Första Kammarens Tillfälliga UtsJeotts (N:o 2) Utlåtande A’:o 21.
1
tf:0 21.
Ank. till Eiksd. kansli den 7 maj 1909, kl. 4 e. m.
Första Kammarens Andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 11
angående Andra Kammarens fattade beslut om skrifvelse
. till Kungl. Maj:t i anledning af herr Lindleys motion
n:o 195 om skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande vidsträcktare
användning af lägre tjänstemän och betjänte
vid tullverket i högre befattningar.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion har herr Lindley hemställt,
att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj it anhåller, att den kommitté,
som af Kungl. Maj:t tillsatts för granskning af tullverkets stater,
måtte anbefallas att äfven fästa sin uppmärksamhet vid huruvida icke vid
tullverket lägre tjänstemän och betjänte i större utsträckning, än hvad
hittills varit fallet, kunna användas i anställningar, som nu besättas med
tjänstemän af högre rang, och därigenom inbespara användandet af öfverkvalificerad
arbetskraft.
Andra Kammaren har på tillstyrkan af sitt tillfälliga utskott för
sin del med anledning af förevarande motion beslutat: att Riksdagen i
skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att de inom kungl. finansdepartementet
den 23 sept. 1908 tillkallade sakkunnige må anbefallas att
fästa sin uppmärksamhet på, om ej vid tullverket lägre tjänstemän och
betjänte, i större utsträckning än nu, skulle kunna användas i enklare
uppdrag, som utföras af deras öfverordnade, samt utreda, huruvida det
vore möjligt och lämpligt att till tjänstemannagrad uppflytta framstående
betjänte för bestridande af vissa befattningar.
Bih. till Rtksd. Prof. 1909. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 21 Höft. (N:o 21). 1
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21.
Motionärens
motivering.
Sedan sagda beslut delgifvits Första Kammaren, har denna kammare
hänvisat denna fråga till sitt andra tillfälliga utskott.
Till stöd för sin hemställan har motionären anfört:
»Vid behandlingen af 7:de hufvudtiteln i 1908 års statsverksproposition
— tullstaten — fästes undertecknads uppmärksamhet vid den
mängd af nya tjänstemän, som af tullverket begärdes att blifva uppförda
å ordinarie stat. Saminanlagdt 97 befattningar och af dessa icke mindre
än 50 tjänstemän i högre befattningar: 1 förste kontrollör, 16 kontrollörer
i andra lönegraden, 22 kammarskrifvare i tredje lönegraden, 4 kammarskrifvare
i andra lönegraden, 7 kammarskrifvare i första lönegraden samt
6 uppsyningsman och 41 vaktmästare i första, andra och tredje lönegraderna.
Disproportionen i behofvet af högre och lägre tjänsteinnehafvare
är särdeles iögonfallande.
Vid närmare granskning af tullverkets stater under de senaste 10
åren framträder med full tydlighet, att här föreligger en allmän tendens
att utöka antalet högre tjänstebefattningar.
Af bifogade tabell (bilaga A)* framgår, att de högre tjänstemannaposterna
ha under 1 O-årsperioden 1898—1908 stigit:
i Stockholm.
Kontrollörer.......från 9 till 28 st. — 311 X.
Kammarskrifvare.....från 22 till 67 st. — 304 X.
Vaktmästare.......från 88 till 142 st. = 161 X.
i Göteborg.
Kontrollörer.......från 7 till 24 st. = 342 X.
Kammarskrifvare......från 22 till 40 st. = 181 X.
Vaktmästare.......från 81 till 131 st. — 161 X.
(Vaktmästarekårens ökningsprocent minskas, om man medräknar
roddarne såsom vaktmästare 1898; dessa hafva nämligen nu borttagits.)
Af samma tabell framgår äfven, att dessa tjänstetillsättningar ha
synnerligast ägt rum under senare delen af denna 10-årsperiod. Tullverkets
matriklar för åren 1898, 1904 och 1908 visa samtidigt till jämförelse
följande siffror:
* Hörande denna tabell hänvisas till motionen.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts CN:o 2) Utlåtande N:o 21.
