Statsutskottets Utlåtande N:o SOS.

1

N:o 208.

Ank. till Riksd. kansli den 17 maj 1909, kl. 11 f. in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj-.ts proposition angående
bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att försälja tomter
och områden från de under styrelsens förvaltning ställda
fastigheter i Alf sborgs samt Göteborgs och Bohus län
m. m., äfvensom en i ämnet väckt motion.

(L A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande behandling
öfverläranad proposition (n:r 195) af den 2 april 1909 bar
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,
att vattenfallsstyrelsen må enligt de föreskrifter, som af Kungl. Maj:t
utfärdas, intill utgången af år 1914 ej mindre försälja eller bortbyta
tomter och områden från de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter
i Alfsborgs samt Göteborgs och Bohus län än äfven genom upplåtelse
af tomträtt eller genom utarrendering eller på annat sätt, som
finnes lämpligt, bereda afkastning af den del af de under styrelsens
förvaltning ställda egendomarna i nämnda län, som icke försäljes eller
är för Trollhätte kanal- och vattenverk omedelbart erforderlig.

Ofvanberörda statsrådsprotokoll innehåller i ämnet följande yttrande
af departementschefen:

»Genom proposition den 4 april 1907, n:r 135, föreslog Kungl. Maj:t
Riksdagen medgifva, bland annat, att styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk finge enligt de föreskrifter, som af Kungl. Maj:t utfärdades,
ej mindre intill utgången af år 1909 försälja tomter från samtliga under
styrelsens förvaltning ställda fastigheter vid Trollhättan än äfven genom
upplåtelse af tomträtt eller genom utarrendering eller på annat sätt, som
funnes lämpligt, bereda afkastning af den del af de under styrelsens
Bth. till Riksd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 138 Höft. (N:o 208.) 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 208.

förvaltning ställda egendomarna vid Trollhättan, som icke försåldes och
som ej vore för kanal- och vattenverket omedelbart erforderlig.

Beträffande det sålunda af Riksdagen begärda medgifvandet anförde
dåvarande chefen för civildepartementet:

Redan den kommitté, som af Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 tillsattes
för att verkställa utredning i fråga om villkoren för upplåtelse
till enskilda af de från Nya Trollhätte kanalbolag förvärfvade, till tomter
indelade eller afsedda områden, framhöll, att vid försäljning och utarrendering
af områden från de under Trollhättestyrelsens förvaltning
ställda egendomarna borde tillämpas ett enklare och mera affärsmässigt
förfarande än som i allmänhet gällde i fråga om kronans fastigheter;
och Riksdagen medgaf också en ganska vidsträckt frihet i fråga om
bestämmande af köpevilikoren beträffande tomterna inom det
området.

Om, såsom jag tager för gifvet, medel vid 1907 års riksdag beviljas
till fortsättande och fullbordande af den föreslagna kraftstationen,
och denna följ aktligen kan beräknas vara färdig att tagas i anspråk under
senare delen af år 1909, lärer det vara nödvändigt att vidtaga mått och steg
för att de, som hafva för afsikt att vid Trollhättan med hjälp af därifrån
levererad elektrisk energi upprätta nya industrier, blifva i tillfälle att inom
kort utse lämpliga byggnadsplatser och påbörja sina anläggningar. Såsom
Trollhättestyrelsen påpekat, har redan visat sig tendens till jordspekulation
å platser omedelbart utanför de staten tillhöriga fastigheterna.
Detta torde gifva vid handen, att de områden, hvarifrån enligt Riksdagens
medgifvande försäljning af tomter får äga rum, icke lämna
tillräckligt utrymme för val. Jag anser det därför vara öfverensstämmande
med statens intresse, att rätten till försäljning utsträckes, och
jag finner det också vara lämpligt att gifva styrelsen, enligt dess hemställan,
ett allmänt bemyndigande att från de under dess förvaltning
ställda egendomarna försälja eller upplåta tomter på de villkor, som
styrelsen pröfvar vara för staten i hvarje särskildt fäll mest fördelaktiga.

