Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
1
N:o 4.
Ankom till Riksd. kansli d. 9 febr. 1909 kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Ordinarie anslag.
l:o) Kungl. Maj:t har under punkt l:o) af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att å utrikesdepartementets stat må uppföras dels ytterligare
en förste sekreterare med lön 2,500 kronor jämte två åld erstil lägg,
hvartdera å 500 kronor, efter 5 och 10 år, samt tjänstgöringspenningar,
1,500 kronor, dels ytterligare en andre sekreterare i högre lönegraden
med lön 1,800 kronor och tjänstgöringspenningar 1,200 kronor.
Departementschefen har beträffande denna framställning anfört
följande:
»När jag inför Eders Kungl. Maj:t framlade förslaget till den sedan
den 1 oktober 1906 gällande nya organisationen af utrikesdepartementet,
häntydde jag på möjligheten af att den nya personalen skulle komma att
visa sig för fåtalig för de genom omorganisationen högst betydligt ökade
göromålens nöjaktiga handläggning, och att därför en ökning af arbetskrafterna
skulle blifva af behofvet påkallad.
Erfarenheten från de tvenne år, under hvilka den nya organisationen
varit i verksamhet, har ock gifvit vid handen den nuvarande personalens
otillräcklighet för göromålens bestridande. I trots af unionens upplösning
har utrikesdepartementets arbetsbörda i en påfallande grad ökats. Detta
*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.
Bill. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft. (N:o 4.)
Utrikes
departe
mentet.
[1]*)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
framgår med all önskvärd tydlighet af utrikesdepartementets arbetsförteckning
för år 1907, jämförd med de föregående åren, såsom nedanstående
tabell utvisar.
Inkommande skrifvelser: |
1891. |
1896. |
1901. |
1902. |
1903. |
1904. |
1905. |
1906. |
1907. |
Från Kungl, Majrts beskickningar . . |
2,721 |
2,821 |
3,730 |
3,885 |
4,079 |
4,179 |
4,256 |
4,404 |
5,135 |
> konsulerna.......... |
1,902 |
2,166 |
3,500 |
3,355 |
3,750 |
3,797 |
4,437 |
4,667 |
6,158 |
» publika verk......... |
1,336 |
1,465 |
2,143 |
2,365 |
2,306 |
2,580 |
2,005 |
1,714 |
2,363 |
> främmande makters beskick-ningar och konsulat i Stock-holm ............ |
1,137 |
1,307 |
1,677 |
1,766 |
1,746 |
1,753 |
1,872 |
1,874 |
1,969 |
> enskilda personer....... |
226 |
351 |
680 |
718 |
760 |
787 |
911 |
990 |
1,756 |
Snb titulo majestatis........ |
42 |
45 |
53 |
54 |
41 |
46 |
131 |
92 |
93 |
Summa |
7,364 |
8,155 |
11,783 |
12,143 |
12,682 |
13,142 |
13,612 |
13,741 |
17,474 |
Afgående skrifvelser: |
|||||||||
Till Kungl. Maj:ts beskickningar . . |
1,337 |
1,485 |
2,871 |
2,561 |
2,810 |
2,835 |
2,633 |
2,911 |
3,660 |
> konsulerna.......... |
689 |
873 |
1,652 |
1,514 |
1,527 |
1,547 |
1,607 |
2,237 |
2,796 |
> publika verk......... |
2,779 |
2,917 |
4,949 |
5,469 |
5,284 |
5,067 |
4,157 |
4,011 |
3,508 |
» främmande makters beskicknin-gar och konsulat i Stockholm |
794 |
855 |
1,178 |
1,260 |
1,283 |
1,167 |
1,268 |
1,048 |
1,143 |
» enskilda personer....... |
169 |
255 |
686 |
632 |
701 |
752 |
694 |
874. |
2,051 |
Pressen.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,187 |
Snb titulo majestatis........ |
48 |
43 |
82 |
55 |
39 |
47 |
154 |
87 |
169 |
Summa |
5,816 |
6,428 |
ll,4is| 11,491 |
11,644 |
11,415 10,513| H,168 |
14,514 |
Att här icke är fråga om någon af den under öfvergångsåret pågående
nyorganisationen framkallad, öfvergående stegring framgår af 1908
års siffror, hvilka om än ej fullt definitiva oförtydbart peka i samma
riktning.
En orsak till ökningen utgör den genom den nya organisationen
vidtagna öfverflyttningen af vissa ärenden till utrikesdepartementet från
kommerskollegium. En annan orsak är att söka i Sveriges under de senaste
åren stegrade kommersiella och industriella utveckling och de därigenom
ökade anspråk, som af det praktiska lifvets män ställts och ställas
på såväl utrikesdepartementets som beskickningarnas och konsulatens verksamhet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
3
En icke obetydlig del af arbetsbördans stegring betingas ock af den
allt större utsträckning, som departementets förbindelser med pressen tagit
under de senare åren. En allt lifligare förbindelse mellan regeringsmyndigheter
och press är öfverallt i världen ett utmärkande drag för de
senare årens utveckling, och icke minst gäller detta det utrikespolitiska
området. Också anses öfverallt ett tillfredsställande ordnande af denna
sida af ett modernt utrikesdepartements verksamhet utgöra en mycket
viktig del af dess tidsenliga och praktiska organisation.
De uppgifter, som föreligga utrikesdepartementet med hänsyn till
pressen, äro ock i själfva verket synnerligen omfattande och betydelsefulla.
Det gäller först och främst att med oaflåtlig uppmärksamhet och i största
möjliga utsträckning följa den in- och utländska pressens meddelanden
och uttalanden i alla frågor, som för vården af de angelägenheter, som äro
departementet anförtrodda, kunna anses vara af intresse, och att på ett
snabbt och effektivt sätt vara redo med de upplysningar eller beriktiganden,
hvartill förhållandena kunna gifva anledning. Det gäller ock att på begäran
tillhandagå den in- och utländska pressens män med upplysningar
angående utrikesdepartementets verksamhet på olika områden, liksom ock
angående aktuella frågor af olika slag med hänsyn till vårt förhållande till
utlandet — allt i den mån naturligen dylika upplysningar kunna och böra
gifvas. Det gäller slutligen att äfven utan direkt föranledning från pressens
sida snabbt och i lämplig form bringa meddelanden af antydt slag till
dess kännedom. På här ifrågavarande område har arbetet hittills utförts,
allt efter meddelandenas art, på departementets olika afdelningar under
kabinettssekreterarens ledning och öfverinseende, i viktigare och mera
grannlaga fall naturligtvis af kabinettssekreteraren eller departementschefen
själf.
Det är emellertid en själfklar sak, att den ofvan påpekade utvidgning
af våra intressen i och förbindelser med utlandet, som blifvit en följd
af de senaste årens utveckling särskildt på det kommersiella området, måste
medföra och äfven medfört motsvarande ökning i utrikesdepartementets
arbete att, på sätt ofvan antydts, hålla sig i kontakt med pressföreteelserna
hemma och i utlandet. På samma gång har äfven den betydliga stegring
i departementets öfriga göromål, hvarom jag ofvan talat, för de olika afdelningarna
ytterligare ökat svårigheterna att på ett tillfredsställande sätt
handhafva utrikesdepartementets förbindelser med pressen.
En omordning af de hittills varande förhållandena på detta område
synes mig därför högeligen önskvärd. Först och främst vore det, enligt
min mening, en stor fördel om pressens män, i stället för att i olika frågor
hänvända sig till olika afdelningar eller att, äfven när det gäller spörsmål
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
af jämförelsevis underordnad betydelse, nödgas upptaga departementschefens
eller kabinettssekreterarens tid, för erhållande af önskade upplysningar,
i den utsträckning sådana kunna ges, hade till sitt förfogande en bestämd
person, förtrogen med de inom departementet pågående arbeten, af de olika
afdelningarna underrättad om hvad som borde bringas till allmän kännedom
och tillika i möjligaste mån underkunnig om pressens förhållanden
och arbetssätt. Äfvenledes synes det mig särdeles lämpligt, att de från
departementet utgående meddelanden, med de undantag likvisst, som härnedan
skola angifvas, utgå från en härför särskildt organiserad personal,
som lättare än flera hufvudsakligen af andra arbeten upptagna afdelningar
kunde i sin verksamhet anpassa sig efter pressens önskningar i afseende
på tiden och sättet för nyhetsmaterialets delgifvande. Slutligen synes det
mig vara en själfklar sak, att en särskild afdelning, som skulle stå i en
oaflåtlig förbindelse med pressen och dess män, lättare än nu sker skulle
kunna i nödig utsträckning följa pressföreteelserna här hemma och i utlandet
samt snabbt och effektivt kunna vara redo med erforderliga upplysningar
eller beriktiganden.
Jag anser mig böra särskildt påpeka, att den information, som för
närvarande genom utrikesdepartementet utgår till pressen, framför allt till
den fackliga, i kommersiella och tekniska frågor, enligt min åsikt icke bör
falla inom området för en dylik pressafdelnings verksamhet. Enligt gällande
instruktion åligger det handelsafdelningen att bearbeta inkommande kommersiella
upplysningar och sörja för deras offentliggörande, och för att
fylla denna del af sin uppgift utsänder afdelningen en mängd meddelanden
till tidningar och tidskrifter. Bearbetandet och publicerandet af dylika
upplysningar af kommersiell och teknisk art synas mig emellertid kräfva
helt andra insikter af rent teknisk art och framför allt helt andra förbindelser
med ledande kretsar inom vår handels- och industrivärld än som
annat än rent undantagsvis kunna förutsättas hos dem, som från andra
synpunkter kunna anses lämpliga och skickliga att i öfrigt handhafva utrikesdepartementets
förbindelser med pressen. Då för öfrigt de inom departementet
för närvarande vidtagna anordningar för kommersiella och
tekniska upplysningars meddelande till allmän kännedom, såvidt jag känner,
fungerat på ett tillfredsställande sätt, finner jag mig sakna anledning att
däri förorda någon förändring.
För att vinna en utredning, på hvad sätt ordnandet af förbindelsen
mellan utrikesdepartementet samt den in- och utländska pressen lämpligast
kunde ske, har jag anmodat generaldirektören m. m. herr Lagerheim att
efter öfverläggning med några sakkunnige inkomma med yttrande, och har
denne den 24 nästlidne december afgifvit förslag i ärendet. I hufvudsaklig
O O o
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
5
öfverensstämmelse med detta förslag anser jag, att en pressafdelning bör
inom utrikesdepartementet upprättas, hvilken i första hand skulle tillhandagå
den såväl in- som utländska pressens män, som ^använda sig till
departementet, med begärda upplysningar — i den mån sådana kunna
lämnas och det icke är frågan om upplysningar i kommersiella och tekniska
frågor — rörande departementets verksamhet på olika områden,
aktuella utrikespolitiska frågor, under handläggning varande mål o. s. v.
För underlättande af pressafdelningens arbeten härvidlag skulle till densamma
äfven från andra afdelningar, såvidt möjligt på förhand, lämnas
upplysningar, i viktigare fall vederbörligen affattade meddelanden, i ären
den, som° kunde väntas blifva föremål för något allmännare intresse.
I viktigare ärenden, särskildt af politisk natur, skulle vederbörande pressmän
naturligtvis liksom hittills i allmänhet hänvisas till kabinettssekreteraren
eller departementschefen sjelf. Afdelningen skulle vidare i den utsträckning
nyss angifvits ombesörja de från departementet utgående meddelandena
till pressen. Den skulle slutligen sofra, ordna och fördela det
till utrikesdepartementet inkommande material af tidningsurklipp och byrå
telegram samt ombesörja läsningen och excerperingen af de af departementet
''hållna tidningar, i den mån ej dylikt af särskilda skäl vore åt annan
tjänsteman uppdraget.
En pressafdelning kan emellertid icke inom departementet organiseras
utan en ökning af dess arbetskrafter. Så viktiga äro dock de intressen,
som Sverige har att tillvarataga i sitt förhållande till främmande statar
och folk, och så pass stor betydelse äger därvid en upplyst, val underrättad
och under känsla af ansvar handlande svensk press, att den jämförelsevis
ringa utgift inrättandet af en pressafdelning, bland annat afsedd att främja
ett°sådant syfte, medför, måste anses vara synnerligen väl använd.