Uppbörd.
1897 |
1903 |
1907 |
|
Stockholm . . |
. . 16,541,186 . . 43,755,017 |
20,737,412 10,490,169 57,036,606 |
21,960,434 11,928,367 60,689,768 |
Omkostnader. |
|||
1897 |
1903 |
1907 |
|
2,700,170 |
3,486,359 |
4,495,483 |
|
Omkostnader °/ |
i 5,9 |
5,9 |
7,2 |
Procentstegringen i tullverkets omkostnader under den senare tidsperioden
torde nog till en stor del få tillskrifvas de efter år 1903 inträdande
löneförhöjningarna, men en betydande del måste dock påföras
ofvan påpekade tendens att tillsätta högre tjänstemän för att utföra det
arbete, som förut handhafts af lägre tjänstemän och betjänte.
I motiveringarna till framställningarna för inrättandet af dylika
nya tjänstebefattningar har det som oftast anförts sådana skäl som:
». . . . måste det nämligen anses mindre lämpligt, att föreståndarebefattningen
vid (ifrågavarande) expedition fortfarande som hittills anförtros
åt en tjänsteman af endast kontrollörs grad». Efter det framställningen
bifallits har förutvarande kontrollör fått en högre titel och
åtföljande löneförhöjning samt därigenom ökad kompetens att sköta sitt
ansvarsfulla ämbete. Man torde icke förvånas, att den misstanken vinner
insteg, att dessa tjänstetillsättningar till stor del äro tillkomna för att
möjliggöra en snabbare befordran, med ty åtföljande löneförhöjningar.
Misstankarna i detta hänseende styrktes åtskilligt genom ett samtal, som
undertecknad förlidet år hade med tulldirektören i Göteborg och hvari
ifrågavarande person betonade, att han ansåg ett dylikt förfaringssätt
fullt legitimt och korrekt.
Utan att här vilja ingå på principerna vid ett sådant befordringssätt,
måste jag dock bemärka, att dess tillämpning synes ha gått ut på
att endast bereda befordringsmöjligheter åt de högre tjänstemännen, under
det de lägre tjänstemännen eller betjänte hela lifvet igenom äro hänvisade
att stanna vid en grad, utan någon nämnvärd utsikt till befordran.
Det är därför ingen dag för tidigt, ätt en undersökning verkställes om
huruvida icke åt lämpliga personer inom tullverkets betjänte kunna an
-
Andra Kammarens
utskotts
yttrande.
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21.
föitios ansvarsfullare poster, än de nu bekläda, och därigenom beredas
dessa grupper större befordringsmöjligheter samt åt statsverket afsevärda
besparingar.
Som ytterligare stöd för denna motion torde påpekas, att Kungl.
Maj:t nu uppdragit åt en för ändamålet tillsatt kommitté att granska
tullverkets stater, och torde det därför vara synnerligen lämpligt, att äfven
dessa ofvan anförda synpunkter därvid måtte tagas under ompröfning.»
Den af motionären omnämnda kommittén utgöres af inom kungl.
finansdepartementet den 23 sept. 1908 tillkallade sakkunniga, nämligen:
ledamoten af Riksdagens Första Kammare v. konsul O. Trapp, ledamoten
af Riksdagens Andra Kammare landtbrukaren K. Karlsson i Mo samt l:e
kontrollören E. Kock, hvilka jämte generaltulldirektören äga att inkomma
med förslag till revision af tullverkets stater.
Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 4 yttrar:
Med anledning af i motionen lämnade sifferuppgifter, som visade
det anmärkningsvärda förhållandet, att antalet kontrollörs- och kammarskrifvarebefattningar
mellan 1897 och 1907 ökats i stor utsträckning i
jämförelse med vaktmästaretjänsterna, allt under det att tulluppbörden
ej stigit med mer än 16.9 mill. kr., anhöll utskottet om kungl. generaltullstyrelsens
uttalande i frågan. Generaltullstyrelsens svar är af följande
lydelse.