Uppenbart torde nämligen vara, att i fråga om ett affärsföretag
af den omfattning och betydelse, Trollhätte kanal- och vattenverk snart
kommer att erhålla, vid tomtförsäljningar en sådan mängd skiftande
omständigheter komma att spela in vid bedömande af prisfrågan, att
det ej kan på förhand ens närmelsevis afgöras, hvilka köpevillkor i
hvarje särskildt fall kunna anses vara de för staten mest gynnsamma.

Det sätt, hvarpå Trollhätteverken under den nuvarande ledningen
skötts, synes mig innefatta en god borgen för att det ifrågasatta bemyndigandet
skall utnyttjas till den största möjliga fördel för staten,

planlagda

Statsutskottets Utlåtande N:o 208.

3

och för (ifrigt lära vederbörande revisorer ej underlåta att ägna särskild
uppmärksamhet åt denna sida af det stora affärsföretaget.

Bemyndigandet synes mig emellertid lämpligen kunna inskränkas
att gälla intill utgången af år 1901). Kraftstationen torde då vara färdig,
och möjligen kunna förhållandena vid den tiden betinga vissa jämkningar
i fråga om sättet för tomtförsäljningar.

Jag förutsätter gifvetvis, att tomtförsäljningarna komma att försiggå
i enlighet med en på förhand upprättad, af Kungl. Maj:t fastställd enhetlig
plan. Styrelsen har också tänkt sig, att en sådan plan skulle
utarbetas på grundval af ett utaf styrelsen uppgjordt program.

I detta program skulle ingå anordnande å östra stranden af ytterligare
ett egethemsområde samt två industriområden och å västra stranden
af ett villaområde samt ett område för industriella anläggningar med
tillhörande arbetarbostäder.

Därest Kungl. Maj:t och Riksdagen skulle bifalla förslaget att
lämna styrelsen ett så vidsträckt bemyndigande, som här ifrågaställts,
lärer hvad tidigare bestämts i fråga om försäljning af tomter från det
till stadsplan indelade området samt från det för egna hem redan afsätta
området få anses förfallet. Styrelsen skulle således jämväl beträffande
dessa områden äga full frihet att bestämma köpevillkoren.

Emellertid torde styrelsen ej underlåta att, särskildt hvad angår
tomter belägna inom det till stadsplan indelade området, taga synnerlig
hänsyn till hvad i detta hänseende förut blifvit stadgadt, och det lärer
vara att förvänta, att tomtprisen i betraktande af den värdestegring,
som kan motses i fråga om mark vid Trollhättan, komma att i allmänhet
hålla sig öfver de belopp, 1904 års kommitté tänkt sig.

Beträffande åter tomter inom det till egna hem afsätta området,
synes utredningen gifva vid handen, att det fastslagna minimipriset,
1 krona 50 öre, är väl högt. Det har också visat sig förenadt med
svårigheter att till detta pris försälja ens de mest välbelägna tomterna.
Endast ett ringa fåtal spekulanter hafva hittills anmält sig. De synpunkter,
som tala för angelägenheten att staten gifver medverkan och
stöd åt arbetarens sträfvan att skaffa sig eget hem, äro så ofta framhållna,
att jag icke anser mig här behöfva vidare utveckla desamma.
Dessa synpunkter medföra emellertid, synes mig, att staten, där så
kan ske, bör tillhandahålla byggnadsplatser utan att beräkna någon
egentlig vinst vid upplåtelsen.

Med hänsyn till af styrelsen anförda omständigheter lärer ett minimipris
af 85 öre per kvadratmeter för tomter inom ifrågavarande område
få anses tillfredsställande. Någon särskild bestämmelse härom synes

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 208.

dock, såsom förut påpekats, icke erforderlig vid bifall till förslaget om
det generella bemyndigandet i afseende å fastighetsförsäljning.

