Statsutskottets Utlåtande N:o 183.
37
N:o 183.
Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1909, kl. 3 e. in.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
öfverlåtelse till Västmanlands läns landsting af besittningsrätten
till kronolägenheten Slottsvreten och en del af
kronolägenheten Stallhagen inom Västerås stads område.
(I. A.)
I en till Riksdagen tillåten, tillj statsutskottet för förberedande
behandling remitterad proposition (n:o 222) af den 23 april 1909 har
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,
att besittningsrätten till ett jämlikt kungl. bref den 8 maj 1874
till Västmanlands läns hushållningssällskap upplåtet, å en af stadsingenjören
B. A. F. Gewalt år 1909 upprättad karta öfver Västerås
lasaretts jämte angränsande områden med ägofigurerna n:r 1, 2 och 3
utmärkt område, bestående af kronolägenheten Slottsvreten och en del
af kronolägenheten Stallhagen inom Västerås stads område, må, sedan
hushållningssällskapet afstått från densamma, upplåtas till Västmanlands
läns landsting för utvidgning af länslasarettets i Västerås tomt, att af
landstinget innehafvas, så länge området för nyssnämnda ändamål användes,
mot skyldighet för landstinget dels att årligen i afgäld erlägga
lösen efter medelmarkegångspris för 16,2 hektoliter spannmål, hälften
råg och hälften korn, dels ock att, i den mån och när sådant å kronans
sida må påfordras, emot motsvarande nedsättning i utgående afgäld
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 183.
frånträda besittningsrätten till de delar af lägenheterna Slottsvreten och
Stallhagen, hvilka af lasarettsdirektionen uti ett af densamma i ärendet
den 15 februari 1909 afgifvet Yttrande angifvits såsom för lasarettet
icke direkt erforderliga, dock med landstinget bibehållen rätt att öfver
sålunda frånträdt område framdraga nödiga afloppsledningar.
Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll i ämnet
anfört följande.
»I nådiga brefvet den 24 februari 1837 angående reglering af
landshöfdingarnas löner upptages för landshöfdingen i Västmanlands
län, utom annat, lägenheten Stallhagen jämte en åkervret till eu beräknad
årlig inkomst af 30 riksdaler bankomynt. Ifrågavarande lägenhet med
den därtill hörande åkervreten, hvilken numera benämnes Slottsvreten,
är belägen å Västerås stads område, omedelbart väster och söder om
den till Västerås slott hörande parken och trädgården.
Genom särskilda nådiga bref den 6 november 1865 och den 6
juni 1867 hafva från lägenheten Stallhagen vissa områden med en areal
af tillhopa i nu gällande mått omkring 4 hektar 76 ar mot fastställda
afgälder upplåtits till ett af Västmanlands läns landsting upp förd t lasarett
med tillhörande byggnader samt till promenadplats för konvalescenter.
Omedelbart norr om dessa områden ligger den s. k. Slottsvreten,
hvilken å en af stadsingenjören B. A. F. Gewalt år 1909 upprättad
karta öfver Västerås lasarett jämte angränsande områden utmärkts med
ägofigurerna n:r 2 och 3 och enligt anteckning å kartan innehåller en
areal af tillhopa 2 hektar 44,8 ar.
Genom nådiga brefvet den 28 november 1871 angående vissa
grunder för reglering af landshöfdinglönerna m. m. förordnades, bland
annat, såvidt angår Västmanlands län, att alla till landshöfdingindelningen
hörande fisk- och jakträttigheter, boställsjordar och andra lägenheter
med vissa undantag skulle under arrende på 20 år, räknade
från midfastan år 1874, till den högstbjudande å auktion upplåtas emot
på visst sätt bestämd afgift, samt att denna arrendeafgift skulle, sedan
motsvarande åtgärd blifvit genomförd beträffande samtliga öfriga landshöfdingindelningar,
redovisas och ingå till landshöfdinglöneregleringsfonden.
Slottsvreten jämte en del af Stallhagen, å förenämnda karta betecknad
med ägofiguren n:r 1, om 31,4 ar innehades vid nyssangifna
tid på arrende af länets hushållningssällskap, som där hade en trädskola.