»I skrifvelse till kungl. generaltullstyrelsen den 18 dennes hafven
I, med anledning af en af herr C. G. Lindley inom Riksdagens Andra
Kammare väckt och till Eder remitterad motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående,vidsträcktare användande af lägre tjänstemän och betjäute
vid tullverket i högre beställningar, anhållit om upplysningar i följande
hänseenden, nämligen:
l:o) huruvida de i motionen lämnade uppgifter om stegringen af
antalet tjänster äfvensom om uppbördens belopp vore riktiga;
2:o) därest så vore förhållandet, hvilka de orsaker vore, som föranleda
att antalet högre tjänstemannabefattningar behöft ökas i så jämförelsevis
stark proportion; och
3:o) huruvida och i hvad mån en del af de göromål, som för när -
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21. 5
varande ålåge tjänstemännen, vore af beskaffenhet att kunna utföras af
betjänte eller af tjänstemän i lägre grad än nu vore fallet.
Med anledning häraf får styrelsen äran anföra följande.
Vid granskning af uppgifterna i den i motionen åberopade tabell och
i de därpå grundade uträkningarna ha befunnits, att dessa uppgifter icke
till alla delar öfverensstämma med verkliga förhållandena enligt de för
tullverket fastställda stater. På grund häraf öfverlämnas bifogade tablå,
utvisande en jämförelse mellan antalet befattningshafvare vid de olika tullafdelningarna
i Stockholm och i Göteborg under åren 1899, 1905 och
1909. Härjämte har styrelsen velat för underlättande af ett riktigt bedömande
af motionens förutsättningar i allmänhet lämna Eder fullständiga
uppgifter angående samtliga under ifrågavarande tidsperiod tillkomna nya
tjänster och uppbörden för hvarje år, och har styrelsen i sådant hänseende
låtit utarbeta och bifoga härmed två tablåer, utvisande den ena storleken
af tullverkets personal under hvart och ett af åren 1897—1909 och den
andra debiterade beloppet af tullmedel samt fyr- och båkmedel m. fl. afgifter
åren 1897—1908. För att icke tablåerna öfver personalen skola
blifva missvisande, måste emellertid följande omständigheter beaktas, nämligen:
dels
att af de i staten för år 1905 nyuppförda tjänstemannabefattningarna
27 tillkommit i utbyte emot samtidigt indragna befattningar i betjäntgrad
— öfveruppsyningsmans- och uppsyningsmanstjänster — hvilka, på
grund af beskaffenheten af de med desamma förenade göromål innehafts
af personer med tjänstemannakompetens, och att på grund häraf dessa
27 befattningar således i själfva verket icke böra medräknas bland öfriga
nya tjänster;
dels ock att efter genomförandet af nyssnämnda förändring styrelsen
med högst få undantag tillämpat den praxis, att de i staten kvarstående
betjäntbefattningarna af nyss angifna slag förbehållils betjänte, och att således
befordringsutsikterna för betjänte ökats, då icke, såsom förut ofta
skett, dessa befattningar blifvit besatta med tjänstemän.
Ett allmänt angifvande i öfrigt af orsakerna, hvarför de nya tjänsterna
varit behöfliga i just den inbördes proportion, som förenämnda tablå utvisar,
torde svårligen kunna ske, utan får styrelsen angående skälen för de
respektive tjänsternas inrättande hänvisa till hvad i de särskilda fallen af
styrelsen i sådant afseende anförts, hvilka skäl återfinnas i statsverkspropositionerna.
Såsom bidragande orsaker till ett jämförelsevis större behof
Rörande dessa tablåer hänvisas till Andra Kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:r22.
6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21.
af nya befattningar i tjänstemannagrad än i betjäntgrad torde dock kunna
angifvas, att de under senare åren nytillkomna bestämmelserna rörande
uppbörd och redovisning af sockerskatt och särskildt de föreskrifter angående
mera detaljerade statistiska uppgifter, som införts genom den af Kungl.
Maj:t den 14 december 1906 fastställda statistiska varuförteckning, i ganska
väsentlig grad ökat tjänstemännens arbete, under det att i fråga om
de betjänte åliggande göromålen härigenom icke åstadkommits någon som
helst ökning.
