Statsutskottets Memorial N:o 186.
1
A:o 186,
Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1905, kl. 3 e. m.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i
det nya reglementet för riksgäldskontor et.
(R. A.)
Statsutskottet far härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: riksgäldskon
torets föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar
för utlämnade lån; med statsregleringen gemenskap ägande utgifter;
på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret utgående riksdags-
och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; riksgäldskontorets
inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna; redovisningen
af de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret;
fullmäktiges sammankomster; fullmäktige tillhörande särskilda
åligganden och uppdrag; tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret;
behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.; samt pensioneringen
af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret; äfvensom aflöningsstater
för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, vid Riksdagens bibliotek och
vid Riksdagens hus samt pensionsstat vid riksgäldskontoret.
Utskottet vill till en början påpeka, att i fråga om vissa stadganden,
som under ofvannämnda afdelningar förekomma i det nuvarande regleBih.
till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 121 Raft. (N:o 186). 1
2
Statsutskottets Memorial N:o 186.
mentet för riksgäldskontoret, förslag först framdeles kommer att af utskottet
afgifvas, nämligen angående afsättning af medel för amortering af statsskulden
(1908 års reglemente §§ 3—8), angående aflöning för justitieombudsmannen
och den hos honom anställda kansli- och vaktbetjäningen
(§§ 65 och 66) samt angående riksgäldskontorets upplåning (§ 82).
De nu föreslagna stadgandena i §§ 56—58 angående kreditiven grunda
sig på Riksdagens bifall till utskottets memorial n:o 99.
Då särskildt arvode för vården af till riksgäldskontoret aflämnadt
riksdagstryck m. fl. tryckta handlingar blifvit anvisadt att utgå endast till
nästlidet års slut, har den i nu gällande reglemente under § 62 härom
meddelade bestämmelsen funnits böra uteslutas, men föreslår utskottet i
stället införande i det nya reglementet, under § 117, af stadgande angående
riksgäldskontoret åliggande vård af nämnda tryck.
I § 67 har till följd af Riksdagens bifall till utskottets i utlåtandet
n:o 120 under d) gjorda hemställan införts bestämmelse om förhöjning
för tiden från och med år 1910 af anslaget till expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskommitterades expedition.
I § 69 har i stället för nuvarande bestämmelsen om understöd för
utgifvande af en uppslagsbok öfver 19Ö8 års Riksdags verksamhet införts
det beslut, Riksdagen genom bifall till utskottets utlåtande n:o 39 fattat
om understöd för utgifvande af en dylik uppslagsbok rörande 1909 års
Riksdag.
Till § 80 har gjorts ett tillägg, innefattande det bemyndigande, Riksdagen
genom bifall till utskottets i utlåtandet n:o 128 under a) gjorda
hemställan lämnat Kungl. Maj:t i fråga om disposition af till riksgäldskontoret
inflytande köpeskillingar för vissa kronoegendomar.
Med anledning af de ändringar i riksdagsordningens §§ 89 och 41,
som Riksdagen nu i grundlagsenlig ordning beslutat och hvarigenom till
bankoutskottet skulle öfverflyttas statsutskottet nu tillhörande åligganden
beträffande riksgäldskontoret, har i reglementets §§ 99, 108 och 113
»statsutskottet» blifvit utbytt mot »bankoutskottet.»
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af enahanda innehåll som motsvarande
bestämmelser i det för riksgäldskontoret nu gällande reglementet,
och i staterna har icke företagits någon förändring.
Under förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras,
hemställer utskottet,
Statsutskottets Memorial N:o 186.
3
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
i reglementet för riksgäldskontor samt till aflöningsoch
pensionsstater må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 10 maj 1909.
På statsutskottets vägnar:
A. BILLING.
4
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Reglemente för riksgäldskontor^;.
§ l.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.
Där preskriptionstid i afseende på någon - särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den
Statsutskottets Memorial N:o 186.
5
tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.
ELärförutom har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;
b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok;
att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige
bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att
fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande;
c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med
de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.
6
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.
§ 9.
Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.
§ io.
[Riksdagen har år 1908 medgifvit, att återbetalningen af det till restaurering
af Vadstena klosterkyrka af 1898 års [Riksdag beviljade räntefria lan
från riksgäldskontoret å 16,000 kronor må af Vadstena och S:tPers församlingar
verkställas med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från
och med år 1918.
§ 11.
Riksdagen har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna
i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret,
må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar,
efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas.
3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.
§ 55.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behof vet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
7
4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 56.
Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.
§ 57.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.
§ 58.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.
§ 59.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
8
Statsutskottets Memorial N:o 186.
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.
5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsntgifter in. m.
§ 60.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandbngar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.
§ 61.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda
fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers
underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,
i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.
§ 62.
Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens
bus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.
Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande
af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda
tjänsteinnebafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda
bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga
om vaktmästare vid detta verk.
Statsutskottets Memorial N‘o 186. 9
§ 63.
För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.
Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket
utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.
Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna
och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half
manad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.
Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket
äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre
om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.
I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare
vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna
aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares
antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i
riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid
detta verk.
Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens
med arfvode af 10 kronor om dagen.
Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,
vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den
tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för
vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,
som fullmäktige pröfva skälig.
Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för
beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas
vara eriorderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket
förekommande göromål.
§ 64.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 121 Höft. 2
10
Statsutskottets Memorial N:o 186.
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.
Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 67.
Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.
Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs
expedition bör för år 1909 ett belopp af 1,000 kronor,
emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret till justitieombudsmannen
utbetalas.
Riksdagen bar för tiden från och med år 191 0 till utbetalning från
riksgäldskontoret anvisat ett årligt anslag af 1,200 kronor att af justitieombudsmannen,
emot behörig redogörelse, användas till bestridande af expenser
vid justitieombudsmannens och tryckfribetskommitténs expedition.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill börande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt
redovisas.
§ 68.
Riksdagen bar år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att
låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en
utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första
seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riks
-
Statsutskottets Memorial N:o 186.
11
gäldskontoret att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot
framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande
nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget
till riksdagskostnader.
§ 69.
Riksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1909 års lagtima
Riksdags verksamhet beviljat förste notarien hos Andra Kammaren
Tore Hedrén ett understöd af 1,200 kronor att af fullmäktige i riksgäldskontoret
från förslagsanslaget till riksdagskostnader utbetalas, under villkor
att 400 exemplar af boken senast den 15 augusti 1909 kostnadsfritt öfverlämnas
till riksgäldskontoret för utdelning bland Riksdagens ledamöter.
§ 70.
Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor
till andre deputeraden.
§ 71.
Aflöningen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt
af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas.
§ 72.
Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 8,000 kronor årligen;
hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under
ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige
icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden
än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller
medgifna.
12
Statsutskottets Memorial N.o 186.
§ 73.
Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.
§ 74.
Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.
Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarna.
§ 75.
De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Kiksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
Statsutskottets Memorial N:o 186.
13
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 70.
Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, kvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål
anvisade.
§ 77.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och
c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda;
så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af
ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.
14
Statsutskottets Memorial N:o 186.
§ 78.
Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 79.
Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1909 och 1910 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader
samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningär å statsskulden
efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistförfluten året i riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.
§ 80.
Riksdagen bar år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
Statsutskottets Memorial N:o 186.
15
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen bar år 1891 medgifvit, dels, att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet
den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1S94, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.
År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försälj ningsmedlens användande
och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret
och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.
Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna
ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta
skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut
jämlikt kungl. bref ven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23
maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har
16
Statsutskottets Memorial N:o 186.
denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år
1909.
På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.
Riksdagen har år 1909 medgifvit, att köpeskillingarna ej mindre för
de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj
1888, den 29 maj 1891 och den 28 maj 1902 af Kungl. Maj:t fattas
under tiden från och med 1910 års början till och med utgången af år
1912, än äfven för sådana områden och lägenheter, till hvilkas försäljning
från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga
skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar Riksdagen under
sistnämnda tid på därom särskildt gjorda framställningar må lämna tillstånd,
må af Kungl. Maj:t disponeras för inköp af skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna
i Norrland och Dalarne och följaktligen på Kungl. Maj:ts rekvisition från
riksgäldskontoret utbetalas.
§ 81.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke är o för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.
§ 83.
Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations-
och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets
öfriga behof.
§ 84.
De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för
Statsutskottets Memorial N:o 186.
17
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.
Riksgäl dskon torets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust”"vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.
§ 85.
För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst eu million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 86.
Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år
äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa
erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,
löpetid, myntslag, inlösen m. m.
§ 87.
Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförBih.
till Riksd. Prot. 1909. 4 Sand. 1 Afd. 121 Uäft. 3
18
Statsutskottets Memorial N:o 186.
stärkning åt statskontoret, i man af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskon
torets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäl dskontoret
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 88.
Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje ar en fullständig
hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens
likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april
året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den
1 därpå följande juni behörigen granskad.
Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hallas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshufvudboken.
§ 89.
Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda
ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
ntdelas.
§ 90.
I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas stats
-
Statsutskottets Memorial N:o 186.
19
kontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontor återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.
§ 91.
De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och
Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige
äga godtskrifva skälig ränta.
Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare af anslagsmedel.
Angående styrelsen för riksgäldskontoret.
§ 92.
Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
§ 93.
Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.
§ 94.
År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.
§ 95.
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
20
Statsutskottets Memorial N:o 186.
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande full
mäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.
§ 96.
Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 97.
Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.
§ 98.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 107 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
Statsutskottet» Memorial N:o 186.
21
Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.
Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.
§ 99.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom; justitieombudsmannen.
§ 100.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.
22
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Angående fullmäktiges sammankomster.
§ 101.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 102.
Med undantag af de enligt § 98 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.
§ 103.
Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 104.
År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
§ 105.
Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
§ 106.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.
Statautakotteta Memorial N:o 186.
23
§ 107.
Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.
§ 108.
Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller bankoutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
bankoutskottet öfverlämnas.
Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till bankoutskottet eller revisorerna inlämnas.
24
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag.
§ 109.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.
§ no.
En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Eiksdagens
hus, hvilket står under deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
§ in.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
Statsutskottets Memorial N:o 186.
25
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ U2.
Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blifvit af Riksdagen meddelade.
§ H3.
Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till bankoutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 114.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.
Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
'' § H5.
Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 131 Höft. 4
26
Statsutskottets Memorial N:o 186.
jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.
§ 116.
Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras; samt
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens
hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.
För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.
§ 117.
Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än äfven andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser aflämnas.
§ 118.
Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
Statsutskottets Memorial N:o 186.
27
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.
§ 119.
Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.
§ 120.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 121.
Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
§ 122.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.
§ 123.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
28
Statsutskottets Memorial N:o 186.
om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);
d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.
Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.
§ 124.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
29
Angående tjänsteinnehafvare Tid riksgäldskontor.