Jag anser mig till sist böra framhålla, att inrättandet af en pressafdelnin<?
inom utrikesdepartementet äfven skulle bidraga därtill, att kabinettssekreteraren
tillfördes ett välbehöfligt biträde vid utförandet af hans
ämbetsåligganden. Det synes mig nämligen både möjligt och lämpligt,
att den nya afdelningen biträder honom med ombesörjandet åt meddelande
till beskickningar och konsulat, af upplysningar i politiska frågor m. in.,
äfvensom i öfrig! där med hänsyn till arten af de på afdelningen förekommande
arbeten och därför erforderliga kvalifikationer så lämpligen
kan ske. Till dylika göromål höra t. ex. studiet och bearbetandet af pa
det utrikespolitiska området utkommande litteratur i den utsträckning,
sådant kan vara af betydelse för departementets arbeten.
Jag öfvergår nu till de åtgärder, som synas mig böra vid tagas _ för
uppnående af de önskemål, som ofvan uppställts. Det synes mig möjligt
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Utskottets
yttrande.
att åtminstone tills vidare och till dess ytterligare erfarenhet på området
vunnits, tillgodose båda de ofvan angifna krafven genom inrättandet inom
departementet af en ny afdelning under kabinettssekreterarens ledning med
hufvudsaklig uppgift att handhafva departementets förbindelser med pressen.
A afdelningen borde anställas en förste sekreterare med lön af 4,000 kronor
samt en andre sekreterare, hvilken torde böra erhålla aflöning såsom andre
sekreterare i högre lönegraden, eller 3,000 kronor. Till afdelningens handläggning
skulle föras dels pressärendena på det sätt ofvan antydts, dels
ock den äfvenledes förut omhandlade del af det politiska informationsväsendet,
hvarjämte dess förste sekreterare skulle äfven i öfrigt tillhandagå
kabinettssekreteraren med upplysningar och biträde i den mån sådant
lämpligen kan ske.
Såsom jag ofvan antydningsvis gifvit vid handen, anser jag de nu
föreslagna åtgärderna för upprättande af en pressafdelning i utrikesdepartementet
i så måtto endast af provisorisk natur, att skapandet af en särskild
chefsbefattning för pressafdelningen inom kort torde blifva en nödvändighet.
Jag är nämligen lifligt öfvertygad om, att pressafdelningens
verksamhet förr eller senare kommer att nå en sådan utveckling, att ledningen
af densamma måste anförtros åt en ämbetsman, som helt kan ägna
sin tid och sitt arbete åt dess skötsel.
Under alla förhållanden torde emellertid de nu föreslagna förste och
andre^ sekreterarebefattningarna böra bibehållas, hvadan jag ej tvekar att
föreslå, att de för deras aflöning bestämda belopp uppföras bland ordinarie
anslag.
Då emellertid det synes vara af betydelse, att den nya anordningen
träder i kraft snarast möjligt, och att förordnande gifves, motsvarande
de ifrågasatta nya befattningarna, redan från den 1 juli innevarande
år, torde ett extra anslag för tiden 1 juli—31 december 1909
böra begäras.»
Upprättandet af en pressafdelning inom utrikesdepartementet torde
utan tvifvel vara en tidsenlig och välbetänkt åtgärd. De härför af departementschefen
framlagda skälen liksom ock de gjorda uttalandena om behöfligheten
af ökadt biträde åt kabinettssekreteraren synas utskottet vara
beaktansvärda. Utskottet håller likväl före, att det för den närmaste tiden
vore tillräckligt att för ändamålet å ordinarie stat anställa endast en tjänsteman,
nämligen en förste sekreterare. Det för en andre sekreterares
aflöning afsedda beloppet, 3,000 kronor, synes däremot böra anvisas å extra
stat att vara att tillgå för anlitande, då så erfordras, af tillfälligt biträde
i arbetet af personer, som kunna vara därtill kvalificerade. Utskottet
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
7
finner eu sådan anordning vara så mycket lämpligare, som de olika departementena
inom Kungl. Maj:ts kansli snart nog torde blifva föremål för
lönereglering, hvarvid en ingående pröfning lärer komma att ägnas åt
icke blott löneförhållandena utan äfven tjänstebefattningars behöflighet och
ändamålsenliga anordnande, och vid sådant förhållande den största varsamhet
torde böra iakttagas vid fråga om att redan förut tillskapa nya ordinarie
tjänster.
Emot anvisande å extra stat af motsvarande anslag till en förste
sekreterare och till arbetsbiträde jämväl för senare halfåret 1909 har utskottet
intet att erinra. Till denna fråga torde utskottet emellertid få återkomma
vid omnämnande af anslagsyrkandena å extra stat.
Utskottet hemställer sålunda,
att Riksdagen må å utrikesdepartementets stat
uppföra ytterligare en förste sekreterare med lön 2,500
kronor jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor,
efter 5 och 10 år, samt tjänstgör inge penningar, 1,500
kronor.
Vid bifall härtill kommer anslaget till utrikesdepartementet, nu
74,550 kronor, att höjas med 4,000 kronor till 78,550 kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har vidare under denna hufvudtitel föreslagit BeskickninRiksdagen
dels att å staten för beskickningar och konsulat må uppförasgar
lön för en vicekonsul i Archangel och S:t Petersburg med 10,000 kro- r2 n
nor, hvaraf 3,600 kronor i egentlig lön, 2,000 kronor i hyresbidrag och
4,400 kronor i ortstillägg; dels ock att vicekonsulns i Riga aflöning må
höjas med 3,600 kronor till 10,800 kronor, hvaraf 3,600 kronor i egentlig
lön, 3,000 kronor i hyresbidrag och 4,200 kronor i ortstillägg.
Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Vid underdånig föredragning den 13 januari 1908 af regleringen
af utgifterna under tredje hufvudtiteln för år 1909 framhöll jag, att särskilt
hvad angår konsulatväsendet, hvilket i främsta rummet är afsedt att
tillgodotaga våra handels- och sjöfartsförbindelser och därför måste noggrant
anpassa sig efter dessa, man städse måste söka iakttaga såväl när nya
poster behöfva upprättas eller redan befintliga ytterligare utvecklas, som
äfven när poster, som på grund af förändrade förhållanden blifva öfverflödiga,
böra indragas.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Vicekonsulsbefattning
i
Archangel
och S:t
Petersburg.
Ehuruväl en förbättring i löneförmånerna särskildt för en eller annan
af de lägre aflönade konsulsposterna synes önskvärd, samt ett utvidgande
af redan befintliga befattningar synes erforderligt, har jag dock i
afvaktan på ytterligare utredning icke för afsikt att framlägga något mera
omfattande förslag i sådant syfte, utan inskränker mig till sådana fall, där
nya förhållanden eller andra omständigheter synas mig ovillkorligen påbjuda
en förändring.
Jag anser det sålunda vara min skyldighet att, då det visat sig
omöjligt att i Archangel erhålla lämplig person för skötande af Sveriges
konsulära intressen, föreslå upprättandet af ett lönadt vicekonsulat därstädes.
Generalkonsuln i S:t Petersburg har under nästförflutna år upprepade
gånger såväl muntligen som skriftligen under hand gjort framställningar
i sådant syfte och bär i en den 19 nästlidne december dagtecknad
skrifvelse sammanfattat sina önskemål och därvid föreslagit inrättande af
ett aflönadt vicekonsulat i Archangel med en aflöning af 10,000 kronor
och ett bidrag till hyrande af kontorslokal af 1,200 kronor, med skyldighet
för innehafvaren däraf att under den tid, då navigationen i Archangel
icke pågår, tjänstgöra vid generalkonsulatet i S:t Petersburg.
Såsom skäl för denna sin anhållan har generalkonsuln anfört, att
det visat sig alldeles omöjligt att för vicekonsulatets skötande erhålla i
Archangel en därtill fullt lämplig person. Sådana funnes visserligen, men
kunde ej, då de vore strängt anlitade af sina egna affärer under den korta,
men lifliga navigationsperioden, åtaga sig några bigöromål. De däremot,
som icke dro^e sig för det arbete och besvär, som skötandet af ett vicekonsulat
medförde, kunde ej — såvidt generalkonsuln haft tillfälle se —
anses för arbetet lämpliga. Enligt hans mening kunde därför frågan lösas
endast på ett sätt, nämligen genom upprättande af ett lönadt vicekonsulat.
Konsulatet i Archangel, hvilket är olönadt och hvars distrikt omfattar
staden och guvernementet Archangel, samtliga hamnar vid Norra Ishafvet
däri inbegripna, har stått obesatt alltsedan unionsupplösningen, och
det har icke, trots en vidlyftig skriftväxling och trots att generalkonsuln
i S:t Petersburg Hagelin personligen företagit en resa till platsen för att
införskaffa upplysningar, visat sig möjligt att erhålla anvisning på lämplig
person att såsom olönad konsul tillvarataga Sveriges intressen. Dessa äro
emellertid så betydande, att upprättandet af ett lönadt vicekonsulat därstädes
synes vara af förlållandena påkalladt. Den svenska sjöfarten på
Hvita hafvets hamnar, som år 1898 utgjorde 14,081 tons, hade år 1906
stigit till 49,428 tons. Under 1907 nedgick denna visserligen något, näm
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4. 9
ligen till 45,007 tons, men, enligt hvad t. f. konsuln framhåller, kan det
säkerligen fastslås, att svenska redare med uppmärksamhet följa den i guvernementet
Archangel pågående utvecklingen och att de svenska sjöfartsintressena
på distriktet äro i stadigt stigande.
Af stor vikt för den svenska trävaruindustrien är äfven att kunna
noga följa med den ryska trävaruexporten från Archangel, och detta torde
endast fullt effektivt kunna ske genom en lönad konsulatämbetsman därstädes.
Alltsedan unionsupplösningen har den aflönade norske generalkonsuln
förestått svenska konsulatet i Archangel. Äfven om göromålen af denne
skötts på ett mycket tillfredsställande sätt, torde det af flera skäl vara
önskvärd! att icke härmed fortfara. Bland annat äro exempelvis Sverige
och Norge konkurrenter med afseende å afsättning af maskiner och förnödenheter
för trävaruindustrien.
Om således förhållandena synas göra det nödvändigt, att en aflönad
konsulattjänsteman utskickas till Archangel, torde emellertid den omständigheten,
att sjöfarten dit endast är öppen 4 till 5 månader årligen, föranleda
därtill, att han endast under sagda tid behöfver vistas i Archangel.
I betraktande af den stora arbetsbörda, som hvilar på generalkonsulatet i
S:t Petersburg, torde det vara synnerligen önskvärd!, att han under resten
af året tjänstgör därstädes. Vid ifrågavarande generalkonsulat, som har
som distrikt hela det europeiska och asiatiska Ryssland, har arbetet under
de senare åren tilltagit i synnerligen hög grad. Om man betänker, att
Rysslands import af svenska varor år 1905 var 43A miljoner, år 1906 6 ,2
miljoner och år 1907 llV4 miljoner rubel, och att generalkonsulatet har
ledningen öfver konsulatärendena för hela Ryssland och har att besvara
alla till detsamma inkomna förfrågningar rörande den ryska marknaden,
torde klart inses, att förhållandena nu äro helt olika mot år 1906, då den
nya organisationen för konsulatväsendet genomfördes. Den nyöppnade reguljära
ångbåtslinjen Stockkholin—Riga äfvensom den stora framgång, som
den svenska afdelningen på den konstindustriella utställningen i S:t Petersburg
rönt, torde äfven bidraga till att öka våra handelsförbindelser med Ryssland*
och därmed arbetet vid generalkonsulatet. Till detsammas ökande
lär äfven komma att bidraga en ifrågasatt konsulär representation för Sibirien
med upprättande af flera olönade vicekonsulat. för närvarande finnes
vid gencralkonsulatet utom generalkonsuln endast en kanslist anställd,
hvarjämte en attaché nu tjänstgör där. Af egna medel aflönar dessutom
generalkonsuln ett biträde, men trots detta förhållande, hvilket ju inga
binda kan väntas ständigt fortfara, har arbetsbördan visat sig väl stor.
