Statsutskottets Utlåtande N:o 172.
1
N:o 172.
Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1909, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anslag till påbörjande
af en sakkunnig undersökning af landets alla
skoqar.
(I. A.)
I en inom Andra kammaren väckt, till statsutskottets förberedande
behandling öfverlämnad motion (n:o 81) har herr Axel Schotte föreslagit,
att Riksdagen för påbörjande af en sakkunnig undersökning af landets
alla skogar i hufvudsakligt syfte som i motionen framhållits måtte för år
1910 ställa till Kungl. Maj:t förfogande ett förslagsanslag af 50,000 kronor,
med rätt för Kungl Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis disponera
beloppet redan under innevarande år.
Till stöd för sin framställning har motionären anfört och åberopat
följande:
»För hela vårt lands ekonomiska Rf äro våra skogars vård och förkofran
af den mest genomgripande betydelse; bibehållandet för kommande
generationer af vårt skogskapital måste vara en bland statsmakternas viktigaste
uppgifter. Trävarunäringen spelar emellertid i vår ekonomi en så
betydande roll, att det icke kan vara öfverensstämmande med klok hushållning
att icke af skogarna tillgodogöra sig hvad som vid hvarje tillfälle
kan vara möjligt utan att äfventyra skogsbrukets uthållighet och skogskapitalets
for tvär o.
Meningarna om huru den nuvarande generationen hushållar med
Sveriges skogar, huru står den årliga tillväxten i dessa skogar är och
Bill. till Riksd. Frat. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 114 Höft. (N:o 172).
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 172.
huru stor virkesmängd därur årligen uttages äro emellertid mycket delade
bland fackmännen. Många hålla före, att skogssköfling råder i landet, att
det årliga virkesuttaget således väsentligen öfverskrider tillväxten. Andra
däremot mena, att skogskapitalet — särskildt hvad beträffar statens skogar
— icke utnyttjas i den grad, som både från ekonomisk synpunkt och för
skogens föryngring kräfves.
Under känslan af att ett rationellt och för ett uthålligt skogsbruk
skäligt tillgodogörande af landets skogstillgångar kräfver såsom underlag
en nöjaktig kännedom om skogskapitalets storlek och skogarnas beskaffenhet,
väcktes vid det gemensamma möte, som ombud för rikets skogsvårdsstyrelser
i december 1908 afhöllo här i Stockholm, motion om utrönande
af virkestillgången och tillväxten i de svenska skogarna.
I denna motion, som är intagen i häftet 1 af skogsvårdsföreningens
tidskrift år 1909, sid 44 och följ. (se Bilaga), anfördes, att frågorna om
den årliga tillväxtens storlek i våra svenska skogar och om myckenheten
af den virkesmassa, som årligen uttages ur skogarna, icke ännu blifvit
nöjaktigt besvarade. Det hade visserligen icke saknats försök till utredningar
för att besvara dessa frågor, men utredningarna hade samtliga lidit
af det felet, att de grundats på bristfällig statistik och på mer eller
mindre godtyckliga antaganden i stället för på direkta, systematiskt utförda
undersökningar. De uppnådda resultatens divergens bekräftade ett sådant
påstående. Såsom exempel på denna skiljaktighet i beräkningarna anfördes
i motionen, att 1855 års skogskommitté kom till en brist af 3,744,000
kbm., hvarmed virkeskapitalet årligen skulle minskas, att en beräkning år
1882 af J. O. af Zellén i stället uppvisade ett årligt öfverskott af tillväxt
i förhållande till uttag af 3,978,000 kbm., att 1896 års skogskommitté
kommit till det resultat, att en årlig brist af 4,980,000 kbm. uppkommer
samt att öfverjägmästaren U. Wallmo år 1905 beräknat tillväxten i landets
skogar till siffror, som efter virkeskonsumtionen år 1906 skulle gifva ett
årligt deficit af icke mindre än 18,258,000 kbm. Det skulle dock tyda på
en alltför stor sorglöshet, om verkliga förhållandet mellan produktion och
konsumtion i landets skogar allt fortfarande förblefve okänd. Skogskapitalets
utnyttjande på ett rationellt och för detsammas framtida bestånd fullt
betryggande sätt vore en af svenska folkets viktigaste ekonomiska frågor.