§ 125.
Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels
ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande
bestämmelser:
l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall
afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen
rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom
graden, där det af behof vet fordras eller han finnes företrädesvis passande.
2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller
däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat. «
Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas.
30
Statsutskottets Memorial N:o 186.
4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad
och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.
5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af
samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blifvit uppfyllda.
Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen
tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära
skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande
af ålderstillägg stigit till det förut innehafva beloppet.
Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för
de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare
tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande
i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att
förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats
till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan
af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.
6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.
Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,
utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.
För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära
de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,
äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
Statsutskottets Memorial N:o 186.
31
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
åt ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och rnissräkningspenningar.
7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar. »-&.
8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vardande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver
tjänstgöringspenningar och rnissräkningspenningar till sin vikarie afstå
så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande
nödigt.
9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,
att tilldela denne arfvode med sadant belopp, att han såsom
godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt
tre kronor om dagen.
10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels odk att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.
H:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges
för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,
under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning
af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.
32
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock
ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.
§ 126.
Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit
i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret;
kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,
så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.
§ 127.
Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 128.
För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken hefordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på
dem, som i domarevärf må begagnas.
§ 129.
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansva -
Statsutskottets Memorial N:o 186.
33
righeten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
m. m.
§ 130.
Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.
§ 131.
Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ 132.
Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 121 Hälft.
5
34
Statsutskottets Memorial N:o 186.
§ 133.
Om någon af vaktbetj aningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 134.
Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.
§ 135.
Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 130 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
35
Angående pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid
riksgäldskontoret.
§ 136.
Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.
§ 137.
Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan af skedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.
Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.
§ 138.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.
36
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret.
1 sekreterare och ombudsman...
1 kamrerare...........................
1 tredje gradens tjänsteman,
förste revisor .....................
d:o d:o ..............................
andra gradens tjänsteman,
kassör.................................
d:o registrator och kanslist...
d:o revisor och bokhållare ...
första gradens tjänsteman, kammarskrifvare
........................
d:o d:o ..............................
1 förste vaktmästare
1 vaktmästare
2 d:o ............
Summa
Lön Kr. |
Tjänst- görings- pen- ningar Kr. |
Miss- räk- nings- pen- ningar Kr. |
Summa Kr. |
5,000 |
2,800 |
_ |
7,800 |
5,000 |
2,500 |
— |
7,500 |
3,500 |
1,500 |
— |
5,000 |
3,500 |
1,500 |
— |
5,000 |
3,000 |
1,500 |
1,000 |
5,500 |
3,000 |
1,500 |
— |
4,500 |
3,000 |
1,500 |
— |
4,500 |
1,800 |
1,000 |
— |
2,800 |
1,800 |
1,000 |
— |
2,800 |
1,200 |
600 |
— |
1,800 |
800 |
600 |
— |
1,400 |
1,600 |
1,200 |
— |
2,800 |
33,200 |
17,200 |
1,000 |
51,400 |
Ålderstillägg
} Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr.
} Ef ter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.
}Efter 3 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 6
år med ytterligare 500 kr.
fEfter 5 år kan lönen höjas
\ med 200 kr.
| Efter 5 år kan lönen höjas
> med 200 kr. och efter 10
) år med ytterligare 200 kr.
Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.
Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor.
Statsutshotteis Memorial N:o 186.
Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek.
37
Lön Kr. |
Tjänst- görings- pen- ningar Kr. |
Summa Kr. |
Ålderstillägg |
|
Riksdagens bibliotekarie ......... |
4,000 |
1,600 |
5,600 |
{Efter 5 år kan lönen höjas med |
1 ytterligare 500 kr. |
||||
1 vaktmästare................ |
800 |
600 |
1,400 |
[Efter 5 år kan lönen höjas med |
{ ytterligare 200 kr. |
||||
Summa |
4,800 |
2,200 |
7,000 |
Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronqr.
Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bus.
1 öfvervaktmästare.................. |
Lön Kr. |
Tjänst- görings- pen- ningar Kr. |
Summa Kr. |
Ålderstillägg |
1,400 1,400 |
600 1,000 |
2,000 2,400 |
/Efter 5 år kan lönen höjas med /Efter 5 år kan lönen höjas med |
|
1 öfvermaskinist ..................... |
||||
Summa |
2,800 |
1,600 |
4,400 |
Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.
Anm. 2. öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året.
Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande
af statistik öfver förbrukningen af elektricitet.
38
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Pensionsstat vid riksgäldskontoret.
Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin .............................. |
4,400 |
|
» notarien August Neijber ............................................................ |
3,000 |
— |
» registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............ |
2,500 |
— |
» bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt ......... |
4,000 |
— |
> maskinisten vid Riksdagens hus Karl Gustaf Oskär Nilsson ......... |
700 |
— |
Summa kronor |
14,600 |
— |
Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
39
Riksgäldskontor» vid 1908 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen tets -
Årtal. §.
Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 december
1908.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
1880
1886
1887
1888
1890
38
42
40
40
39
Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammans kr. 119,790,000,
motsvarande £St.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ............
Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit utlämnade obligationer
å tillsammans rmk
72,614,500 ........................
Obligationer för 1887 års
statslåns sex emissioner å
tillsammans kr. 60,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade
obligationer å.....................
Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller
francs 37,020,000 ............
Obligationer förl 890 års statslån
å kr. 35,555,555:66,motsvarande
rmk 40,000,000,
£ St. 1,960,000 eller francs
49,360,000 ........................
