvarande
behofvet utan äfven för en eventuell framtida utvidgning. På eu sådan
måste emellertid anstalten vara beredd. Enligt det föreliggande förslaget
vore nämligen barnbördshuset beräknadt endast för 64 sängar, eller det
antal, som ansetts erforderligt för läkarundervisningen. Men inrättningen
hade dessutom till uppgift att lämna undervisning åt behörigen antagna
barnmorskelärlingar, i fall särskilda omständigheter skulle göra sådant
nödvändigt. Dylik nödvändighet skulle inträda, därest Stockholms stad
uppsade det i nådiga brefvet den 9 juni 1905 omförmälda aftal angående
barnmorskeundervisningens förläggande till stadens barnbördshus på Södermalm.
Vid öfvervägande af den nya platsens lämplighet borde äfven tagas
i betraktande barnbördshusets roll af välgörenhetsinrättning''1 eller med
andra ord dess tillgänglighet för fattiga barnaföderskor. Uppenbart vore
visserligen, att barnbördshuset efter flyttningen ej skulle komma att på
samma sätt som nu ligga midt i en af hufvudstadens fattigaste delar,
äfvensom att alla hjälpsökande från Kungsholmen skulle få afsevärdt
längre väg till anstalten än nu. Men däremot skulle densamma blifva
lättare åtkomlig för andra vidsträckta stadsdelars obemedlade barnaföderskor
än hittills. Olägenheten å ena sidan torde kunna anses ungefärligen
motväga fördelarna å den andra. Aflägsenheten från öfriga för
den medicinska undervisningen afsedda anstalter i Stockholm förtjänade
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o lo G.
också att beaktas, men i betraktande af kufvudstadens tidsenliga spårvägskommunikationer
och af svårigheten att anskaffa en i allo lämpligt
belägen tomt, syntes icke heller sistnämnda omständighet böra föranleda
någon anmärkning.
Medicinalstyrelsen gjorde därefter åtskilliga erinringar mot den framlagda
byggnadsplancn och framhöll därvid, att det intima hopbyggandet
af barnbördshusets och Benedickska asylens lokaler kunde medföra sammanblandning
af de båda anstalternas ekonomi. Styrelsen framhöll vidare,
att priset för asylbyggnaden, afsedd för 50 sängar, beräknats till ej mindre
än 4,435 kronor 40 öre per säng, hvilket för en inrättning af detta slag syntes
medicinalstyrelsen vara väl högt och måhända skulle kunna nedbringas
om den asiatiska synpunkten blefve mindre dominerande vid anläggningen.
Styrelsen ansåg det ej heller vara uteslutet, att man genom upplösandet
af sambandet i byggnadshänseende mellan de båda inrättningarna äfven
skulle kunna för barnbördshuset vinna ökad prisbillighet, då den i kostnadsberäkningen
därför upptagna summa uppginge till mer ån 10,000
kronor per säng, läkarbostad och inventarier oberäknade, hvilket, äfven
om hänsyn toges till de höga arbetsprisen och behofvet af rum för klinikanter,
vore ovanligt högt.
Medicinalstyrelsen upptog vidare till behandling frågan om lämpligheten
af att hela den Benedickska asylen sammanfördes till ett ställe. Styrelsen
ifrågasatte, huruvida de asylen rörande donationsurkunderna, som i
afskrift bifogats styrelsens utlåtande, icke lade hinder i vägen härför samt
anförde, hurusom det hittills ansetts medföra den största nyttan att asylens
verksamhet fördelats så, att en asyl varit förlagd till hvardera af de båda
stora barnbördshusen i Stockholm och därmed till vidt skilda stadsdelar.
Sålunda hade dessa välgörenhetsinrättningar otvifvelaktigt varit lättast tillgängliga
för de fattiga hjälplösa kvinnor, till hvilkas tjänst de inrättats,
och det fordrades helt visst starka skal för att den nya anordningen borde
godkännas. Några skal för sitt förslag hade vederbörande direktion icke
meddelat i sin underdåniga skrifvelse. Däremot hade öfverläkaren vid
södra barnbördshuset professor M. Sondén i eu till medicinalstyrelsen ingifven,
vid dess utlåtande fogad skrift anfört flera enligt styrelsens uppfattning
synnerligen beaktansvärda skäl emot sammanslagningen. Han
framhölle att stiftelsen hade till uppgift att tjäna båda barnbördshusens
patienter, att södra barnbördshuset vore betydligt större än det allmänna
och att det därför vore obilligt att den eventuellt till ett förenade asvlen
skulle förläggas vid det senare och det förras skyddslingar skulle forslas
5 kilometer för att komma på en asyl, dit de nu kunde ingå så godt som
14
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
omedelbart från barnbördshuset, att hafvande kvinnor, som nu på asylen
plägade få invänta sin förlossning, efter det att södra barnbördshuset beröfvats
sin asylafdelning, knappast skulle där vidare kunna omhändertagas
förrän deras förlossning börjat, att svårigheter skulle uppstå därigenom,
att förfrågningar angående lediga platser måste göras, att intyg skulle
skrifvas om kvinnors och barns hälsotillstånd, skjuts anskaffas och så
vidare, hvilket allt nu vore obehöfligt, samt att inga olägenheter utan endast
fördelar hittills uppstått af tudelningen.
Vidkommande slutligen läkarbostaden androg styrelsen, hurusom
direktionen själf upplyst, att såväl direktor som »adjunkten» vid inrättningen
tillförene där haft boställsvåningar. Närmare angifvit innebure de bestämmelser
i reglementet af den 3 april 1852, som därpå hade afseende, att
boställsrum inom inrättningen, sedan öfriga utrymmesbehof blifvit tillgodosedda,
finge »beredas för direktor, eller, då så funnes lämpligt, i hans
ställe för barnmorskeläraren», samt att »adjunkten borde vara boende inom
inrättningen». Att de båda lärarna icke bott. inom anstalten antoge styrelsen
bero på att bostadslägenheternas beskaffenhet icke motsvarade deras
anspråk samt att bostädernas aflägsenhet från stadens centrala delar varit
hinderlig: för deras enskilda läkarverksamhet. 1 förra hänseendet torde
nu intet vara att anmärka, ty den föreslagna, för sitt ändamål särskild!
afsedda läkarbostaden syntes komma att uppfylla äfven mycket högt ställda
fordringar, högre måhända än en välgörenhetsinrättning borde tillgodose.
Men i senare afseende! borde erinras, att barnbördshuset äfven på den
nya platsen skulle få ett aflägset läge. Det vore därför helt visst välbetänkt
af direktionen att påyrka skyldighet för nuvarande och blifvande
innehafvare af direktorsbefattningen att verkligen begagna bostaden, därest
den skulle komma till stånd. Men medicinalstyrelsen kunde icke till fullo
dela direktionens åsikt om nödvändigheten att direktor bodde vid anstalten.
För närvarande vore, enligt hvad styrelsen inhämtat, tjänstgöringen vid
allmänna barnbördshuset så ordnad, att. direktor alternerade med extra
ordinarie professorn och en docent i obstetrik och gynekologi vid karolinska
institutet, så att hvar och en af dessa tre lärare skötte den kliniska undervisningen
och öfverläkargöromålen under 3 månader i sänder. Till följd
häraf uppehölles tjänstgöringen af direktor hvartannat år under 3 månader
och hvartannat under 6 månader. Den öfriga tiden befattade han sig icke
direkt med dessa uppgifter. Skulle det af direktionen åsyftade målet vinnas,
borde därför de 3 lärarna också alternera med att bo i den föreslagna
bostaden, hvilket naturligtvis vore en alltför opraktisk anordning för att
kunna ifrågasättas. Om icke tjänstgöringsförhållandena för direktor va
-
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
sentligen ändrades, funne styrelsen det af detta skäl icke nödvändigt, att
han finge bostad vid anstalten, där i alla händelser yngre läkare städse
skulle finnas till hands för att vid svåra och brådskande fall lämna den
första vården, till dess att tjänstgörande klinikchefen, såsom nu skedde,
hunne tillkallas.
Medicinalstyrelsen uttalade sig för att vissa ändringar i byggnadsplanen
skulle vidtagas, afseende, bland annat, direktorsbostadens uteslutande och
uppförande af särskild asylbyggnad, motsvarande endast allmänna barnbördshusets
behof, samt att, efter det dessa ändringar vidtagits, direktionens
hemställan om beredande af medel till byggnadsföretagets utförande måtte
bifallas.
Sedan ärendet härefter remitterats till justitiekanslersämbetet, nfgaf juctitiekcmämbetet
den 10 maj 1907 underdånigt utlåtande i frågan, huruvida med slersambetet.
hänsyn till bestämmelserna i de den Benedickska asylen rörande donationsurkunderna
en sammanslagning kunde äga rum af asylens båda afdelningar.
Ämbetet anförde därvid att det hinder för en sammanslagning, som
kunde förväntas möta uti nämnda bestämmelser, torde vara att söka därutinnan,
att vederbörande donator kunde hafva antingen vid den af honom
gjorda donationen fästat uttryeldigt villkor, som innefattade, att inrättningen
hade att fullfölja sitt ändamål på skilda afdelningar, eller också rörande
donationen eljest meddelats stadganden, som öfver hufvud förutsatte
en sådan anordning eller åtminstone kräfde, att vid en sammanslagning
den gemensamma anstalten förlädes till annan plats än i närheten af det
ena barnbördshuset, såsom nu föreslagits. Vid granskning af de i ärendet
företedda donationshandlingarna hade något uttryckligt villkor af
nyss angifven beskaffenhet icke funnits vara fästadt vid någon af donationerna
till inrättningen, och enligt ämbetets åsikt ställde sig de rörande
donationerna meddelade bestämmelserna ej heller hindrande i vägen för
en sammanslagning i allmänhet. Svaret ä frågan, huruvida hinder från
donationernas sida mötte för den ifrågasatta sammanslagningen, syntes
ämbetet vara beroende däraf, huruvida den förutsättning — som väl finge
anses gälla beträffande hvar och en af donationerna, nämligen att asylvård
skulle komma att stå därtill berättigade kvinnor med deras barn från
södra barnbördshuset lika väl till buds som dem från allmänna barnbördshuset
— blefve behörigen tillgodosedd, äfven om den till grannskapet af
södra barnbördshuset förlagda afdelningen af asylen indroges och asylen
efter sammanslagningen förlädes å den plats, som uti det nu föreliggande
byggnadsförslag^! afsåges. I närmare bedömande af detta ämne ansåge
emellertid ämbetet det icke tillkomma ämbetet att ingå.