I detta sammanhang tillåter jag mig framhålla, att, därest det vid
1907 års riksdag antagna förslaget om införande af det nya rättsinstitutet
tomträtt varder upphöjdt till lag, detta institut synes böra vid
upplåtelse af mark från staten tillhöriga, för bebyggande planlagda
områden vid Trollhättan komma till användning i så vidsträckt omfattning
som möjligt för att tillförsäkra staten dess behöriga andel af den
jordvärdestegring, som kan förväntas där inträda på grund af statens
blifvande stora anläggningar. Vid upplåtelsen synas sådana villkor böra
träffas, att tomt, hvarom fråga är, icke kommer att användas till annat
än det med upplåtelsen afsedda ändamål.

Därest upplåtelse med äganderätt kommer att ske inom de för arbetare
afsedda egnahemsområdena, synes böra tillses, att genom servitutsinteckningar
förhindras, att andra byggnader än sådana, som lämpa sig
för arbetarbostäder, uppföras.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 13 maj 1907, n:r 142, anmält,
att Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag, meddelade Kungl. Maj:t
genom bref till styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk af den 28
juni 1907 erforderliga bestämmelser i enlighet med Riksdagens medgifvande.

Därvid anbefallde Kungl. Maj:t Trollhättestyrelsen att underställa
Kungl. Maj:ts pröfning plan för de framtida tomtförsäljningarna samt
föreskref, att vid begagnandet af det styrelsen gifna bemyndigandet att
upplåta tomter styrelsen hade att taga hänsyn till hvad departementschefen
i ämnet anfört i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 4 april
1907, hvilket fanns bifogadt förenämnda proposition n:r 135, samt att
styrelsen hade att tillse att, därest köpeskilling för tomt icke erlades
senast vid tillträdet, staten genom inteckning med bästa förmånsrätt bereddes
säkerhet för oguldna köpeskillingen.

Slutligen anbefallde Kungl. Maj:t Trollhättestyrelsen att snarast
möjligt inkomma med förslag till bestämmelser vid upplåtelse af tomträtt.

Med skrifvelse den 20 oktober 1908 afgaf styrelsen sådant förslag
beträffande upplåtelse af tomträtt för uppförande af bostadsbyggnader.
Styrelsen meddelade därvid, att styrelsen för fullgörande af det styrelsen
lämnade uppdraget tagit kännedom om de bestämmelser i ämnet, hvilka
varit under ingående behandling dels i Stockholm och dels i Göteborg.
Särskild! hade styrelsen funnit de olika åsikter, hvilka vid frågans behandling
inför hufvudstadens kommunala myndigheter gjort sig gällande,

Statsutskottets Utlåtande N:o 208.

o

vara för spörsmålet synnerligen belysande och hade därför velat afvakta
Stockholms stadsfullmäktiges beslut, i ämnet, innan styrelsen afgaf sitt
anbefallda underdåniga yttrande.

Vid föredragning den 27 november 1908 af Trollhättestyrelsons
skrifvelse fastställde Kungl. Maj:t hufvudgrunder att gälla vid upplåtelse
med tomträtt af bostadstomt å de under styrelsens förvaltning ställda
fastigheterna vid Trollhättan. Därjämte anbefallde Kungl. Magt styrelsen
att inkomma med förslag till bestämmelser vid upplåtelse med tomträtt
af mark för uppförande af industriella anläggningar.

Uti underdånig skrifvelse den 20 oktober 1908 har Trollhättestyrelsen
gjort framställning om förnyadt bemyndigande att försälja fastigheter
vid Trollhättan.