Om nu en lönad vicekonsul anställdes, som under sommarmånaderna skötte
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 4 ljuft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Vice
Jconsulatet
Riga.
konsulatärendena i Archangel och under vintern tjänstgjorde vid generalkonsulatet,
vunnes därmed en afsevärd ökning i arbetskrafterna, hvarjämte
det äfven bör tagas i betraktande, att en vicekonsul, som i flera år stannar
på sin plats, betydligt mer kommer in i de egenartade förhållandena i
Ryssland och dess språk än en attaché, som under sin utbildningstid i regel
endast stannar något år på hvarje ort. För den kommersiella informationen
är det äfven af stor vikt, att vederbörande tjänstemän hafva tillfälle
till umgänge med personer på orten, men för en attaché med sitt
ganska obetydliga arfvode blir detta naturligtvis i väsentlig män svårare än
för en vicekonsul. Hvad beträffar löneförmånerna för den ifrågasatta vicekonsuln,
torde de i betraktande af de dyra lefnadsförhållandena i S:t Petersburg
och Archangel ej kunna sättas lägre än till 10,000 kronor, uppdelade
i lön 3,600 kronor, hyresbidrag 2.000 kronor och ortstil lägg 4,400
kronor, hvartill torde böra komma ett belopp af 1,200 kronor för hållande
af kanslilokal i Archangel, då lokal uppenbarligen måste hyras för hela
året och ej endast för sommarmånaderna. Då den nu föreslagna vicekonsulsbefattningen
i det väsentligaste är af samma natur som de befattningar,
för hvilka ersättning för kanslilokal beredts af förslagsanslaget bidrag
till vissa vicekonsulers aflönande, torde nämnda beloppp af 1,200 kronor
böra utgå från sistnämnda anslag. Som emellertid det för detta anslag i
staten uppförda belopp under föregående år icke fullt tagits i anspråk, anser
jag, att någon förhöjning af detsamma icke behöfver ifrågakomma.
Därest Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen komma att medgifva upptagandet
i 1910 års utrikesbudget af aflöning för den nu ifrågasatta vicevicekonsulsbefattningen,
har jag, då det är af stor vikt, att befattningen
kommer till stånd så snart som möjligt, för afsikt att hos Eders Kungl.
Maj:t hemställa, att densamma matte få tillsättas redan under innevarande
år från seglationstidens början i mediet af maj, samt att aflöningen till
innehafvaren för detta år må få utanordnas af tredje hufvudtitelns besparingar.
■ I skrifvelse den 30 sistlidne september har ministern i S:t Petersburg
anfört följande:
Vicekonsuln i Riga, konsul Fredholm, hade till ministern inkommit
med en skrifvelse, hvari han hemställde, att därvarande vicekonsulat måtte
förändras till konsulat och i samband därmed lönen höjas. Såsom stöd
för sin framställning anförde Fredholm med angifvande af siffror:
att ämbetsgöromålen numera stegrats så betydligt, att de fyra till
fem gånger öfverstege det antal, som år 1906 uppgifvits till konsulatkommittén;
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
11
att vicekonsulatets hjälp allt oftare toges i anspråk af talrika handelsresande
;
att de svenska fabrikernas filialer i Riga årligen ökades; samt
att konsulatets intervention hos hamn- och tullmyndigheter samt
befraktare till följd af den ökade samfärdseln med Sverige alltmera
begärdes.
Beträffande löneförmånerna hemställde Fredholm, att desamma måtte
utgå i likhet med de för konsuln i Moskva anslagna.
Om till de af Fredholm anförda skälen för att i Riga återupprätta
det 1906 indragna konsulatet lades, att den sannolikt inom kort tid ordnade
regelbundna sjöförbindelsen mellan Stockholm och Riga troligen i
hägst väsentlig grad komme att öka konsulatgöromålen och postens betydelse,
samt att Sverige vore det enda europeiska land, som i Rysslands
förnämsta hamnstad vid Östersjön företräddes af endast vicekonsul, så syntes
ministern grundad anledning föreligga att snarast återupprätta ett lönadt
konsulat i Riga.
Hvad anginge de af Fredholm föreslagna lönevillkoren, förefölle de
ministern väl höga, men en icke oväsentlig höjning af nuvarande lönevillkor
torde dock vara fullt berättigad, synnerligast som den åt nuvarande
vicekonsuln anvisade lönen, efter ministerns förmenande, redan från början
blifvit satt alldeles för låg. Därjämte hade lefnadsomkostnaderna i
Riga, om än icke i samma grad som i hufvudstaden och Moskva, under
de senare åren betydligt stegrats.
På grund af hvad ofvan anförts hemställde ministern:
att nuvarande lönade vicekonsulat i Riga måtte ombildas till ett
lönadt konsulat;
att under detta konsulat såsom distrikt måtte läggas guvemementen
Livland och Kurland; samt
att lönevillkoren för konsuln måtte bestämmas till 12,000 kronor.
I samma ärende har generalkonsuln i S:t Petersburg i skrifvelse den
4 sistlidne november anfört i hufvudsak följande:
Från vicekonsuln i Riga, konsul Fredholm, hade generalkonsuln
mottagit en skrifvelse, i hvilken Fredholm föresloge, att det nuvarande
vicekonsulatct i Riga skulle förändras till ett lönadt konsulat därstädes
med distrikt omfattande Kurland och Livland och med de löneförmåner,
som vore anslagna för konsulatet i Moskva. Hvad Fredholm anfört till
stöd för sitt förslag, att vicekonsulatet i Riga skulle förvandlas till konsulat,
hade icke öfvertygat generalkonsuln om lämpligheten af en sådan
åtgärd. Den omständigheten, att arbetet å vicekonsulatet i Riga ökats,
syntes generalkonsuln icke vara af beskaffenhet att föranleda en ändring
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
af konsulatorganisationen i Ryssland. Det torde väl nämligen få anses
som en regel, från hvilken endast i utomordentliga fall undantag borde
göras, att en konsulär posts rang bestämdes enbart af den plats den
intog i konsulatorganisationen i ett viss land. Generalkonsuln vore
därför icke ense med Fredholm däruti, att konsulatgöromålen i Riga
öfverstege ramen af ett vicekonsulats verksamhet. Generalkonsuln kunde
icke heller biträda de öfriga skäl, Fredholm anfört för upprättandet af
ett nytt konsulsdistrikt i Ryssland, helst som inga olägenheter af den
nuvarande organisationen kommit till synes. Någon sådan enhet bildade
icke Östersjöprovinserna, att upprättandet af ett särskilt konsulsdistrikt
skulle motiveras däraf. Vicekonsulernas i Libau, Windau och Pernau
verksamhet torde icke behöfva mera kontroll än de flesta andra vicekonsulers;
de hade, såvidt generalkonsuln erfarit, hittills alltid på ett
tillfresställande sätt tillvaratagit svenska sjöfarandes intressen, och arbetet
för beredande af afsättning af svenska varor inom det jämförelsevis obetydliga
område, som skulle komma att utgöra det föreslagna nya konsulsdistriktet,
torde icke motivera en sådan åtgärd som den föreslagna.
Hvad Fredholm anfört angående de förmenta olägenheterna af att
Sverige enligt uppgift vore det enda europeiska land, som i Riga hade
allenast vicekonsulat, syntes generalkonsuln icke heller vara af så stor betydelse,
som Fredholm gjort gällande.
Generalkonsuln ansåge sig därför icke kunna förorda Fredholms
förslag om vicekonsulatets i Riga förändring till konsulat. Däremot funne
generalkonsuln hans hemställan om höjning af den lön han åtnjöte, åtminstone
i viss utsträckning, värd att ''beaktas. Lefnadsomkostnaderna i
Riga vore emellertid lägre än i Moskva och det kunde icke gärna komma
\ fråga, att löneförmånerna på dessa orter kunde sättas till samma belopp.
Ett belopp på 6,000 rubel i Riga — däri inbegripet det belopp af 1,200
kronor, som utginge med anledning af att ingen konsul funnes på platsen
torde motsvara den lön, som åtnjötes af konsuln i Moskva, och borde
vara nog.
Vicekonsuln i Riga uppbär en aflöning af 7,200 kronor, däraf 3,600
kronor i lön, 1,500 kronor i hyresbidrag och 2,100 kronor i ortstillägg,
hvartill kommer det ofvannämnda beloppet, 1,200 kronor, som utgår meTd
anledning däraf, att olönadt konsulat ej på platsen upprättats. °
Ehuru det icke kan förnekas, att vicekonsulatets i Riga betydelse i
hög grad stigit sedan 1906, och att den öppnade direkta ångbåt slinjen
Stockholm—Riga än ytterligare torde komma att höja dess vikt, anser
jag dock icke skäl föreligga att redan nu förändra den år 1906 införda
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
13
konsulära organisationen för Ryssland. Det kan säkerligen hafva stor betydelse
att åtminstone ännu några år bibehålla den anordning, enligt
hvilken samtliga Östersjöprovinser lyda direkt under generalkonsulatet i
S:t Petersburg, hvars nuvarande innehafvare med sin stora kännedom om
förhållandena i Ryssland kan lämna visekonsulerna på de olika platserna
många nyttiga råd och upplysningar. Beträffande den omständigheten, att
Svenge skulle vara det enda europeiska land, som vore representerad! i
Rio-a^af en vicekonsul, bör erinras därom, att den nuvarande innehafvaren,
Fredholm, personligen erhållit konsuls titel och sålunda icke har någon
lägre ställning än sina kolleger på platsen.
A andra sidan kan det ej nekas, att den nu öppnade regelbundna
ångbåtsförbindelsen gifvit vicekonsulatet en större betydelse, och att det
därför kan synas skäligt att i betraktande häraf öka vicekonsulns löneförmåner,
i synnerhet som säkerligen lefnadskostnaderna under de senaste
åren stigit i betydande grad. Enligt hvad jag inhämtat, utgjorde sålunda
hyran för kansli och vicekonsulns privatbostad år 1907 1,200 rubel och
ökades under 1908 till 1,600 rubel, hvarjämte värden låtit förstå, att den
under 1910 skulle komma att uppgå till 2,000 rubel. Äfven priserna på
lifsmedel hafva stigit i afsevärd grad. Så uppgifver vicekonsuln, att, ehuru
han och hans familj lefvat mycket indraget, han redan under första hälften
af 1908 utgifvit samtliga för befattningen anslagna löneförmåner för året.
Både ministern och generalkonsuln i S:t Petersburg hafva hemställt, att
löneförmånerna måtte ökas till omkring 12,000 kronor, däri inbegripet det
anslag på 1,200 kronor, som vicekonsuln uppbär med anledning däraf att
olönadt konsulat ej är å platsen upprättadt, och finner jag, med stöd
häraf och med åberopande af hvad jag ofvan anfört, det önskvärdt, att
en dylik ökning äger rum, hvilket skulle innebära en ökning i vicekonsulns
löneförmåner af 3,600 kronor i allt. Åt dessa 3,600 kronor torde
1,500 kronor böra tillföras hyresbidraget och 2,100 kronor ort stil lägget. j>
I sammanhang med Kurigl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft en inom Andra Kammaren af herr S. Palme väckt
motion (n:o 139), däri hemställts, att Riksdagen ville besluta om följande
förändring i nu gällande aflöningsstat för beskickningar och konsulat:
Ryssland.
Riga.
Lön. Hyresbidrag. Ortstillägg. Summa kronor.
. . . 3,600 3,000 4,200 10,800;
Motion.
Konsul . .
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Utskottets
yttrande.
samt föreskrifva, att konsuln i Riga fortfarande må äga uppbära 1,200
kronor for bestridande af kostnader för kanslihuset.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt förslag,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Att anställandet af en lönad vicekonsul i Archangel och S:t Petersburg
skulle vara af stor betydelse särskilt för den svenska sjöfarten på
Hvita hafvets hamnar, synes utskottet vara ådagalagdt. Beträffande denne
vicekonsuls uppehållsort, har utskottet, som visserligen icke haft något att
erinra emot att han, på sätt i statsrådsprotokollet antydes, under vintermånaderna
kommer att tjänstgöra vid generalkonsulatet i S:t Petersburg
emellertid velat framhålla, att det torde vara af vikt, att vicekonsulns
vistelse i Archangel icke inskränkes till sjäifva seglationstiden utan utsträckes
till så lång tid därutöfver, som erfordras for att han må kunna
blifva tillräckligt, förtrogen med förhållandena å platsen.