Hvad slutligen beträffar den under 3:o) framställda frågan, anser styrelsen
sig icke lämpligen kunna nu göra något definitivt uttalande angående
det ämne, som i denna fråga afses. De göromål, hvilka åligga tullverkets
funktionärer, bestämmas nämligen af tullverkets tjänstgöringsreglemente,
och nu gällande reglemente, hvilket är af så gammalt datum som
den 1 oktober 1831, torde inom kort komma att ersättas af ett nytt, hvars
bestämmelser tydligen måste få afgörande betydelse för frågan om arbetsfördelningen
inom tullverket. Visserligen har ett af särskilde delegerade
utarbetadt förslag till nytt sådant reglemente nyligen inkommit till styrelsen,
men styrelsen har ännu icke hunnit vidtaga andra än förberedande
åtgärder för dess behandling. Styrelsen vill emellertid icke underlåta att i
detta sammanhang upplysa, att styrelsen hittills städse sökt konsekvent
tillämpa den allmänna principen, att de göromål, hvilka på grund af sin
beskaffenhet tillhöra tjänsteman, icke böra utom i alldeles särskilda undantagsfall
uppdragas åt betjänte. Såsom exempel på dylika undantagsfall
kan här angifvas, att vid gränsstationerna å gränsen mot Norge tullbehandlingen
af de varor, hvilka öfver stationen införas från Norge, är öfverlämnad
åt de egentligen för bevakningstjänst afsedde gränsridare, som af
styrelsen förordnats såsom gränsstationsföreståndare. Denna anordning har
sin grund däri, att varuinförseln i dessa trakter är jämförelsevis obetydlig
och omfattar företrädesvis till lifsförnödenheter hänförliga varuslag, hvilka
i allmänhet ej vålla större svårigheter vid tullbehandlingen. Ett ytterligare
exempel i antydda hänseende är, att styrelsen medgifvit, att, därest för
vågning af spannmål och annat gröfre gods tillgång till extra ordinarie
tjänstemän skulle saknas, tullförvaltning må uppdraga åt betjänte, som förvaltningen
anser därtill lämpliga, att under tjänstemans öfverinseende förrätta
sagda bestyr. Stockholm den 22 mars 1909.
Efter nådigste förordnande:
Gustaf Bergenstjerna.
Jacob von Sal foa. *
7
Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21.
Af skrifvelsen framgår, att kungl. generaltullstyrelsen i det väsentliga
bekräftar motionärens uppgifter, men på samma gång uttalas, att såsom
bidragande orsak till ett jämförelsevis större behof af nya befattningar i
tjänstemannagrad än i betjäntegrad kunde angifvas, att de under senare år
tillkomna bestämmelserna om uppbörd och redovisning af sockerskatt samt
föreskrifterna om varustatistik betydligt ökat tjänstemännens arbete. Samtidigt
meddelas, att förslag till omarbetning af tullverkets 78 år gamla
tjänstgöringsreglemente föreligger till behandling inom generaltullstyrelsen.
Under sådana förhållanden är det af särskild betydelse, att de af motionären
framhållna synpunkterna vinna beaktande. Han afser dels att få
till stånd en utredning, om ej en lämpligare arbetsfördelning kunde åvägabringas,
hvarigenom betjänte kunde öfvertaga mindre maktpåliggande
tjänstemannaförrättningar, dels att få utrönt, om ej betjänte kunde på
lämpligt sätt vinna befordringsmöjlighet till de lägre tjänstemannagraderna.
Enligt utskottets mening är det en af statsmakternas viktigaste uppgifter
att åstadkomma en god ekonomisk hushållning med det dyrbaraste
nationen äger — dess folkmaterial. Häri innebäres bland annat, att inhämtad
utbildning användes på sådana platser, där den kan bli fullt
utnyttjad, hvarigenom användandet af öfverkvalificerad arbetskraft undvikes,
samt att dugande förmågor släppas fram till ansvarsfullare platser utan
hinder af social eller ekonomisk art. Särskildt vid löneregleringar och
organisationsförändringar är det af vikt, att uppmärksamheten fästes på
denna sak. På grund häraf har utskottet ansett sig böra tillstyrka den
af motionären gjorda framställningen, och utskottet gör det så mycket
hellre, som någon ny kommitté ej behöfver tillsättas för ändamålet.