1880 d. l/4
1886 d. V,
1887 d. »•/„
1888 d. 7,
1890 d. 7,
37, X
Er. 81,130,500
£ St. 4,470,000
Frcs 112,644,000
Rmk 91,188,000
37,
Er. 59,048,000
Rmk 66,429,000
38/lS *
Er. 52,551,360
3 X
Er. 24,666,666:87
Rmk 27,750,000
£ St. 1,359,750
Frcs 34,243,500
Er. 28,905,777:77
Rmk 32,519,000
£ St. 1,593,431
Frcs 40,128,446
40
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Reglemen tets -
Årtal. §.
1894 42
1899 42
43
1900 44
1904 51
1906 58
1907 72
1908 82
Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.
Obligationer för 1894 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk
40.400.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Obligation er för 1899 års statslån
å kr. 72,000,000, motsvarande
francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk
80.800.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Obligationer för 1900 års statslån
å kr. 36,320,000, motsvarande
£ St. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs
50.400.000 ........................
Obligationer för 1904 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk
40.400.000 ........................
Obligationer för 1906 års statslån
å kr. 43,200,000, motsvarande
francs 60,000,000,
Jg St. 2,376,000 eller rmk
48.480.000 ........................
Obligationer för1907 års statslån
å kr. 46,800,000, motsvarande
francs 65,000,000.
£ St. 2,574,000 eller rmk
52.520.000 ........................
Obligationerförl908års statslån
å kr. 54,480,000, motsvarande
£ St. 3,000,000,
francs 75,600,000 eller rmk
61.200.000 ........................
1894 d. »/„
1899 d. «/,
1900 d. “/,
1904 d. Vs
1906 d. »/,
1907 d. V,
1908 d. *7,
Räntefot. |
Återstående kapitalskuld den 31 december |
|
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
|
3 X |
Kr. 18,000,000 Frcs 25,000,000 |
— |
37, X |
Kr. 34,273,440 |
— |
4 X t. o. m. Uv.x 37* X |
Kr. 36,320,000 Kr. 36,000,000 |
— |
37* X |
Kr. 43,200,000 |
— |
f 4 % 1 t. o. m. |
Kr. 46,800,000 |
i |
4 % 37, % |
Kr. 54,480,000 |
Statsutskottets Memorial N:o 186.
41
Reglemen- tets |
Tiden, då för- |
Återstående kapitalskuld den 81 december |
||||
bindelsema blif- |
||||||
j Vet ii teiu l. |
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
||||
vit utfärdade. |
||||||
Årtal. |
§■ |
|||||
1866 |
18 |
Det s. k. gamla lånet, ut-görande ouppsägbara skulder |
||||
till Södertälje stads kyrka |
f 1798 d. •/, |
5 X |
Kr. 10,125 |
|||
1866 |
18 |
Innestående fond för Göta |
||||
kanals underhållande ...... |
1888 d. *7lt |
5 X |
— |
Kr. 140,889 |
||
1906 |
28 |
Af Örebro—Svartå järnvägs-aktiebolag upplagdt obliga-tionslån, för hvilket staten |
||||
järnväg öfvertagit betal-ningsskyldigheten ............ |
_ |
4 X |
Kr. 707,000 |
|||
1895 |
16 |
Kommunlån, för hvilka sta-ten i sammanhang med |
||||
Yästkustbanans förvärfvan- |
||||||
de öfvertagit betalnings-skyldigheten ... |
5 X |
Kr. 503,462:38 |
||||
1895 |
16 |
Kommunlån, för hvilka sta- |
||||
ten i sammanhang med |
||||||
de öfvertagit betalnings-skyldigheten |
4,7 X |
Kr. 94,344:10 |
||||
1902 |
23 |
Innestående köpeskilling för |
A. °/ |
|||
Kr. 2,250,000 |
||||||
1907 |
68 |
Af statskontoret till riksgälds-kontorets förvaltning öfver-lämnade kassabehållningar |
||||
Kr. 3,000,000 |
||||||
1890 |
14 |
Obligationer å 30,000,000 |
• |
|||
männa hypoteksbank, bok-förda inom linjen med |
1890 d. »7, |
37, X |
Bih. till Riksd. Prof. 4 Sami. 1 Afd. 121 Höft.
6
42
Statsutskottets Memorial N:o 18S.
Reglemen tets -
Årtal. §
1866
1866
1866
1866
1882
1866
1866
1869
16
17
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 r:dr
(icke kapitaliseradt)............
Ränta å Hertigens af Södermanland,
sedermera Konung
Carl XIII, hemgiftskapital,
bokfördt inom
linjen med r:mt 150,000
r:dr .................................
Fond för Hjälmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) ........................
Dito för Södertälje kanals dito
(dito) .................................
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linjen med r:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..............................
Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.
1815 d. 9/„
1778
Räntefot.
5 X
Summa Kr.
Inom linjen balanserade skulder Kr.......... 30,250,777:16
Återstående kapitalskuld den 31 december
1908.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
515,375,744:44
6,705,820:48
Statsutskottets Memorial N:o 186.
43
Riksgäldskontorets vid 1908 års slut utbalanserade kapitalfordringar för
utlämnade lån till vissa Ibestämda ändamål.
