Statsutskottets Memorial N:o 222.
1
IN :o 2Ä2.
Ank. till Riksd. kansli den 24 maj 1909 kl. 11 f. m.
Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i
det nya reglementet för riksgäldskontor et.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till de återstående stadgandena
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden
afse: under innevarande Riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter; aflöning^
för justitieombudsmannen och den hos honom anställda kanslioch
vaktbetjäningen; samt riksgäldskontorets upplåning.
De föreslagna §§ 41—56, 65 och 66 grunda sig på Riksdagens beslut
i anledning af utskottets utlåtanden och memorial n:is 21, 28 24
85, 38, 40, 96, 120, 184, 137, 159, 164, 187, 195, 196, 198 ochW.
I den föreslagna § 82, angående riksgäldskontorets upplåning, har införts
det lånebemyndigande, som bör lämnas riksgäldskontoret i följd af
Riksdagens bifall till utskottets hemställan i memorialet n:o 220.
I samma paragraf har med afseende å stadgandet om användningen
af medel, som ingå till den för samtliga statslånen gemensamma amorteringsfonden,
införts en hänvisning till de bestämmelser i detta hänseende,
som i följd af Riksdagens bifall till utskottets memorial n:o 201 förekomma
på annat ställe i det nya reglementet.
Slutligen har ur § 82 uteslutits det sista stycket, innehållande åläggande
för fullmäktige att, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förBih.
till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 147 Höft. (N:o 222). 1
2
Statsutskottets Memorial N:o 222.
skrifta eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, söka utverka
att dessa obligationer tillhörande kuponger må inlösas i landtränterierna
och mottagas i uppbörden. Med afseende härå hafva fullmäktige i en den
14 sistlidne april till utskottet aflåten skrifvelse anfört följande:
»Med anledning af ifrågavarande föreskrift, som sedan mer än trettio
år tillbaka varit intagen i riksgäld skontorets reglemente, hafva fullmäktige
tid efter annan i sammanhang med upptagandet af nya statslån hos Kungl.
Maj:t gjort framställning i berörda syfte, och har Kungl. Maj:t därefter
lämnat det af fullmäktige äskade medgifvandet i fråga om inlösen i landtränterierna
och mottagande i uppbörden af räntekupongerna till samtliga
de nu utelöpande svenska statslånen med undantag af 1908 års lån, med
afseende hvarå någon dylik framställning ännu icke gjorts af fullmäktige.
Sedan landtränterierna numera indragits, hafva fullmäktige ansett förändrade
anordningar böra vidtagas för att fortfarande bereda utom hufvudstaden
bosatta innehafvare af svenska statsobligationer tillfälle att jämväl
i sin hemort erhålla likvid för förfallna kuponger till nämnda obligationer.
Då länsstyrelsernas kassarörelse hädanefter skall ombesörjas af riksbankens
afdelningskontor, har det synts fullmäktige vara lämpligt att äfven bestyret
med inlösningen i landsorten af riksgäldskontorets räntekuponger öfverflyttades
på dessa afdelningskontor. I anledning häraf hafva fullmäktige till
fullmäktige i riksbanken aflåtit skrifvelse med hemställan om medgifvande
därtill, att räntekupongerna såväl till de nu utelöpande svenska statslånen
som ock till de statslån, hvilka framdeles komme att af riksgäldskontoret
emitteras, finge inlösas i riksbankens samtliga afdelningskontor; och hafva
bankofullmäktige till svar härå den 1 innevarande april meddelat, att hinder
icke mötte för den sålunda ifrågasatta anordningen och att föreskrifter därutinnan
blifvit afdelningskontoren meddelade.
Hvad åter beträffar emottagandet i uppbörden af ifrågavarande räntekuponger,
hvartill, såsom ofvan är nämndt, Kungl. Maj:ts tillstånd jämväl
erhållits, torde det ytterst sällan om ens någonsin hafva inträffat, att någon
skattskyldig person begagnat sig af rättigheten att vid kronans uppbörd
aflämna förfallna räntekuponger i stället för kontanta penningar. Enligt
hvad från statskontoret på därom gjord förfrågan meddelats, har det icke
någon enda gång under det senaste årtiondet förekommit, att detta ämbetsverk
fått från länsstyrelserna mottaga räntekuponger, som aflämnats i uppbörden.
På grund af det ofvan anförda synes det ej vara erforderligt att längre
bibehålla omförmälda i 82 § af riksgäldskontorets reglemente införda stad
-
Statsutskottets Memorial N:o 222.
3
gande; och få fullmäktige alltså hemställa, att samma stadgande må ur
reglementet uteslutas.»
Hvad af fullmäktige sålunda anförts synes utskottet innefatta giltiga
skäl för uteslutandet af ifrågavarande bestämmelse.
Den föreslagna § 139 är af samma innehåll som motsvarande paragraf
i nu gällande reglemente.