Erkändes detta förhållande, så folie det väl ock af sig själft, att det är en
bjudande nödvändighet att förskaffa sig full visshet om huru detta kapital
förvaltas, om man uttager den ränta detsamma ger, eller om man lägger
en del till kapitalet, med risk att denna del går förlorad, eller om man
kanske rent af är på god väg att förtära själfva kapitalet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 172.
3
Skogsvårdsstyrelsernas möte beslöt också efter ett enhälligt tillstyrkande
från det utskott, dit motionen remitterades, att till landets olika skogsvårdsstyrelser
hemställa, att de ville, hvar och eu inom sitt landstingsområde,
åtaga sig utförandet af den föreslagna undersökningen om skogarnas tillstånd,
under förutsättning att kostnaderna härför bestredes af allmänna
medel. Tillika beslöt mötet, bland annat, att utse en kommission af 6
personer för att upprätta fullständig plan för ifrågavarande undersökningsförrättnings
utförande, äfvensom kostnadsförslag.
De föreslagna undersökningarna skulle bestå däri, att skogsvårdsstyrelserna,
hvar inom sitt område, skulle åtaga sig att dels genom sammanställande
af alla under senare år sakkunnigt utförda skogsuppskattningsförrättningar
och tillväxtundersökningar, dels ock genom i stort utförda
direkta linjetaxeringar vid tillväxtundersökningar utröna skogarnas
nuvarande virkesmassa, densammas fördelning i olika skogstyper och åldersklasser
m. m., markens fördelning i fast mark, dränerad och försumpad
mark, kalmarker, mossar och berg m. m. samt att komplettera befintliga
kartor i berörda afseenden. Genom tillväxtundersökningar i så vidsträckt
omfattning skulle en tämligen god siffra för den årliga tillväxten i skogarna
erhållas. Vidare skulle genom infordrande af uppgifter, förfrågningar
och, där sådant förfaringssätt icke vore tillräckligt, genom direkta
undersökningar utrönas den totala afverkningen per år från länets skogar.
Det vid skogsvårdsstyrelsernas nyss omförmälda möte fattade beslut i förevarande
ämne har öfverallt bland dessa styrelser omfattats med stort intresse,
och den 17 februari i år komma förenämnda kommissioner att
sammanträda för att i detalj utarbeta planen för taxeringens och beräkningarnas
utförande och beräkna kostnaderna för denna plans genomförande.
Härefter torde skogsvårdsstyrelserna komma att hos Kungl. Maj:t
göra framställning om anvisande af medel för undersökningarna. Det kan
tagas för gifvet, att Kungl. Maj:t skall ställa sig välvillig till saken, äfven
om rätt betydande anslag skulle erfordras, men uppenbart torde vara, att
i hvarje fall proposition om medels anvisande kan förväntas först till 1910
års Riksdag.
Jag är emellertid lifligt öfvertygad om, att förevarande fråga är af
sådan vikt och betydelse och att den undersökning, som här afses, bör
igångsättas med så stor skyndsamhet, att möjlighet bör beredas statsmakterna
att redan i år taga frågan, åtminstone i viss del, under ompröfning.
En mera utvecklad lagstiftning till reglerande af landets hushållning med
sina skogar är trängande och det i högre grad, ju mer det kan befaras,
att skogskapitalet årligen minskas i stället för att vidmakthållas. Hvarje
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 172.
sådan lagstiftning blir emellertid mer eller mindre irrande och oviss till
sina verkningar, om tillgång ej finnes till systematiskt utförda sakkunniga
undersökningar om tillväxten och virkeskonsumtionen. Stödd på sådana
undersökningar, kan lagstiftningen också lättare anpassas efter olika
landsdelars behof. Då de ifrågasatta undersökningarna och deras bearbetande
torde taga 4 år i anspråk, synes hvarje uppskof med deras igångsättande
böra om möjligt undvikas.
