Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

1

N:o 92.

Ank. till Kiksd. kansli den 16 April 1909, kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning af väckta motioner om beviljande af
statslån för anläggning af den så kallade Ostkustbanan.

(K, A.)

I särskilda, lika lydande motioner nämligen n:o 12 i Första
Kammaren, väckt af herr G. Rudebeck in. fl., och n:o 45 i Andra
Kammaren, väckt af herr S. H. Kvarnzélius in. fl., har föreslagits,
att Riksdagen måtte besluta att bevilja Ostkustbanans aktiebolag ett
statslån om fjorton miljoner kronor mot erhållande af första inteckning
i den för bolaget koncessionerade järnvägen mellan Gäfle
och Härnösand.

Till stöd för detta förslag har i motionerna anförts följande:

»Genom nådig resolution den 12 augusti 1903 meddelade Kungl.
Maj:t vissa enskilda personer rätt att på angifna villkor bygga en
normalspårig järnväg från Gäfle öfver Söderhamn, Hudiksvall och
Sundsvall till Härnösand och å densamma mot afgift underhålla
regelbunden trafik till personers och varors fortskaffande. På af
koncessionshafvarne därom gjord underdånig framställning har
Kungl. Maj.t sedermera genom nådig resolution den 2 februari 1906

Bih. till Rilcsd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 61 Höft. (N:o 92) 1

2

Statsutskottets Utlåtande No 92.

beviljat vissa lindringar i koncessionen beträffande kurvor och lutningar
å bandelen Gnarp—Härnösand.

Den 21 oktober 1905 bildades Ostkustbanans aktiebolag med
ändamål att efter öfvertagande af ofvanberörda koncession bygga
och trafikera förutnämnda järnväg; och har nämnda bolag dels den
16 juni 1906 fått sin bolagsordning af Kung! Maj:t i nåder fastställd,
dels den 29 november 1906 beviljats registrering, dels ock
den 28 juni 1907 erhållit Kungl. Maj:ts nådiga godkännande af på
bolaget gjord öfverlåtelse af koncessionen.

Hvilken stor betydelse ifrågavarande järnväg skulle få ej blott
för de orter, som komme att af järnvägen beröras, utan äfven därjämte
för stora delar af landet, torde framgå redan af de ofantliga
vinster i transportväg, som genom banan skulle blifva en följd,
och hvarigenom exempelvis Söderhamn skulle komma 72 km.,
Hudiksvall 121 km., Sundsvall 169 km., Härnösand 289 km. samt
Sollefteå och alla norr därom belägna orter 85 km. närmare i järnvägshänseende
till landets hufvudstad och södra Sverige. Järnvägen
innebär sålunda bland annat en afsevärd förkortning i transportvägen
mellan större delen af Norrland samt hufvudstaden och
södra Sverige.

De myndigheter, som före Kungl. Maj:ts meddelande af nådiga
koncession å banan yttrat sig i frågan, hafva också vitsordat järnvägens
nu nämnda störa betydelse, och bär därvid kungl. järnvägsstyrelsen
funnit järnvägen vara för landet af den vikt, att styrelsen
ansett det böra ifrågasättas, om icke banan redan från början
borde byggas såsom statsbana. Ehuru kungl. järnvägsstyrelsen i sitt
berörda," den 8 januari 1903 dagtecknade utlåtande förmenat, att
omständigheterna då icke voro sådana, att den borde tillråda järnvägens
byggande såsom statsbana, har kungl. järnvägsstyrelsen dock
framhållit, att den tid måste komma, då »statens oundgängliga
inköp af hela järnvägslinien Uppsala—Galle—Sundsvall—Härnösand—Sollefteå
blefve eu verklighet».

Intresset för Ostkustbanans tillkomst har också visat sig stort
icke blott inom de två län, som af järnvägen beröras, utan äfven å
andra platser i landet. Vid bolagets bildande hade sålunda däri
tecknats aktier af Stockholms stad för 500,000 kronor, af Uppsala—-Margretehills järnvägsaktiebolag för 1,100,000 kronor, af Västernorrlands
läns landsting för 700,000 kronor, af Gäfieborgs läns
landsting för 300,000 kronor, af Gäfle stad för 550,000 kronor, af

Statsutskottets Utlåtande N:o 9‘J.

3

Söderhamns stad för 220,000 kronor, af Hudiksvalls stad för 110,000
kronor, af Sundsvalls stad för 500,000 kronor, af Härnösands stad
för 370,000 kronor, af landskommuner inom Gäfleborgs län för

622.500 kronor, af dylika kommuner inom Västeruorrlands län för

408.500 kronor samt af bolag och enskilde inom ifrågavarande tvä
län och ä andra orter i riket tillhopa 1,770,400 kronor.

Det aktiekapital, som i bolaget tecknats, uppgår sålunda för
närvarande till 7,151,400 kronor, hvarjämte räntorna å inbetalda
medel vid 1908 års slut uppgingo till 563,087 kronor 90 öre.

Kostnaden för banans byggande enligt nu gällande koncessionsvillkor
är af löjtnanten i väg- och vatteubyggnadskåren A. Aulin
jämlikt särskildt upprättadt kostnadsförslag, som skall vederbörande
utskott tillställas, beräknad till 17,760,000 kronor, hvartill kommer
kostnaden för rullande materiel samt kapitalrabatt och ränteförlust
under byggnadstiden, hvilket allt jämte förutnämnda byggnadskostnad
af bolaget vid dess bildande beräknats till sammanlagdt 21 å
21 V2 millioner.