Styrelsen har därvid meddelat, att, sedan på grund af Kungl. Maj:ts
genom nådigt bref den 21 juni 1907 gifna bemyndigande styrelsen'' utlyst
en allmän täflan för uppgörande af förslag till plan för ordnande
och bebyggande af vissa Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga områden
vid Trollhättan och de till följd häraf inkomna förslagen i början af år
1908 prisbedömts, styrelsen låtit med ledning af de förslag, som befunnits
mest ändamålsenliga, till en början utarbeta planer dels för ett
industri- och hamnområde vid Stallbacka dels för utvidgning af det
egnahemsområde, för hvilket Kungl. Maj:t den 21 september 1906 godkänt
plan. Dessa båda områden äro nämligen, anför styrelsen, de, som
i främsta rummet böra planläggas och ordnas, på det att industrier, som
vilja slå sig ned vid Trollhättan, må kunna erhålla lämpliga områden
för sina fabriksanläggningar och tillfälle till uppförande af bostäder beredas
den vid sådana industrier fästade arbetspersonalen. En utvidgning
af egnahemsområdet kräfves jämväl enligt styrelsens mening för att tillgodose
det i öfrigt ökade behofvet af lämpliga bostäder för arbetare
vid Trollhättan.

Slutligen har styrelsen påpekat, att det i nådiga brefvet den 28
juni 1907 gifna bemyndigandet i afseende på försäljning, upplåtelse och
utarrendering af de under styrelsens förvaltning ställda områdena vid
Trollhättan endast gäller intill utgången af år 1909. Då emellertid likadan
befogenhet bör tillkomma den förvaltande myndigheten äfven efter
nämnda tidpunkt, om det hela skall kunna skötas på ett affärsmässigt
sätt, har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t ville hos Riksdagen göra
framställning om enahanda bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att
gälla så lång tid framåt, som Kungl. Maj:t kan pröfva lämplig.

6

Stats utskottets Utlåtande N:o 208.

Departements chefen.

Styrelsens skrifvelse i hvad den afser fastställelse å planer för upplåtelse
af tomter har remitterats till utlåtande af öfverintendentsämbetet,
som inom den närmaste tiden lärer inkomma med det begärda utlåtandet.

Samma skäl, som lågo till grund för det af 1907 års Riksdag lämnade
bemyndigandet för Trollhättestyrelsen att intill utgången af innevarande
år försälja eller upplåta tomter från de under styrelsens förvaltning
ställda fastigheterna vid Trollhättan, synas mig tala för att
nytt bemyndigande nu utverkas af Riksdagen.

I det statsrådsprotokoll, som bifogats propositionen n:o 135 till
1907 års Riksdag, hvarigenom Kungl. Maj:t begärde nämnda bemyndigande,
fanns intagen uppgift på de fastigheter vid Trollhättan, som
då stodo under styrelsens förvaltning, äfvensom å dessa fastigheters
areal. Sedan dess hafva ytterligare några i närheten af Trollhättan belägna
fastigheter blifvit ställda under förvaltning af styrelsen, nämligen
från frälsehemmanet Vs mantal Hörlycke i Gärdhems socken afsöndrade
lägenheten Holmen om 95 ar 00 kvadratmeter, 1 mantal Slätthult, innehållande
omkring 131 hektar i nämda socken, ett från ägaren till V*
mantal Torsered, Strömsberg, inköpt område, innehållande omkring 22,000
kvadratmeter, samt Hotell Utsikten med därtill hörande tomt af 2,233
kvadratmeters ytinnehåll.

Till förvärfvande af lägenheten Holmen har Riksdagen enligt skrifvelse
den 26 april 1907, n:r 83, anvisat medel. De tre andra fastigheterna
hafva inköpts med användande af det anslag å högst 300,000
kronor, som Riksdagen jämlikt samma skrifvelse beviljat för inköp af
fastigheter, som kunde erfordras för statens anläggningar vid Trollhättan.