16
Kanal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
Med anledning af hvad medicinalstyrelsen och justitiekanslersämbetet
anfört infordrades underdånigt utlåtande af direktionen för allmänna barnbördshuset.
I detta utlåtande, som afgafs den 14 september 1907, bemötte direktionen
medicinalstyrelsens anmärkningar och vidhöll det framlagda förslaget.
Direktionen anförde bland annat följande.
Kostnadssiffran för det nya barnbördshuset voro äfven enligt direktionens
mening särdeles hög, om man jämförde den med kostnaderna för
ett vanligt sjukhus. Men eu sådan jämförelse vore enligt direktionens
mening fullständigt ohållbar, ty allmänna barnbördshuset "vore icke blott
sjukhus i vanlig bemärkelse, det vore också barnbördshus och klinisk undervisningsanstalt,
där det fordrades lokaler för de födande och för undervisningen.
Till jämförelse kunde anföras, att kostnaderna för den nya förlossningskliniken
i Dresden, som vore beräknad för 100 patienter, enligt
nu föreliggande tryckt berättelse, belöpte sig till 1,516,473 Rm. eller
1,364,825 kronor, kostnaderna för tomt, värmeledning, belysning, gasledning,
bad och »tekök» samt yttre anläggningar oberäknade. Detta gjorde
per säng 13,648 kronor, och dock hade byggnadskostnaderna i Dresden
före denna anstalts öppnande den 16 mars 1903 varit väsentligen mindre
än de nuvarande i Stockholm. Om man efter samma grunder beräknade
byggnadskostnaderna för den af direktionen föreslagna anstalten (utom
asylhuset), så belöpte sig dessa till 560,670 kronor eller 8,760 kronor pisang.
Till det af Stockholms stad uppförda och år 1907 öppnade södra
barnbördshuset hade enligt uppgift af förste stadsläkaren doktor Ivar Andersson
stadsfullmäktige beviljat 810,000 kronor. Den definitiva kostnadssumman
vore emellertid ännu icke känd, men ansåges icke väsentligen
komma att öfverstiga det beviljade anslaget. Detta gjorde efter 100 sängar
8,100 kronor per säng. Men då vid denna anstalt, som vore uppförd
på samma tomt som Maria sjukhus, kök, tvättinrättning, maskinhus, elektriska
anläggningar och dylikt kunnat undvaras, så kunde man ingalunda
såga att priset för denna ställde sig afsevärdt billigare än för det föreslagna
nya barnbördshuset, särskildt som byggnadsprisen sedermera väsentligen
stegrats.
1 fråga om asylbyggnaden hade anmärkts, att den kommit i allt för
nära sammanhang med det egentliga barnbördshuset. I detta hänseende
ville direktionen påpeka, att direktionen så vidt möjligt sökt uppfylla den
åt Kungl. Maj:t uppställda fordran, att de för den tillämnade anstalten
nödiga byggnaderna skulle erhålla ett prydligt utseende. Det vore på
denna grund som arkitekten med direktionens gillande förlagt asylbyggnaden
i så nära anslutning till barnbördshuset, att de två anstalterna en
-
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
däst vore skilda genom en brandmur, ty endast därigenom hade hela byggnadskomplexen
utan förhöjning af kostnaderna kunnat erhålla en mera
enhetlig verkan.
Direktionen ansåge sig i detta sammanhang böra påpeka, att asylen
inneslöte ett för den obstetriska undervisningen särdeles värdefullt material
dels af sjukdomar under hafvandeskapet dels af sådana, som kunde uppstå
i anslutning till barnsängen, ehuru yttrande sig först sedan kvinnan
utskrifvits från det egentliga barnbördshuset. För att med minsta olägenhet
kunna tillgodogöra sig detta material, som annars ginge förloradt för
undervisningen, vore det af största vikt, att de båda anstalterna stode i så
intimt förhållande till hvarandra, som omständigheterna tilläte. Enligt nu
gällande reglemente för allmänna barnbördshuset kunde icke på detta sätt
sjuka kvinnor vinna inträde vid denna sjukvårdsinrättning, ehuru dessa
sj ukdomsformer vore alldeles nödvändiga för den kliniska undervisningen
i obstetrik.
Medicinalstyrelsen hade också föreslagit direktorsbostadens uteslutande
och motiverat detta sitt förslag därmed, att direktor icke själf skötte hela
undervisningen, utan för närvarande delade denna med e. o. professorn
och en docent. '' Då direktionen, för hvilken detta förhållande ingalunda
vore obekant, ändock intagit bostad för direktor i förslaget, hade direktionen
som motiv därför anfört äfven den ekonomiska ledningen och tillsynen
af en stor personal, för hvilka direktor vore ansvarig. Direktionen
ansåge sig böra påpeka, att det alltid ansetts på sin plats att direktor vid
serafiinerlasarettet hade sin bostad inom lasarettets område, oaktadt han
delade undervisningen med 6 andra ordinarie och e. o. professorer, 2 laboratorer
och en annan lärare. Vidare hade läkarbostad ansetts nödvändig
vid de flesta lasarett i hela landet — föreståndaren för veterinärinstitutet
bodde jämväl inom inrättningen. Lika starka om ej starkare skäl
syntes direktionen föreligga för att direktor vid allmänna barnbördshuset
vore boende inom anstalten. Direktionen ansåge sig nämligen icke försvarad
med den nuvarande anordningen vid allmänna barnbördshuset, att
endast en ung amanuens, som enligt gällande bestämmelser måste ombytas
efter ett års tjänstgöring och efterträdas af en ny, som då saknade all
erfarenhet och därtill icke ens alltid vore legitimerad läkare, vore boende
inom anstalten. Om det detta oaktadt skulle anses olämpligt att direktor hade
sin bostad inom anstalten, så måste sådan beredas för en mera stadigvarande
läkare, som därtill måste aflönas. Direktionen föreställde sig dock, att denna
anordning i flera hänseenden skulle vara föga att rekommendera. Billigare
blefve den sannolikt icke. Angående nödvändigheten af direktors bostad
och dess betydelse för skötseln af barnbördshuset ville direktionen för
Dih tiU Jlihtd. Proi. 1.90.9. 1 Sami. 1 Afd. 111 Haft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
öfrigt hänvisa till vid utlåtandet fogade yttranden af professorerna E. Essen-Möller
i Lund, Leopold Meyer i Köpenhamn och Kr. Brandt i Kristiania,
hvilka väl finge anses såsom sakkunniga vid denna och hithörande
frågors bedömande.
Vid utlåtandet voro fogade uttalanden af omförmälda tre personer,
som alla framhålla önskvärdheten af att chefen för en modern förlossningsanstalt
har sin bostad i eller invid anstalten.
Patientantal. I en särskild underdånig skrifvelse den 27 november 1907 anmälde
direktionen för allmänna barnbördshuset, att direktionen hos karolinska
mediko-kirurgiska institutets lärarkollegium anhållit om meddelande, huruvida
kollegiet på grund af innehållet i den då utfärdade nya stadgan angående
medicinska examina funne anledning ändra sin med hänsyn till
den kliniska undervisningens behof förut uttalade mening angående antalet
sängplatser å allmänna barnbördshuset. Enligt den till svar härå
ankomna skrifvelsen från kollegiet hade kollegiet yttrat, bland annat, att
ehuru enligt den nya examensstadgan de för medicine licentiatexamen
föreskrifna obstetriska tjänstgöringarna skulle kunna förläggas till universitetsklinikerna
i Uppsala och Lund, denna omständighet likväl icke kunde
antagas verka minskning i det behof af sängplatser vid obstetriska kliniken
å allmänna barnbördshuset, hvarom lärarkollegiet förut gjort anmälan;
att, enligt hvad lärarkollegiet försport, allenast tolf medicine kandidater
om året kunde vid hvardera universitetets obstetriska klinik för tjänstgöring
mottagas; samt att den minskning i antalet tjänstgörande vid karolinska
institutets obstetriska klinik, som däraf föranleddes, mer än uppvägdes
af den ökade tillströmning till den medicinska studiebanan, som
redan låtit sig förmärkas och sannolikt blefve både betydande och af lång
varaktighet.
Öfverinten- I ärendet afgaf öfverintendentsämbetet underdånigt utlåtande den 31
dentsämbetet.december 1907. Ämbetet anslöt sig däri i hufvudsak till direktionens
förslag och ansåg, att en sammanbyggnad af barnbördshuset och asylen
borde medföra vissa ekonomiska fördelar för båda anstalterna i hvad rörde
såväl anläggningskostnaderna som de blifvande dagkostnaderna. Äfven
ur estetisk synpunkt ansåg ämbetet en sammanbyggnad vara att föredraga,
och ämbetet menade, att någon praktisk olägenhet icke borde uppstå genom
sammanbyggandet, då aftal om ömsesidiga rättigheter och förpliktelser
kunde upprättas mellan de båda anstalterna.
Ämbetet uttalade, att det föreliggande ritningsförslaget syntes vara
uppgjordt med beaktande i första rummet af de rent praktiska fordrin
-
19
Kuiujl. Maj;tv Nåd. Proposition N;o 15fi.
garna på utrymme, ljus och luft, att man icke kunde märka, att
något som helst offer gjorts för tillfredsställande af några tvifvelaktiga
estetiska kraf, och att man snarare skulle kunna säga, att ganska måttliga
och berättigade fordringar af denna natur blifvit åsidosatta af hänsyn till
kostnaderna.