Utskottet har visserligen ej kunnat bilda sig någon bestämd föreställning,
om det är möjligt att åstadkomma, hvad motionären åsyftar,
men anser likväl sannolikt, att så kan vara förhållandet. Till stöd för
denna uppfattning vill utskottet erinra om att kungl. generaltullstyrelsen
i sin svarsskrifvelse ej ställer sig alldeles afvisande härtill, och genom
cirkulärskrifvelse den 15 april 1907 har styrelsen redan sökt verkställa
en lämpligare arbetsfördelning mellan tjänstemän och betjänte. Däri uttalas
»att, därest för vågning af spannmål och annat gröfre gods tillgång
till e. o. tjänstemän skulle saknas, tullförvaltning må uppdraga åt betjänte,
som förvaltningen anser därtill lämpliga, att under tjänstemans
öfverinseende förrätta sagda bestyr». I Stockholm förrättas också alla
vägningar på kaj af järnbalkar och spannmål m. m. af betjänte. Inom
packhuset lära de äfven bruka sortera godset vid vågarna och verkställa
utlämning af tullfritt gods. I Göteborg utföra vaktmästarna däremot ej
Utskottets
yttrande.
8 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21.
o
dylikt arbete. A mindre tullstationer har det händt, att betjänte på
tillförordnande fått sköta öfverordnade platser och därvid behandlat gods
i packhuset och fört journaler m. m. Möjligen skulle enklare journalisering
och skrifgöromål i packhus och tullkammare kunna skötas af vaktmästare.
En utredning skulle i så fall visa, att vissa arbeten, som tjänstemän
nu utföra, kunde öfverlåtas på betjänte, eller att dessa kunde befordras
till sådana befattningar, där arbetet är af enklare beskaffenhet,
men likväl på grund af sin art — kontrollgöromål eller dylikt — kräfver
tjänstemannaställning af den, som utför detsamma.
I likhet med Andra Kammarens utskott anser utskottet det vara
af stor vikt, att inhämtad utbildning användes på sådan plats, där den
kan blifva fullt utnyttjad, hvarigenom användande af öfverkvalificerad
arbetskraft undvikes.
Men utskottet har inhämtat, att de af chefen för kungl. finansdepartementet
tillkallade sakkunnige redan, med anledning af lydelsen af den
instruktion de för sitt uppdrags fullgörande erhållit, beakta de synpunkter
motionären framhållit och hafva uppmärksamheten fästad på att, när
så kan anses möjligt och lämpligt, söka vidtaga ändringar af den art
motionären åsyftar.
Vid detta förhållande synes det utskottet, som om någon Riksdagens
skrifvelse i ämnet icke skulle vara behöflig.
I anledning häraf får utskottet hemställa,
att Första Kammaren icke måtte biträda Andra
Kammarens i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 7 maj 1909.
På utskottets vägnar:
A. WACHTMEISTER.
Herrar Benedicks, Lindblad och Högberg ha bedt få antecknadt, att
de icke inom utskottet deltagit i denna frågas behandling.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21
9
Bilaga.
Nådigt bref till Kung]. Generaltullstyrelsen den 18 september 1908.
Vid föredragning häraf hafve Vi funnit godt bemyndiga chefen
för Vårt Finansdepartement att tillkalla högst tre sakkunniga personer
att jämte Eder generaltulldirektör Cederschiöld såsom ordförande verkställa
granskning af tullverkets stater i deras helhet samt afgifva förslag
till de ändringar i dessa stater, som finnas af omständigheterna
påkallade, därvid de sakkunniga skola hafva att taga under öfvervägande
jämväl, huruvida några förändringar i afseende å Generaltullstyrelsens och
särskildt den inom Styrelsen inrättade tullbehandlings- och upplysningsbyråns
organisation eller beträffande tullverkets organisation i öfrigt med
hänsyn till rådande förhållanden äro af behofvet påkallade. — — —
Stockholms slott den 18 september 1908.
GUSTAF.
Carl Sveartz.
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 21 Häft.
2