Enligt hvad från vederbörande meddelats, har efterfrågan å tomter,
särskildt sådana som äro afsedda för arbetarbostäder, varit ganska liflig.
Sålunda hafva inom det för arbetare afsedda egnahemsområdet försålts
75 tomter och upplåtits 8 tomter med tomträtt. Priset vid försäljning
har varit högst 1 krona 50 öre och lägst 85 öre för kvadratmeter
och uppgår i medeltal till 1 krona 18 öre kvadratmetern. Vid
upplåtelse mot tomträtt har den årliga afgiften bestämts så, att staten har
skälig ränta å det belopp, som tomten vid försäljning anses böra betinga.

I sammanhang med fastställande af hufvudgrunder vid upplåtelse
med tomträtt af bostadstomt å statens fastigheter vid Trollhättan har
Kungl. Maj:t förklarat, att, med undantag af hvad angår tomter inom
det till stadsplan indelade området vid Trollhättan, tomter afsedda för
uppförande af bostäder i regel icke må försäljas med äganderätt utan
endast upplåtas med tomträtt. I syfte att göra tomträttsupplåtelser mera

Statsutskottets Utlåtande N:o 208.

7

begärliga bär Kungl. Maj:t vidare beträffande byggnadslån från tomtfonden
och af 1908 års Riksdag anvisade särskilda lånemedel föreskrift,
att personer, hvilka åtnöjas med att få erforderlig mark upplåten mot
tomträtt, skola hafva företrädesrätt till erhållande af lån.

Inom det till stadsplan indelade området vid Trollhättan hafva från
och med år 1905, då Nya Trollhätte kanalbolags egendom af staten
öfvertogs, försålts 82 tomter till pris växlande mellan 10 kronor och
2 kronor 50 öre kvadratmetern. Medelpriset har utgjort 6 kronor 20
öre kvadratmetern.

Några industritomter hafva hittills icke afyttrats, men underhandlingar
om försäljning af sådana tomter pågå, och åtskilliga köp torde
inom den närmaste framtiden komma att afslutas.

Enligt hvad meddelats, är nu närmast afsedt att, förutom å de
områden, inom hvilka försäljning hittills ägt rum, upplåta tomter inom
ett industri- och hamnområde å hemmanet Stallbacka samt inom några
å nämnda hemman och hemmanet Hjulkvarn belägna nya egnahemskvarter,
afsedda såväl för mera burgna personer som för arbetare. Det
är emellertid möjligt, att behof yppar sig att upplåta tomter äfven å
andra områden vid Trollhättan.

Enär styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk upphört med
utgången af år 1908 och efterträdts af vattenfallsstyrelsen, lära försäljningar
och upplåtelser nu böra handhafvas af sistnämnda styrelse.

I sammanhang med behandlingen af nu förevarande fråga har
emellertid framkastats tanken på att vattenfallsstyrelsen borde äga befogenhet
att afyttra områden äfven från andra under styrelsens förvaltning
stående fastigheter än de, som äro belägna vid Trollhättan. Från
vattenfallsstyrelsen har nämligen framhållits att, om Riksdagen godkänner
Eders Kungl. Maj:ts till innevarande års Riksdag aflåtna proposition n:r
130 angående beviljande af anslag för anläggning af ny farled mellan
Vänersborg och Göteborg, en del af den ytterligare mark, som erfordras
för den nya kanalen, måhända sktdle kunna anskaffas på för staten
fördelaktigare villkor än eljest, om staten kan, i utbyte mot den jord
staten behöfver, lämna mark från de fastigheter, hvilka staten nu äger
i närheten af Göta älf. Förutom egendomarna vid Trollhättan och de
egendomar, som följde med kanalverket, utgöras dessa fastigheter af i
Västra Tunhems socken belägna Vs mantal Sjöboda n:r 1, innehållande
63 hektar, landerierna Källshagen med den så kallade Hafvenströmska
lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å Vänersborgs
stads donationsjord och innehållande tillhopa 40,6 hektar. Berörda
egendomar hafva inköpts enligt Riksdagens i skrifvelse den 26 april
1907, n:r 83, gjorda medgifvande.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 208.

