Statsutskottets Memorial N:o 215.

1

JT:© 215.

Ank. till Riksd. kansli den 14 maj 1909, kl. 11 £. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden i det nya

reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadgande!!
i det nya reglementet för riksgäldskontor, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets
skulder; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående
riksdagar; samt fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

De föreslagna §§ 4 och 121 grunda sig på Riksdagens bifall till sammansatta
stats- och bankoutskottets hemställan i dess utlåtande, n:o 9, i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m.

Till § 16 har gjorts ett tillägg innefattande det medgifvande, Riksdagen
genom bifall till statsutskottets hemställan i utlåtandet n:o 197 lämnat
i fråga om användningen af kapitalafbetalningar å de från lånefonden
för rederinäringens understödjande utgående lånen.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 14, 17,
21—23, 28, 31, 33—85, 41 och 58, hvilka innehålla uppdrag, som numera
blifvit fullgjorda.

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 140 Saft. (N:o 215.) 1

(Riks?.-kontorets reglemente.)

2

Statsutskottets Memorial N:o 215.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 18 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Statsutskottets Memorial N:o 215.

3

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 4.

1909 års Riksdag, som i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning för sin del antagit förordningar angående konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och angående grunderna för stadshypoteksföreningars
bildande och verksamhet, har därvid tillika beslutat att, sedan konungariket
Sveriges hypotekskassa kommit till stånd, skola från riksgäldskontoret
till kassan såsom dess grundfond öfverlämnas 30,000,000 kronor i svenska
statens tre och en half procent obligationer med rätt för kassan att i enlighet
med de i förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa
gifna bestämmelser disponera sagda obligationer, dock under villkor
att, om kassans grundfond genom på kassans rörelse uppkomna förluster
skulle nedgå till 26,000,000 kronor, kassan icke äger upptaga nytt lån,
med mindre Riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning sådant medgifver.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 12.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

4

Statsutskottets Memorial N:o 215.

§ 13.

Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
gom jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 14.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1909—1918 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda
medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 15f

1906 års Riksdag har, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning, beslutat, bland annat:

att en särskild fond å 800,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af
tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat
sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling
af till åker lämplig mark;

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till
fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det
med fonden afsedda ändamål;

att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i
mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.

Vidare har Riksdagen år 1907 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret
att i mån af behof tillhandahålla statskontoret under år 1908 ett belopp

Statsutskottets Memorial, N:o 215.

5

af högst 200,000 kronor och under år 1909 ett belopp af högst 800,000
kronor att tillföras nämnda fond.

§ 16.

1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,
som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens
understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning
samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å
de från fonden utlämnade lån bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de
till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000
kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000
kronor.

1909 års Riksdag har medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som å de
från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,
må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas
fonden.

§ 17.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning
af fonden för torf industriens befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla
statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en
summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000
kronor, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt gällande
bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,
oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller
lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913
tilläggas fonden.

§ 18.

1907 års Riksdag har

a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907—
1911 på rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande,
i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som
finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år
1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt

6

Statsutskottets Memorial N-o 215.

omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000
kronor; och

b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 19.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att under
åren 1908—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 2,000,000
kronor för bildande af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på
landsbygden eller å till stad hörande, men utanför det planlagda området
belägen mark af större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris
och särskildt lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas
till egnahemslägenheter (jordförmedlingsfonden), dels beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift,
som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas, dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar
och räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets
ränteutgift, må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens
kapital.

§ 20.

I anledning af Kungl. Maj:ts proposition n:o 96 har 1908 års Riksdag
dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett af
åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar
å från fonden utlämnade lån;

dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof,
till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad
Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder,
ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren
1909—1913 medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans
med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade
lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den härnedan
omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvaltningsbidrag,
som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;

dels ock beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtförelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden
gör riksgäldskontoret förorsakas.

Statsutskottets Memorial N:o 215.

7

§ 21.

1908 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition
tillhandahålla styrelsen för Trollhare kanal- och vattenverk ett lånebelopp
af intill 400,000 kronor för att enligt de närmare bestämmelser, som Kungl.
Maj:t utfärdar, användas för utlämnande af byggnadslån åt personer, till
hvilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom det af styrelsen
i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområde
vid Trollhättan, dels ock beslutat, att hvad sålunda af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk upplånats skall jämte ränta, motsvarande den
ränteutgift, som genom ifrågavarande lån förorsakas riksgäldskontoret,
inom tjugufem år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar
i den mån sådant finnes lämpligt, dock att dylika afbetalningar skola
minst en månad förut hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 22.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett
af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8

Statsutskottets Memorial N:o 215.

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning
och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares
så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetal dt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

Statsutskottett Utlåtande N:o 215.

9

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte of vanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget; 4

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj: t så prof var lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan
tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,
upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan
annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i
nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan
annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under
den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att
för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Åfd. 140 Häft. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 215.

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

§ 23.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskild!
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels och att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. aj omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

§ 24.

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo
befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att
för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men
för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett
sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,

Statsutskottets Memorial No 215.

11

samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda
för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret
för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af
behof, enligt Kungl. Majits rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga
medel intill nämnda summa.

§ 25.

1907 års Riksdag har

dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000
kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af
Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret
lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda
belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret,
inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar,
i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att
dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagifvas;

dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof
af egendomarna n:is IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000
kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af
stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;

dels ock medgifvit, att för telegrafverkets behof må efter Kungl. Maj:ts
pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter
i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås, äfvensom att
köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.