Reglemen- tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
1866 |
43 |
a) Byggnadslån. Lån till Västerås domkyrka, |
1860 |
28,000 |
28,000 |
||||
1866 |
37 |
Lån till staden Umeå, för |
1864 |
5 X |
4 X |
25,000 |
• 2,343 |
99 |
|
1866 |
37 |
Lån till staden Falun, för |
1864 |
5 X |
4 X |
40,000 |
3,841 |
51 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
34,185 |
50 |
44
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga belonnet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
slut. |
||||||||
§■ |
|||||||||
Transport |
___ |
_ |
_ |
■ |
34,185 |
50 |
|||
1866 |
37 |
Lån till staden Sala, för upp-förande af ett nytt läro- |
|||||||
verkshus därstädes ............ |
1865 |
5 X |
4 X |
12,000 |
— |
1,094 |
36 |
||
1866 |
37 |
Lån till staden Halmstad, |
|||||||
läroverkshus därstädes ...... |
1866 |
5 X |
4 X |
25,000 |
— |
4,538 |
01 |
||
1866 |
37 | |
Lån till Kalmar domkapitel, |
|||||||
1899 |
7 |
för uppförande af en bygg- |
|||||||
1908 |
11 | |
nåd till inrymmande af gym-nastiklokal m. m. för ele-mentarläroverket i Kalmar |
1866 |
47, X |
4 X |
22,000> |
20,835 |
89 |
|
1 1866 |
148s) |
Lån till staden Vänersborg, |
|||||||
för uppförande af ny |
|||||||||
verket därstädes ............... |
1867-1868 |
5 X |
4 X |
40,000 |
9,023 |
99 |
|||
1866 |
1488) |
Lån till staden Västervik, |
|||||||
för uppförande af ny bygg-nad åt elementarläroverket |
1867-1868 |
5 X |
4 X |
20,000 |
4,849 |
64 |
|||
/1866 |
148*)) |
Lån till Uppsala domkapitel, |
|||||||
(1908 |
11 ) |
för uppförande af ny bygg-nad för elementarläroverket |
1867-1868 |
5 X |
4 X |
140,000 |
33,717 |
68 |
|
1866 |
148*) |
Lån till Karlstads domka- |
|||||||
pitel, för uppförande af ny |
1868 |
5 X |
4 X |
40,000 |
10,642 |
82 |
|||
Transport |
— |
— |
— |
— |
118,887 |
89 |
*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 47, % återbetalas.
’) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.
*) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.
4) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.
6) Jfr § 26 mom. 2 i 1867 års reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
45
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Eapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
utbetalts. |
slut. |
||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
118,887 |
89 |
||
11866 (1908 |
148*)1 |
Lån till Skara domkapitel, |
1868 1869 |
4 X |
40,000 |
23,775 |
94 |
||
° 7° |
|||||||||
1866 |
1481) |
Lån till staden Kristianstad, |
1873-1875 |
5 X |
4 X |
20,000 |
9,446 |
22 |
|
1874 |
5 |
Lån till seminarium för |
1875 |
5 X |
4 X |
59,000 |
20,151 |
39 |
|
1882 |
17 |
Lån till Linköpings dom-kyrka, för fullbordande af |
1883 |
5 X |
4 X |
30,000 |
19,055 |
54 |
|
1887 |
15 |
Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka, för betäc-kande af uppkommen brist |
1888 |
5 X |
4 X |
30,000 |
22,308 |
17 |
|
1892 |
17 |
Lån till Skara domkyrka, |
1893 |
5 X |
4 X |
40,000 |
32,039 |
17 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
245,664 |
32 |
*) Jfr § 27 i 1869 års reglemente.
’) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.
46
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
245,664 |
32 |
||
1896 |
16 |
Lån till Hernösands dom- |
|||||||
kapitel, för uppförande af |
Lånet återbeta- |
||||||||
ny byggnad för allmänna |
las med |
9,500 |
|||||||
läroverket i Östersund...... |
1897 |
årligen under |
— |
15,000 |
— |
||||
/1898 |
17\ |
Lån till Yadstena och S:t |
30 år. |
||||||
\1908 |
10/ |
Pers församlingar, för full- |
åter- |
||||||
bördande af Yadstena klo- |
senast |
_ |
16,000 |
_ |
16,000 |
_ |
|||
sterkyrkas restaurering ... |
1898 |
fr. o. m. |
|||||||
= 271,164: 32 |
med |
||||||||
b) Tomtregleringslån. |
|||||||||
18771) |
7 |
Lån till staden Strömstad, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1878 |
6 X |
5 X |
50,000 |
30,747 |
39 |
|||
» 11877 |
81 |
Lån till staden Söderhamn, |
|||||||
\1878 |
6/ |
för ny tomtreglering efter |
1878-1879 |
6 X |
5 X |
200,000 |
_ |
97,773 |
08 |
11880 |
i3\ |
Lån till staden Hudiksvall, |
|||||||
\l 881 |
10/ |
för ny tomtreglering efter |
1881-1882 |
6 X |
5 X |
200,000 |
117,139 |
04 |
|
1888 |
15 |
Lån till staden Luleå, för |
|||||||
ny tomtreglering efter 1887 |
1889 |
5 X |
4 X |
101,)) 0 |
— |
78,175 |
49 |
||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
594,999 |
32 |
'') Se vidare § 8 i 1881 års reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
47
Reglementets
Årtal. |
§• |
1889 |
17 |
1896 |
15 |
1902 |
20 |
i |
941) |
1866< |
118 143 |
Transport
Lån till staden Umeå, för ny
tomtreglering efter 1888
års eldsvåda .....................
Lån till staden Mariestad,
för ny tomtreglering efter
1895 års eldsvåda ............
Lån till staden Åmål för
ny tomtreglering efter 1901
års eldsvåda .....................