Vidare äger kronan utmed Göta älf en del fastigheter, som förvärfvats
genom de af 1908 års Riksdag, jämlikt dess skrifvelse den
28 maj 1908, n:r 169, godkända aftalen angående inköp af fastigheter
med tillhörande vattenrätt från Vargöns aktiebolag, Inlands pappfabriksaktiebolag
och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag.

Dessutom har Eders Kungl. Maj:t uti proposition n:r 139 af den
26 mars 1909 föreslagit Riksdagen medgifva, att för kronans räkning
måtte få öfvertagas särskilda i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
omförmälda köp, hvarigenom förvärfvats i Vassända—Naglums
socken belägna 11/c4 mantal Starkekärr n:r 1 och Vs mantal Gudmundstorp
n:r 1, innehållande tillhopa 71 hektar, samt områden om tillhopa
5,89 hektar af de till Vänersborgs stads donationsjord hörande åkerlyckorna
n:r 231 och 232.

Äfven i ett annat afseende anser jag, att vattenfallsstyrelsen bör
medgifvas ökad befogenhet. Därest Riksdagen bifaller Eders Kungl.
Maj:ts förenämnda proposition n:r 130 angående anslag för ny farled
mellan Vänersborg och Göteborg samt den i propositionen n:r 139 gjorda
framställningen om medgifvande att inköp af fastigheter, som kunna
erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan
m. m., må af Eders Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt
belopp af högst 500,000 kronor, torde nämligen åtskilliga för den nya
kanalen och för statens anläggningar i öfrigt erforderliga områden komma
att inköpas. Det lärer därvid kunna inträffa, att dessa områden billigast
förvärfvas därigenom, att vissa fastigheter inköpas och de delar af fastigheterna,
som icke för statens räkning behöfvas, åter afyttras. Möjlighet
till ett sådant förfaringssätt synes böra beredas vattenfallsstyrelsen, liksom
styrelsen i sin verksamhet i allmänhet torde böra gifvas så fria
händer som möjligt, så att det hela kan skötas på fullt affärsmässigt sätt.

Vidare synes önskvärdt, att vattenfallsstyrelsen erhåller bemyndigande
att med äganderätt eller tomträtt upplåta områden jämväl från de under
styrelsens förvaltning stående, i närheten af Vänersborg belägna fastigheterna
äfvensom, därest Eders Kungl. Maj:ts förenämnda proposition
n:r 139 af Riksdagen bifalles, från de ytterligare fastigheter i närheten
af Vänersborg, som kronan i så fall kommer att förvärfva. De af dessa
egendomar, som redan tillhöra staten, hafva inköpts för att staten skidle
blifva ägare af den till fastigheterna hörande vattenrätten, och genom
att fördelaktigt försälja eller på annat sätt upplåta delar af egendomarna
skulle det pris, hvari vattenrätten nu står staten, kunna icke oväsentligt
minskas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 208.

9

De fastigheter, från hvilka, på sätt ofvan anförts, försäljning eller annan
upplåtelse skulle ifrågakomma, äro samtliga belägna i Ålfsborgs eller Göteborgs
och Bohus län. Bemyndigandet för vattenfallsstyrelsen synes därför
kunna så begränsas, att det kommer att omfatta under styrelsens
förvaltning stående fastigheter inom nämnda båda län. Tiden för bemyndigandet
torde lämpligen kunna bestämmas till 5 år.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra Kammaren väckt motion (n:r 264), däri herr Carl Lindhagen med
anledning af ifrågavarande proposition hemställt,

l:o) att det föreslagna medgifvande! för vattenfallsstyrelsen att få
försälja tomter och områden från angifna fastigheter icke må af Riksdagen
beviljas, såvidt därmed afses försäljning af industritomter och
tomter inom egnahemsområden, åtminstone ej annat än undantagsvis,
och, såvidt angår industritomter, i den mån det befinnes erforderligt
för fullföljande nu till en början af redan träffade anordningar för kraftanläggningens
tillgodgörande;

