Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.
1
N:o 3.
Ank. till Riksd. kansli den 19 februari kl. 3 e. m.
Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 2 utlåtande n-o 2 i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t
i fråga om åstadkommande af utredning angående lämpligheten
af bestämmelser om ursprungsbeteckning å utländska
ägg vid import till Sverige.
Företa Kammaren har till utskottets behandling hänvisat en inom
nämnda kammare af friherre v. Schwerin väckt motion, n:o 40, angående
skrifvelse till Kungl. Maj:t om åstadkommande af utredning angående
lämpligheten af bestämmelser om ursprungsbeteckning å utländska ägg
vid import till Sverige.
Motionen lyder:
»Ostridigt är det både stats- och nationalekonomiskt bistra tider,
som för närvarande råda, och ingen lärer vilja förneka, att allt måste
göras för att icke svårigheterna skola ökas. Äfven skenbart obetydliga
åtgärder, som kunna stärka och befordra utvecklingen af en ny näringsgren,
som håller på att kämpa sig fram, få då ej heller försummas.
Ur denna synpunkt är det, jag i det följande skall tillåta mig att
fästa Riksdagens uppmärksamhet på en för fjäderfäafveln synnerligen
viktig fråga.
Den tid är icke mycket aflägsen, då den svenska årsimporten af
Bih. till Biksd. Prof 1909. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Käft. (N;o 3.) 1
Motionen.
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.
ägg uppgick till mellan sjuttio och åttio millioner stycken, värderade
till omkring 5 72 millioner kronor, medan exporten icke betäckte mer
än Vis" eller Vi6"d-el af dessa siffror. Med stor energi hafva emellertid
enskilda medborgare och föreningar sökt vinna en ändring härutinnan,
och understödda i dessa sträfvanden af statsmakterna, hafva de äfven
lyckats åstadkomma en högst afsevärd omkastning i förutnämnda ogynnsamma
läge. Förra halfåret 1908 kunde nämligen enligt officiella siffror
förete ett öfverskott af exporterade svenska ägg gentemot importen
af utländska. Detta visar, att här förefinnes ett verksamhetsfält, där en
nationalekonomiskt sedt oförmånlig och obehöflig underbalans för landet
trots stora svårigheter — närmast beroende på en målmedvetet skött
och af omständigheterna gynnad import samt en redan af andra skickligt
exploaterad exportmarknad — bör kunna efterträdas af ett för landet
mera gynnsamt internationellt mellanhafvande.
För att arbetet på att sålunda öppna en konstant källa till nationell
välmåga må kunna påskyndas och vinna terräng äro emellertid åtskilliga
ändringar i såväl import- som exportförhållandena af nöden.
Medan de senare dock närmast måste ändras genom sammanslutning
mellan svenska exportörer och ett planmässigt arbete från
samma håll, så påkallar däremot importförhållandenas omläggning i visst
afseende statens ingripande.
En af de närmast föregående riksdagarne afslogs en framställning
af herr Larsson i Presstorp om sådan åtgärd, att skyldighet skulle
åläggas försäljaren af s. k. preserverade ägg att medelst stämpling eller
märkning känneteckna denna deras egenskap. Säkerligen både ett
välvilligt mottagande af detta förslag varit i så måtto klokt, att det
skydd man därigenom kunnat bereda den mindre sakkunniga och köpstarka
publiken mot risken att öfverbetala en vara, som af flere skäl i
alla fall icke är att jämföra med den ursprungligt färska, sedan lätt
och naturligt nog skulle ha kunnat suppleras med en bestämmelse om
stämpling eller märkning äfven af importerade ägg, den åtgärd som nu
särskildt åsyftas. Men äfven utan ett dylikt stöd bör saken kunna
föras framåt.
Härvidlag må först förutskickas den anmärkningen, att det icke
är fråga om vare sig söka misskreditera den utländska (ryska) varan
eller att till förmån för den svenska höja det allmänna äggpriset. Frågan
är endast den, om man icke skulle kunna åstadkomma en sådan sakernas
ordning, att de af lätt insedda skäl från många håll insamlade, endast
genom transporttiden betydligt äldre blifna utländska äggen, som på
grund af lokala förhållanden betinga ett högst väsentligt lägre grundpris
Förslå Kammarens Tillfälliga TJtskotls (N:o 2) Utlåtande Ko 3. 3
än de svenska kvalitetsäggen från första klassens hönsgårdar och äggföreningar,
icke skulle kunna i allmänna handeln säljas till samma pris,
som de svenska äggen skäligen böra betinga. Det är endast rätten för
den mindre förfarna eller köpstarka kunden att icke nödgas betala en
i och för sig billigare samt i alla händelser ej likvärdig vara med ett
högre pris det här gäller. Att detta samtidigt innebär en stor förmån
för de svenska äggproducenterna, i öfvervägande antal icke att söka
inom de ekonomiskt starkares, utan inom småfolkets led, bör ej försvaga
saken. I detta fall sammanfalla annars rätt stridiga intresseu.