= 920,161: 92
c) Lån till kanal- och slussanläggningar.
Lån till Kinda kanalaktiebolag,
för utsträckning af
Kinda båtled medelst kanalisering
af Stångån från sjön
Rengen till hamnen vid
Linköping...........................
= 325,431: 77
Tiden, då
lånet
utbetalts.
1890
1897
1903
Annuitet.
1865-1870
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
47,. X
5 X
4 X
37,. X
200,000
150,000
300,000
437,500
Kapitalåterstod
vid 1908 års
slut.
594,999
159,952
136,374
300,000
325,431
32
82
10
77
Transport
1,516,758
01
*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
48
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Reglementets |
liden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
1,516,758 |
01 |
||
d) Lån till järnvägsanlägg-ningar. |
|||||||||
1866 |
80 |
Lån till Ystad—Eslöfs järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Eslöf |
1864-1866 |
5 X 5 X |
4 X 4 X |
2,450,000 |
11,245 2,240,374 |
26 |
|
J1866 (1897 |
82\ 13} |
Lån till Uddevalla—Yäners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
J1865-1867\ |
2,600,0007 |
71 |
||||
( 1898 ( |
|||||||||
1871 |
31 |
Lån till Karlskrona—Yäxjö |
1872—1874 |
5X7 |
47, X |
2,600,000 |
1,380,219 |
22 |
|
1871 |
31 |
Lån till Krylbo—Norbergs |
1872-1873 |
6 X |
5 X |
406,000 |
100,286 |
71 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
5,248,883 |
91 |
*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Yänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd &
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
*) Se § 3 af 1886 års reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
49
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
utbetalts. |
slut. |
||||||
Transport |
— |
— |
— |
_ |
5,248,883 |
91 |
|||
1871 |
31 |
Lån till Uppsala—Margrete- |
|||||||
hills järnvägsaktiebolag, för |
1 |
||||||||
Uppsala till Gäfle med bi-banor ..................... |
1873 |
6 X |
5 X |
500,000 |
146,196 |
04 |
|||
1871 |
31 |
Lån till Bergslagernas järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud- |
1874-1876 |
57, X*) |
|||||||
vika till Kil........................ |
5 X |
5,000,000 |
_ |
3,455,770 |
38 |
||||
1876 |
5 |
Lån till Yästervik—Åtvida- |
|||||||
berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af |
|||||||||
järnväg från Yästervik öfver |
|||||||||
• |
Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi- |
||||||||
bana.......................... |
1877-1879 |
5 X2) |
47, x |
1,865,000 |
_ |
1,526,529 |
33 1 |
||
1876 |
5 |
Lån till Hultsfred—Yäster- |
|||||||
viks järnvägsaktiebolag, för |
|||||||||
11876 \1904 |
prv |
med bibana och sidospår... |
1877-1879 |
5 X*) |
47s X |
1,750,000 |
— |
1,475,550 |
16 |
7} |
Lån för anläggning af järn-väg från Y islanda till Bolmen |
/ |
|||||||
hamn—Yislanda . järnvägs-aktiebolag) ...................... |
1877—1878 |
57uX |
472 X |
500,0003) |
487,967 |
59 |
|||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
12,340,897 |
41 |
l) Se § 3 af 1883 års reglemente.
2''i Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.
*) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878Tutbetaldes med 785,000 bönor, har jämlikt beslut af 1904 års
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 bönor, hvarför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.
Bih. till Riksd. Prof. 4 Sami. 1 Afd. 121 Haft.
7
50
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
_ |
_ |
_ |
12,340,897 |
41 |
||||
1876 |
5 |
Lån till Gottlands järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
1877—1879 |
5 X1) |
47, X |
500,000 |
373,241 |
16 |
|||
11876 \1879 |
1 34 |
Lån till Södra Dalarnes järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg- |
|||||||||
ning af järnväg från Krylbo |
1879—1882 |
5 X1) |
47, X |
2,375,000 |
— |
1,879,784 |
43 |
||
1876 |
5 |
Lån till Varberg—Borås järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Varberg |
5 X1) |
2,057,869 |
22 |
||||||
till Rnrås ........ |
1879—1881 |
47, X |
2,600,000 |
— |
|||||
1881 |
15 |
Lån till Siljans järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
1883—1886 |
5 X |
47* X |
950,000 |
905,444 |
94 |
|||
1881 |
15 |
Lån till Hvetlanda—Säfsjö |
|||||||
jämvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan |
1883—1886 |
5 X |
47, X |
300,000 |
— |
252,942 |
89 |
||
1881 |
15 |
Lån för anläggning af järn- |
|||||||
väg från Finspong till Nors-holm (numera öfvertaget af |
500,000 |
415,542 |
14 |
||||||
vägsaktiebolag) .................. |
1883-1886 |
1 5 X |
47* X |
— |
|||||
1 |
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
18,225,722 |
19 |
*) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
51
Reglementets
Årtal. §.