Då bolaget till betäckande af denna kostnad för närvarande
förfogar öfver ett belopp af något mera än 7,700,000 kronor, skulle
sålunda bolaget för att kunna realisera järnvägsföretaget behöfva
ytterligare 13 å 14 millioner kronor. Detta belopp har bolaget ansett
sig böra söka anskaffa genom lån.

De ovanligt svåra penningekonjunkturer, som nästan ända sedan
bolagets bildande varit rådande inom landet, hafva dock icke gjort
det möjligt för bolaget att inom landet upplåna sistnämnda belopp.
Bolaget liar visserligen inom utlandet förhört sig angående möjligheten
att där få låna beloppet, men bär därvid erhållit svar, som
göra det för bolaget sannolikt, att ett eventuellt lån från utlandet
skulle för bolaget medföra alltför betungande villkor.

Bolaget har därför kommit till den åsikt, att det behöfliga lånet
skulle för bolaget blifva fördelaktigast, om det blefve beviljadt af
svenska staten.

Då ifrågavarande järnväg, enligt hvad ofvan anförts, dels skulle
för landet blifva af stor betydelse, dels ock framdeles torde komma
att af staten inlösas, synes det bolaget, som om det för staten skulle
finnas skäl att understödja järnvägsföretaget genom beviljandet af
det ifrågasatta lånet mot erhållande af första inteckningen i banan.

Att statens risk vid beviljandet af ett dylikt lån icke skulle
blifva stor, torde med tydlighet framgå af den utredning angående

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

Ostknstbanans ekonomiska bärkraft, som bolaget låtit verkställa
genom dåvarande föreståndaren för knngl. järnvägsstyrelsens milkontor
A. d’Ailly, och hvaraf ett exemplar skall utskottet tillställas.
Af denna utredning, som torde vara särdeles fullständig och noggrann,
framgår, att, äfven om byggnadskostnad^! hade uppgått ända
till 22,848,000 kronor, järnvägen, med hänsyn till i utredningen
beräknade trafikinkomster, borde lämna en ränteafkastning af 5 procent,
men att med säkerhet kunde antagas, att den motsedda trafik,
hvilken lagts till grund för beräkningarna i utredningen, skulle
högst betydligt ökas och banan sålunda i ekonomiskt hänseende
visa sig blifva än fördelaktigare, än hvad ofvannämnda resultat
utvisar.»

Enligt hvad utskottet inhämtat, är frågan om beredande af
statslån för anläggning af omförmälda järnväg mellan Häfte och
Härnösand nu jämväl föremål för Kungl. Maj:ts pröfning genom
en af Ostkustbanans aktiebolag gjord ansökning i detta syfte. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, som den 5 sistlidne mars till Kungl.
Maj:t afgifvit infordradt utlåtande i ärendet och därvid ställt sig
synnerligen tillmötesgående beträffande den gjorda ansökningen, har
emellertid påpekat, att de föreliggande kostnadsberäkningarna för
banan i vissa hänseenden äro ofullständiga och att i följd däraf
ovisshet förefinnes om det belopp, hvartill den slutliga anläggningskostnaden
kan komma att uppgå. Redan detta förhållande synes
utskottet innefatta ett afgörande skäl mot beviljande af det föreslagna
statslånet, då man icke har säkerhet för att järnvägsanläggningen
kan blifva fullbordad med detta låneunderstöd i förening
med de i öfrigt för ändamålet tillgängliga medlen. Härtill kommer
att utredningen ej heller i öfrigt är så fullständig, som erfordras
för ett allsidigt bedömande af frågan. Om det ock får anses vara
påvisadt, att den föreslagna Ostkustbanan skulle blifva af stor betydelse
ej blott för de trakter, den komine att genomlöpa, utan
äfven för andra delar af landet, i det att genom densamma skulle
beredas eu järnvägsförbindelse väsentligt kortare än den nuvarande
vägen öfver norra stambanan med dess tvärbanor, bör man å andra
sidan icke lämna obeaktadt, att dessa fördelar i ej ringa mån komme
att vinnas på bekostnad af vissa statsbanesträckor, som till den
nya banan finge afstå en mer eller mindre stor del af sin personoch
godstrafik. En närmare utredning, om den inverkan Ostkust -

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

5

banan i detta hänseende komrne att utöfva på statsdam vägarna,
bör gifvetvis föreligga, innan beslut fattas att genom statsunderstöd
möjliggöra tillkomsten af den ifrågasatta nya förbindelseleden.
Denna fordran måste i förevarande fall anses vara så mycket mera
påkallad, som här ifrågasättes ett låneunderstöd, hvilket ej blott i
och för sig är synnerligen betydande utan äfven väsentligt öfverstiger
den andel af anläggningskostnaden, nämligen hälften, hvartill
Riksdagen ansett sådant understöd i regel böra begränsas.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att ifrågavarande, af herr Rudebeck m. fl.
och af herr Kvarnzelius m. fl. väckta motioner
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 april 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Herrar C. Persson, D. Persson och F. Berg hafva begärt få antecknadt,
att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 61 Höft.

2