Då sällskapet emellertid af flere skäl var angeläget att bibehålla
trädskolan och för sådant ändamål för framtiden erhålla tryggad besittningsrätt
till ifrågavarande jordområde, ingick sällskapet med fram
-
Stabiut.ikottets Utlåtande N:o 183.
39
ställning därom till Kungl. Maj:t, som i anledning däraf aflat proposition
i ämnet till 1874 års Riksdag. I öfverensstämmelse med Riksdagens
därtill lämnade medgifvande förordnade sedan Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 8 maj 1874, att samma jordområde, livilket å eu af förste
landtmätaren C. J. Wennergren år 1872 upprättad karta upptagits med
eu areal af 32 kvadratref 3,11 kvadratstänger, finge fortfarande, så länge
detsamma för sitt dåvarande ändamål begagnades, af Västmanlands läns
hushållningssällskap innehafvas mot förbindelse för sällskapet att årligen,
räknadt från midfastan år 1874, i afgäld erlägga lösen efter medelmarkegångspris
för 62 kubikfot — motsvarande i nu gällande mått
16,2 hektoliter — spannmål, hälften råg och hälften korn. Därjämte
förklarade Kungl. Maj:t, att i afseende på erläggande af och redovisning
för nämnda afgäld skulle lända till efterrättelse hvad genom förberörda
nådiga bref den 28 november 1871 vore i allmänhet stadgadt rörande
dylika afgäld er.
Sedermera har genom nådiga brefvet den 30 maj 1884 angående
landshöfdinglöneregleringsfondens indragning till statsverket med mera
förordnats, bland annat, att landshöfdinglöneregleringsfonden jämte samtliga
fonden anslagna inkomster skulle indragas till statsverket samt att
landshöfdingarna skulle åtnjuta, jämte rätt till bostad i länsresidensen
samt rätt att begagna de därtill hörande trädgårdar och parkanläggningar,
vissa uppgifna lönebelopp; i sammanhang hvarmed tillika föreskrifvits,
bland annat, att landshöfdinglöneregleringsfondens inkomster
af arrenden skulle efter fondens indragning upptagas och beräknas i
riksstaten bland statsverkets ordinarie inkomster under titeln »arrendemedel»;
samt att utaf de till fonden ingående ersättningar för upplåten
jord med mera från och med fondens indragning dels de ersättningar,
som till fonden erlagts af allmänna verk för till dem upplåtna jordområden
å de landshöfdingarna anslagna löningsjordar, såsom af fångvårdsstyrelsen
för en del af lägenheten Stallhagen i Västerås stad, icke
vidare skulle utgå, dels ock den af kommuner och bolag utgående afgäld
för till dem för all framtid upplåten jord skulle likaledes upptagas
bland statsverkets arrendemedel.
Nu har 1908 års landsting beslutat dels att under år 1909 för en
sammanlagd kostnad af 222,000 kronor — jämte det den gamla lasarettsbyggnaden
förändrades och restaurerades — uppföra åtskilliga nya
byggnader vid lasarettet samt dels att med början år 1915 för en
sammanlagd kostnad af 418,744 kronor uppföra en ny sjukhuspaviljong.
Till följd af dessa beslut har det ursprungligen åt lasarettet upplåtna
området blifvit för litet för lasarettets behof, hvarför förfrågan
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 183.
gjordes hos länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott, om och på
hvilka villkor sällskapet kunde befinnas villigt att till landstinget i och
för utvidgning af lasarettets område afstå besittningsrätten till det genom
nådiga brefvet den 8 maj 1874 till sällskapet upplåtna jordområdet.
Med anledning däraf hemställde förvaltningsutskottet i sin ordning
till hushållningssällskapet, att, då tillgången och priset på trädskolealster
icke längre gjorde det nödvändigt för sällskapet att för egen del drifva
trädskolerörelse och då vidare det ändamål, hvarför landstinget önskade
få komma i besittning af området, vore synnerligen behjärtansvärdt, sällskapet
måtte till landstinget, under förutsättning att tinget vunne statsverkets
medgifvande till öfverlåtelsen, afstå besittningsrätten till ifrågavarande
område på vissa villkor.