§ 26.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets
behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor
att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl.
Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte
ranta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande
till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegraf -

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 215.

verkets medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra
en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 27.

Till påbörjandet af en statsbana från Jama station å västra stambanan
öfver Yagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har
1907 års Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 28.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Yagnhärad och Nyköping
förbi Lunda till Norrköping har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,800,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 29.

Till påbörjandet af en statsbana från Bastuträsks station å norra stambanan
till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1907 års Riksdag
för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 800,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 3Ö.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 31.

Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk
samt fullbordande af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har
1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgälds -

Statsutskottets Utlåtande N:o 215.

13

kontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
disposition utbetalas.

§ 32.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1908 års Riksdag
för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 8,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 33.

Till fortsättande af erforderliga kompletteringsarbeten å järnvägen
Gellivare—Riksgränsen har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,200,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 34.

Till afslutande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer har 1908 års Riksdag
för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
belopp af 420,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 35.

I anledning af Kungl. Majrts till 1908 års Riksdag därom framställda
proposition, n:o 20, har Riksdagen

dels till anskaffande af två ångfärjor, att insättas i trafik mellan
Sverige och Tyskland, beviljat ett belopp af 4,500,000 kronor, äfvensom
bemyndigat riksgäldskontoret att i mån af behof och, efter Kungl. Maj:ts
beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under år ] 908 tillhandahålla järnvägsstyrelsen
nämnda belopp;

dels till anläggande af ångfärjelägen i Trelleborgs hamn med tillhörande
broklaffar och spårförbindelser, rangerings- och uppställningsbangård samt
stationspaviljong beviljat ett belopp af 900,000 kronor, äfvensom bemyndigat
riksgäldskontoret att i mån af behof och, efter Kungl. Maj:ts beslut
i hvarje särskildt fall, jämväl under år 1908 tillhandahålla järnvägsstyrelsen
nämnda belopp;

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 215.

dels och bemyndigat riksgäldskontoret att efter ingången af år 1909
på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t 850,504 kronor 5 öre att användas
till godtgörelse åt rederiaktiebolaget Sverige—Tyskland för upphäfvande
af det mellan generalpoststyrelsen och nämnda bolag i oktober
1905 afslutade kontraktet angående uppehållande af sjöpostförbindelse
mellan Trelleborg och Sassnitz.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 24 har 1908 års Riksdag
vidare, under förutsättning att vederbörliga beslut under samma år
fattas om anordnande af en ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg och
Sassnitz, beslutat att, med godkännande till hufvudsakliga delar af det vid
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 1 februari 1908 fogade förslagskontraktet
angående förvärfvande för svenska statens räkning af den
järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga järnvägen mellan Malmö
och Trelleborg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition
af järnvägsstyrelsen utanordna de medel, som erfordras för gäldande af hvad
för järnvägen skall kontant till dess ägare utbetalas samt för fullgörande af
räntelikvider och kapitalafbetalningar å de i järnvägen intecknade obligationslån,
än äfven för år 1909 anvisa till kompletteringsarbeten å järnvägen
84,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

tf

§ 36.

v?? Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 184)
har 1907 års Riksdag

1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell
enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt
köpekontrakt förvärfvat egendomen */8 mantal Sjöboda n:o 1 i Västra
Tunhems socken och Väne härad af Alfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts
och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma
köp af statsmedel gäldas;

2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,
af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade
köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska
lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å
Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet
vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt stats -

Statsutskottets Memorial N:o 215.

15

rådsprotokollet bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet */
mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Yäne härad af Älfsborgs län afsöndrade
lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel
gäldas;

4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för
statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.
Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt

5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande
af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandlaren
Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill
300,000 kronor.

§ 37.

1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande
af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften
i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande
af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget
å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909
anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor,

dels och för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl.
Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt
förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000
elektriska hästkrafter.

§ 38.

1908 års Riksdag har för år 1909 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de
närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af
ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 39.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 169 har 1908 års Riksdag
beslutat, bland annat,

16

Statsutskottets Memorial N:o 215.

att godkänna och antaga tre särskilda vid statsrådsprotokollet öfver
civilärenden den 9 april 1908 fogade köpeaftal, undertecknade ett af Vargöns
aktiebolag den 8 januari, ett af Inlands pappfabriksaktiebolag den 24
februari och ett af Lilla Edets pappersbruksaktiebolag den 29 februari
1908, angående försäljning till Kungl. Maj:t och kronan af viss nämnda
bolag tillhörig egendom, jämte de statsrådsprotokollet jämväl bilagda tilllägg
till de af Inlands pappfabriksaktiebolag och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag
undertecknade köpeaftalen;

att medgifva, att Kungl. Maj:t må i aftalen vidtaga de formella ändringar,
som kunna finnas påkallade;

samt att bemyndiga riksgäldskontoret att, på rekvisition, i mån af
behof tillhandahålla Kungl. Maj:t de medel, som erfordras för fullgörande
af likviderna enligt omförmälda köpeaftal.

§ 40.

För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta
området vid Djurgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Riksdagen
år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor
skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer,
för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar
af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom
statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar
därför inflyta.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 121.

Enligt en förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
som 1909 års Riksdag i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning för sin del antagit, tillkommer det fullmäktige i riksgäldskontoret
att utse dels en ledamot i hypotekskassans styrelse, hvilken ledamot
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden,
dels ock en revisor för deltagande i den årliga revisionen af nämnda styrelses
förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

Sthlm, Centraltr. 1909.