Ämbetet meddelade vidare, att ämbetet blifvit satt i tillfälle att granska
arkitektens detaljerade kostnadsberäkningar och funnit, att mot desamma
icke vore något att anmärka. Härefter erinrar ämbetet, hurusom
direktionen mot den af medicinalstyrelsen beräknade siffran af 10,000
kronor per säng satte en siffra af 13,648 kronor från en anläggning i
Dresden af enahanda slag som den förevarande och samtidigt påpekade,
att den byggnad, som nu vore meningen att uppföra, innehölle också
förlossnings- och undervisningsrum med därtill hörande sofrum för kandidater
samt att motsvarande utrymmen icke förekomme vid vanliga låsa-''
rettsbyggnader, med hvilkas arbetspris medicinalstyrelsen sannolikt jämfört
de nämnda 10,000 kronorna. Evalverades emellertid de vid inrättningen
i fråga särskild! förekommande lokalerna till sjukrum och tänkte man sig
sängar där placerade, torde byggnaden kunna rymma det dubbla antalet
sängar eller omkring 128. Med en byggnadskostad af 768,500 kronor —
alltså inberäknadt räntor och direktorsbostad — erhölles förty en kostnad
per säng af omkring 6,000 kronor och, efter hvad för ämbetet uppgifvits,
uppginge kostnaden för vanliga länslasarett till mellan 5,000 och 6,000
kronor per säng.
Kanslern för rikets universitet anbefalldes härpå genom nådig remiss
att, efter hörande af karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkollegium,
afgifva underdånigt utlåtande i ärendet.
Innan jag redogör för innehållet i de sålunda infordrade yttrandena,
anhåller jag få omnämna en af öfverläkaren vid Stockholms stads barnbördshus
å Södermalm, professor M. Sondén gjord underdånig framställning
i fråga om den Benedickska asylens förläggning.
Professor Sondén, som jämväl är öfverlärare vid statens''till södra barn- professor
bördshuset förlagda barnmorskeundervisningsanstalt, har i en underdånig Sondén.
skrifvelse den 2 oktober 1907 anhållit om åläggande för direktionen för
allmänna barnbördshuset att inkomma med nytt förslag till byggnad för den
Benedickska asylen med föreläggande för direktionen att vid uppgörandet
af detta förslag taga i betraktande, att endast så stor del af asylkassans
medel för denna byggnad användes, att den södra asylafdelningen kunde
fortfarande ostörd bibehållas och erhålla nödigt underhåll. För den södra
20
Yttranden
öfver Sondéns
framställning.
Käng}. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 156.
asylafdelningens bibehållande upprepade Sondén de skäl, som anförts i
medicinalstyrelsens af mig förut refererade utlåtande och tilläde, att det
material, asylen erbjöde för undervisningen i obstetrik, vore icke mindre
nödvändig vid barnmorskeundervisningsanstalten än för läkarutbildningen.
Det funnes för att tillgodose behofvet för såväl läkar- som barnmorskeutbildningen
ingen annan möjlighet än att dela materialet och det borde
i detta fall vara lätt, eftersom asylen hittills varit och fortfarande vore
delad i 2 afdelningar, den södra och den norra. Då nu likväl direktionen
sökte beröfva barnmorskeundervisningsanstalten sin del af detta viktiga
undervisningsmaterial, måste detta förmodligen bero på bristande insikt
om den skada, som därigenom skulle tillfogas generation efter generation
af barnmorskeelever, eller på en otillbörlig månhet att med undanskjutande
af andra lika viktiga intressen tillgodose läkarutbildningen. Endast om
asylens medel skulle visa sig absolut otillräckliga till underhållet af 2
asylafdelningar, borde därför de nuvarande båda afdelningarna sammanslås
till en enda. Äfven om medlen vore knappa, borde i undervisningens
intresse båda asylafdelningarna bibehållas och hvardera hellre inskränkas
än sammanslås till en.
Genom öfverståthållarämbetet lämnades Stockholms stadsfullmäktige
tillfälle att yttra sig öfver Sondéns framställning, och underdåniga utlåtanden
däröfver infordrades genom nådiga remisser från medicinalstyrelsen,
direktionen öfver allmänna barnbördshuset och universitetskanslern efter
hörande af karolinska institutets lärarkollegium.
Stadsfullmäktige yttrade i underdånig skrifvelse den IG mars 1908,
att ordnandet af den obstetriska undervisningen för läkare och barnmorskor
torde vara en statens angelägenhet, hvarmed kommunen icke hade
att taga någon direkt befattning, men att stadsfullmäktige skulle finna i
hög grad önskvärdt om Sondéns framställning kunde leda därhän, att eu
afdelning af den Benedickska asylen komme att bibehållas å Södermalm,
hvarest den med hänsyn till å södra barnbördshuset intagna, till asylvård
berättigade kvinnor utan tvifvel torde hafva en viktig uppgift att fylla.
Medicinalstyrelsen åberopade i underdånigt utlåtande den 13 november
1907 sitt yttrande i byggnadsfrågan den 18 mars samma år och anförde
vidare, att för barnmorskeelevernas ej mindre än för de medicine
studerandenas undervisning vore det af betydelse att bland undervisningsmaterialet
funnes äfven sådana hafvande kvinnor, hos Indika förlossningsarbetet
ännu ej börjat, och sådana kunde emottagas på en asyl men icke
på ett barnbördshus. Lika olägligt som det skulle vara för undervisningen
vid ett å kungl. Djurgården förlagdt barnbördshus att icke stå i förbin
-
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1Ö6.
■delse med någon närmare belägen asyl än en på Södermalm befintlig sådan,
lika olägligt skulle det därför vara för södra barnbördshuset, om
detta blefve hänvisadt allenast till en asyl å Djurgården. Men äfven om
man bortsåge från undervisningen, syntes det medicinalstyrelsen vara alldeles
klart och obestridligt, att förläggandet af asylen i dess helhet till
allmänna barnbördshuset skulle blifva till stort men för södra barnbördshuset,
ja, alldeles lika stort, som det skulle blifva för allmänna barnbördshuset,
om inrättningen hel och hållen lades på Södermalm under direkt
ledning af styrelsen för södra barnbördshuset. Då direktor vid ett barnbördshus
själf förfogade öfver en asyl, vore det lätt för honom att låta
dit föra de fattiga, vanligen skydds- och hjälplösa mödrarna med deras
späda barn, och han kunde fortfarande någon tid följa deras tillstånd
samt äfven genom sitt intresse stå dem bi. Helt annorlunda vore det,
om han skulle sända dessa kvinnor till en aflägsen anstalt, med hvilken
han intet hade att skaffa. Han skulle med sådan utsikt ofta nödgas låta
dem i det längsta stanna kvar på själfva barnbördshuset, där de då upptoge
utrymmet och minskade anstaltens förmåga att mottaga nya hjälpsökande.
Och om direktor för det ena barnbördshuset förfogade öfver
hela asylutrymmet, så läge det ganska nära till hands att förutsätta, att
det egna barnbördshusets patienter med större beredvillighet skulle inhysas
på asylen än den främmande anstaltens. För kvinnorna själfva skulle det
också säkerligen kännas vida mer tryggt att få lita sig till en i förbindelse
med det barnbördshus, där de åtnjutit förlossningshjälp, stående asyl än
till en mera aflägsen, där de hade att motse ny granskning af sina papper
och nya förhör angående sina enskilda förhållanden och så vidare. Medicinalstyrelsen
hölle således äfven före, att asylstiftelsens idé långt bättre
skulle tillgodoses med två än med en enda afdelning af asylen, och kunde
icke se någon fördel uti åstadkommandet af den stora byggnadskomplex,
som vid det nya allmänna barnbördshuset skulle blifva en följd utaf båda
asylafdelningarnas sammanförande och förläggande till dess tomt. Intet
syntes heller hindra, att lokal för en asyl på Södermalm förhyrdes lika
som hittills varit fallet, om stiftelsens ekonomi icke ännu skulle medgifva
uppförandet af en nybyggnad på inköpt tomt. Medicinalstyrelsen ville
alltså, med biträdande af Sondéns mening, uttala sig för bibehållandet af
en afdelning af den Benedickska asylen i närheten af södra barnbördshuset.
Direktionen öfver allmänna barnbördshuset vidhöll i underdånigt utlåtande
den 27 november 1907 sin förra ståndpunkt. Utom det att asylens
medel icke medgåfve uppförandet af mer än en asylbyggnad, framhöll
direktionen, att barnmorskeundervisningens förläggande till södra
Karolinska
institutets
lärarkolle
gium.
22 Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
barnbördshuset vore beroende på fortbeståndet af den härom med Stockholms
stad träffade öfverenskommelsen samt att, om denna upphörde att gälla,
undervisningsanstalten måste förflyttas till allmänna barnbördshuset. Vidare
anförde direktionen, att i gällande stadga för barnmorskeundervisningen
icke ett ord förefunnes om barnmorskors undervisning i hafvandeskapets
eller barnsängens sjukdomar. I bihang I till gällande lärobok för barnmorskor
sades: »Barnmorskans verksamhet innefattar blott vården af
kvinnan under hennes hafvandeskap, förlossning och barnsäng samt det
späda barnets vård. Hon har icke att vårda och behandla sjuka, utan bör
alltid hänvisa dessa till läkaren.» Det kunde visserligen, såsom i bihangets
fortsättning sades, »vara lämpligt att barnmorskan har något begrepp om
en del sjukdomsförhållanden», som i det följande uppräknades, men dessa
sjukdomar borde enligt direktionens mening icke vara föremål för vård
å asyl.
Karolinska institutets lärarkollegium och universitetskanslern hafva
yttrat sig öfver Sondéns framställning i sammanhang med besvarande af
den nådiga remissen på direktionens hemställan i byggnadsfrågan.
Lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, som lät
ärendet förberedande behandlas af en inom detsamma utsedd kommitté,
anförde i skrifvelse till kanslern för rikets universitet den 13 februari
1908, att kollegiet, som funne frågan om anskaffande af en tidsenlig lokal
för allmänna barnbördshuset vai’a synnerligen trängande, ansåge det vid
utförandet af det föreliggande byggnadsförslaget böra iakttagas:
att antalet rum för tjänstgörande medicine kandidater ökades från
1*2 till 20;
att bostad om två rum bereddes för en blifvande underläkare;
att ett särskildt rum för den tjänstgörande läraren anordnades;
samt att inom barnbördshuset några få platser anordnades för intagande
af hafvande kvinnor under någon tid före förlossningen och härför
erforderlig ändring i barnbördshusets reglemente vidtoges.
Lärarkollegiet ansåg vidare, att det för allmänna barnbördshuset,
äfven från synpunkten af dess betydelse såsom vetenskaplig institution,
vore af stor betydelse, att direktor berättigades och förpliktades att vara
där boende.