Angående vicekonsulatet i Riga synas skäl föreligga att höja de
med denna befattning förenade löneförmåner på sätt Kung!. Maj:t föreslagit,
men torde det, särskildt i betraktande af hvad departementschefen och
generalkonsuln i S:t Petersburg i frågan anfört, icke åtminstone för närvarande
vara af behofvet påkalladt att, såsom af ofvannämnda motionär
föreslagits, förändra befattningen till konsulat.
Utskottet får sålunda hemställa,
att Riksdagen må med bifall till Kungl Maj:ts
förslag
a) å staten för beskickningar och konsulat uppföra
lön för en vicekonsul i Archangel och S:t Petersburg
med 10,000 kronor, hvaraf 3,600 kronor i egentlig lön,
2,0(10 kronor i hyresbidrag och 4,400 i kronor i ortstillägg;
samt
b) likaledes med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med afslag å herr Palmes ofvannämnda motion höja
vicekonsulns i Riga aflöning med 3,600 kronor till 10,800
kronor, hvaraf 3,6o0 kronor i egentlig lön, 3,000 kronor
i hyresbidrag och 4,200 kronor i ortstillägg.
Vid bifall till dessa framställningar kommer anslaget till beskickningar
och konsulat, nu uppgående till 873,600 kronor, att höias med
13,600 kronor till 887,200 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
15
3:o) Under denna hufvudtitel har Kung]. Maj:t vidare föreslagit Vikariats
Riksdagen
_ _ Venskrifi''
dels att, i stället för det i nu gällande stat uppförda anslaget vika- ning, tillriatsersättning,
renskrifning, tillfälliga biträden m. in. 14,000 kronor, m& träden^m.
uppföras ett anslag vikariatsersättning, extra biträden m. m. å 9,200 xanslivaktkronor
; mästare, ren
dels
att, i stället för det i nu gällande stat uppförda anslaget kansli- kostnader
vaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter vid beskickningar och
och konsulat, 23,500 kronor, må uppföras ett anslag kanslivaktmästare och
andra utgifter vid beskickningar och konsulat å 17.000 kronor. skickningar
dels ock att, i stället för det i nu gällande stat uppförda förslags-och k°nsulatanslaget
skrifmaterialier, expenser, ved, ljus in. in. 98,507 kronor, må fiau™atexuppföras
ett förslagsanslag skrifmaterialier, expenser, renskrifning, ved, ljus, pensel ved,
m. in. å 120,064 kronor. ^“s m''
Rörande detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Det i riksstaten för 1907 uppförda ordinarie anslag, 14,000 kronor,
för vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga biträden m. m., hvilket
anslag bibehållits oförändradt i 1908 och 1909 års riksstater, bestämdes
till sitt belopp på grund af följande beräkning:
arfvode åt utrikesdepartementets juridiska ombud .... 600 kronor
biträden för räkenskapsföring och sifferrevision inom utrikesdepartementet
.........•........ 2,000 »
arfvoden till renskrifverskor i utrikesdepartementet .... 8,150 »
vikariatsersättning till tjänstemän inom departementet . . . 3,250 »
tillhopa 14,000 kronor
De till arfvoden för renskrifning beräknade belopp hafva visat sig
otillräckliga. Med den betydande ökning af utrikesdepartementets göromål,
som under de senare åren ägt rum, har det varit nödvändigt att
utom ordinarie renskrifverskor anlita ytterligare skrifbiträde, och med den
kända ökningen af lofnadskostnaderna i Stockholm hafva arfvodena till renskrifverskorna
måst höjas. Ett bestämdt behof har gjort sig gällande att
redan med utrikesdepartementets nuvarande omfattning fast anställa ännu
en renskrifverska, kunnig jämväl i stenografi. Därest det af mig framställda
förslag om inrättande af en pressafdelning inom departementet vinner
Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, kommer säkerligen behofvct
af ytterligare en ny renskrifverska att göra sig gällande. Kostnaderna för
renskrift äro helt naturligt omöjliga att på förhand noggrant bestämma.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
De borde därför icke utgå från ett fast anslag, utan från ett anslag af
sådan natur, att detsamma i händelse af behof kunde öfverskridas. Renskrifningskostnaderna
i utrikesdepartementet torde därför lämpligen böra
öfverflyttas till förslagsanslaget skrifmaterialer, expenser, ved, ljus m. m.
Jämväl det belopp, 2,000 kronor, som beräknats för de biträden för
räkenskapsföring och siiferrevision i utrikesdepartementet, hvilka med stöd
af utrikesdepartementets instruktion finnas där anställda, har visat sig för
knappt. På grund såväl af det ökade arbete, som kräfves af dessa biträden,
som ock af den allmänna förhöjningen af löner och arfvoden,
hvilka under de sista åren ägt rum, hafva de till bemälda biträden utbetalda
belopp måst ökas. För att tillgodose de kraf, som under en längre
tid framåt kunna uppstå, torde för detta ändamål böra beräknas 3,000
kronor om året.
Äfven för andra ändamål vore högeligen önskvärd!, att tillfälle funnes
att använda extra biträden i utrikesdepartementet. Frågor om ordensutmärkelser
och de ofta ganska invecklade ceremoni- och etikettsfrågor,
som ingå i utrikesdepartementets arbete, tillhöra jämlikt gällande instruktion
departementets personal- och räkenskapsafdelning. Då emellertid
chefen för afdelningen mest är upptagen af handläggning af kamerala frågor
och andra mål och ärenden af större vikt, hafva de ofvannämnda frågorna
i allmänhet öfverlämnats till förste sekreteraren på afdelningen eller
under dennes semester samt under tider af stor brådska till en andre
sekreterare. Till följd af de ombyten, som äga rum icke blott af andre
sekreterare utan äfven af förste sekreterare på afdelningarna, uppstår i
fråga om dessa ärendens behandling en brist på kontinuitet, som förorsakat
ej ringa olägenhet. Till stor fördel skulle därför vara att vid handläggningen
af sistomförmälda ärenden kunna erhålla biträde af någon lämplig,
på ett mera fast sätt vid utrikesdepartementet fästad person. Härför,
äfvensom för annat eventuellt särskild! biträde vid departement, torde böra
beräknas 2,000 kronor om året. De nu omförmälda biträdena i utrikesdepartementet
torde icke böra benämnas tillfälliga biträden utan snarare
extra biträden.
Det under nu ifrågavarande anslag beräknade belopp för vikariatsersättningar
i utrikesdepartementet skulle, därest mitt ofvan framställda förslag
om inrättande af en ny förste och en ny andre sekreterarebefattning i departementet
vinner bifall, behöfva ökas med hvad som erfordras i vikariatsersättning
under semester för bemälda båda tjänstemän eller kronor 337: so,
i afrundadt tal 350 kronor.
För bestämmande af det belopp, till hvilket i 1910 års budget det
nu ifrågavarande anslaget, hvars benämning torde böra ändras till vikariats
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
17
ersättning, extra biträden in. in. bör upptagas, torde sålunda följande beräkning
kunna läggas till grund:
arfvode åt utrikesdepartementet juridiska ombud..... 600 kronor
biträden för räkenskapsföring och sifferrevision samt andra
extra biträden inom departementet......... 5,000 »
vikariatsersättning under semester för tjänstemän inom utrikesdepartementet
............. . . . 3,600 »
tillhopa 9,200 kronor.
Af anslaget kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter
vid beskickningar och konsulat, 23,500 kronor, torde på det af mig
härofvan beträffande utgifterna för renskrift i utrikesdepartementet'' anförda
skid, renskrifningskostnaderna böra öfverflyttas till förslagsanslaget skrifmaterialier,
expenser, ved, ljus m. in. Berörda kostnader uppginge under
år 1907 till 6,450 kronor och under år 1908 till ett något högre belopp.
Den del af anslaget, som skulle öfverflyttas, torde därför lämpligen kunna
bestämmas till 6,500 kronor. Under förutsättning af bifall till denna öfverflyttning
skulle det förstnämnda anslaget, hvars benämning borde ändlös
till kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar och konsulat,
komma att nedsättas till 17,000 kronor.
På sätt jag ofvan hemställt, skulle till förslagsanslaget skrifmaterialier,
expenser, ved, ljus m. m. öfverflyttas renskrifningskostnaderna såväl
i utrikesdepartementet som vid beskickningarna och konsulaten. Anslagets
benämning borde till följd däraf ändras på så sätt, att ordet renskrifning
jämväl däri förekomme. Hvad angår utrikesdepartementets renskrifningskostnader,
så uppgingo dessa under år 1907 till 10,700 kronor och under
1908 till något högre belopp. I betraktande af den ökning i samma utgifter,
som, enligt hvad jag förut omförmält, under den närmaste tiden
måste inträda, och för att möta ökade utgifter under några år framåt
torde likväl icke läigre belopp än 15,000 kronor i 1910 års budget böra
för ändamålet beräknas. Genom öfverflyttningen till nu omhandlade förslagsanslag
jämväl af renskrifningskostnaderna vid beskickningar och konsulat,
beräknade till 6,500 kronor, skulle anslaget komma att ökas med
tillhopa 21,500 kronor. Anslaget utgör i 1909 års budget 98,507 kronor
och skulle sålunda komma att i 1910 års budget utgöra 120,007 kronor
eller, för jämnande af hufvudtitelns slutsumma, 120,064 kronor.
Bill. till Riksd. Prat. IB09. 4 Samt. 1 Afd. 4 Häft.
3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Utskottets
yttrande.
Vid beräkning af det föreslagna anslaget till vikariatsersättning,
extra biträden in. m. å 9,200 kronor har departemertschefen beräknat
vikariatsersättning under semester för tjänstemän inom departementet till
3,600 kronor, däribland vikariatsersättning åt en ny förste och en ny andre
sekreterare till sammantaget 337 kronor 50 öre, i afrundadt tal 350 kronor.
Då för vikariatsersättning under en andre sekreterares semester erfordras
100 kronor, lärer vid bifall till hvad utskottet under punkt 1 här ofvan
hemställt, vikariatsersättning för en föreslagen ny andre sekreterare icke
ifrågakomma, i följd hvaraf beloppet å ifrågavarande anslag å 9,200 kronor
kan nedsättas till 9,100 kronor.
Utskottet, som i öfrigt icke har något att erinra emot Kungl. Maj:ts
framställning i ärendet, hemställer sålunda,
att Riksdagen må
a) i stället för det i nu gällande stat uppförda
anslaget vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga biträden
m. m., 14,000 kronor, uppföra ett anslag vikariatsersättning,
extra biträden in. in. å 9,100 kronor:
b) i stället för det i nu gällande stat uppförda
anslaget kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och
andra utgifter vid beskickningar och konsulat, 23,500
kronor, uppföra ett anslag kanslivaktmästare och andra
utgifter vid beskickningar och konsulat å 17,000 kronor;
c) i stället för det i nu gällande stat uppförda
förslagsanslaget skrifmaterialier, expenser, ved, ljus in. in.,
98,507 kronor, uppföra ett förslagsanslag skrifmaterialier,
expenser, renskrifning, ved, ljus in. in. å 120,064 kronor.
Vid bifall härtill komma förenämnda anslag att höjas med 10,157
kronor.
Remliga 4:o) Kungl. Maj:t har vidare under denna hufvudtitel föreslagit Riks
u
gijter. c|ageil; att anslaget till hemliga utgifter, nu uppgående till 40,000 kronor,
Lb-J måtte höjas med lika belopp eller 40,000 kronor till 80,000 kronor.
Departementschefen har i detta ärende till åberopade statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Det i 1908 års riksstat för hemliga utgifter uppförda anslag af
40,000 kronor har visat sig otillräckligt. De under nämnda år bestridda
utgifter af förevarande art, hvilka blifvit af Eders Majestät godkända,
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
hafva uppgått till 50,000 kronor. Framställning torde därför böra ske
om gäldande genom på extra stat för 1910 beviljade medel af det belopp,
10.000 kronor, hvarmed utgifterna således öfverstigit anslaget.