Denna utskottets hemställan blef af hushållningssällskapet godkänd
vid sammanträde den 15 juli 1908.
Under framhållande af att det till hushållningssällskapet upplåtna
området i framtiden vore nödvändigt för utvidgning af lasarettsområdet
och att vissa af hushållningssällskapet fordrade ersättningsbelopp syntes
skäliga, beslöt direktionen för lasarettet vid sammanträde den 31 augusti
1908 att hos landstinget göra framställning, att landstinget för förvärfvande
af nämnda område ville dels hos Eders Kung!. Maj:t anhålla,
att samma område finge af landstinget för lasarettets räkning öfvertagas
på enahanda villkor, som för hushållningssällskapet varit gällande, dels
ock därefter med hushållningssällskapet träffa öfverenskommelse beträffande
ersättningsbeloppen och tiden för öfvertagandet.
Uti en till Eders Kungl. Maj:t ställd, af Eders Kung!. Maj:ts
befallningshafvande i Västmanlands län med eget tillstyrkande underdånigt
utlåtande af den 7 januari 1909 öfverlämnad skrift har landstinget
nu i underdånighet hemställt, att besittningsrätten till ifrågavarande
område måtte få af landstinget för lasarettets räkning öfvertagas mot
samma afgäld, som vore bestämd för hushållningssällskapet.
Enär emellertid landstingets förevarande framställning icke innefattade
tillräcklig utredning, huruvida för lasarettets räkning oundgängligen
erfordrades såväl hela dess nuvarande område som ock hela det
område, som för lasarettets utvidgning nu ifrågasatts, eller om ej vissa
delar af samma områden kunde anses vara för lasarettet mindre behöfliga,
anbefallde Eders Kungl. Maj:t den 12 sistlidna februari Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i länet att från direktionen för lasarettet infordra
fullständig utredning i nämnda afseenden samt därmed jämte
eget utlåtande inkomma.
Statsutskottets Utlåtande N:o 183.
41
Sådant utlåtande har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande afgifvit
den 17 i sistnämnda månad och därvid tillika öfverlämnat yttrande
af den 15 i samma månad af lasarettsdirektionen, som anfört följande.
Redan år 1867, då lasarettet genom förenämnda nådiga bref af
den 6 juni erhållit utvidgning af sitt område, hade af lasarettsdirektionen
framhållits vikten af, att lasarettet erhölle så stort område, att promenadplats
kunde beredas åt tillfrisknande patienter, och det område, som
sålunda upplåtits, hade äfven varit tillräckligt för det behof af utrymme,
som hittills förefunnits. Då emellertid länets landsting beslutat uppföra
vid lasarettet dels ett ekonomihus och en sjukpaviljong, hvilkas läge
angåfves å ett tilläggsblad till i det föregående omnämnda karta, och
dels ny portvaktstuga, lik- och obduktionsbod, hvarjämte förestode uppförande
af sysslomansbostad och uthus, inrymmande stall m. in., kräfdes
härför ett ansenligt utrymme. Den beslutade sjukpaviljongen komme,
därest lasarettsområdet ej utvidgades på det sätt, som ifrågasatts, att
med sin norra långsida ligga i omedelbar närhet till område, som ej
disponerades af lasarettet, hvarigenom svåra olägenheter kunde komma
att uppstå. Då för öfrigt genom samtliga förenämnda byggnadsföretag
utrymmet för erforderliga promenadplatser inskränktes, under det att
utvidgning af sådana platser, till följd af det ökade patientantalet, tvärtom
erfordrades, samt då, för möjligen i framtiden blifvande utvidgning af
lasarettet, mark borde reserveras, måste största delen af lägenheten
Slottsvreten, nämligen den del däraf, som å förenämnda karta betecknats
med ägofiguren n:r 3 och innehölle 2 hektar 7,8 ar, anses för
lasarettet oundgängligen nödvändig.