Beträffande förslaget att uppföra eu asylbyggnad ville lärarkollegiet
såsom sin åsikt uttala, att med afseende å föreskrifterna i donationshandlingarna
beträffande asylen för fattiga barnaföderskor och deras barn denna
asvl icke erbjöde nämnvärdt intresse för undervisningen samt att en sammanslagning
af de båda nu befintliga asylafdelningarna syntes nödvändig
-
23
Kwufl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
göra bestämmelser med afseende å det antal platser, som borde stå till
förfogande för hvardera af de båda barnbördshusen.
Till stöd för dessa uttalanden har inom kommittén och lärarkollegiet
anförts hufvudsakligen, att antalet bostadsrum för de tjänstgörande borde
ökas, då det läge i undervisningens intresse att de studerande kunde samlas
till de jämförelsevis sällsynta, förlossningsfall, som genom sina afvikelser
från det normala vore i särskildt hög grad instruktiva. Detta vore
emellertid svårt att åstadkomma, om ett stort antal af de tjänstgörande
bodde spridda i staden. Vid det nya barnbördshuset torde icke amanuensen
ensam kunna utföra allt det arbete af en biträdande läkare, hvilket
dag och natt skulle erfordras vid en så utvidgad anstalt. Därtill torde
kräfvas ännu en assistentläkare. Det borde ordnas på sådant sätt att
denna person kunde kvarstå icke blott ett år såsom den nuvarande amanuensen
utan längre tid och därigenom kunna förvärfva förmåga att fylla
större anspråk på själfständig verksamhet än som kunde begäras af amanuensen.
Assistenten borde hafva bostad inom anstalten. Äfven ur undervisningens
synpunkt och för den allmänna sjukvården i landet blefve
dessa båda befattningar väl befogade, ty de lämnade tillfälle till en god
skola åt dem, som ville utbilda sig; till lärare i ämnet eller innan de gånge
ut i sm verksamhet som läkare önskade att ytterligare förkofra si£ i
denna viktiga del af läkekonsten. I analogi med hvad som hittills gällt
borde rum inom anstalten anordnas för den tjänstgörande läraren. Barnbördshuset
borde i undervisningens intresse innehålla ett fåtal platser för
hafvande kvinnor. I ett och annat fall kunde nämligen graviditeten erbjuda
stort intresse för undervisningen, såsom vid abnormiteter i bäckenbildningen
in. m. Fall, som man af denna orsak hade anledning att inlägga
på barnbördshuset, vore visserligen ganska sällsynta, men för undervisningen
vore de af synnerligen stort värde. Allmänna barnbördshuset
vore landets förnämsta vetenskapliga institution för obstetrik. Fn sådan
institution borde hafva eu chef med ansvar för att näsrot uträttades i
o
vetenskapligt hänseende. För närvarande funnes ingen klinisk lärare vid
anstalten, som hade ett kontinuerligt ansvar för den vetenskapliga verksamheten.
Tre lärare omväxlade och vore likställda. Det tillkomme ej den
ene att framför den andre företaga något till forskningens eller undervisningens
fromma. Fn likställighet af ifrågavarande art vore ägnad att
gifva uppslag till slitningar och kväfva förmågan af initiativ. Anspråken
på en föreståndare för en vetenskaplig klinisk institution i våra dagar
vore synnerligen stora: forskning, undervisning och sjukvård på och utom
kliniken. Ville staten hafva den största möjliga nytta af de i dess tjänst
anställda klinikcheferna, borde staten söka i möjligaste mån länka dessa
24
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
tjänstemäns intresse fast vid de institutioner, de förestode. Ett medel
härtill vore att bereda dem bostad inom dessa anstalter. För tillgodosende
af undervisningsbehofvet vid allmänna barnbördshuset kunde man
icke mycket räkna med den Benedickska asylen, då friheten att på asylen
intaga hafvande kvinnor vore starkt begränsad genom bestämmelser i asylens
donationshandlingar. I en af dessa föreskrifves »att asylens verksamhet
börjar, då barnbördshuset slutar och således icke kan anses böra på
annat sätt stå i något slags förhållande till sjukvården inom barnbördshusen,
än att för dessa minska obehaget vid utskrifningen af friska fattiga
barnaföderskor». Vidare funnes föreskrifvet, att en på asylen befintlig
förlöst kvinna, som sjuknade, borde remitteras till sjukhus. De på
asylen befintliga friska, förlösta kvinnorna erbjöde knappast något intresse
för undervisningen af läkarkandidater. Därest de nu befintliga båda
asylafdelningarna sammanfördes till en byggnad, torde, för att båda barnbördshusens
patienter där skulle blifva lika väl tillgodosedda, blifva nödvändigt
bestämma, att inom asylen hvardera barnbördshuset ägde att förfoga
öfver ett antal platser, som stode i proportion till antalet sängar å
barnbördshusen. Vidare borde hvartdera barnbördshuset äga att bestämma
öfver de till dess disposition stående asylplatserna och sålunda afgöra
angående intagning, de intagnas vård och deras utskrifning.
Universitets- Universitetskanslern yttrade i underdånigt utlåtande den 15 april 1908,
kanslern. att vj,} utförande af det föreliggande, högst angelägna byggnadsföretaget
borde, på skäl som blifvit vid frågans behandling hos karolinska institutets
lärarkollegium närmare angifna, de af kollegiet framhållna önskemål
behörigen iakttagas, nämligen i fråga om anordnande af tillräckligt antal
rum för medicine kandidater, af bostad åt eu underläkare och af särskild!
rum för den tjänstgörande läraren äfvensom af några platser för hafvande
kvinnor under någon tid före förlossningen. Vidare ville kanslern instämma
i kollegiets uttalande, att det för allmänna barnbördshuset, äfven
från synpunkten af dess betydelse såsom vetenskaplig institution, vore af
stor betydelse, att dess direktor berättigades och förpliktades att vara där
boende. Slutligen ansåge kanslern öfvervägande skäl af hufvudsakligen
praktisk art visa hän därpå, att i samband med södra barnbördshuset borde
likasom hittills finnas en asylbyggnad för barnaföderskor, hvilket tydligen
vore icke blott ur sjukvårdens, utan äfven ur barnmorskeundervisningens
synpunkt af mycket stor vikt. I ärendets närvarande skick saknades emellertid
utredning i frågan, huru det nu ifrågavarande byggnadsföretaget
skulle kunna ordnas under förutsättning att allenast viss del af de till
asylen donerade medel finge användas till en asylbyggnad i samband med
byggnadsföretaget. Vid sådant förhållande och då utredning saknades
-
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
jämväl i frågan, huru de af kollegiet framförda önskemålen lämpligen
skulle kunna ernås, hade kanslern funnit det föreliggande förslaget vara
behäftadt med sådana brister, att det icke syntes böra af Eders Kungl.
Maj:t oförändradt godkännas. Kanslern ville därför, med framhållande af
betydelsen däraf, att nybyggnaden snart måtte komma till stånd, i underdånighet
hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t visa ärendet åter till
direktionen öfver allmänna barnbördshuset, med föreläggande för direktionen
att, under iakttagande af de utaf lärarkollegiet framhållna önskemål,
samt af hvad kanslern i sitt utlåtande anfört i fråga om asylbyggnaden,
inkomma med förnyadt, af ritningar och kostnadsförslag åtföljdt
yttrande i ärendet.
Vid underdånig anmälan af byggnadsfrågan den 1 maj 1908 faun
Eders Kungl. Maj:t godt genom nådig remiss anbefalla direktionen öfver
allmänna barnbördshuset att, under iakttagande af de utaf karolinska institutets
lärarkollegium framhållna, i universitetskanslerns utlåtande angifna
önskemål äfvensom af hvad kanslern anfört i fråga om den Benedickska
asylen, inkomma med förnyadt, af ritningar och kostnadsförslag åtföljdt
yttrande i ärendet.
Till åtlydnad häraf har nu direktionen med underdånig skrifvelse den 1.908 år*
25 september 1908 öfverlämnat af arkitekten Wickman omarbetade och fSrgla9-af kostnadsberäkningar åtföljda ritningar för nybyggnaderna.
I skrifvelsen anföres att direktionen i betraktande af de stora svårigheter,
lösningen af asylens byggnadsfråga i samband med allmänna barnbördshusets
visat sig medföra, trott sig böra skilja dessa båda byggnadsfrågor
från hvarandra, och sålunda ur de nu omgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna
helt och hållet uteslutit asylen. Huruvida asylen äfven
för framtiden borde hafva en afdelning förlagd vid Stockholms stads barnbördshus
å Södermalm vore härmed ett tillsvidare undanskjutet spörsmål,
som icke längre behöfde lägga hinder i vägen därför, att allmänna barnbördshusets
nybyggnad, hvaraf behofvet vore så trängande, komme till
stånd så snart som möjligt. Något hinder för denna tudelning af byggnadsfrågan
syntes så mycket mindre möta, som något understöd från statsverkets
sida icke torde ifrågakomma för uppförande af ny asylbyggnad.