Men äfven för innevarande och kommande år torde ett årligt belopp
af 40,000 kronor, hvilket för ifrågavarande utgifter är upptaget jämväl
i 1909 års riksstat, blifva otillräckligt. Enligt den beräkning angående
hemliga utgifter, som blifvit af Eders Maj:t gillad, skulle föi ändamålet
erfordras, att det årliga anslaget höjdes till det dubbla beloppet^eller till
80.000 kronor. Jag erinrar att från och med den 1 oktober 1906, då den
nya organisationen af utrikesdepartementet, diplomatien och^ konsulatväsendet
trädde i kraft, vid föredragning af ärenden rörande ifrågavarande
utgifter icke, såsom förut skett, ministern för utrikes ärendena allena
utan äfven statsministern och en annan af statsrådets ledamöter äro närvftrfliidc*
Det
förhöjda beloppet torde böra utgå redan från den 1 juli innevarande
år, och'' skulle således på extra stat för 1910 af Riksdagen äskas
ett anslag, motsvarande hälften af ökningen för hela året, eller 20,000
kronor att redan under år 1909 utanordnas.»
Då för hemliga utgifter under år 1908 åtgått 50,000 kronor, synes
det utskottet lämpligt att beräkna utgifterna till samma belopp jämväl för
åren 1909 och 1910. I anledning af Kungl. Maj:ts framställningar under
denna punkt och under punkt 16 här nedan torde Riksdagen sålunda höra
dels anvisa 10,000 kronor, hvarmed anslaget för år 1908 öfverskridits,
dels bevilja ett anslag å 10,000 kronor såsom tillökning till 1909 års anslag,
dels ock höja anslaget å ordinarie stat med samma belopp, eller till
50.000 kronor.
Då under denna punkt endast är fråga om anslag å ordinarie stat,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må höja anslaget till hemliga utgifter,
nu 40,000^ kronor, med 10,0u0 kronor till 50,000
kronor.
Vid bifall till hvad utskottet beträffande de ordinarie anslagen under
denna hufvudtitel föreslagit, kommer dessa anslags slutsumma, nu
1,377,107 kronor, att ökas med 37,857 kronor till 1,414,964 kronor.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Öfriga ordinarie anslag.
Öfriga ordinarie
anslag.
5:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som finnas i nu gällande
riksstat uppförda å denna hufvudtitel, har Kungl. Magt icke föreslarit
någon förändring. °
I anledning häraf hemställer utskottet,
att samtliga de ordinarie anslag under denna hufv
udtitel, i afseende a hvilka utskottet icke här ofvan
framställt särskilda förslag, må i riksstaten uppföras till
oförändrade belopp; dock att anslaget till skrifmaterialier,
expenser, renskrifning, ved, ljus m. in. må få till
beloppet jämkas i den mån, som för jämnande af hufvudtitelns
slutsumma kan finnas erforderligt.
'' O
Extra anslag.
Sveriges
traktater.
[7-]
6:o) Till fortsatt utgifvande af Sveriges traktater har Kuno-]. Makt
jämväl för år 1910 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor; och får utskottet,
under hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet
öfver utrikesärenden den 12 januari innevarande år anfört angående
detta ärende, hemställa,
att Riksdagen må till fortsatt utgifvande af Sveriges
traktater för år 1910 på extra stat bevilja ett
anslag af 4,500 kronor.
neliahkiijé- 0 , ,7:o) tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt
domstolens ° denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,
byrå i Haag.
att Riksdagen må, i likhet med föregående år, till
bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under innevarande
år för den internationella skiljedomstolens byra
i Haag å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af
2,500 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
21
8:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt 9
af tredje hufvudtiteln föreslagit, hemställer utskottet byrån i. Bern
C9 1
att Riksdagen må såsom bidrag till den internatio- L
mila fredsbyrån i Bern å extra stat för år 1910 anvisa
ett belopp ''af 750 kronor.
9:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj it uti punkt 10 under tredje
hufvudtiteln föreslagit, får utskottet hemställa, ''för mistade
konsulataf
att
Riksdagen må, i likhet med hvad under föregående
år ägt rum, såsom extra anslag för år 1910 till L
■personliga godtgörelser för mistade konsulatafgifter bevilja
11,000 kronor.
10:o) Då utskottet icke haft något att erinra mot hvad Kungl.
Maj:t uti punkt 11 af denna hulvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa, [H J
att Riksdagen må såsom extra anslag för år 1910
till personliga lönetillägg åt generalkonsulerna Danielsson
och Améen bevilja 5,500 kronor.
1 l:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts under punkterna 1 och 12 Arfvode^
af denna hufvudtitel gjorda framställningar och, med hänvisning till hvad{%™tJZ*e i
under punkt 1 här ofvan anförts, får utskottet hemställa, «trikesde
1
partementet
m. m.
att Riksdagen må på extra stat för år 1910 [12.1
a) såsom arfvode för senare halfåret 1909 för en
förste sekreterare i utrikesdepartementet bevilja ett belopp
af 2,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under år
1909 af tillgängliga medel utanordna beloppet,
b) till förstärkande af arbetskrafterna inom departementet
bevilja ett belopp af 4,500 kronor med rätt
för Kungl. Maj:t att för detta ändamål under år 1909
af tillgängliga medel utanordna 1,500 kronor.
12:0) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel vidare föreslagit Lönetillägg
a extra stat för år 1910 må uppföras 8,000 kronor såsom
lönetillägg
under de villkor, som
Riksdagen att
för ministerresidenten i Buenos Aires att af denne uppbäras BuenosAirrs
för ort,stillägg gälla, med 4.000 kronor under år [13.]''
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
1909 och 4,000 kronor under år 1910, med rätt för Kungl. Maj:t att under
år 1909 af tillgängliga, medel utanordna 4,000 kronor.
Beträffande denna fråga har departementschefen till åberopade statsrådsprotokollet
anfört följande:
»På grund af 19Ö8 års Riksdags beslut ökades löneförmånerna för
ministerresidenten i Buenos Aires till 36,000 kronor, hvaraf 6,700 kronor
i egentlig lön, 8,400 kronor i hyresbidrag och 21,000 kronor i ortstillägg.
Ministerresidenten Gyldén, hvilken i sin framställning anfört 40,000 kronor
såsom det lägsta tänkbara belopp, med hvilket han, som saknade enskild
förmögenhet, kunde existera som Sveriges representant i Buenos Aires,
inlämnade vid mottagande af underrättelse om Riksdagens beslut sin
afskedsansökan och föredrog sålunda att återgå till sin med 5,260—5,360
kronor aflönade kaptensbefattning vid flottan framför att kvarstanna i
Buenos Aires med en lön af 36,000 kronor. Då emellertid Gyldén städse
skött sin befattning på ett i allo förtjänstfullt sätt, och då dessutom af
personer, som hafva affärsförbindelser med Argentina och som haft tillfälle
på nära håll följa hans verksamhet för främjande af våra handelsförbindelser
med Argentina, uttalats det varmaste erkännande af hans verksamhet
liksom äfven lifliga förhoppningar, att han måtte kvarstanna på platsen,
gjorde jag hos honom förnyad framställning om hans kvarstannande tillsvidare,
och låt han äfven förmå sig härtill, sedan jag ställt i utsikt att, i
betraktande af de upplysningar, jag erhållit angående de för närvarande
synnerligen uppdrifna lefnadskostnaderna i Buenos Aires, förelägga 1909
års Riksdag en proposition om tilldelande åt honom af ett dyrtidstilläo-g
uppgående till 4,000 kronor årligen att utgå från och med år 1909.
Sedan ministerresidenten Gyldén anmodats inkomma med viss utredning,
har han bland annat anfört:
40,000 kronor utgjorde ett minimum för ett något så när värdigt
uppträdande för eu diplomatisk representant i Buenos Aires ty äfven med
denna summa, som för öfrigt med fulla 10,000 kronor understege, hvad
hans belgiska kollega ansåge vara nödvändigt, för att på ett tillfredsställande
sätt representera sitt land och som denne med godt hopp om
framgång begärt af sin regering, kunde det icke blifva fråga om någon
större representation eller ett deltagande i sällskapslifvet. Af det öfverslag
öfver hans utgifter, som han föregående år framlagt och som influtit
i förra propositionen, framginge tydligen, att intet blefve öfrigt för representation
eller nöjen. Under det nu förflutna året hade det dessutom
visat, sig, att han ej i någon af de där upptagna posterna kunnat göra
några inskränkningar, utan fastmera fått sätta till, oaktadt den strängaste
sparsamhet. Att han ej från första början förcslagat, en väsentligen hösrrc
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
23
lön, berodde på, att han funnit det orimligt att begära mer än en dubbling
af lönen, huru föga den än ursprungligen var baserad på rådande förhållanden
och lefnadsomständigheter på platsen. Dyrheten på platsen vore
eu orsak till den omständigheten, att ingen minister blefve länge kvar,
utan gjorde allt för att komma därifrån och oftast vore glad att få eu
mindre viktig post blott för att komma till ett land, där lefnadskostnaderna
voro mindre.
I den till grund för föregående års proposition liggande framställning
från ministerresidenten har denne, efter att hafva lämnat eu redogörelse
öfver lefnadsförhållandena i Buenos Aires, anfört, att det visserligen icke
kunde förnekas, att prisen för närvarande voro ytterligt uppskrufvade, och
att en reaktion förr eller senare måste inträffa, men att dels priserna aldrig
torde gå ned i någon mera nämnvärd grad och dels inga anledningar förelåge
just nu, att reaktionen skulle inträffa inom den närmaste fiamtiden.
Denna förmodan äger, enligt hvad jag erfarit, sin fulla riktighet. 1 Argentina
sjunker penningvärdet alltjämt, och att prisfall skulle inträda i eu
nära framtid, är föga tänkbart. De sedan några år enormt höjda lefnadskostnaderna
i Buenos Aires hafva också haft till följd, att ett flertal utländska
representanter hos sina respektive regeringar anhållit om löneförhöjning.
Resultatet häraf har t. ex. för den engelske ministern vant,
att han, som vid sitt tillträde af platsen i januari 1907 erhöll en förhöjning
från 3,000 till 4,000 pund sterling, året därpå erhållit eu ytterligare
ökning af 800 pund, hvadan hans löneförmåner i svenskt myntslag uppgå
till omkring 86,400 kronor. Äfven de franska, belgiska och holländska
ministrarna hafva gjort, framställningar om löneförhöjningar.
Skulle ministerresidenten Gyldén nu afgå, torde man med säkerhet
kunna antaga, att, äfven om en lämplig efterträdare skulle kunna förefinnas,
som vore villig åtaga sig befattningen med nu utgående löneförmåner, denne
med all sannolikhet, sedan lian satt sig närmare in i förhållandena på
platsen, komine att afgå, därest ej någon löneförbättring beviljades honom.
Frånsedt att det ovillkorligen måste verka menligt för statens intressen,
att innehafvarna af befattningen otta skifta, torde äfven böra tagas i be
traktande, att, om ombyte af ministerresident ofta äger rum, staten
kommer att åtskilliga gånger få utbetala ekiperingspenningar, hvilkas
sammanlagda belopp torde kunna antagas komma att öfverstiga hvad
staten genom beviljande af ett dyrtidati Hägg af 4,000 kronor komine att utgifva.
Såsom jag ofvan anfört, torde det kunna anses uteslutet, att de dyra,
lefnadsförhållandena i Buenos Aires komma att inom den närmaste framtiden
minskas, hvarför en lön af 36,000 kronor icke med äfven mycke6t
måttliga anspråk under nuvarande förhållanden kan anses tillräcklig. A
24 Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
andra sidan synes det dock mest ändamålsenligt att, för den händelse
priserna mot förmodan verkligen skulle komma att sjunka i Argentina,
icke bland ordinarie anslag uppföra en eventuell ökning af ministerresidentens
löneförmåner.»