Den öfriga delen af samma lägenhet jämte den del af Stallhagen,
som ingått i upplåtelsen till hushållningssällskapet, äfvensom de två
områden af lasarettets nuvarande mark, som läge öster om vägen från
länscellfängelset till Öfre Trädgårdsgatan, innehållande det ena 53,3 ar
samt det andra 1,2 5 ar, syntes däremot icke erfordras för lasarettet i
annan mån än för dragande därigenom af de afloppsledningar, som
kunde ifrågakomma, hvadan direktionen för sin del ansåge dessa områden
kunna afstås, därest statsverket för dem finge annan användning,
om blott tillstånd till anläggning af afloppsledningarna medgåfves.
För egen del har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förklarat
sig finna den af lasarettsdirektionen föreslagna inskränkningen
i besittningsrätten till vissa delar af såväl det af lasarettet redan nu
disponerade området som det till utvidgning af detta ifrågasatta innefatta
en afsevärd fördel för kronan, som därigenom sattes i tillfälle att
Bih. till Biksd. Prof. 1909■ 4 Sami. 1 Afd. 120 Höft. 6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 183.
Departements
chefen.
vid den begärda markupplåtelsen tillförsäkra sig en dispositionsrätt,
hvartill möjlighet för närvarande icke förefunnes. Med hänsyn såväl
därtill som till det allmännyttiga företag, ett tidsenligt ordnande af en
länets sjukvårdsinrättning måste anses utgöra, samt på grund af hvad
lasarettsdirektionen i sitt yttrande i öfrigt anfört, har Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ansett fullgiltiga skäl föreligga för nådigt
bifall till den gjorda ansökningen.
Uti infordradt underdånigt utlåtande den 20 innevarande april har
kammarkollegium hemställt, att åtgärd måtte vidtagas i syfte att nu
ifrågavarande område måtte varda åt Västmanlands läns landsting för
det i ansökningen uppgifna ändamål upplåtet mot den af landstinget
föreslagna afgälden, samt på villkor i öfrigt att, om och när påstående
därom å statsverkets sida väcktes, landstinget skulle hafva att till kronans
fria disposition omedelbarligen afstå de delar af Slottsvreten och Stallliagen,
som enligt lasarettsdirektionens förberörda utredning ej oundgängligen
erfordrades för tillgodoseende af lasarettets behof åf tomtutrymme.
Eu ledamot af kollegium har emellertid uttalat en från pluralitetens
afvikande mening samt därvid hufvudsakligen anfört, att, då upplåtelsen
af ifrågavarande område till hushållningssällskapet endast skulle äga
bestånd, så länge det upplåtna området begagnades för det vid upplåtelsen
afsedda ändamålet, måste, därest området öfverlätes till landstinget
för att disponeras för beredande af ökadt inrymme för lasarettet,
den ursprungliga upplåtelsen anses hafva upphört och öfverlåtelsen till
landstinget vara att anse såsom en ny upplåtelse. Vid sådant förhållande
syntes ej föreligga skäl att, på sätt föreslagits, såsom afgäld
för den nya upplåtelsen behålla den vid upplåtelsen år 1874 bestämda
afgälden. Bemälda ledamot kunde följaktligen för sin del ej förorda
bifall till ansökningen i det skick, hvari den nu förelåge.
För egen del finner jag mig böra tillstyrka bifall till landstingets
ansökning under de af kammarkollegium föreslagna villkor. Hvad en
ledamot af kollegium anfört därom, att det ej vore skäl att behålla
den nuvarande afgälden, finner jag så mycket mindre böra föranleda
uppskof med ärendets afgörande, som det med afseende å ändamålet med
upplåtelsen väl ej torde kunna sättas ifråga, att afgälden skulle höjas.
Med afseende å innehållet af det af 1874 års Riksdag fattade beslutet
torde emellertid Eders Kungl. Maj:t icke utan Riksdagens medgifvande
kunna förordna om den ifrågasatta förändrade dispositionen af
området.»
Statsutskottets Utlutande N:o 183.
43
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
hemställer alltså,
att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.
Stockholm den 10 maj 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.