Ehuru tillgodoseendet af de anspråk på ökadt utrymme, som karolinska
institutets lärarkollegium och universitetskanslern framställt i undervisningens
intresse, icke obetydligt fördyrade såväl anläggningskostnaden som
det årliga underhållet af allmänna barnbördshuset, hade direktionen likväl
ansett sig böra medverka därtill, och hade i sådant hänseende i de nu
-omgjorda ritningarna dels ökat antalet rum för tjänstgörande medicine
Bill. till Riksd. Prof. 1.900. 1 Somt. 1 Afd. 111 Höft. i
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
kandidater från 12 till 20, dels ock beredt bostad åt en underläkare, särskildt
rum för den tjänstgörande läraren samt 7 särskilda platser för hafvande
kvinnor före förlossningen. Kamrerarens kontor och bostad, som i
förra förslaget voro inrymda i asylbyggnaden, hade blifvit förlagda till
barnbördshusets östra flygel. Enligt de beräkningar, som direktionen nu
låtit uppgöra, skulle kostnaden för samtliga barnbördshusets byggnader
uppgå till............................................................................... kronor 937,000: —
Då emellertid större delen af de medel, med
hvilka barnbörds huset skulle bidraga, icke kunde
blifva disponibla förrän det nuvarande barnbördshuset
blifvit utrymdt och tomten försåld, måste direktionen
blifva nödsakad upptaga ett lån, för hvilket
ränta måste beräknas. Direktionen hade uppskattat
denna ränta till ...................................................... » 40,000: —
Vidare borde härtill läggas kostnaden för nya
inventarier, hvilka enligt skrifvelsen bifogad utredning
betingade omkring
O O
60,000: —
eller tillhopa kronor 1,037,000:
Denna summa öfverstege alltså motsvarande belopp enligt direktionens
förra kostnadsberäkningar med icke mindre än 268,500 kronor. Orsaken
härtill vore att finna dels i förhöjda arbetslöner och räntor samt stegrade
priser å byggnadsmaterialier och inventarier, dels framför allt i de betydliga
utrymmen, som tillkommit på grund af anspråken från karolinska institutets
lärarkollegium och universitetskanslern, dels ock i förläggandet
till barnbördshusets byggnad af kontor och bostad för kamreraren, hvilka
lägenheter i förra förslaget inrymts i asylbyggnaden. Direktionen ville
''dessutom i sammanhang härmed i underdånighet erinra att mer än hälften
af kostnaden för denna byggnad betingades däraf, att barnbördshuset
vore en klinisk anstalt och sålunda tillgodosåge ett statsintresse. De egna
medel, som direktionen förfogade öfver till täckande af denna kostnad,
vore desamma som funnes angifna i direktionens underdåniga skrifvelse
den 22 december 1906, nämligen dels för ändamålet särskildt reserverade
....................................................................................... kronor 57,500: —
dels ock hvad som beräknats kunna inflyta vid
försäljning af barnbördshusets fasta egendom n:o 3
i kvarteret Murmästaren härstädes eller....................... »_574,860: —
sålunda tillhopa kronor 632,360: —
Transport kronor 632,360; —
27
Kmifjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
Transport kronor 632,360: —
Det byggnadsbidrag, direktionen sålunda hoppades
kunna påräkna från statsverket, uppginge enligt
det nya förslaget till........................................................... » 404,640: —
Kronor 1,037,000: —
I sammanhang härmed hade direktionen jämväl ansett sig böra erinra
därom att, sedan det nya barnbördshuset tagits i bruk, den årliga driftkostnaden
måste blifva väsentligt större än den nu vore, eftersom det nya
barnbördshuset blefve mer än dubbelt så stort som det gamla. Enligt
skrifvelsen bifogad beräkning skulle den årliga driftkostnaden för det nya
barnbördshuset komma att uppgå till 80,000 kronor. Som antalet patienter
för år vore beräknadt till 2,000, utgjorde således kostnaden för hvarje
patient 40 kronor. Då någon ökning uti inrättningens egna årliga inkomster
icke kunde påräknas, enär enligt gällande reglemente för barnbördshuset
vården å detsamma vore kostnadsfri, skulle behof uppstå af en förhöjning
i det till barnbördshuset nu utgående årliga statsanslaget. Detta
anslag utgjorde för närvarande 25,000 kronor och skulle enligt den bifogade
kalkylen framdeles behöfva höjas med 45,000 kronor till 70,000 kronor.
Den åberopade beräkningen öfver den blifvande årliga driftkostnaden
upptager
aflöningar till barnbördshusets personal, däribland ej
förefinnes någon vid anstalten anställd |
läkare, ...... |
kronor |
19,880 |
— |
premier åt barnmorskelärlingar........................ |
» |
75 |
— |
|
mathållning åt patienter och personal............ |
» |
21,900 |
— |
|
tvättkostnader ........................................................ |
8,000 |
— |
||
inventariers uppköp och underhåll.................. |
» |
5,000 |
— |
|
fastighetens underhåll .......................................... |
» |
5,000 |
— |
|
värme och lyshållning ......................................... |
» |
9,000 |
— |
|
medicin och förbandsartiklar............................. |
» |
4,500 |
— |
|
instrumenters uppköp och underhåll............... |
> |
1,000 |
— |
|
lifräntor ................................................................. |
200 |
— |
||
glas och porslin...................................................... |
> |
500 |
— |
|
afgälder.................................................................... |
937 |
30 |
||
oförutsedda utgifter ............................................. |
» |
4,007 |
70 |
|
Summa |
kronor |
80,000 |
— |
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
Till täckande af dessa utgifter beräknas
nuvarande statsanslag ............................................................... kronor 25,000: —
räntor och donationsmedel ..................................................... » 9,500: —
hyresmedel.................................................................................... s 1,000: —
ytterligare erforderligt statsanslag ........................,........... » 44,500: —
Summa kronor 80,000: —
Jag torde få erinra, att enligt den af mig redan omförmälda, af medicinalstyrelsen
och statskontoret lämnade utredning, de statsanslag, som
för närvarande äro disponibla för allmänna barnbördshuset, rätteligen
uppgå till sammanlagdt belopp af 24,853 kronor.
Direktionen, som anmäler, att nuvarande direktor förklarat sig villig
underkasta sig skyldighet att bo i den tillämnade direktorsbostaden, afslutar
sin skrifvelse med hemställan,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder bemyndiga direktionen att å
den å kungl. Djurgården upplåtna tomten uppföra ett nytt barnbördshus jämte
bostad för barnbördshusets öfverläkare och direktor enligt vid skrifvelsen
fogade ritningar och kostnadsberäkningar med rätt för direktionen att vidtaga
de mindre förändringar och tillägg, som under arbetets gång kundefinnas
lämpliga oeh ändamålsenliga;
att då, enligt nu gällande reglemente för styrelsen och förvaltningen
af allmänna barnbördshuset den 28 januari 1898, ingen skyldighet förefinnes
för barnbördshusets öfverläkare och direktor att vara boende inom
inrättningen, Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder föreskrifva att, sedan den
nu tillämnade direktorsbostaden blifvit färdig, nuvarande och framtida innehafvare
af denna befattning skulle vara skyldiga att därstädes bosätta
sig samt att den direktor på grund af nådiga brefvet den 19 december
1884 tillkommande rätt till två möblerade rum inom inrättningen därefter
skulle upphöra;
att direktionen för bestridande af de med byggnadsföretaget förenade
utgifter finge använda anstaltens egna, för ändamålet nu disponibla medel,
57,500 kronor;
att direktionen bemyndigades att, sedan det nya barnbördshuset blifvit
färdigt, sälja barnbördshusets fasta egendom n:o 3 i kvarteret Murmästaren
medelst infordrande af anbud, som skulle underställas Eders
Kungl. Maj:ts nådiga pröfning;
att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder för uppförande af de ifrågasatta
byggnaderna bevilja direktionen ett statsanslag af 404,640 kronor
att omedelbart efter beviljandet vara för direktionen tillgängligt;
samt att Eders Kungl. Maj:t täcktes meddela direktionen ett lån från
«
2£>
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 156i
skrifvelse fogade kostnadsförsla.
,g beräknas
statsverket å 574,860 kronor med återbetalningsskyldighet, då barnbördshusets
nuvarande fastighet blifvit försåld.
Enligt de vid direktionens
för störa sjukhusbyggnaden..........................
» läkarbostaden................................................
» ångpannebyggnad .......................................
» värmeledning................................................
» vatten- och afloppsledningar ..................
» elektrisk belysning.......................................
» steriliseringsapparat....................................
» planering, stängsel och väganläggning
.......... kronor |
600,000 |
— |
60,000 |
— |
|
35,000 |
— |
|
55,500 |
— |
|
86,390 |
— |
|
38,500 |
— |
|
7,500 |
— |
|
10,000 |
— |
|
t ............ |
44,110 |
— |
Summa kronor |
937,000 |
— |
behofvet af inventarier å |
det |
nya barnbördshuset, som verkställts af barnbördshusets kamrerare, skulle
tagas i anspråk
för sjukvården.......
» undervisningen
» förvaltningen .
................. kronor |
37,736: — |
12,000: — |
|
10,264: — |
|
Summa kronor |
60,000: — |
Universitetskanslern har efter nådig remiss inhämtat yttrande öfver det Karolinska
nya förslaget från karolinska institutets lärarkollegium. 1 skrifvelse till
kanslern den 29 oktober 1908 har kollegiet vitsordat, att vid den omar- gium.
betning, byggnadsförslaget numera undergått, de af kollegiet framhållna
önskningarna blifvit tillgodosedda. Med afseende härå och då icke minst
från undervisningssynpunkt behofvet af den förevarande byggnadsfrågans
snara lösning vore i hög grad trängande, anhöll kollegiet att kanslern måtte
hos Eders Kungl. Maj:t hemställa om åtgärder i syfte att byggnadsförslaget,
sådant detsamma efter verkställd omarbetning nu förelåge, måtte
så snart som möjligt komma till utförande:
Kanslern har i eget underdånigt utlåtande den 4 november 1908 an- Universitetsfört,
att, då vid den omarbetning, som förslaget undergått, ej mindre de Manslem.
af lärarkollegiet förut framhållna och af kanslern i hans utlåtande den 15
april 1908 vidare omförmälda önskemål blifvit tillgodosedda, än äfven hvad
kanslern i samma utlåtande anfört i fråga om en asyl för barnaföderskor
blifvit behörigen beaktadt, kanslern icke hade något att vidare erinra mot.
30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
bifall till hvad direktionen i sin skrifvelse den 25 september 1908 hemställt.
