Statsutskottets Utlåtande N:o 86.
1
N:o 86.
Ank. till Eiksd. kansli den 30 mars 1909, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till mom. 7:o
i kungörelsen angående förändrade grunder för förvaltningen
af kronans jordbruksdomäner den 4 juni 1908.
(I. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet för förberedande
behandling öfverlämnad motion (n:o 166) har herr W. Lundin
hemställt, att Riksdagen för sin del ville antaga ett tillägg till mom.
7:o kungl. kungörelsen angående förändrade grunder för förvaltningen
af kronans jordbruksdomäner den 4 juni 1908 af följande innehåll:
»De åtgärder, som, enligt hvad ofvan säges, skola vidtagas för egendomens
utarrendering, böra vidtagas i så god tid, att auktion för arrendets
utbjudande kan vara förrättad senast före den 1 juni året, innan
arrendet skall begynna.»
Till stöd för framställningen har motionären anfört följande:
»Förlidet år antog Riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning förändrade
grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner, och
samma år utkom en kungl. förordning i ämnet i öfverensstämmelse med
Riksdagens nyssnämnda beslut. Ehuruväl denna nya lagstiftning innebär
väsentliga förbättringar på hithörande område, har dock tyvärr
genom förbiseende en i förut gällande författning förefintlig brist icke
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 57 Häft. (N:o 86.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 86.
kommit att blifva afhjälpt uti den kungl. kungörelsen af år 1908. I
mom. 7:o sistnämnda kungörelse, hvilket moment särskildt handlar om,
huru vid utarrendering af kronan tillhörig jordbruksegendom skall förfaras,
finnes nämligen lika litet som förut någon annan inskränkning
stadgad med afseende å den tid, då arrendeauktioner må kunna förrättas,
än att de gifvetvis böra äga rum under loppet af arrendeperiodens
sista år. Denna ofullständighet i lagstiftningen är emellertid af
den beskaffenhet och kan leda till sådana betänkliga följder, att jag
ansett mig böra på detta sätt fästa Riksdagens uppmärksamhet därå,
för att om möjligt rättelse i hithörande missförhållande må kunna ske.
Förhållandet är, att en icke så oväsentlig del af nu ifrågavarande
arrendeauktioner blifva förlagda till en tid af året, som måste anses i
hög grad olämplig med hänsyn till de intressen, som ur såväl statens
egen som äfven kronoarrendatorernas synpunkt härvidlag göra sig gällande,
nämligen till hösten och vintern. Det ligger ju bra nära till
hands att antaga — och erfarenheten visar tyvärr, att detta antagande
mången gång icke saknar fog äfven beträffande arrendatorer af kronans
domäner — att en arrendator, som påföljande vår skall afträda sitt
arrende, kan falla för frestelsen att så lindrigt som möjligt söka komma
ifrån fullgörandet af de honom enligt lag åliggande skyldigheter i afseende
å trädesbruk, höstplöjning och höstsädessådd m. m. Trädans
ans och skötsel försummas måhända, höstsådden förfuskas genom slarf
vid själfva såningen och genom användande af kanske ej alltid fullgodt
utsäde o. s. v. De garantier, som lagen erbjuder gent emot en dylik
eventualitet, äro af föga eller intet värde, ty vanligtvis först sedan det
blifvit för sent att afhjälpa hvad som i sådant afseende underlåtits,
medgifver lagen ett ingripande för åstadkommande af rättelse. Det är
då för öfrigt, när det gäller en kronodomän, alltid svårt att afgöra, om
och i hvad mån genom arrendators förvållande skada tillfogats statenjordägaren
och den nytillträdande arrendatorn.
Ej minst förtjänar härvidlag att tagas i betraktande den förlust,
som sålunda kan åsamkas staten därigenom, att till följd af här ofvan
påpekade förhållande värdet af den statens egendom, som kronans jordbruksdomäner
representera, kan komma att minskas, en minskning, som
får sitt tydliga uttryck däri, att arrendebeloppen sjunka. Såsom exempel
på, huru illa det i detta afseende kan vara ställdt, skall jag endast
tillåta mig att relatera följande fall, som synes mig vara tillräckligt
talande.
För N. kungsgård, belägen i Stockholms län 372 mil från Stockholm
och innehållande en areal af 158 hektar 75 ar åker och 58 hektar
Statsutskottets Utlåtande N:o 86.
3
1 ar äng, utlöpte arrendeperioden den 14 mars 1908. Den föreskrifna
arrendeauktionen ägde rum .så sent som den 28 november 1907. Därvid
afgafs endast ett anbud, som emellertid förkastades. Domänstyrelsen
anmodade då Konungens befallningshafvande att under band bortarrendera
domänen på ett år till den 14 mars 1909. Konungens befallningshafvande
verkställde äfven detta, enligt hvad kontrakt af den 28 januari
1908 utvisar. Omedelbart efter det att den nye arrendatorn tillträdt
arrendet, försålde han så godt som hela ladugårdsbesättningen och behöll
kvar endast några få kor. Den å egendomen skördade grödan lät
han sedan bortföra och försälja. Ehuru arrendet skall upphöra i mars
innevarande år, hölls af Konungens befallningshafvande ny auktion för
egendomens utarrenderande på 20 år, från den 14 mars 1909, ej förr
än den 17 december 1908. Det enda därvid afgifna anbudet antogs
icke. Ny auktion är nu utsatt till den 4 nästkommande februari, således
endast några dagar mer än en månad före den tid arrendet tager
sin början.