2:o) att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla att för nästa Riksdag
måtte framläggas till pröfning hufvudgrunder för upplåtelser från
kronans mark vid Trollhättan af industritomter och bostadstomter med
tomträtt, dessa grunder byggda på allmängiltiga bestämmelser för tomträttsupplåtelser
från kronojord;

3:o) att det föreslagna medgifvandet för vattenfallsstyrelsen att
upplåta mark med tomträtt från angifna fastigheter måtte af Riksdagen
beviljas endast tills vidare i afvaktan på Riksdagens fastställelse af ofvan
berörda hufvudgrunder för tomträttsupplåtelser och under uttalande af
den önskan, att upplåtelser under mellantiden måtte i görligaste mån
ske i anslutning till ofvan förordade grunder;

4:o) att Riksdagen måtte besluta, att lån från den s. k. tomtfonden
(fonden A) och de af 1908 års Riksdag anvisade särskilda lånemedel
endast må beviljas för bebyggande af tomter, som upplåtits med tomträtt.

I afseende å hvad motionären anfört till stöd för sin framställning
tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

På framställning af Kungl. Maj:t medgaf 1907 års Riksdag, att
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk finge enligt de föreskrifter,
som af Kungl. Maj:t utfärdades, ej mindre intill utgången af år 1909
försälja tomter från samtliga under styrelsens förvaltning ställda fastigheter
vid Trollhättan än äfven genom upplåtelse af tomträtt eller genom
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 138 Höft. 2

Motion.

Utskottets

yttrande.

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 208.

utarrendering eller på annat sätt, som funnes lämpligt, bereda afkastning
af den del af de under styrelsens förvaltning ställda egendomarna vid
Trollhättan, som icke försåldes och som ej vore för kanal- och vattenverket
omedelbart erforderlig. Då vattenfallsstyrelsen med innevarande
år trädt i styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk ställe, afser
alltså Kungl. Maj:ts föreliggande framställning ett förnyande af berörda
medgifvande, därvid dock är att märka, att det nu begärda bemyndigandet
är afsedt af omfatta en till fem år förlängd tid samt att detsamma
är å ena sidan utvidgadt, ity att det alser dels jämte fastigheterna
vid Trollhättan samtliga öfriga under vattenfallsstyrelsens förvaltning
ställda fastigheter i Älfsborgs samt Göteborgs och Bohus län
och dels befogenhet "tor styrelsen att verkställa jämväl byte med mark
af fastigheterna i fråga, och å andra sidan i viss mån inskränkt, då
nämligen — medan det af 1907 års Riksdag lämnade bemyndigandet
enligt dess ordalydelse icke är till tiden begränsad! i hvad det afser
beredande af afkastning af fastigheterna genom dessas upplåtande under
tomträtt eller utarrendering eller på annat sätt — det nu begärda bemyndigandet
äfven i detta afseende är begränsadt på samma sätt som
i öfriga afseenden. Då enahanda skäl, som föranledde det af 1907 års
Riksdag lämnade bemyndigandet, synas fortfarande förefinnas, samt iitskottet
i öfrigt funnit hvad af departementschefen anförts till stöd för
den ifrågasatta utvidgningen af bemyndigandet öfvertygande, har utskottet
ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts framställning i ämnet.