öfverinten- öfver det förändrade byggnadsförslag^ afgaf öfverintendentsämbetet
•dentsämbetet.underdånigt utlåtande den 2 mars 1909. Ämbetet anförde därvid, bland
annat, att ämbetet med anledning af de nu föreliggande ritningarna —
enligt hvilka den tidigare afsedda nybyggnaden för den Benedickska asylen
uteslutits och med anledning däraf och af eljest gjorda erinringar åtskilliga
förändringar vidtagits i afseende å barnbördshusets inredning
in. in. samt den för anstaltens direktor tillärnade bostad blifvit icke oväsentligt
förbättrad — ville erinra om hvad ämbetet i sitt tidigare afgifna
utlåtande i ärendet framhållit rörande den allmänna karaktären af de då
underställda ritningarna, hvilket torde få anses äga tillämpning jämväl å
de nu om handlade. Ämbetet hade icke funnit orsak till anmärkning mot
ritningarna. Hvad vidare de företedda kostnadsberäkningarna vidkomme
hade ämbetet vid granskning icke mot dem funnit skäl till invändning. I
detta sammanhang hade ämbetet emellertid trott sig icke böra lämna oanmärkt
att, med hänsyn såväl till i handlingarna förekommande, af ingenjören
P. S. Graham därutinnan lämnade uppgifter som särskildt till i
hithörande afseende vid tiden för en blifvande försäljning ej osannolikt
rådande gynnsammare konjunkturer, det af direktionen beräknade försäljningspris
för anstaltens fastighet inom kvarteret Murmästaren syntes ämbetet
böra betraktas såsom ett minimipris.
Byggnads- Beträffande slutligen byggnadstomten för det tillämnade barnbördshuset
tomten. jiar ] ärendet förekommit följande.
Såsom jag redan omnämnt blef genom nådig resolution den 9 juli
1904 åt direktionen på dåvarande Konungens regeringstid upplåtet ett område
om 13,390 kvadratmeter, beläget nordväst om Sophiahemmet i Stora
Björnnäset å kungl. Djurgården mot villkor, bland andra, att till djurgårdskassan
erlades en årlig afgift, beräknad efter 7 öre för kvadratmeter,
eller 937 kronor 30 öre, aft utgå från den dag området toges i anspråk
för uppförande af ny byggnad för allmänna barnbördshuset.
I en underdånig skrifvelse den 19 februari 1908 anförde direktionen,
att bidrag af statsmedel till byggnadsföretaget måhända icke skulle kunna
erhållas, därest icke direktionen vore ägare af tomten, samt hemställde,
att det genom nyssnämnda resolution upplåtna området måtte till direktionen
upplåtas med äganderätt.
Riksmarskalksämbetet yttrade i häröfver infordradt, den 5 mars 1908
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156. Öl
afgifvet underdånigt utlåtande, att ämbetet funnit det mest önskvärd!,, om
direktionen endast anhållit om förnyelse på samma villkor som förut af
den genom nådiga resolutionen den 9 juli 1904 medgifva upplåtelsen,
sedan densamma genom Konung Oscar II:s död upphört att var gällande.
Det ifrågavarande området, som enligt den år 1904 upprättade
kartan innehölle en areal af 18,390 kvadratmeter, representerade på grund
af sin belägenhot ett mycket högt kapitalvärde och skulle, om, såsom väl
torde vara antagligt, stadsplanen inom en ej alltför aflägsen framtid komme
att utsträckas öfver hithörande delar af kungl. Djurgården, säkerligen utan
svårighet kunna realiseras till betydande belopp. Den afgift, som det enligt
resolutionen skulle åligga direktionen att efter områdets besittningstagande
årligen betala, utgjorde 937 kronor 30 öre och vore beräknad
endast efter 7 öre för kvadratmeter, hvilket efter 4 % kapitalisering motsvarade
ett kapital af något öfver 23,000 kronor. Det vore tydligt, att
det verkliga värdet af ett område på öfver 13,000 kvadratmeter efter nuvarande
pris vore mångfaldigt högre. Direktionen hade i sin underdåniga
ansökning icke föreslagit något inköpspris, men naturligt vore, att direktionen
önskade detsamma så billigt som möjligt, och att betala ett pris,
som något så när motsvarade markområdets verkliga värde, skulle antagligen
icke vara för direktionen möjligt. Det område, som här vore i
fråga att afhända statsverket, representerade således ett betydande värde,
och riksmarskalksämbetet hade ansett sig skyldigt att i underdånighet fästa
Eders Kungl. Ma,j:ts uppmärksamhet därpå. Emellertid torde föreliggande fråga
kunna och böra betraktas äfven från en annan synpunkt. Allmänna barnbördshuset
vore ju genom sin uppgift och verksamhet af en stor och välsignelsebringande
betydelse för det allmänna såväl i dess egenskap af välgörenhetsinrättning
som genom dess ställning såsom en undervisningsanstalt
för läkare, hvilka där finge sin utbildning i barnförlossningskonst. Genom
sistnämnda del af sin verksamhet torde sålunda allmänna barnbördshuset
vara att betrakta såsom en statsinstitution, och inrättningen åtnjöte äfven
årligt understöd af statsmedel. Det torde vid sådant förhållande lijjg-a i
statens och det allmännas intresse att bereda barnbördshuset eu lämplig
och ändamålsenlig byggnadstomt. Om det för sådant ändamål vore nödvändigt,
att barnbördshuset erhölle full äganderätt till tomten, ansåge sig
riksmarskalksämbetet icke böra motsätta sig bifall till direktionens i sådant
afseende gjorda underdåniga ansökning. Riksmarskalksämbetet ville i sammanhang
härmed omnämna, att vid uppdragandet af gränserna för det
ifrågavarande tomtområdet hänsyn tagits till gatusystemet i närliggande
delar af stadens planlagda område, hvarför vid ett eventuellt utsträckande
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 156.
af stadsplanen några större svårigheter ej torde uppstå vid tomtområdets
inläggande i densamma. Tomtområdet vore för öfrigt beläget på en tämligen
svårtillgänglig bergshöjd, hvaröfver det ej syntes troligt att någon
gata skulle komma att framdragas. Därest Eders Kungl. Maj:t sålunda
funne skäligt att lämna bifall till den af direktionen för allmänna barnbördshuset
gjorda underdåniga ansökningen, torde det dock vara billigt,
att djurgårdskassan erhölle ersättning för den inkomst, som kassan genom
områdets afstående förlorade. Riksmarskalksämbetet ville därför hemställa,
att direktionen måtte erhålla nådig föreskrift att till den under statskontorets
förvaltning stående djurgårdsfonden inbetala ett belopp, motsvarande
kapitalvärdet efter fyra procent af ofvannämnda för tomtområdets innehafvande
bestämda årliga afgift af 937 kronor 30 öre, hvarjämte direktionen
torde böra åläggas att bestrida alla med markförvärfvet förbundna
kostnader. /
Sedan detta yttrande afgafs hafva emellertid nya förhållanden tillkommit.
Den af Eders Kungl. Maj:t tillsatta kommittén för afgifvande af betänkande
och förslag huru den högre tekniska undervisningen i riket lämpligen
bör ordnas föreslog i betänkande den 27 maj 1908, att ett visst område å kungl.
Djurgården, beläget nordnordväst om Sophiahemmet och delvis inskjutande på
den för allmänna barnbördshuset upplåtna tomten, skulle upplåtas för en teknisk
högskoleanläggning. Sedan öfverintendentsämbetet i afgifvet underdånigt
utlåtande påpekat olämpligheten af att två stora byggnadskomplex
förlädes så nära hvarandra, anbefalldes öfverintendentsämbetet genom nådig
remiss att, efter samråd med direktionen öfver allmänna barnbördshuset
och styrelsen för tekniska högskolan, afgifva underdånigt utlåtande, huruvida
annan tomtplats för uppförande af ny byggnad åt allmänna barnbördshuset
kunde beredas än den, som genom nådiga resolutionen den 9
juli 1904 för detta ändamål upplåtits.
I detta utlåtande, som afgafs den 23 februari 1909, anförde öfverintendentsämbetet,
att ämbetet låtit verkställa undersökningar, huruvida i
samma trakt som den, hvari byggnadsplats för barnbördshuset redan vore
anvisad, skulle kunna finnas tillgänglig annan lämplig sådan plats, hvarvid
befunnits, att ur teknisk och hygienisk synpunkt några anmärkningar
icke kunde göras mot förläggande af barnbördshuset till området närmast
norr om Idrottsparken, å en utlåtandet bilagd karta markerad
med röd streckning och betecknad med n:o 2. Om platsen i fråga vore
vidare att märka, att grunden vore god, enär marken utgjordes af berg,
och möjligheten för aflopps framdragande till Stockholms stads kloaknåt
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
vore densamma som å det för barnbördshuset förut upplåtna området. Vidare
torde uppmärksammas, att någon inverkan på beräkningen af arbetskostnaderna
icke torde genom förflyttandet af sjukhusets byggnader till det
här föreslagna området orsakas, och att de föreliggande omarbetade byggnadsritningarna
kunde i allt hufvudsakligt finna användning vare sig nybyggnaden
förlädes till den ena eller den andra af de ifrågavarande tomterna.
Slutligen ville öfverintendentsämbetet påpeka, att ämbetet låtit å förenämnda
karta inrita ett nät af gator sådana dessa antagligen måste komma
att vid uppgörande af stadsplan i hufvudsak sträcka sig. Häraf torde
framgå, att den föreslagna platsen torde komma att ligga vid en gatukorsning
och förty kunde blifva mera tillgänglig än det för närvarande
barnbördshuset tilldelade tomtområdet, i all synnerhet som terrängen allenast
obetydligt kunde komma att höja sig öfver de blifvande gatornas
nivå. Såvidt ämbetet kunde inse, förefunnes sålunda näppeligen något
hinder att förlägga barnbördshuset å det på oftanämnda karta angifna
området, så snart vederbörligt tillstånd därtill vunnits.
Vid öfverintendentsämbetets utlåtande voro fogade omförmälda karta
samt ett den 20 februari 1909 dagtecknadt förklarande af barnbördshusets
direktion, att direktionen för sin del icke hade något att invända mot
öfverintendentsämbetets förslag att för barnbördshusets nybyggnad utbyta
den genom nådiga resolutionen den 9 juli 1904 upplåtna tomten mot den
å nämnda karta med n:o 2 betecknade tomt, under förutsättning att upplåtelsen
skedde under motsvarande villkor som i samma nådiga resolution
omförmäldes.
Riksmarskalksämbetet har beträffande det sålunda framkomna förslaget
till upplåtelse åt direktionen af ny byggnadsplats uti infordradt
underdånigt utlåtande den 15 mars 1909 förmält sig för närvarande icke
hafva annat att anföra än att ämbetet ansåge hinder icke möta för upplåtande
åt direktionen inom det närmast norr om Idrottsparken belägna
området af norra Djurgården af för barnbördshusets behof erforderlig
byggnadsplats, med de gränser för en sådan tomt och under de villkor i
öfrig!, som Eders Maj:t på riksmarskalkens föredragning kunde finna
godt i nåder bestämma.