Ett ytterligare skäl till undersökningarnas omedelbara företagande
är, att det under nuvarande mindre gynnsamma konjunkturer är det bästa
möjliga tillfälle att vinna nödig arbetskraft för undersökningarnas utförande,
något som kanske ej i samma grad kan påräknas om några år.
Vid skogsvårdsstyrelsernas möte uppgafs sålunda, att af nu från skogsinstitutet
utgående elever större delen icke kunde påräkna fast anställning
under den närmare framtiden. För undersökningarna beräknades approximativt
35 skogstaxatorer med hvar och en 5 å 6 handtlangare.
De undersökningar, hvarom skogsvårdsstyrelserna fattat beslut, afse
enskilda skogar. För att full öfversikt skall vinnas af landets skogskapital
och handhafvandet däraf torde undersökningarna böra utsträckas att omfatta
jämväl statens skogar öch de under statens kontroll stående skogarna.
En stor del af dessa är visserligen taxerad, och dessutom torde rörande de
norrländska skogarna utredning komma att lämnas af den nu arbetande
norrländska skogsvårdskommittén. Men gifvet är, att hela detta material
bör sammanarbetas med undersökningarna rörande de enskilda skogarna
och i vissa delar kompletteras, på det full enhetlighet måtte uppnås.
Totala kostnaden för hela den ofvan berörda undersökningen har för
de enskilda skogarna beräknats till 450,000 kronor; för erforderliga kompletterande
undersökningar af statsskogarna torde kostnaden kunna skattas till
75,000 kronor. Hela summan skulle således blifva 525,000 kronor, fördelade
på 3—4 år. Förberörda kommissions utredning af kostnadsfrågan
torde föreligga, innan Riksdagen går att fatta beslut om denna motion.
Med hänsyn till omförmälda undersökningars stora betydelse och
brådskande natur vore ett mindre anslag redan i år till undersökningarnas
igångsättande synnerligen önskvärdt. Gifvetvis borde Kungl. Maj:t fastställa
den närmare planen för undersökningen och medelsanvändningen.»
Beträffande innehållet af den af motionären åberopade, vid skogsvårdsstyrelsernas
möte i december 1908 i Stockholm väckta motion om utrönande
af virkestillgången och tillväxten i de svenska skogarna, tillåter
sig utskottet att hänvisa till den vid herr Schottes ifrågavarande motion
(n:o 81) fogade bilaga.
Statsutskottets Utlåtande N:o 172.
5
Sedermera har samme motionär — under åberopande af förestående
motion och med anmälan, att den i motionen omförmälda, af skogsvårdsstyrelserna
i länen igångsatta utredning numera afgifvits i ett »betänkande
angående plan för undersökning om virkestillgång och tillväxt in. m. i
Sveriges skogar» — i anslutning till hvad i betänkandet föreslagits, hemställt
i motionen n:o 231, att det anslag af 50,000 kronor, som motionären
i förberörda motion hemställt måtte anvisas till påbörjande af en sakkunnig
undersökning af landets alla skogar, måtte utgå till den försökstaxering i
förevarande hänseende af Värmlands län, som i åberopade betänkandet
förordats.
Utskottet, som tagit del af det i motionen n:o 231 omförmälda utskottets
betänkandet, delar motionärens uppfattning, att en undersökning af landets yttrande.
skogar skulle vara af stor betydelse för befordrande af en rationell skogsskötsel.
Emellertid har utskottet inhämtat, att numera hos Kungl. Maj:t
gjorts framställning om anvisande af medel för en sådan undersökning.
Då således frågan för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts pröfning
och alltså kan förväntas blifva förelagd redan nästa års Riksdag, får
utskottet hemställa,
att herr Schottes ifrågavarande motioner icke må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 10 maj 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Reservationer:
af herrar grefve A. F. C:son Wachtmeister, F. W. Thorsson, J. Ström
och A. C. J. Christiernson;
af friherre J. T. Grijoenstedt mot motiveringen.
Herrar H. Andersson, F. Berg och A. Ekman hafva begärdt få antecknadt,
att de icke deltagtt i förestående ärendes behandling inom utskottet.
Bill. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Ajd. 114 Höft.