Beträffande motionärens förslag, att Riksdagen icke måtte medgifva
försäljning af industri- och egnahemstomter, så torde, vidkommande
tomter af förstnämnda slag, det vara nödvändigt att, på det industriella
anläggningar så snart som möjligt må blifva förlagda till Trollhättan
och därigenom en lätt och förmånlig afsättning af den kraft, som från
kraftstationen därstädes blifver tillgänglig, må beredas, tomtupplåtelser
med äganderätt medgifvas i synnerhet under den närmaste tiden, då
enbart tomträttsupplåtelse med hänsyn särskild! till den ringare säkerhet
i besittandet och större svårighet vid fråga om hypotisering, som
tomträtten i jämförelse med äganderätten medför, torde verka afhållande
på många, måhända de flesta af dem, som eljest kunde vara villiga att
för industriell anläggning taga en kronan tillhörig tomt vid Trollhättan
i anspråk. Emellertid kunna äfven industritomter upplåtas med tomträtt,
och har utskottet inhämtat, att, sedan Kungl. Maj:t den 27 november
1908 uppdragit åt Trollhättestyrelsen att inkomma med förslag till bestämmelser
vid upplåtelse med tomträtt af mark för uppförande af industriella

Statsutskottets Utlåtande N:o 208.

11

anläggningar, denna utväg äfven kommer att, där så kan ske, föredragas.
Beträffande egnahemstomterna har Kungl. Maj:t, såsom motionären
ock erinrat, föreskrifvit, att för uppförande af bostäder afsedda
tomter, med undantag för de inom det till stadsplan utlagda området,
i regel icke må försäljas, utan endast upplåtas med tomträtt. Vidare
har Kungl. Maj:t i syfte att göra tomträttsupplåtelser mera begärliga
beträffande byggnadslån från tomtfonden och af 1908 års Riksdag anvisade
särskilda lånemedel föreskrifvit, att personer, hvilka åtnöjas med
att få erforderlig mark upplåten mot tomträtt, skola hafva företrädesrätt
till erhållande af lån; och har än vidare, enligt hvad utskottet erfarit,
sedan numera grunder för tomträttsupplåtelser blifvit af Kungl. Maj:t
fastställda, vattenfallsstyrelsen för att i möjligaste mån främja denna
upplåtelseform låtit sig angeläget vara att, då fråga är om egnahemstomter,
icke utlämna byggnadslån under annan förutsättning, än att vederbörande
är villig att mottaga upplåtelse med tomträtt. För öfrigt
synes, i betraktande af de stora ägovidder, kronan i Trollhättefallens
omgifningar äger, fara icke finnas för att det äganderätten till jorden
medföljande afgörande inflytandet å utvecklingen kan komma att, såsom
motionären tyckes befara, undandragas kronan genom de tomtupplåtelser
med äganderätt, som kunna varda medgifna. Af det sagda torde
framgå, att det sätt, hvarpå markupplåtelserna i fråga ordnats eller under
en snar framtid lära komma att ordnas, till sina praktiska verkningar
i det väsentliga öfverensstämmer med syftet i punkterna l:o och 4:o af
motionärens förslag.

Vidkommande de i punkterna 2:o och 3:o af samma förslag ifrågasatta
hufvudgrunder för tomträttsupplåtelser synas dessa icke vara förenliga
med den frihet i förvaltningen, ifrågavarande styrelse ansetts böra
medgifvas för att den må kunna utöfva sin verksamhet på fullt affärsmässigt
sätt, samt i öfrigt icke vara af den betydenhet, att Riksdagens
hörande däröfver påkallas.

På ffrund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och med afslag å herr Lindhagens
omförmälda motion, må medgifva,

att vattenfallsstyrelsen må enligt de föreskrifter,
som af Kungl. Maj:t utfärdas, intill utgången af år
1914 ej mindre försälja eller bortbyta tomter och områden
från de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter
i Ålfsborgs samt Göteborgs och Bohus län än

12

Statsutskottets Utlåtande N:o SOS.

äfven genom upplåtelse af tomträtt eller genom utarrendering
eller på annat sätt, som finnes lämpligt, bereda
afkastning af den del af de under styrelsens förvaltning
ställda egendomarna i nämnda län, som icke försäljes
eller är för Trollhätte kanal- och vattenverk omedelbart
erforderlig.

Stockholm den 17 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservation:

af herr F. W. Thorsson, som ansett att herr C. Lindhagens i ämnet
väckta motion bort af utskottet tillstyrkas.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1909.