1881
1881
1886
1886
1886
16
16
15
15
16
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
|||
utbetalts. |
Deioppet. |
slut. |
|||||
Transport Lån till Stockholm—Rimbo |
— |
— |
— |
— |
— |
18,225,72 2 |
19 |
Stockholm och Rimbo ...... Lån till Kinds härads järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg mellan Bo-rås och Svenljunga (numera |
1883—1887 |
5 X |
47» X |
500,000 |
421,571 |
43 |
|
sta järnvägsaktiebolag)...... Lån för anläggning af järn-väg från Skara öfver Gös-säter till Yänern (numera |
1884—1887 |
5 X |
47» X |
500,000 |
427,341 |
08 |
|
bolag)................................. Lån till Svartälfs järnvägs-aktiebolag, för anläggning af |
1887—1889 |
5 X |
47» X |
324,000 |
280,494 |
77 |
|
dospår................................. Lån till Halmstad—Bolmens |
1887—1890 |
5 X |
47, X |
341,000 |
341,000 |
||
sidospår.............................. |
1887-1890 |
5 X |
47» X |
824,915'') |
-*— |
722,865 |
95 |
Transport |
— |
— |
— |
■- |
— |
20,418,995 |
42 |
*) Enligt kung!, bref af d. "/» 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.
52
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga helnnnpf |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
utbetalts. |
slut. |
|||||||
§• |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
20,418,995 |
42 |
|||
1886 |
16 |
Lån till Fogelsta—Yadstena |
|||||||
—Ödeshögs järnvägsaktie- |
|||||||||
bolag för anläggning af järn-väg från Yadstena till Odes- |
|||||||||
hög ............................ |
1888—1890 |
5 X |
41/* X |
300,000 |
262,887 |
46 |
|||
1886 |
16 |
Lån till Mellersta Blekinge |
|||||||
med bibana och hamnspår |
1888-1893 |
5 X |
4% X |
1,102,250 *) |
— |
965,903 |
25 |
||
1886 |
16 |
Lån till Mora—Yänerns järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Mora |
1889-1893 |
5 % |
41/* X |
1,000,000 |
905,339 |
44 |
|
1886 |
16 |
Lån för anläggning af järn- |
|||||||
väg från Mariestad till Gös-säter med bispår (numera |
1890-1891 |
5 X |
47, X |
305,000 |
281,183 |
44 |
|||
1886 |
16 |
Lån för anläggning af järn- |
|||||||
väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget |
1890-1892 |
5 X |
47.X |
404,000 |
390,431 |
87 |
|||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
23,224,740 |
88 |
'') Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
53
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga belonnet. |
Eapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
Slut. |
|||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
23,224,740 |
88 |
|||
1886 |
16 |
Lån till Skymnäs—Munkfors |
1891—1892 |
5 X |
47* X |
90,835 |
82,236 |
51 |
|
1886 |
16 |
Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af |
1892—1893 |
5 X |
47. X |
290,00 0 |
262,548 |
42 |
|
1891 |
18 |
Lån till Malmö—Tomelilla |
1892—1896 |
5 X |
4% X |
1,300,000 |
1,220,126 |
65 |
|
1891 |
18 |
Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag,för |
1892—1896 |
5 X |
47* % |
1,800,000 |
1,781,595 |
||
1891 |
19 |
Lån till Hernösand—Sol-lefteå järnvägsaktiebolag, för |
1892—1895 |
5 X |
47* X |
2,350,000 |
2,168,297 |
63 |
|
1891 |
18 |
Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-köping öfver Kummelby till |
1893—1895 |
5 X |
47* X |
653,000 |
617,731 |
10 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
29,357,276 |
19 |
54
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
BUK. |
|||||||
» Transport |
■ ■ |
_ |
_ |
M.—■ ■ |
29,357,276 |
19 |
|||
1891 |
18 |
Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för |
1895-1896 |
5 X |
41/, % |
1,247,000 |
1,170,383 |
02 |
|
1896 |
14 |
Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-bärna till Torsås ............ |
1897-1899 |
5 X |
47, X |
537,500 |
529,069 |
24 |
|
1896 |
14 |
Lån till Klintehamn—Roma |
1897-1900 |
5 X |
47* X |
213,250*) |
213,250 |
||
1896 |
14 |
Lån till Markaryd—Veinge |
1897-1900 |
5 X |
47* X |
563,000*) |
561,000 |
||
1896 |
14 |
Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
1899-1902 |
5 X |
47* X |
119,0003) |
113,739 |
75 |
|
j 1896 |
14 |
Lån till Sala—Gysinge— |
1899-1901 |
5 X |
47* X |
1,545,500 |
1,521,258 |
64 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
33,465,976 |
84 |
J) Enligt kungl. bref af den 16/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
*) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.
s) Enligt kungl. bref af den s/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
55
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga belonnet. |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1908 års |
||||||
Årtal. |
utbetalts. |
S1UI. |
|||||||
§• |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
33,465,976 |
84 |
||
1896 |
14 |
Lån till östra Centralbanans |
|||||||
läggning af järnväg från |
|||||||||
och Kisa till Yimmerby ... |
1899-1902 |
5 X |
47* X |
1,710,000 |
— |
1,710,000 |
— |
||
1896 |
14 |
Lån till Slite—Roma järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Roma |
1900-1902 |
5 X |
47* X |
339,000‘) |
339,000 |
||||
(1900 |
19\ |
Lån till Borås—Alfvesta |
|||||||
(1901 |
18/ |
järnvägsaktiebolag, för an- |
|||||||
läggning af järnväg från |
1901-1908 |
5 X |
47, X |
4,795,000 |
— |
4,692,430 |
36 |
||
1896 |
14 |
Lån till Falkenbergs järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Holts- |
/1902) |
||||||||
ljunga till Limmared......... |
5 X |
47, X |
505,000 |
— |
499,836 |
37 |
|||
(1905/ |
|||||||||
1896 |
14 |
Lån till Orsa—Härjeådalens |
|||||||
läggning af järnväg från |
1902 |
5 X |
47s X |
1,850,000*) |
— |
1,654,200 |
— |
||
11896 \1901 |
14/ 17j |
Lån till Sköfde—Axvalls |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från |
(19021 |
||||||||
Sköfde till Axvall ............ |
\1905( |
5 X |
47* X |
363,5003) |
— |
363,500 |
— |
||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
42,724,943 |
57 |
*) Enligt kungl. bref af den ''*/, 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med
1,000 kr.
s) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 195,800: —.
s) Ikiligt kungl. bref den ”/s 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med
5.500 kr. till 363,500 kr.