Utskottet hemstälier,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 24 maj 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
4
Statsutskottets Memorial N:o 222.
2:o. Under innevarande riksdag på riksg&ldskontoret anvisade utgifter.
§ 41.
Riksdagen har år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp
för år 1909 af 4,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan
detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen
i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas
riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst
afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång,
dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen
för riksgäldskontoret tillkännagifvas.
§ 42.
1909 års Riksdag har
dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1910 och 1911
tillhandahålla statskontoret för utlämnande af lån från jordförmedlingsfonden
så stort belopp, att detta tillsammans med hvad som under åren
1908 och 1909 af för dessa år anvisade medel blifvit för ändamålet till
statskontoret öfverlämnadt uppgår till högst 2,000,000 kronor;
dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom of vanberörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas;
dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och
räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift,
må intill utgången af år 1911 tilläggas fondens kapital.
§ 48.
1909 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år
1910 i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras den
under benämningen norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befräm
-
Statsutskottets Utlutande N:o 222.
5
jande af uppodling af jord i Dalarna och Norrland till så stort belopp,
som finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, tillgodose
ett lånebehof af 300,000 kronor.
§ 44.
Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat ett anslag å 4,000,000
kronor och däraf till utgående från riksgäldskontoret anvisat 3,500,000
kronor att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 45.
Till fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk
samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1909 års
Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 1,061,246 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.
§ 46.
Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 47.
Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
^Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1909 års
Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
3,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj :ts ^disposition utbetalas.
§ 48.1
Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping
förbi Lunda till Norrköping har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 2,000,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
Statsutskottets Memorial N:o 222.
§ 49.
För utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och
Järf va järnvägsstationer samt anordnande af ny håll- och lastplats vid
Hagalund, för förvärfvande af mark dels för utvidgning af berörda hållplats
till fullständig station, dels för utbyggnad af Tomteboda rangerbangård
och dels för anordnande i närheten af Hagalund af en driftbangård
med verkstadsanläggningar äfvensom för utförande af en del af driftbangården
har 1909 års Riksdag beviljat ett anslag af 2,150,000 kronor samt
däraf för år 1910 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp
af 1,450,000 kronor att enligt Kungl. Maj.ts disposition utbetalas.
§ 50.
1909 års Riksdag har för inköp af områden, som kunna erfordras
för blifvande dubbelbananordningar å linjerna Falköping—Ranten—Olskroken
samt Norrköping—Linköping, för år 1910 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 200,000 kronor att enligt
Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 51.
1909 års Riksdag har för anläggning af en reparationsverkstad vid
Notviken beviljat, utöfver redan tillgängliga medel, ett anslag af 500,000
kronor samt däraf för år 1910 till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 52
För utvidgning af inseglingsrännan till Trelleborgs hamn, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med af järnvägsstyrelsen uti skrifvelse till Kungl.
Maj:t af den 7 januari 1909 angifven plan, har 1909 års Riksdag beviljat
ett belopp af 130,000 kronor äfvensom bemyndigat riksgäldskontoret
att redan; under samma år tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda
belopp.
§ 58.
Under villkor dels att Göteborgs stad åtager sig att bekosta anläggning
af farled i Göta älf nedanför Bohusbanans bro till sådant djup, att
Statsutskottets Memorial N:o 222.
7
fartyg med 4 meters djupgående obehindradt kunna vid lågvatten där
framgå, dels och att kommuner eller enskilda förbinda sig alt bestrida
kostnaderna för de åtgärder, som behöfva vidtagas för att fartyg med
nämnda djupgående skola kunna ingå till och angöra hamnar vid Karlstad,
Kristinehamn, Otterbäcken och Åmål, har 1909 års Riksdag för anläggning
af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 19 mars 1909 ornförmälda förslag,
beviljat ett belopp af 22,800,000 kronor samt bemyndigat riksgäldskontoret
att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t under år
1909 1,000,000 kronor och under år 1910 3,000,000 kronor.
§ 54.
1909 års Riksdag bar för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kung!. Maj:t meddelar, användas för anläggning af
ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.
§ 55.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition bär 1909
års Riksdag
1) medgifvit, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 26 mars
1909 ornförmälda köp, hvarigenom förvärfvats dels u/g4 mantal Starkekärr
n:r 1 och 1/s mantal Gudmundstorp n:r 1 i Vassända-Naglums socken af
Alfsborgs län, dels ett område om 4,39 hektar af de till Vänersborgs stads
donationsjord hörande åkerlyckorna n:r 231 och 232, och dels ytterligare
ett område af förenämnda åkerlyckor, betecknadt med n:r 65—78, må för
Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas mot de vid inköpen betingade
köpeskillingarna, sammanlagdt 50,300 kronor, och de verificerade kostnaderna
för samma köp af statsmedel gäldas;
2) medgifvit, att inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens
nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan äfvensom i öfrigt
för ändamålsenligt genomförande af de uppdrag, som lämnats eller komma
att lämnas vattenfallsstyrelsen, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt
belopp af högst 500.000 kronor; samt
8
Statsutskottets Memorial N:o 222.
3) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som, på sätt i moment 1
omförmäles, erfordras till gäldande af likviden och kostnaderna för de i
nämnda moment omförmälda fastighetsköp, än äfven under moment 2 omförmälda
belopp af högst 500,000 kronor.
§ 56.
Riksdagen har år 1909 beslutat att för uppförande å viss för ändamålet
upplåten tomtplats af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i
Stockholm äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuset
ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas,
på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån den
allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten n:o 8 kvarteret Murmästaren
i Stockholm varder försåld och köpeskilling därför inflyter.
§ 65.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda
kansli- och vaktbetjäningen bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen under innevarande och nästkommande år utgå
med 11,000 kronor årligen; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut
innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst
frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.
Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i liufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetj aning utgår aflöningen under
år 1909 med följande belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;
)'' en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
» en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för
medlens användning redovisa; samt
Statsutskottets Memorial N:o 222.
9
för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.
För tiden från och med år 1910 är aflöningen för befattningshafvare
vid justitieombudsmansexpeditionen fastställd till följande årliga belopp,
nämligen:
för sekreteraren 6,000 kronor,
» registratorn och kanslisten 4,000 kronor,
hvilka två aflöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500
kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt
> vaktmästaren 1,100 kronor, hvilken aflöning kan efter fem års tjänstgöring
höjas med 100 kronor.
Vidare har Riksdagen för tiden från och med år 1910 till utbetalning
från riksgäldskontoret anvisat ett årligt anslag af 4,000 kronor att
af justitieombudsmannen, emot behörig redogörelse, användas till befordrande
af göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning,
renskrifning m. m.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskilt är stadgadt,
att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskommittén,
samt att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.
. § 66.
Riksdagen har medgifvit, att för år 1909 extra lönetillägg må till
tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen utgå efter samma grunder,
som blifvit bestämda för beräknande af det extra lönetillägg, som af Riksdagen
för nämnda år tillerkänts befattningshafvare vid statens ämbetsverk;
skolande det extra lönetillägget till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen
utbetalas af riksgäldskontoret.
§ 82.
Riksdagen har åren 1898, 1903 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande för
Bih.
Ull Riksd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 147 Häft. 2
10
Statsutskottets Memorial N:o 222.
sträckningar till odlingslånefonden, gom kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid
efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.
Riksdagen bar år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
de medel, som för hvart och ett af åren 1907 —1911 erfordras för att
fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift
äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.
Riksdagen bar år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 2,750,000 kronor för anläggande af en kraftstation för tillgodogörande
af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollbätte strömmar m. m.,
dels 2,800,000 kronor till utbyggande af berörda kraftstation för viss
högre leveransförmåga,
dels ock, för öfverlämnande till egnabemslånefonden, år 1908 högst
800,000 kronor samt hvart och ett af åren 1909—1918 de medel, som erfordras
för att tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar
å utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida
fondens ränteutgift till riksgäldskontoret och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag,
som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor.
Riksdagen bar år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 4,000,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende,
dels 3,500,000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade järnvägar,
dels 1,061,246 kronor till fullbordande af statsbanan Morjärv—Storträsk—Lappträsk
och landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk,
dels 1,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden,
dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,
dels 2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping,
Statsutskottets Memorial N:o 222.
11
dels 1,450,000 kronor för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer m. m.,
dels 200,000 kronor för inköp af områden, som kunna erfordras för
blifvande dubbelbananordningar å linjerna^Falköping—Eanten—Olskroken
och Norrköping—Linköping.
dels 250,000 kronor för anläggning af en reparationsverkstad vid
Notviken,
dels 180,000 kronor för utvidgning af inseglingsrännan till Trelleborgs
hamn,
dels under år 1909 1,000,000 kronor "och under år 1910 8,000,000
kronor för anläggning af ny farled mellan Vänersborg och Göteborg,
dels 1,500,000 kronor för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera
elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, m. m.,
dels ej mindre de medel, som erfordras till gäldande af likviden, 50,800
kronor, samt kostnaderna för köp af vissa fastigheter i närheten af Trollhättan,
än äfven ett belopp af högst 500,000 kronor för inköp af andra
fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar
vid Trollhättan m. m.,
dels 1,500,000 kronor, för år 1910 beviljade medel af 1906 års fond
till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar,
dels ock de medel, som erfordras för att norrländska nyodlingsfonden
skall kunna under år 1910 tillgodose ett lånebehof af 800,000
kronor.
För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja; eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.
För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfästa varda af fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för
skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; sko
-
12
Statsutskottets Memorial N:o 222.
lande dessa medel ingå till fonden för statsskuldens amortering för att användas
på sätt beträffande denna fond är i reglementet särskildt stadgadt.
Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.
§ 139.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1909.