Ur denna synpunkt kan det hela knappast röra sig om annat än
möjligheten att realisera själfva märkningsbestämmelsen och kontrollera
dess efterlefnad.
I detta afseende måste naturligtvis vissa betänkligheter genast
framställa sig. Främst komma kostnaderna för stämplingen af de
främmande äggen, hvilka själffallet skola blifva den främmande exportörens
ensak. Kan kostnaden härför blifva afsevärdt stor? Den erfarenhet
man har från svenska hönserier, som noggrannt stämpla sina ägg,
säger, att den prisförhöjning pr ägg, som därigenom kan vållas, endast
kan blifva högst obetydlig. Det är väldiga massor, som på en enda
dag kunna passera under eu halfvuxen flickas med stämpel beväpnade
händer. Någon afsevärd förhöjning af do främmande äggens pris kan
och bör icke genom den ifrågasatta bestämmelsen framkallas.
Närmast härefter kommer spörsmålet, om en tillnärmelsevis effektiv
kontroll öfver att stämplingen verkställts eller icke skett på ett svekligt
sätt verkligen kan åstadkommas. Under en tidigare period, då frågan
om importmärke var bragt på tal, kunde nämligen iakttagas, att det i
vissa fall å ryska ägg stämplades namn af redan då väl renommerade
svenska hönsgårdar. Den invändning, som i detta afseende närmast
lärer vara att förvänta, gäller antagligen de hinder själfva förpackningssättet
skulle lägga i vägen. Innebörden af densamma lärer emellertid
icke vara alltför stor. Då tullverket i alla händelser då och då måste
öppna en eller annan låda för att efterse, att tullpliktiga varor icke i
dem insmugglats, bör ju alltid lämpligt tillfälle att kontrollera äggens
märkning vara till finnandes.
Då ingen kan af den ifrågasatta åtgärden lida nämnvärd skada,
men väl stora folklager komma i åtnjutande af betydande fördelar,
vågar jag på förut angifna grunder föreslå, att Riksdagen måtte i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t snarast
möjligt gå i författning om utredning rörande lämplig bestämmelse
därom, att utländska ägg skola vid importen vara försedda med på
-
UUkottets
yttrande.
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.
stämpladt märke, angifvande det främmande ursprunget, samt vidtaga
däraf föranledda åtgärder.»
Denna fråga är icke ny. År 1905 inlämnades till Kungl Maj:t af
åtskilliga ordförande i svenska äggförsäljningsföreningar jämte andra
intressenter i ock för främjande af den svenska fjäderfäafveln en petition
i samma syfte som nu föreliggande motion.
Kungl. Maj:t inhämtade kommerskollegii, landtbruksstyrelsens och
geueraltullstyrelsens utlåtanden. Af dessa ämbetsverk hemställde generaltullstyrelsen
och landtbruksstyrelsen, att framställningen icke måtte till
någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda, båda ämbetsverken hufvudsakligen
åberopande de utomordentliga svårigheter, som förmenades möta
för tullverket att genom erforderlig undersökning och kontroll vaka
öfver efterlefvande af en eventuell förordning om tvång af ursprungsbeteckning
vid import af ägg.
Kommerskollegium ansåg sig åter kunna uttala sig för, att bestämmelse
utfärdas därom, att å ägg, som från utrikes ort för försäljning
hit till riket införas, skulle finnas på lämpligt sätt anbragt ordet
»import», vid äfventyr att varan eljest vid införseln toges i beslag och
dömdes förbruten samt åberopade såsom skäl för detta sitt uttalande
hufvudsakligen, dels att det torde vara ett statsintresse att de inhemska
producenterna skyddas mot obehörigt intrång af den utländska konkurrensen,
dels den fördel, den ifrågasatta förordningen skulle hafva
för konsumenterna, som därigenom bättre skulle kunna bedöma varans
värde.
Äfven framhöll kommerskollegium den jämnställighet med afseende
på förfarandet vid import af tillverkade varor (K. F. af den 9
nov. 1888), som genom ett bifall till petitionens syfte skulle uppnås.
Kungl. Maj:t fann dock icke framställningen till någon vidare åtgärd
föranleda.
Efter hvad utskottet kunnat, inhämta förefinnes ej någon utländsk
lagstiftning i ifrågavarande afseende med undantag af i Danmark. I
Lov n:o 64 1906 stadgas nämligen, att landtbruksprodukter af animalt
ursprung och ägnade till människoföda, som till vidare behandling eller
utförsel införas från utlandet och de danska västindiska öarna, skola
vid införsel, på emballaget, eller om de ej äro emballerade, på själfva
varan vara försedda med tydligt märke, som angifver varans utländska
ursprung.
Denna förordning synes utskottet, hvad artikeln ägg beträffar,
vara utan någon nämnvärd betydelse.