Vittrande8 c *J°S 1908 års. Riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning om höjande
åt löneförmånerna för ministerresidenten i Buenos Aires med 21,000'' kronor
till 42,000 kronor, hvaraf 6,600 kronor i egentlig lön, 11,400 kronor
i hyresbidrag och 24,000 kronor i ortstillägg. Denna Kungl. Maj:ts framställning
blef på det sätt af Riksdagen bifallen, att Riksdagen höjde nämnda
ministerresidents löneförmåner med 15,000 kronor till 36,000 kronor, hvaraf
6,600 kronor i egentlig lön, 8,400 kronor i hyresbidrag och 21,000 kronor
i ortstillägg. Att Riksdagen skulle frångå detta efter en ingående
Pröfning af frågan fattade beslut, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka,
helst nya på frågans bedömande inverkande omständigheter icke synas utskottet
hafva tillkommit. Utskottet finner sig alltså icke kunna förorda
förslaget om beviljande af ytterligare löneförhöjning för ifrågavarande
ämbetsman, utan hemställer,
att Kung]. Maj:ts ifrågavarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.
Arfvode till 13:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t under punkt 14 af
^sekreterare denna hufvudtitel föreslagit, för utskottet hemställa,
vid beskick
ToJno^och
0 Riksdagen må, i likhet med hvad under näst
Peking.
föregående år ägt rum, å extra stat för år 1910 till
[14.] arfvode för en legationssekreterare vid beskickningen i
Tokio och Peking bevilja 7,500 kronor att med en tolftedel
månatligen till honom utbetalas.
Arfvode till _ 14:o) Uti punkt 15 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
kanslist vid Riksdagen att å extra stat för år 1910 till arfvode för en andre kanslist
generalkon- vid gencralkonsulatet i London anvisa 3,600 kronor.
SLondon. Vid detta ärendes föredragning har departementschefen till åberopade
| statsrådsprotokollet anfört följande:
»I skrivelse den 4 nästlidne december har generalkonsuln i London
gjort framställning om upprättande af en ny kanslistbefattning vid generalkonsulatet
äfvensom om höjande af vicekonsulns och den redan befintlig
kanslistens löneförmåner samt därvid anfört:
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
25
I det uttalande beträffande omorganisationen af konsulatväsendet
inom Londons distrikt, som han insändt i december månad 1905 och som
funnes aftryckt i bihanget till senaste diplomat- och konsulatkommittés betänkande
sid. 189 —193. hade generalkonsuln tillåtit sig hemställa, att å hufvudstationen
skulle, förutom generalkonsul och vicekonsul, anställas tvenne
lönade fasta tjänstemän, nämligen en förste och en andre sekreterare.
Enlio-t den ordning, som i berörda afseende sedermera infördes och
fortfarande gällde, voro emellertid därvarande fasta personal inskränkt till
i det hela blott tvenne tjänstemän, nämligen generalkonsul, vicekonsul och
kanslist. Med hänsyn till tjänstemän af sistnämnda kategori vore dessutom
att anmärka, att dessa förutsatts endast skola äga mera begränsad
teknisk eller praktisk utbildning och i regel ej anses behöriga att ifrågakomma
vid befordring till högre befattningar inom konsulatväsendet.
Under den tid, som förflutit sedan nämnda ordning vardt tillämpad,
hade det befunnits, att de krafter, som sålunda ställts till generalkonsulatets
förfogande, icke varit tillräckliga för handläggningen af där förekommande
ärenden, hvilka åter visat si sv ståndigt vara stadda i tillväxt.
Visserligen hade hjälp härvid bragts till väga därigenom, att tid efter
annan till tjänstgöring beordrats attachéer, men då dessa tjänstemän vanligen
efter kortare vistelse förflyttats till andra orter, och hvarje ny attaché
kraft handledning för att varda förtrogen med arbetssätt och lokala
förhållanden, kunde det näppeligen sägas, att genom denna anordning erforderligt
biträde lämnats den fasta personalen, för hvilken tjänstgöringen
därför blifvit synnerligen ansträngande — något, som i sin ordning haft
till följd, att i många fall behöflig tid icke funnits för tillfredsställande
behandling af föreliggande mål.
Under dessa omständigheter ifrågasatte generalkonsuln ånyo, huruvida
icke hans i förenämnda uttalande afgifna förslag till organisation
af generalkonsulatet i London skulle kunna vinna bifall, och följaktligen
där anställas en fjärde aflönad fast tjänsteman. Då likväl benämningen
sekreterare icke kommit att användas i afseende å befattning inom konsulattjänsten,
torde förhållandena skola medföra, att den omförmälde nye
tjänstemannen också kallades kanslist, hvarigenom generalkonsulatets lönade
fästa personal skulle komma att för framtiden utgöras af generalkonsul,
vicekonsul samt en förste och en andre kanslist. Härvid ville generalkonsuln
framhålla, att det enligt hans förmenande vore lämpligt att för
befattningarna såväl såsom förste som andre kanslist för framtiden fordrades
samma kompetens som för inträde i konsulatkarrieren öfverhufvud,
och att sålunda kanslistbefattningarna upphörde att ställas i eu särskild
Bih. till Rikad. /‘rot. 1909. 4 Sand. 1 Afd. 4 Iläft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
klass, enär nämligen eljest allvarsam svårighet befarades skola }7ppas att
få dylik plats på tillfredsställande sätt besatt.
Vidare ville generalkonsuln betona, att de löneförmåner, som å nuvarande
stat anslagits till såväl vicekonsul som kanslist vid generalkonsulatet,
icke kunde sägas motsvara dessa tjänstemäns rimliga lefnadsanspråk.
Det kunde vara möjligt att inom viss annan nations konsulatväsende liknande
befattningar icke förenats med högre arfvoden, men det borde därvid
icke förbises, att sådan nation till äfventyrs kunde vid förefallande
behof finna män med tillräcklig förmögenhet att tillåta dem lämna lönefrågan
åsido vid inträde å konsulsbanan, medan däremot hos oss denna
lefnadsväg i allmänhet valdes med hufvudsaklig tanke på att vederbörande
där måtte kunna förvärfva nödig utkomst.
Tidigare hade de underordnade befattningarna vid generalkonsulatet
\arit
ej mindre lefnadskostnaderna i England höjts, än äfven de fordringar vuxit,
som man funnit sig böra ställa på konsulattjänstemännens kompetens och
arbete. Och det torde nog få gälla såsom allmän erfarenhet, att våra
konsulattjänstemän svårligen funne tillfälle att öka sina inkomster genom
utförande af enskilda uppdrag, äfven under förutsättning att sådan utvä°-kunde anlitas, utan att författningarna öfverträddes.
I väsentlig anslutning till hvad generalkonsuln i sitt förut berörda
uttalande anfört, hemställde han därför, att personalen vid generalkonsulatet
i London för framtiden komme att vid sidan af generalkonsuln utgöras
af:
Vicekonsul med lön af 10,000 kronor
förste kanslist s » » 6,000 »
andre » » » » 4,500 »
o Generalkonsuln underläte härvid icke anmärka, att han funnit sig böra
föreslå förste kanslistens lön till samma belopp som under vår konsulatgemenskap
med Norge tillförsäkrades kanslisten vid svensk-norska generalkonsulatet
därstädes.
Hvad generalkonsuln sålunda anfört rörande önskvärdheten att öka
vicekonsulns och den redan befintliga kanslistens löneförmåner äger säkerligen
berättigande. Lefnadsvillkoren i London hafva under de senare åren
stigit i så oerhörd grad, att de 1906 bestämda lönerna säkerligen ej kunna
anses tillräckliga. Jag har med anledning däraf anmodat generalkonsuln
att inkomma med en detaljerad redogörelse för hyrornas storlek, pris å
lifsmedel och öfriga omständigheter, som kunna anses göra en löneförhöjning
önskvärd. Innan denna utredning äfvensom andra upplysningar jag sökt
Statsutskottets Utlåtande j\T:o 4.
27
inhämta föreligga, anser jag mig emellertid icke böra hos Eders Kungl.
Maj:t göra framställning om en löneförhöjning vare sig vid ifrågavarande
generalkonsulat eller vid en del andra konsulat, där äfven någon ökning
af löneförmånerna kan synas önskvärd. Under sådana förhållanden har
jag ej heller ansett mig nu böra föreslå inrättande på ordinarie stat af en
andre kanslistbefattning.
Å andra sidan måste erkännas, att generalkonsulatets arbetsbörda
för närvarande är så stor, att det synes oundgängligen nödvändigt, att för
att detsamma fortfarande skall väl fylla sin uppgift ökad arbetskraft tillföres.
Arbetet fortgår'' från tidigt på morgonen till sent ut på kvällen,
och för tjänstemännen blifver ingen tid öfrig att utom kanslilokalen sätta
sig närmare in i engelska språket och engelska förhållanden, något som
torde kunna anses vara för dem synnerligen önskvärdt. Ett par af de
där anställda tjänstemännens hälsa har också lidit verkligt men af det
forcerade arbetet. För att intill dess förhållandena kunnat blifva definitivt
ordnade skaffa nödig arbetskraft åt generalkonsulatet, torde det därför få
anses af förhållandena påkalladt att vid detsamma anställa en kanslist med
ett arfvode på extra stat, motsvarande det, som tillkommer den nu anställda
kanslisten eller 3,600 kronor för år.
Utskottet, som ej funnit något att erinra mot ifrågavarande framställning,
hemställer alltså,
att Riksdagen må å extra stat för år 1910 till
arfvode för en andre kanslist vid generalkonsulatet i
London anvisa 3,600 kronor.
15:o) I anledning af Kungl. Maj:ts under punkterna 6 och 16 af
denna hufvudtitel gjorda framställningar får utskottet, med åberopande af
hvad utskottet under punkt 6:o här ofvan anfört, hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för 1910 bevilja
a) 10,000 kronor till gäldande af det belopp, hvarmed
de hemliga utgifterna under 1908 öfverstigit det
därför anvisade anslag samt
b) 10,000 kronor ytterligare anslag till hemliga
utgifter under år 1909,
tillhopa 20,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att under år 19o9 af tillgängliga medel utanordna ifrågavarande
belopp.
Hemliga
utgifter.
[16.]
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
ffrrSdfö?skott • ^:°) Kungl. Maj:t har vidare under denna bufvudtitel föreslagit
till inköp af Riksdagen att till gäldande af det af statskontoret förskjutna belopp för
SS? item inköp af beskiekningshus i Paris bevilja ett anslag af 200'',000 kronor samt
“wdäraf å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 25,000 kronor.
^ Rörande detta ärende har departementschefen till åberopade stats
rådsprotokollet
anfört följande.
»I nådig proposition den 31 mars 1900 äskade Kungl. Maj:t Riksdagens
medgifvande, att till inköp för svenska statens räkning af beskickningshus
i Paris måtte få användas — jämte vissa belopp af Sveriges
andel i konsulskassans behållning samt af de från kronans egendom i
Konstantinopel influtna, i Sveriges riksbank deponerade hyresmedlen — af
statsverkets disponibla medel, att af statskontoret förskjutas, ett belopp af
200,000 kronor, under villkor att ränta efter 3 procent och amortering å
det utaf statskontoret förskjutna beloppet äfvensom de årliga kostnaderna
för husets underhåll, onera m. m., i den mån förenämnda utgifter icke
betäcktes genom visst afdrag å ministerlönen i Paris, skulle bestridas af
öfverskottet å hyrorna från kronans egendom i Konstantinopel.
I sitt den 8 maj 1900 afgifna utlåtande öfver denna Kungl. Maj:ts
framställning anförde Riksdagens statsutskott, bland annat, hvad beträffar
förslaget att såsom förskott af statskontoret erhålla 200,000 kronor, hvilket
belopp därefter skulle genom de årliga öfverskotten från kronans fastighet
i Konstantinopel amorteras och enligt Kungl. Maj:ts förslag delvis förräntas,
att denna amortering syntes vara mindre lämplig. Enklast torde enligt
utskottets mening hafva varit, om såsom direkt statsanslag kunnat anvisas
nämnda inköpssumma, hvilken icke kunde gäldas af konsulskassans besparingar
eller kapitaliserade hyresmedel från fastigheten i Konstantinopel.
Då emellertid förslag i sådant afseende icke förelåge, och utskottet alltså
icke kunde därom göra hemställan, hölle utskottet före, att i saken borde
så förfaras, att statskontoret af tillgängliga medel skulle förskjuta beloppet,
som därefter af Kungl. Maj:t för en kommande Riksdag skulle anmälas till
ersättande; och hemställde utskottet, att Kungl. Maj:ts förevarande framställning
måtte på så sätt bifallas, att Riksdagen skulle medgifva, att till
inköp för svenska statens räkning af beskiekningshus i Paris måtte få användas
förutom de af Kungl. Maj:t föreslagna belopp af Sveriges andel
i konsulskassans behållning och af de från kronans egendom i Konstantinopel
influtna, i Sveriges riksbank deponerade hyresmedlen — af statsverkets
disponibla medel, att af statskontoret förskjutas och af Kungl.