Med anledning af en utaf mig gjord muntlig framställning i ämnet
inkom sedenneia riksmarskalksämbetet med eu den 22 mars 1909 dagtecknad
skrifvelse, däri ämbetet, med bifogande af yttrande af intendenten
för kungl. Djurgården och under åberopande af sitt underdåniga utlåtande
den 15 mars 1909, tillstyrkte, att i samma utlåtande föreslagen byggnadstomt
upplätes under Eders Maj.ts regeringstid på i hufvudsak följande
villkor:
Bill. till Ri/csd. Prat. 1909. 1 Saynl. 1 Afd. 111 Höft.
5
34
Kwigl. 31aj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
att. sedan de föreslagna byggnaderna samarbetats, så att de toge minsta
möjliga ytvidd i anspråk, gränserna för byggnadsplatsen bestämdes
och utstakades i samråd med intendenten för kungl. Djurgården, därvid iakttoges,
att byggnadsplatsens yttergränser icke finge i något fall förläggas
på kortare afstånd än fyra meter från nu befintliga, området omgifvande
vägar;
att tomten förlädes så långt mot sydost och emot Sturevägen, som
läte sig göra med hänsyn till nödiga fall för afloppet, samt utstakades så,
att tillträdet eller uppfartsvägen därtill toges endast från Gasverks va gen,
så att all trafik till eller från det blifvande barnbördshuset komme att gå
öfver Gasverksvägen och Sturevägen;
att, då ifrågavarande byggnadsplats, utan att upplåtas för något egentligt
statsändamål, likväl komme att användas till gagn för det allmänna,
upplåtelsen af nyttjanderätten till densamma borde ske kostnadsfritt, blott
mot erläggande till djurgårdskassan af en årlig afgäld af 10 kronor såsom
en ständig påminnelse därom, att upplåtelsen icke innebure en öfverlåten
äganderätt utan endast en nyttjanderätt;
att blifvande byggnadsritningar äfvensom kostnadsförslag i tre exemplar
ingåfves till riksmarskalksämbetet före byggnadsarbetenas påbörjande,
samt att dessa arbeten påbörjades inom af riksmarskalksämbetet godkänd
tid, som af barnbördshusdirektionen föresloges vid byggnadsritningarnas ingifvande;
att
ä afloppsledningarna, hvilka borde ställas i underjordisk, direkt
förbindelse med Stockholms stads kloaksystem och hvilka, i likhet med
vatten- och belysningsledningar, skulle anläggas efter anvisning af intendenten
för kungl. Djurgården, anbringades af djurgårdsförvaltningen godkändt.
antal lämpliga brunnar jämväl utom den upplåtna byggnadsplatsen, med
skyldighet för lägenhetsinnehafvaren att underhålla och rensa desamma;
att förberörda uppfartsväg till byggnadsplatsen äfvensom framdeles
möjligen tillåtna vägar till området med tillhörande slänter och diken
väl underhölles och renhölles utan kostnad för kungl. Djurgården;
att icke under arbetstiden andra vägar för transport till och från
byggnadsplatsen användes än de, som af kungl. djurgårdsförvaltningen
därtdl anvisades, och att dessa vägar under samma tid på af kungl. Djurgårdens
förvaltning godkändt sätt af barnbördshusdirektionen underhölles
och renhölles;
att barnbördshusdirektionen utsåge och befullmäktigade viss person
att å dess vägnar gent emot kungl. Djurgården tala och svara; samt
att direktionen ställde sig till efterrättelse i tillämpliga delar de för
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 156. 35
upplåtelser från den 1 april 1909 af lagenheter å kungl. Djurgården gällande
stad nar.
För den händelse tomtplatsen skulle komma att upplåtas under äganderätt,
har riksmarskalksämbetet i samma skrifvelse vidare, under åberopande
af sitt förut af mig omnämnda underdåniga utlåtande den 5 mars
1908, framhållit, att äfven om det med hänsyn till barnbörd shusets stora
och gagnande betydelse för det allmänna här icke kunde vara fråga om
att för den mark, som kunde komma att afhändas statsverket, fastställa
ett pris, motsvarande områdets verkliga värde, det dock torde vara billigt,
att någon ersättning erlades därför. Riksmarskalksämbetet ville i sådant
fall hemställa, att barnbördshusdirektionen måtte erhålla nådig föreskrift
att såsom ersättning för området till den under statskontorets förvaltning
stående djurgårdsfonden inbetala ett belopp, motsvarande ett till 2 kronor
för kvadratmeter beräknadt försäljningspris för det markområde, som kunde
komma att till direktionen upplåtas. Dessutom borde direktionen åläggas
att bestrida alla med markförvärfvet förbundna kostnader.
Slutligen hemställde riksmarskalksämbetet att, vare sig området i fråga
komme att till barnbördshusdirektionen upplåtas med endast nyttjanderätt
eller under full äganderätt, direktionen måtte åläggas att, förr än området
toges i anspråk, låta genom stadsingenjören i Stockholm upprätta och
till riksmarskalksämbetet ingifva karta i tre exemplar öfver samma område.
I en skrifvelse, jämväl dagtecknad den 22 mars 1909, anförde öfverintendentsämbetet,
att ämbetet, med anledning af framställd förfrågan, huruvida
det nya allmänna barnbördshuset skulle kunna förläggas å det af
ämbetet i dess underdåniga utlåtande af den 23 februari 1909 föreslagna
området å kungl. Djurgården under den förutsättning, att de området begränsande
vägarna bibehölle sitt nuvarande läge samt att gränserna för
bambördshusets område stannade på ett afstånd af minst 5 meter innanför
närmaste vägkant, låtit uppgöra en ny karta, å hvilken, under nämnda
förutsättningar, ett för barnbördshuset lämpligt område, utmärkt med röd
streckning, inlagts. Mot en sådan förläggning af byggnadstomten hade
ämbetet icke något att för sin del erinra.
Vid skrifvelsen var fogad den däri omförmälda kartan, hvari den
föreslagna nya tomten betecknats med n:o 2.
Med anledning af denna öfverintendentsämbetets skrifvelse hördes
riksmarskalksämbetet, som i yttrande den 23 mars 1909 meddelade, att
riksmarskalksämbetet icke hade något att erinra mot öfverintendentsämbetets
sålunda framlagda förslag.
36
Departement$
chefens yttrande.
Kung/. Maj.is Nåd. Proposition N:o löd.
Redan däraf att allmänna barnbördshusets lokaler i det hela befinna
sig i samma skick som år 1858 torde vara påtagligt, att desamma icke
kunna motsvara nutida kraf på en dylig inrättning. I upprepade framställningar
har ock barnbördshusets direktion betonat den trängande nödvändigheten
af att i hälsovårdens och undervisningens intresse nya modernt
inredda byggnader uppföras för barnbördshusets räkning. Hvad direktionen
därutinnan anfört, hvilket vunnit understöd af samtliga i ämnet
hörda sakkunniga myndigheter, torde icke kunna jäfvas, och jag anser frågan
vara af den art, att den icke längre tål att skjutas åt sidan.
Allmänna barnbördshuset är väl från början en välgörenhetsinrättning,
men i den män läkarutbildningen i obstetrik dit förlagts har inrättningens
ursprungliga syfte trädt i skuggan för det statsändamål, densamma
har att fylla. Allmänna barnbördshuset kan därför nu i det hela sägas
vara en statsanstalt, ehuru detsamma intager eu själfständig ställning under
förvaltning af en särskild direktion. Det statsändamål, barnbördshuset
tillgodoser, har ock behjärtats därigenom att, på sätt jag i det föregående
omnämnt, bidrag af allmänna medel anvisats såväl till anskaffande af lokaler
för inrättningen som till densammas drift. Då fråga nu föreligger om
uppförande af nya tidsenliga byggnader för allmänna barnbördshuset, synes
mig därför, att statsmakterna i undervisningens intresse icke böra undandraga
sig att lämna bidrag til] befordrande af frågans lyckliga lösning.
Då allmänna barnbördshusets nuvarande tomt i kvarteret Murmästaren
ej lämnar tillräckligt utrymme för en nybyggnad, särskild t sedan en
del däraf exproprierats för Stockholms stads räkning, måste annan byggnadstomt
anskaffas. Det framställda förslaget att uppföra barnbördshusets
nybyggnader å kungl. Djurgårdens område i närheten af Sophiahemmet
synes mig välbetänkt, då trakten har goda kommunikationer och därigenom
de dryga kostnaderna för anskaffandet af tomt inne i staden skulle
kunna undvikas. På sätt jag förut denna dag omnämnt vid framläggande
af förslag till nådig proposition för genomförande af kommittéförslaget
rörande nybyggnad för tekniska högskolan, finner jag mig böra afstyrka
användande såsom byggnadsplats för nytt barnbördshus af den genom nådiga
resolutionen den 9 juli 1904 för ändamålet upplåtna tomten, enär därigenom
tekniska högskolans byggnader svårligen skulle kunna förläggas till
den af kommittén föreslagna platsen. Däremot synes mig hinder ej böra
mota för barnbördshusets förläggning på sätt riksmarskalksämbetet föreslagit
till någon plats norr om Idrottsparken. Vid bestämmandet af tomtplatsens
lämpliga belägenhet måste i fråga om en inrättning af denna art
särskild vikt läggas därpå, att byggnaderna erhålla ett i sanitärt hänseende
fullt tillfredsställande läge, i det att de olika lokalerna såvidt möjligt lämna
37
Konyl. MajUs Nåd. Proposition N:o 166.
tillträde för solljus. Med hänsyn härtill torde svårligen någon annan tomt
kunna ifrågakomma än den af öfverintendentsänibetet föreslagna, hvars
användande enligt ämbetets uppgift hvarken skulle betinga någon ändring
i kostnadsberäkningarna eller förorsaka någon afsevärd omarbetning af
ritningsförslaget. Denna tomt har ock af allmänna barnbördshusets direktion
gillats och mot dess upplåtande med den omfattning, densamma erhållit
å den vid öfverintendentsämbetets skrifvelse den 22 mars 1909 fogade
kartan, har riksmarskalksämbetet icke haft något att erinra.