56
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga |
i Kapitalåterstod |
||||||
lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1908 års |
||||||
utbetalts |
Dröppel. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
42,724,943 |
57 |
|||||||
1901 |
17 |
Lån till Enköping—Heby— |
|||||||
Runhällens järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järn-väg från Enköpings hamn |
• |
||||||||
öfver Heby till Enåker ... |
1904-1905 |
5 X |
47* X |
1,028,700 |
— |
1,028,700 |
— |
||
1901 |
17 |
Lån till Norrköping—Söder- |
|||||||
köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping |
1904 |
5 X |
472 X |
591,500 |
591,500 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Landskrona—Kjef- |
|||||||
Unge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af |
|||||||||
Sjöbo med sidospår till |
119041 |
5 X |
472 X |
1,192,000 |
1,192,000 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Mellersta Söderman- |
(1908J |
||||||
lands järnvägsaktiebolag, |
119051 \1908j |
5 X |
472 X |
532,500 |
532,500 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Tidaholms järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
1905 |
5 X |
47.X |
510,0007 |
340,000 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Åtvidaberg—Bjärka |
|||||||
—Säby järnvägsaktiebolag, |
1905 |
5 X |
472 x |
290,000 |
290,000 |
||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
46,699,643 |
57 |
1 Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 170,000: —.
Statsutskottets Memorial N:o 186.
57
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
utbetalts. |
slut. |
|||||||
§• |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
46,699,643 |
57 |
||||
1901 |
17 |
Lån till järnvägsaktiebolaget |
|||||||
Borgholm—Böda, för an-läggning af järnväg från |
119051 |
5 % |
41/, X |
419,000 |
419,000 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Ruda—Finsjö—Os- |
(1908) |
||||||
karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning af |
1906 |
5 |
47, X |
483,300 |
483,300 |
||||
(1901 |
17\ |
Lån till Orsa—Härjeådalens |
|||||||
(1905 |
17/ |
järnvägsaktiebolag, för full-bordande af järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg |
1905 |
5 ^ |
47, X |
2,200,0007 |
1,980,000 |
||
1905 |
9 |
Stockholm—Rimbo järnvägs- |
|||||||
aktiebolags skuld för ogul-den köpeskillingforLänna— |
1905 |
5 % |
47, X |
500,000 |
497,500 |
||||
1906 |
22 |
Lån till Södra Ölands järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Borg- |
|||||||||
holm till Näsby ............... |
1908 |
5 X |
472 X |
951,5002) |
— |
634,300 |
— |
||
1906 |
22 |
Lån till Lidköping—Kållands |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från |
1908 |
5 % |
47, x |
367,5007 |
245,000 |
||||
1906 |
22 |
Lån till Varberg—Ätrans |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från |
1908 |
5 % |
472 X |
1,185,0004) |
790,000 |
||||
Transport |
_ |
1 |
_ |
51,748,743 |
57 |
*) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade lr. 220,000.
!) D:o vid d:o d:o > 317,200.
*) D:o vid d:o d:o 122,500.
*) D:o vid d:o d:o 395,000.
Bih. till Biksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 121 Haft.
8
58
Statsutskottets Memorial N:o 186.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
utbetalts |
||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
51,748,743 |
57 |
|||||||
1906 |
22 |
Lån till Skara—Timmersdala |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från |
1908 |
5 X |
47* X |
352,5001) |
235,000 |
||||
1906 |
22 |
Lån till Mjölby—Hästhof |
|||||||
mens järnvägsaktiebolag, för |
1908 |
5 % |
47* X |
800,000*) |
143,500 |
||||
= 50,610,485: 6 6 |
|||||||||
e) Lån för utveckling af |
|||||||||
statens telefonväsende. |
|||||||||
1904 |
20 |
Lån till telegrafstyrelsen ... |
1904 |
-3) |
3*7 X |
1,775,000 |
— |
1,775,000 |
— |
1905 1906 |
23 |
T)-o d-o......... |
1905 1906 |
-3) —3) |
37i X 4 X |
2,000,000 3,500,000 |
_ |
2,000,000 3,500,000 5,000,000 5,000,000 |
_ |
21 |
D:o d:o............... |
_ |
|||||||
1907 |
24 |
D:o d:o............ |
1907 |
-3) -3) |
sjooo^ooo 5,000,000 |
_ |
|||
1908 |
35 |
D:o d:o............... |
1908 |
4 X |
— |
— |
|||
- 17,275,000: — |
|||||||||
f) Lån för anskaffande af |
|||||||||
behof. |
|||||||||
1907 |
25 |
Lån till telegrafstyrelsen ... |
1908 |
-3) |
4 X |
3,000,0004) |
— |
1,863,500 |
— |
= 1,863,500: — |
|||||||||
Summa |
_ |
_ |
— |
71,265,743 |
57 |
'') Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 117,500.
*) D:o vid d:o d-.o > 656,500.
'') Lånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen
*1 Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,136,500.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 19 0 0.