Maj:t hos Riksdagen till ersättande anmälas, ett belopp af 200,000 kronor,
under villkor att hyla till visst högre belopp än det af Kungl. Maj:t före
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
29
slakna skulle af de Förenade Rikenas minister i Paris till det svenska
P1''
statsverket erläggas.
Denna utskottets hemställan blef af Första Kammaren bifallen.
Under öfverläggningen om ärendet i Andra Kammaren anfördes
betänkligheter rörande statsutskottets konstitutionella befogenhet att framställa
det förslag, som innefattades i utskottets hemställan; och beslöt
kammaren på grund häraf att bifalla Kungl. Maj:ts proposition i ärendet
allenast med den ändring, att ministerns hyra för husets begagnande bestämdes
till det af statsutskottet föreslagna högre belopp.
På hemställan af statsutskottet biträdde sedermera Första Kammaren
det beslut, som Andra Kammaren i frågan fattat; och hade Riksdagen sålunda
bifallit Kungl. Maj:ts nådiga proposition om husköpet allenast med
ändring beträffande den hyra till svenska statsverket, som ministern i Paris
skulle erlägga. . . „ Tr , . .
Detta Riksdagens beslut, i hvad det skilde sig från Kungl. Maj:ts
framställning i ärendet, blef af Kungl. Maj:t den 25 maj 1900 godkändt.
Vid underdånig föredragning den 16 december 1901 redogjorde dåvarande
ministern för utrikes ärendena dels för de af inköpet af beskicknino-shuset
föranledda utgifter, bestående i själfva köpeskillingen, reparationskostnader,
onera in. m. samt ränta å det af statskontoret förskjutna
belopp till den 31 december 1901, dels ock för de till bestridande af
nämnda utgifter befintliga tillgångar, hvilken redogörelse utvisade en brist
af omkring 12,000 kronor att gäldas af öfverskotten från kronans egendom
i Konstantinopel. .
Af dessa öfverskottsmedel beräknades den disponibla behållningen
vid 1901 års utgång, sedan därifrån dragits nyssnämnda återstående kostnader
i anledning af inköpet af beskickningshus i Paris, till omkring 13,000
kronor. Då detta belopp ansågs behöfva oafkortadt bibehållas till mötande
af en förestående grundlig reparation af beskickningshuset och öfriga å kronans
egendom i Konstantinopel befintliga byggnader, så ansåg ministern
för utrikes ärendena, att tillgång skulle komma att saknas till amortering
af det i och för husköpet i Paris af statskontoret förskjutna belopp, och
att en sådan alltså för det dåvarande icke kunde äga rum; och beslöt
Kungl. Maj:t, i enlighet med ministerns hemställan, endast att ränta efter
3 procent skulle å det af statskontoret förskjutna belopp erläggas till 1901
års utgång. „ , .
Sedermera har Kungl. Maj:t genom nådiga beslut hvarje år iörordnat,
att ränta å det af statskontoret förskjutna belopp, 200,000 kronor, skulle
för det löpande året erläggas, hvaremot någon amortering af beloppet icke
kunnat äga ruin. Fonden har nämligen genom af Kungl. Maj:t beslutade
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
utgifter såväl för fastigheten i Konstantinopel som för beskickningshusen
1 i-arij’ °. ^ri9tiania äfvensom för andra ändamål varit så strängt
anlitad, _ att den icke ansetts kunna ytterligare förminskas genom nåo-on
amortering af statskontorets förskott. ° 5
Såsom af den ofvan lämnade redogörelsen för behandlingen i Riksd*en
fraj?a£ ora mköPet af beskickningshus i Paris framgår, blef statsutskottets
af Forsta Kammaren bifallna hemställan visserligen af Andra
Kammaren afslagen, men skedde detta afslag icke på grund af att kammaren
ogillade själfva innehållet af hemställan, utan på den grund att
konstitutionella betänkligheter framställdes mot statsutskottets befogenhet
att framlägga densamma. Vid sådant förhållande föreställer lag mt, att
Riksdagen icke skall hafva något emot att på extra stat bevilja erforderliga
medel till ersättande af det af statskontoret förskjutna beloppet. Fn ytterligare
anledning till en framställning till Riksdagen i detta ärende finner
.pig i det uttalande, som Riksdagens nyligen församlade revisorer i deras
berättelse angående verkställd granskning af statsverkets tillstånd, styrelse
oeh förvaltning 1907 gjort rörande återbetalning till statskontoret af förevarande
förskott.
För undvikande att alltför mycket betunga ett enda års budget anser
jag att summan bör fördelas med lika belopp på flera år, i hvilket afseende
en period af åtta år med 25,000 kronor hvarje år torde vara lämplig »
Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i detta ärende förslagit,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må till gäldande af det af statskontoi
et förskjutna belopp för inköp af beskickningshus
i Paris bevilja ett anslag af 200,000 kronor samt däraf
å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 25,000
kronor.
Förent i ■ , Under Punkt 18 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före
kontoret
un~s ao^ Riksdagen att til] ersättande af vissa i statsrådsprotokollet omfördaZrta
TF mälda’ ‘tf cs„tatosk°ntoret förskottsvis bestridda utgifter, uppgående tillsamskott.
mans tl11 56,185 kronor 53 öre, å extra stat för år 1910 anvisa ett motri8.
1 fvarande belopp, som för afrundande af hufvudtitelns slutsumma syntes
böra uppföras med 56,186 kronor.
Departementschefen kar beträffande denna fråga till statsrådsprotokollet
anfört, hurusom statskontoret i fyra särskilda underdåniga skrivelser
den 30 november 1908 till ersättande anmält följande af statskontoret
förskjutna medel:
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
31
l:o) jämlikt nådiga brefvet den 28 september 1906
för expektansarfvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän
intill den 1 november 1908 .......
2:o) jämlikt nådiga brefven den 14 juni och den
18 oktober 1907 samt den 24 januari, den 9 april, den
22 maj, den 31 juli och den 28 augusti 1908 för intill
den 1 november 1908 utbetalade kostnader för utarbetande
af ny konsulatförordning m. m.........
3:o) jämlikt nådiga brefvet den 3 juli 1908 för
bestridande af resekostnader för den svenska interparlamentariska
skiljedomsgruppens ombud vid en interparlamentarisk
skiljedomskonferens i Berlin under september
1908 ....................
kronor 35,666: 65
16,518: 88
3,000: —
samt
4:o) jämlikt nådiga brefvet den 18 september 1908
för godtgörelse till landshöfdingen K. H. L. Hammarskjöld
för deltagande i underhandlingar angående grunderna
för ett eventuellt skiljedomsförfarande i tvistefrågan
rörande sjögränsen mellan Sverige och Norge . . » 1,000: —
Summa kronor 56,185: 53
Med anledning af Kungl. Maj:ts förevarande förslag och under
iakttagande af regeln om anslags utförande i jämnt krontal, hemställer
utskottet
att Riksdagen må, till täckande af omförmälda
utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, å extra
stat för år 1910 anvisa ett belopp af 56,186 kronor.
18:o) Vidare har Kungl. Maj:t under denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden denna dag angifria grunder, af extra lönetillägg för innevarande
år åt tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli å extra stat för år 1910 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp af 11,000 kronor.
öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen
Extra lönetillägg
för
tjänstemän
och betjänte
i utrikesdepartementet.
[19.]
anmäla.
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
flotta Jude^ 19:0) Uti två ^kalydande motioner, väckta den ena (n:o 20) inom
i Sverige af Första Kammaren af herr P. A. H. Cavalli m. fl., den andra (n:o 77)
fran&ar-^°m Andra Kammaren af herr C. C:son Bonde m. fl., har föreslagits, att
lamentsmed- Riksdagen måtte besluta anslå ett belopp af 10,000 kronor att under
lemmar, innevarande år utgå och mot redovisningsskyldighet ställas till den Svenska
Interparlamentariska Skiljedomsgruppens förfogande, för att användas
till bestridande af de med ett besök i Sverige utaf franska parlamentsmedlemmar
förenade kostnader.
Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande:
»På grund af en till den svenska Riksdagen utaf den franska parlamentariska
skiljedomsgruppen utfärdad inbjudning aflade trettio svenska
riksdagsman, hälften från hvardera kammaren, år 1904 ett besök uti Frankrike
och blefvo därstädes einottagna med den hjärtligaste gästfrihet. Den
svenska interparlamentariska skiljedomsgruppen har nu ansett tiden vara
inne att till de franska värdarne rikta en inbjudning till ett återbesök i
vårt land under innevarande år. För att emellertid på ett någorlunda
värdigt sätt kunna emottaga dessa franska gäster, för den händelse de äro
villiga att antaga inbjudningen, äro en del kostnader oundvikliga, och med
hänsyn till den störa betydelse besök af detta slag obestridligen måste
tillmätas, hafva vi ansett lämpligt, att för ändamålet i viss mån statsunderstöd
lämnas.»
Då ofvannämnda motioner innefatta förslag om medels anslående för
innevarande år, men den statsreglering, som nu till behandling föreligger,
afser år 1910, finner utskottet motionärernas förslag icke kunna till någon
Riksdagens åtgärd föranleda, utan hemställer,
att herrar Cavallis m. fl. och friherre Bondes in. fl.
ifrågavarande motioner må af Riksdagen lämnas utan
afseende.
Bidrag till 20:o) Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (n:o 124)
förMerpar- hafva herrar E. Beckman m. fl. föreslagit, att Riksdagen måtte såsom bilamentari-
drag till bestridande af kostnaderna för Interparlamentariska förbundets
detsiyråoc''hhyvk och generalsekretariat för innevarande år anslå ett belopp af 750
general- kronor.
sekt etanol. Till stöd för denna framställning anföres i motionen följande:
»Det Interparlamentariska förbundet beslöt vid konferensen i Berlin
17—19 september förlidet år inrättande af ett fast sekretariat med en
aflönad generalsekreterare såsom föreståndare för den interparlamentariska
byrån (för närvarande förlagd till Bern). Det har nämligen visat sig, att
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
33
den stora omfattning förbandet numera vunnit och det mångsidiga arbete,
som kräfves redan för dess fastare organisation, men framför allt för
framgången af dess sträfvanden för skiljedomssaken och vissa folkrättsliga
spörsmåls praktiska lösning, med oafvislig nödvändighet betinga anställande
af en generalsekreterare, som uteslutande ägnar sig åt förbundets tjänst.
Han får således icke åtaga sig annan aflönad befattning, hvarjämte reglementet
särskilt föreskritvit, att han icke får vara medlem af något parlament.
Det ligger i sakens natur, att den nya organisationen med aflönad
sekreterare och väsentligt utvidgad byrå måste draga ganska dryga kostnader.
Konferensen i Berlin uttalade den förväntan, att dessa kostnader
skola bestridas genom årliga bidrag från de olika ländernas parlament
(resp. regeringar). Och vid interparlamentariska rådets sammanträde i
Bryssel i början af denna månad meddelades, att redan bidrag, växlande
i storlek mellan 7,500 francs och 1,000 francs, utlofvats från några länder,
bland andra från Norge.
Emellertid har det ansetts af synnerlig vikt, att sekretariatet och den
nya organisationen måtte kunna träda i verksamhet redan under innevarande
år. För att möjliggöra detta har en internationell kommitté provisoriskt
garanterat kostnaderna under den förhoppning att de interparlamentariska
grupperna inom de olika riksförsamlingarna skola söka snarast möjligt utverka
bidrag, genom hvilka byrån och sekretariatet ställas på en i ekonomiskt
afseende tryggad grund.
Starka skäl tala för att icke Sverige saknas bland de länder, som
lämna bidrag, eller dröjer med dess beviljande så länge att tilläfventyrs
ett flertal, kanske afla till förbundet anslutna interparlamentariska grupper
kunnat anmäla, att deras anhållan om bidrag bifallits. Ehuru således icke
ännu någon fast budget för den ifrågavarande institutionen kunnat uppgöras
— sannolikt torde utgifterna komma att närma sig femtiotusen francs
— tillåta vi oss att redan nu vördsamt hemställa om ett bidrag, som lämpligen
torde bestämmas till 1,000 francs eller 750 kronor.