Det kan i förbigående nämnas, att i samma nummer af Stockholms
Dagblad — för den 16 denna månad — där annonsen om nyssnämnda
auktion den 4 februari detta år finnes införd, förekomma icke
mindre än fem andra liknande annonser, alla afseende arrenden, som
skola tillträdas den 14 nästkommande mars. Däraf framgår ju, att det
här icke är fråga om några sällan förekommande undantagsfall.
Sådana exempel som det ofvan anförda visa ju oförtydbart, att
man icke får underskatta den risk, som staten genom nu påpekade tillvägagångssätt
löper.
Men äfven den tillträdande arrendatorn kan lida afsevärdt afbräck
till följe däraf, att de offentliga arrendeauktionerna å kronan tillhöriga
jordbruksdomäner förrättas alltför sent på året. Denne beröfvas nämligen
därigenom möjlighet att själf, efter därom med den afträdande
arrendatorn skedd öfverenskommelse, låta förrätta det för egendomen
erforderliga höstarbetet, hvilket äfven har till följd, att han sedan vid
tillträdet måste underkasta sig besväret och obehaget vid bestämmandet
af den ofta nog drygt tilltagna ersättning, som han har att erlägga till
den förutvarande arrendatorn för af denne verkställda arbeten.
Det bästa sättet att råda hot på nu påpekade missförhållande i
afseende å utarrenderingen af kronans jordbruksegendomar synes mig
vara, att i kungörelsen den 4 juni 1908 (mom. 7:o) föreskrifves, att i
sagda moment närmare angifna åtgärder för dylik egendoms utarrendering
böra vidtagas i så god tid, att auktion för arrendets utbjudande
kan förrättas så tidigt, att den tillträdande arrendatorn verkligen blir
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 88.
Tftikottets
yttrande.
i tillfälle att själf kontrollera eller verkställa trädesbruk samt höstplöj
tung, gräs- frö- och höstsädessådd. Såsom den lämpligaste tidpunkten
härvidlag har jag tänkt mig den 1 juni, d. v. s. så, att senast
före den dagen skulle allt vara klart.
Nu torde visserligen den invändningen göras, att man icke utan
tvingande skäl bör så snart, som redan året efter det en författning
kommit till börja ändra densamma, men därå kan med fullt fog svaras,
att här i detta fall föreligga ju så starka och talande skäl, att hvarje
betänklighet af nu antydd art bör få vika. För öfrigt har Riksdagen
just icke visat någon tvekan, då det gällt att ändra sådaua lagar, som
endast kort tid varit i kraft, om blott, såsom här verkligen är fallet,
fullgiltiga skäl för en ändring förefinnas.
Några svårigheter för vederbörande myndigheter att tillämpa ett
stadgande sådant som det af mig här föreslagna synas mig icke heller
föreligga. Till den 1 juni borde verkligen med god vilja allting kunna
medhinnas, som från vederbörandes sida erfordras för utarrenderingen
af de kronodomäner, för hvilka arrendeperioden utgår nästpåföljande år.
Det synes mig sålunda, som om hänsynen å ena sidan till det
viktiga statsintresse, som här spelar in, och å andra sidan till kronoarrendatorernas
berättigade kraf väl motivera en lagändring i nu föreslagen
riktning.»
Enligt kungl. skrifvelsen till domänstyrelsen den 2 december 1892
angående reglementariska föreskrifter för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner
är föreskrifvet, bland annat,
att arrendeuppskattning skall verkställas under tredje arrendeåret
före löpande arrendeperiods slut;
att protokollet öfver förrättningen skall till Konungens befallningshafvande
så tidigt aflämnas, att detsamma kan komma domänstyrelsen
tillhanda inom årets slut;
att, då arrende skall å offentlig auktion utbjudas, första auktionen
bör, där ej hinder möter, utsättas att hållas under hösten andra året
före det då arrendet skall börja; samt
att, därest ej domänstyrelsen till följd af särskilda omständigheter
finner nödigt annorlunda föreskrifva, auktion första gången skall kungöras
senast två månader före auktionsdagen.
Då sålunda tillfyllestgörande föreskrifter i det af motionären angifna
syfte redan finnas meddelade, synes någon åtgärd i den af motionären
angifna riktning icke vara erforderlig.
Med anledning af hvad i motionen anförts har emellertid utskottet
Statsutskottets Utlåtande N:o 86. 5
velat erinra, att den nästliden år vidtagna revisionen af grunderna för
förvaltningen af kronans jordbruksdcmäner föranleddes däraf, att, förut
gällande bestämmelser i ämnet i flere afseenden stodo i strid med den
nya, jämväl kronans domäner afseende arrendelagen; och, enligt hvad
utskottet inbämtat, hafva auktioner å en del arrenden, som skulle taga
sin början den 14 mars detta år, i afvaktan på berörda författningsrevision,
icke kunnat hållas förr än under senare delen af år 1908. De
af motionären omförmälda arrendemålen torde ock hafva i viss man
fördröjts af denna orsak. . A A
Med afseende å hvad sålunda anförts, far utskottet hemställa,
att herr Lundins ifrågavarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 30 mars 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Herrar friherre C. H. Falkenberg och F. Berg hafva begärt fa
antecknadt, att de icke deltagit i förestående ärendes behandling inom
utskottet.
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 A/d. 57 Häft.
2