Utskottet har äfven inhämtat, att importen till och exporten från
Förslå Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3. 5
vårt land af ägg under de sista sex åren i jämna tusental ställer sig
sålunda:
Införsel: |
Utförsel: |
||
il- |
1903 |
71,123,000 |
14,044,000 |
D |
1904 . |
................ 84,704,000 |
22,757,000 |
1) |
1905 . |
.............. 69,203,000 |
32,027,000 |
» |
1906 .. |
.......... 69,806,000 |
35,721,000 |
J> |
1907 .. |
............... 68,032,000 |
36,112,000 |
)) |
1908 . |
.............. 56,070,000 |
38,809,000 |
Förhållandet mellan siffrorna för import och export af ägg till
och från vårt land har väl alltså undan för undan ändrat sig till
fördel för exporten, men otvifvelaktigt är, att det allmänt i vårt land
mer och mer stegrade intresset för fjäderfäafveln gifver vid handen, att
denna näringsgren i en snar framtid kommer att få eu ännu mera
framstående plats i vårt näringslif än nu är fallet och väl förtjänt af
statsmakternas uppmärksamhet och stöd. Alldeles särskild^ ledas
utskottets tankar i detta sammanhang till den småbrukare- och egnahemsrörelse,
som nu i vårt land tagit liflig fart, och med hvilken fjäderfäafvel
och äggproduktion synes böra stå i nära förening.
Då det ifrågasatta stämpeltvånget framför allt skulle lända till
skydd för den mindre förfarne och mindre köpstarka kunden att mot
sin önskan tillhandla sig en på grund af ålder och lång transport möjligen
mindrevärd vara och på samma gång verka till skydd för den
svenska äggproducenten mot maskerad illojal konkurrens, så finner
utskottet syftet med motionen synnerligen behjärtansvärdt.
Visserligen anser utskottet den lyckligaste vägen till vinnande
af motionens syfte vara ett konsekvent genomförande från den svenska
äggprodecenternas sida af den varumärkesstämpling, som redan nu visat
sig vara synnerligen fruktbringande. Men då det ännu torde dröja
mycket länge, innan förståelse för sådan stämplings betydelse blir inarbetad
hos den stora mängden små producenter, för hvilka äfven i
detta hänseende många svårigheter finnas, så synes utskottet den utväg
motionären anvisat vara lämplig.
Ett oafvisligt villkor för att en förordning om ursprungsbeteckning
å ägg skall vara effektiv är gifvetvis, att beteckningen ej skall
kunna utplånas, samt att kontroll af förordningens efterlefvande skall
vara möjlig. Utskottet har därför vändt sig till sakkunnig person
(handelskemist) och erhållit den upplysningen att möjlighet finnes att,
praktiskt taget, göra stämplingen outplånlig. Att tullverket bör kunna
åstadkomma erforderlig kontroll anser utskottet så godt som säkert.
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 8 Sami 2 Afd. 1 Band. 3 Haft. 2
6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (K:o 2) Utlåtande N;o 3.
Utskottet tiar äfven inhämtat, att en person under en dag torde
kunna stämpla omkring 10,000 ägg, hvilket arbete ju i och för sig själf
icke torde förorsaka den utländske exportören någon nämnvärd kostnad.
Men till denna direkta stämplingskostnad torde böra läggas den möjliga
kostnaden för eventuell ompackning vid stämplingen äfvensom förluster
i möjligen krossade ägg.
Utskottet håller visserligen för sannolikt att den utländske exportören
torde med sina uppköpare så kunna ordna saken, att någon nämnvärd
kostnad genom stämplingstvånget icke skulle för honom förorsakas,
och att det alltså ingalunda vore nödigt att stämplingen för de till
vårt land importerade äggen skulle behöfva medföra prisförhöjning.
Men då det från några håll framhållits, att den utländske exportören
genom den ifrågasatta åtgärden skulle kunna förorsakas sa stora
svårigheter och så mycken ökad kostnad, att ett allvarligt afbräck af
importen af utländska ägg till vårt land vore att därigenom befara,
samt utskottet gifvetvis ej har den möjlighet att härutinnan införskafla
tillfyllestgörande utredning, som står Kungl. Maj:t till buds, så
hemställer utskottet,
att friherre von Schwerins förevarande motion
må på det sätt bifallas, att Första Kammaren för sin
del beslutar, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhålla det täcktes Kungl. Maj:t snarast möjligt
gå i författning om utredning rörande lämpliga bestämmelser
därom, att utländska ägg skola vid importen
vara försedda med påstämpladt märke, angifvande
det främmande ursprunget, och därest denna utredning
skulle gifva vid handen, att importen af ifrågavarande
ägg genom sådan anordning icke skulle i afsevärd
grad försvåras, vidtaga däraf föranledda åtgärder.
Stockholm den 19 februari 1909.
På utskottets vägnar:
A. WACHTMEISTER.
STOCKHOLM, P. A. NYMANS EPTEUTK. 19 09.