Det må nämnas, att konferensen i Berlin samtidigt med beslutet om
generalsekretariatet valde en verkställande kommitté bestående af fem personer
(en representant från hvartdera af länderna: England, Tyskland,
Schweiz, Holland och Sverige), med uppdrag, bland annat, att uppgöra
arbetsordning för byrån och sekreteraren, samt att för framtiden närmare
öfva den närmaste tillsynen öfver deras verksamhet.»
Då ofvannämnda motion innefattar förslag om medels anslående för
innevarande år, men den statsreglering, som nu till behandling föreligger,
Bill. till Riksd. Prot. 1999. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Lönetillökning
få
pastorn vit
svenska fö 1
samlingen
i Paris.
[20.]
afser år 1910, finner utskottet motionärernas förslag icke kunna till nåo-on
Riksdagens åtgärd föranleda, utan hemställer,
att herrar Beckmans m. fl. ifrågavarande motion
må af Riksdagen lämnas utan afseende.
21:o) Under punkt 20 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före!
Riksdagen, att af hyresinkomsterna från kronans fastighet i Kon
•-stantinopel
måtte år 1910 för svenska kyrkan i Paris få användas 1,169
kronor att utgå såsom lönetillökning för pastorn.
Departementschefen har beträffande detta ämne till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
medgaf 1908 års Riksdag, att af hyresinkomsterna från kronans fastighet
i Konstantinopel finge, år 1909 för svenska kyrkan i Paris användas 1,169
kronor att utgå som lönetillökning för pastorn.
Alltsedan år 1893 har af berörda hyresinkomster hvarje år användts
ett visst belopp till lönetillökning åt pastor vid svenska församlingen i
Paris. Denna lönetillökning har från och med år 1900 utgått med det
ofvannämnda för 1909 medgifna beloppet af 1,169 kronor, motsvarande
1,625 francs.
Församlingen har nu genom dess kyrkoråd framhållit det fortfarande
behofvet af ifrågavarande anslag för åstadkommande af nödig jämvikt i
kyrkans budget samt anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte jämväl i den
nådiga propositionen till 1909 års Riksdag upptaga detsamma; och har
Eders Kungl. Maj:ts minister i Paris förordat nådigt bifall till den underdåniga
ansökningen.»
Med tillstyrkande af bifall till denna framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må medgifva att af hyresinkomsterna
från kronans fastighet i Konstantinopel må år 1910 för
svenska kyrkan i Paris få användas 1,169 kronor att
utgå såsom lönetillökning för pastorn.
Stockholm den 9 februari 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
35
Reservationer:
vid punkt 2:o (angående beskickningar och konsulat):
af herrar K. Starbäck och F. Berg som ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hafva följande lydelse:
»Då det af den förebragta utredningen ej klart framgår vare sig att
aflöningen till vice konsuln i Archangel bör ställas så högt, som af Kungl.
Maj:t föreslås, ej heller att generalkonsulns i S:t Petersburg arbetsbörda
är så stor, att den behöfver en särskild lindring, och då vidare ej blott
Rigas ökade handelsomsättning öfver hufvud taget, utan äfven den reguliära
förbindelsen mellan Stockholm och denna Rysslands största östersjöhamn
alldeles särskildt gör ett konsulat därstädes synnerligen behöflig!, hemställer
utskottet,
att Riksdagen, med anledning af Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag och herr Palmes ofvanämnda motion,
må å staten för beskickningar och konsulat uppföra:
a) lön för en vice konsul i Archangel och S:t
Petersburg med 7,000 kronor, hvaraf 2,300 kronor i
egentlig lön, 1,400 kronor i hyresbidrag och 3,300 kronor
i ortstillägg; samt
b) lön för en konsul i Riga med 10,800 kronor,
hvaraf 3,600 kronor i egentlig lön, 3,000 kronor i hyresbidrag
och 4,200 kronor i ortstillägg, med rättighet
för konsuln i Riga att fortfarande dessutom uppbära
1,200 kronor för bestridande af kostnader för kanslilokal.
vid punkt 4:o (angående hemliga utgifter):
af herrar A. G. L. Billing, A. T. Odelberg, grefve A. F. Wachtmeister,
E. Fränekel, grefve P. O. L. Klingspor, friherre C. IT- Falkenberg,
friherre J. T. Gripenstedt, P. Paulson, 1. II ijk, P. Sörensson, grefve
C. O. Taube, och E. A. G. A. Wijkander, hvilka ansett att utskottet bort
hemställa,
att Riksdagen måtte höja anslaget till hemliga
utgifter, nu uppgående till 40,000 kronor, med lika
belopp, eller 40,000 kronor, till 80,000 kronor.
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
\ id bifall härtill samt till hvad utskottet beträffande de ordinarie
anslagen under denna hufvudtitel i öfrigt föreslagit, kommer dessa anslags
slutsumma, nu 1,377,107 kronor, att ökas med 67,857 kronor till 1,444,964
kronor.
vid punkt 12:o (angående lönetillägg för ministerresidenten i BuenosAires):
af
herr A. G. L. Billing, som yrkat, att utskottet måtte hemställa,
att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
måtte å extra stat för år 1910 uppföra 8,000 kronor
såsom lönetillägg för ministerresidenten i Buenos Aires
att af denne uppbäras under de villkor, som för ortstillägg
gälla, med 4,000 kronor under år 1909 och
4,000 kronor under år 1910, med rätt för Kungl. Maj:t
att under år 1909 af tillgängliga medel utanordna 4,000
kronor;
vid punkt 15:o (angående hemliga utgifter):
af herrar A. G. L. Billing, A. T. Odelberg, grefve A. F. Wachtmeister,
E. Fränekel, grefve P. O. L. Kling spor, ''friherre C. H. Falkenberg,
friherre J. T. Gripenstedt, P. Paulson, I. Wijk, P. Sörens son, grefve
C. O. Taube och E. A. G. A. Wijkander, hvilka ansett, att utskottet bort
hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för 1910 bevilja
a) 10,000 kronor till gäldande af det belopp, hvarmed
de hemliga utgifterna under 1908 öfverstigit det
därför anvisade anslag, samt
b) 20,000 kronor ytterligare anslag till hemliga
utgifter under år 1909,
tillhopa 30,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att under år 1909 af tillgängliga medel utanordna
ifrågavarande belopp;
vid punkt 19:o (angående anslag för emottagande i Sverige af inbjudna
franska parlamentsmedlemmar):
af herrar grefve P. O. L. Kling spor, G. Odqvist, D. Persson, F. W.
Thorsson, A. Wiklund, K. Starbäck, F. Berg och A. Ekman, hvilka ansett
att utskottet bort hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
37
att Riksdagen må å extra stat för år 1910 anvisa
ett belopp af 10,000 kronor att mot redovisningsskyldighet
ställas till den Svenska Parlamentariska
Skiljedomsgruppens förfogande för att användas till
bestridande af de med ett tillämnadt besök i Sverige
under år 1909 af franska parlamentsmedlemmar förenade
kostnader, med rätt för Kungl. Maj:t att under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna beloppet.
Vid punkt 20:o (angående bidrag till kostnaderna för interparlamentariska
förbundets byrå och generalsekretariat:
af herrar F. W. Thorsson, A. Wiklund, K. Stcirbäclc, F. Berg och
A. Ekman, som ansett, att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1910 anvisa
ett belopp af 750 kronor såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för interparlamentariska förbundets byrå
och generalsekretariat för innevarande år, med rätt för
Kungl. Maj:t att under år 1909 förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna beloppet.
Det skulle här antecknas, att herr S. O. Nyländer icke deltagit i
förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Summa
Bil. litt. A.
Tabell öfver ordinarie anslagen under ribsstatens Tredje hufvudtitel.
1909 års riksstat |
Förslag till blif- |
|||
anslär: |
vande riksstat: |
|||
Anvisning i |
Anvisning |
i |
||
kontant. |
kontant. |
|||
Kronor. |
Öre. |
Utrikesdepartementet. |
Kronor. |
Öre. |
24,000 |
— |
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena . . . |
24,000 |
|
74,550 |
— |
Utrikesdepartementet. Nuvarande belopp .... 74,550: — |
||
ökas med........... 4 000- |
78,550 |
— |
||
873,600 |
— |
Beskickningar och konsulat. Nuvarande belopp 873,600: — |
||
Ökas med................. 13,600: |
887,200 |
— |
||
5,000 |
Alderstillägg, förslagsanslag.......... |
5,000 |
— |
|
5,000 |
Bidrag till vissa vice konsulers aflönande, förslagsanslag . . |
5,000 |
— |
|
45,000 |
Ersättning till olönade konsuler och vicekonsuler, förslags- |
|||
anslag ............. |
45,000 |
— |
||
27,000 |
— |
Diplomat- och konsulsaspiranter........... |
27,000 |
— |
18,000 |
Militär- och marinattachéer......... |
18,000 |
— |
|
36,000 |
Handelsattachéer, reservationsanslag......... |
36,000 |
— |
|
15,000 |
Ekiperingspenningar, förslagsanslag.......... |
15,000 |
— |
|
40,000 |
— |
Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga upp- |
||
drag, förslagsanslag............. |
40,000 |
— |
||
14,000 |
Vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga biträden m. in. |
|||
Nuvarande belopp............. 14 000-- |
||||
Minskas, under titel: vikariatsersättning, extra bi- |
||||
träden m. m., med........... 4,900-- |
9,100 |
|||
23,500 |
— |
Kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter |
||
vid beskickningar och konsulat. Nuvarande belopp 23,500: — |
||||
Minskas, under titel: kanslivaktmästare och andra |
||||
utgifter vid beskickningar och konsulat, med . 6,500: — |
17,000 |
_ |
||
98,507 |
— |
Skrifmaterialier, expenser, ved, ljus m.m. förslagsanslag. Nu- |
||
varande belopp.............. 98,507: |
||||
Okas, under titel: skrifmaterialier, expenser, ren- |
||||
skrifning, ved, ljus m. m., med...... 21,557: — |
120,064 |
— |
||
35,000 |
— |
Godtgörelse af kostnader för sjöfolk och nödställda svenska |
||
undersåtar in. m., förslagsanslag........... |
35,000 |
— |
||
40,000 |
— |
Hemliga utgifter. Nuvarande belopp..... 40,000: — |
||
Okas med...........“...• . . 10,000: — |
50,000 |
_ |
||
2,950 |
Svenska kyrkan i Paris....... |
2,950 |
_ |
|
1,377,107 |
— |
Summa |
1,414,864 |
— |
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
39
Bil. litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Tredje hufvudtitel.
Kronor. |
Öre. |
4,500 |
— |
2,500 750 11,000 |
— |
5,500 |
— |
2,000 4,500 |
— |
7,500 |
— |
3,600 |
— |
10,000 10,000 |
— |
25,000 56,186 |
— |
* 11,000 |
— |
154,036 |
— |
Utrikesdepartementet.
Till fortsatt utgifvande af Sveriges traktater.....•
» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år
1909 för den internationella skiljedomstolens byrå i
Haag.....................
Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern • • • •
Till personliga godtgörelser för mistade konsulatafgifter .
» personligt lönetillägg åt generalkonsulerna D. Danielsson
i London och M. Améen i Hamburg.....
, arfvode för senare halfåret 1909 för en förste sekreterare
i utrikesdepartementet...........
» förstärkande af arbetskrafterna inom departementet .
» arfvode för en legationssekreterare vid beskickningen
i Tokio och Peking...............
» arfvode för en andre kanslist vid generalkonsulatet i
London .............. /••••*
» gäldande af det belopp, hvarmed de hemliga utgifterna
under år 1908 öfverstiga det därför anvisade anslag
» hemliga utgifter, ytterligare anslag......• •
» gäldande af det af statskontoret förskjutna belopp för
inköp af beskickningshus i Paris.........
» täckande af utaf statskontoret utbetalda förskott . .
> beredande af extra lönetillägg för år 19ö9 åt tjänstemän
och betjänte i utrikesdepartementet, förslagsanslag
....................
Summa
* Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt
yttrande.