Med afseende å den form, hvarunder upplåtelsen bör ske, har riksmarskalksämbetet
visserligen icke motsatt sig att Kronan afhänder sig
äganderätten till erforderlig tomt, men med hänsyn till det hastigt stigande
värdet af ifrågavarande mark anser jag ej välbetänkt, att upplåtelsen
sker med äganderätt, utan skulle jag vilja tillstyrka, att allmänna barnbördshuset
tillerkännes allenast nyttjanderätt till tomten. Med en dylik
rätt måste emellertid förenas garantier för att icke de kapital, statsverket
och allmänna barnbördshuset nedlägga på byggnadsföretaget, må kunna
genom nyttjanderättens upphörande blifva förspillda. En upplåtelse på Eders
Maj:t regeringstid torde icke härutinnan vara tillfyllest, utan synes mig
nyttjanderätten böra gälla tills vidare och förty Riksdagens medgifvande
till upplåtelsen inhämtas. Det allmännas såväl som barnbördshusets rätt
synes mig blifva fullt tillvaratagen, om vid upplåtelsen fästes det villkor,
att densamma skall gälla till dess liders Kungl. Maj:t med Riksdagens
samtycke förordnar om den upplåtna tomtens användande för annat
ändamål.
I fråga om de villkor i öfrigt, som böra fästas vid upplåtelsen, har
riksmarskalksämbetet föreslagit att, med hänsyn till allmänna barnbördshusets
allmännyttiga karaktär, den årliga afgälden till djurgårdskassan
skulle bestämmas till 10 kronor, hvilket belopp skulle hafva till egentligt
ändamål att markera, det ett nyttjanderättsaftal vore gällande. Det förefaller
mig dock, som om en så obetydlig summa som den föreslagna icke
skulle motsvara besväret bred dess utbetalande och redovisande, utan att
området fasthellre bör upplåtas fullt afgiftsfritt. Faran för, att kronans
äganderätt till marken småningom skulle kunna afglömmas synes mig
icke stor. Hvad riksmarskalksämbetet i sin skrifvelse den 22 mars 1909
föreslagit ifråga om tomtens läge, uppfartsvägen till densamma och åtskilliga
smärre villkor för upplåtelsen anser jag böra i hufvudsak vinna
beaktande, och lärer Eders Kungl. Maj:t, därest markupplåtelsen af Riksdagen
medgifves, framdeles vid bestämmande af tomtens definitiva gränser
och densammas upplåtande åt allmänna barnbördshuset taga nödig
hänsyn till hvad riksmarskalksämbetet härutinnan föreslagit.
38
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
Mot det framlagda ritningsförslaget sådant detsamma slutligen förligger
har jag ingen erinran att göra, då vid dctsammas upprättande hänsyn
tagits till de önskemål, som af karolinska institutets lärarkollegium
och universitetskanslern i undervisningens intresse framburits. Rätt att i
ritningarna vidtaga de smärre ändringar, som föranledas af tomt utbytet
eller i öfrig!:, visa sig erforderliga, torde emellertid höra förbehållas vederbörande.
Frågan om byggnad för den Benedickska asylen anser jag böra i
detta sammanhang helt och hållet lämnas å sido, då lärarkollegiet anser
asylen icke erbjuda nämnvärdt intresse för undervisningen och olika åsikter
äro rådande om asylens lämpliga förläggning. Utväg lär i allt fall
icke saknas att i närheten af allmänna barnbördsliusets nya byggnader
inhysa den del af asylen, som nu är förlagd till Kungsholmen.
Visserligen har medicinalstyrelsen uttalat, att nödvändighet ej föreligger
att inom inrättningen bereda bostad åt direktor, men då det med afseende å
hvad såväl direktionen för allmänna barnbördshuset som karolinska institutets
lärarkollegium och universitetskanslern anfört, hvilket vinner stöd
af uttalanden från specialister inom området, torde för barnbördshuset
både såsom vetenskaplig institution och undervisningsanstalt äfvensom för
ett effektivt öfvervakande af anstaltens ekonomi vara ändamålsenligast,
att direktor är bosatt vid anstalten, hnner jag mig böra biträda det framställda
förslaget äfven beträffande direktorsbostaden. I barnbördsliusets
reglemente, som i händelse af Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall
till hvad jag i det följande ämnar föreslå torde i åtskilliga hänseenden
tarfva omarbetning, bör då stadgas skyldighet för direktor att taga sin
bostad vid anstalten. En dylik skyldighet är, enligt hvad direktionen
upplyst, nuvarande direktor villig att underkasta sig.
Med hänsyn därtill att direktor för närvarande icke åtnjuter bostadsförmån
skulle kunna ifrågasättas, huruvida han ej, då sådan förmån nu skulle
beredas honom, borde vidkännas något afdrag å sina löneförmåner såsom professor
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet. Härtill vill jag erinra,
att direktor icke åtnjuter någon särskild aflöning för sin befattning med
barnbördshuset, där nu patientantalet skulle mer än fördubblas. Jag anser
därför ej att afdrag för bostadsförmånen bör äga rum. Ytterligare stöd
härför finner jag i förhållandena vid serafimerlasarettet, där en af karolinska
institutets professorer, utan afkortning af sin lön vid institutet,
såsom öfverkirurg uppbär 1,500 kronor årligen och såsom direktör åtnjuter
årligt arfvode af 300 kronor jämte förmånen af boställsrum, lyse
och bränsle.
Mot kostnadsberäkningarna för nybyggnaderna finner jag ej anledning
‘39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
till anmärkning. Jag vill påpeka, att den stegring i kostnaderna, som det
sista förslaget utvisar i förhållande till det närmast föregående, bär sin
grund i, jämte stegrade arbets- och materialpriser, hufvudsakligen tillgodoseende
af de kraf, som i undervisningens intresse ställts på eu nybyggnad.
Redan i direktionens förslag af år 1906 upptogs på yrkande af karolinska
institutets lärarkollegium patientantalet till mer än dubbelt mot det nuvarande.
Utom bibehållande häraf skulle enligt det sista förslaget beredas
rum för ytterligare 8 läkarkandidater, för en blifvande underläkare samt
för tjänstgörande läraren. Därjämte skulle för tillgodoseende af undervisningen
anordnas en mindre afdelning för intagande af hafvande kvinnor
någon tid före förlossningen.
Ej heller de beräknade kostnaderna för anskaffande af nya inventarier
synas mig lämna rum för anmärkningar.
I fråga om beredande af medel till byggnadsföretaget synes mig Iliksdagens
och Eders Kungl. Maj:ts år 1908 fattade beslut rörande naturhistoriska
riksmuseet kunna i tillämpliga delar tjäna till rättesnöre. Det för allmänna
barnbördshusets fastighet i kvarteret Murmästaren beräknade belopp
574,860 kronor skulle då af riksgäldskontor förskottsvis utbetalas, på
sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas med de vid fastighetens
försäljning inflytande medel. Om dylik försäljning äfvensom rörande
användande för byggnadsföretaget af i ärendet berörda expropriationsmedel
torde beslut framdeles böra af Eders Kungl. Magt fattas.
Direktionen har ifrågasatt direkt stat-anslag med 404,640 kronor.
Det är dock att märka, att direktionen i sin kostnadsberäkning upptagit
40,000 kronor för räntor, hvilket belopp skulle, därest medel på sätt nyss
nämnts förskotteras af riksgäldskontor, blifva obehöflig!. Det erforderliga
st atsanslaget skulle då blifva 364,640 kronor. Vid detta anslag skulle
jag emellertid vilja föreslå fästande af villkor därom, att detsamma skall
till statsverket återbäras i den mån köpeskillingen för barnbördshusets
fastighet i kvarteret Murmästaren kan komma att öfverstiga beräkna de 574,860
kronor, öfverintendentsämbetet framhåller nämligen, att detta belopp bör
betraktas såsom att minimum och att köpeskillingen antagligen kommer att
öfverstiga detsamma. Då barnbördshuset med den utvidgning däraf, som
i undervisningens intresse tillämnas, måste, på sätt direktionen ock ställt
i utsikt, för sin drift kräfva ökade anslag af statsmedel, synes mig lämpligt
att, innan de nya byggnaderna tagas i bruk, förslag till ny stat för
inrättningen, grundad på förutgången ingående utredning, underställes
Riksdagens pröfning. Vid sådant förhållande synes mig anslag nu böra
beviljas under sådan form, att i hvarje fall barnbördshusets egna, för byggnadsändamål
disponibla tillgångar blifva fullt utnyttjade. Anslagsbeloppet
anser j;rg utan olägenhet kunna fördeles på tre år.
40
Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.
På grund af livad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att — under medgifvande, att till allmänna barnbördshuset i Stockholm
må å kungl. Djurgården inom området närmast norr om den s. k.
Idrottsparken med nyttjanderätt tillsvidare, intill dess Eders Kungl. Maj:t
med Riksdagens samtycke förordnar om markens användande för annat
ändamål, afgiftsfritt och i öfrigt på de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer,
till tomtplats för nya byggnader för allmänna barnbördshuset upplåtas
erforderlig mark inom gränser, som af Eders Kungl. Maj:t fastställas i hufvudsaklig
enlighet med omfattningen af det å den vid öfverintendentsämbetets
skrifvelse den 22 mars 1909 fogade karta med n:o 2 betecknade område
— för uppförande å den upplåtna tomtplatsen af nya byggnader för allmänna
barnbördshuset i hufvudsaklig öfverensstämmelse med senast framlagda,
af arkitekten Wiclcman uppgjorda ritningarna med tillhörande kostnadsförslag
äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuset
dels
besluta, att ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret
förskottsvis utbetalas, på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer, för
att återgäldas i den mån den allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten
n:o 3 kvarteret Murmästaren i Stockholm varder försåld och köpeskilling
därför inflyter,
dels bevilja ett anslag af 364,640 kronor, att till statsverket återbäras
i den mån nämnda köpeskilling kan komma att öfverstiga 574,860 kronor,
dels ock af detta anslag på extra stat för år 1910 anvisa 150,000
kronor.»
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas
af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gustaf Tottie.
Stockholm, Ivar Haeggstroras Boktryckeri A. B., l&oy.