Statsutskottets Utlåtande N:o 145.
1
N:o 145.
Ank. till Riksd. kansli den 30 April 1909 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående
anvisande af medel till uppförande af erforderliga ekonomihus
å lotterna n:r 1—5 af Flymge kungsgård,
Valklera kallade, i Malmöhus län.
(I. A.)
I en till Riksdagen den 23 april 1909 afbiten, till statsutkottet för
förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o 212) har Kungl.
Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att såsom bidrag
till uppförande af erforderliga ekonomihus å lotterna n:r 1—5 af Flyinge
kungsgård, Valleberg kallade, på extra stat för år 1910 anvisa ett belopp
af 20,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna beloppet.
Till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen i detta ärende
anfört följande:
»På grund af nådigt bref den 7 oktober 1892 utarrenderade domänstyrelsen
för Flyinge hingstdepås räkning genom kontrakt den 20 oktober
1893 för en tid af tjugu år, till den 14 mars 1914, lotterna n:r
1, 2, 3, 4 och 5 — med vissa närmare angifna undantag — af Flyinge
kungsgård, Valleberg kallade, i Södra Sandby socken af Malmöhus län.
Genom transportresolution den 17 november 1899 har arrendet öfverlåtits
till nuvarande arrendatorn.
Enligt anteckning i instrumentet öfver senaste arrendeuppskattningen
innehåller egendomen, som är belägen omedelbart intill Flyinge
hingstdepå, 313 hektar, 86,7 ar, däraf 283 hektar 84,6 ar åker samt
återstoden madäng. Af detta ägoområde, som är fördeladt uti 4
skiften, brukas dock endast ett, det s. k. hufvudskiftet, innehållande
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 94 Höft (N:o 145.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 145.
223 hektar 49,4 ar åker och 29 hektar 47,7 ar äng, af arrendatorn själf,
medan de öfriga äro upplåtna till olika brukare mot lega och dagsverksskyldighet.
I arrende betalas dels in natura 80,000 kilogram hö, 100,000
kilogram halm och 25,200 kilogram hafre, dels ock kontant 3,500 kronor,
hvilket allt å vissa i kontraktet bestämda tider erlägges till Flyinge
hingstdepå.
Beträffande egendomens byggnader är i arrendekontraktet bland
annat stadgadt, att arrendatorn åligger dels att väl underhålla och, när
så påfordras, nybygga samt vid afträdandet i fullgodt stånd från sig
lämna de å egendomen befintliga, kronan tillhöriga byggnader utan
rätt till ersättning därför af något slag, dels ock att brandförsäkra dessa
byggnader till deras fulla uppskattade värde. Åstundar han själf taga
befattning med botandet af brandskada, som å egendomen inträffat, må
brandstodsersättningen till honom utbetalas mot ställd borgen för medlens
behöriga användande till de afbrända eller skadade husens iståndsättande.
Därest arrendatorn icke själf vill afhjälpa brandskadan eller kan ställa
föreskrifven borgen, utbjudes genom vederbörande ämbetsmyndighets
försorg brandskadans botande på entreprenadauktion till den minstbjudande
enligt för sådana auktioner i allmänhet gällande föreskrifter, då
det åligger arrendatorn att, om entreprenadsumman öfverstiger den
belöpande brandstodsersättningen, tillhandahålla entreprenören skillnaden.
Genom eldsvåda den 18 oktober 1908, som uppkommit genom att
några tjänstefolkets barn lekt med tändstickor, nedbrunno dels en kronan
tillhörig logbyggnad med den däri förvarade grödan, dels ock fyra
arrendatorn tillhöriga byggnader, nämligen ett häststall, en koladugård,
en logbyggnad samt ett redskapshus och ungkreatursstall med däröfver
befintligt magasin. Den kronan tillhöriga byggnaden var brandförsäkrad
för 5,600 kronor, hvilket brandförsäkringsbelopp efter afdrag af värdet
å byggnadsgrunden utfallit med 5,550 kronor, som deponerats hos Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet. Af återstående byggnader
å egendomen äger kronan fyra stathus och en ladu gårdsby ggn ad vid
Flyinge kungsgård, medan åter boningshus med flygelbyggnad samt
brygghus, svinhus och en logbyggnad jämte några stathus äro arrendatorns
tillhörighet.
Så snart anmälan om eldsvådan ingått till Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, anmodade Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
domänintendenten i länet att å egendomen förrätta besiktning för uppgörande
af förslag till botande åt de genom eldsvådan uppkomna skador;
och har sådan besiktning af honom hållits den 30 oktober och den
21 november 1908 i närvaro af arrendatorn, chefen för Flyinge hingst
-
3
Statsutskottets Utlåtande N:o 145,
depå samt af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnadt sakkunnigt
I öfver denna besiktning upprättadt instrument har domänintendenten
framlagt tre olika med ritningar och kostnadsförslag åtföljda
förslag till brandskadans afknipande.
Det första af dessa — alternativ I — innefattar uppförandet af
endast en logbyggnad af samma storlek och beskaffenhet som den
nedbrunna, kronan tillhöriga byggnaden, 35,65 meter lång, 10,69 meter
bred och 3,56 meter hög. Byggnaden skulle uppföras af brädbeklädt
korsvirke på grund af pelare af beton och gråsten samt med tak af
papp på 1 tums späntade bräder. Kostnaden för denna nybyggnad
beräknades till 3,710 kronor 53 öre. Såsom orsak till att detta kostnadsbelopp
så väsentligt understider brandförsäkringsvärdet har domänintendenten
angifvit, att den nedbrunna byggnaden innehöll öfverflödig
timmerinredning, som varit till hinder vid grödans inbärgning samt att
i den beräknade kostnaden icke inginge sten till grunden, enär arrendatorn
medgifvit, att sådan finge tagas af hvad som däraf funnes å
platsen.
Då emellertid domänintendenten ansett en logbyggnad sådan som
den föreslagna hvarken kunna tillfredsställa gårdens behof af dylik
byggnad eller vara ändamålsenlig och tidsenlig, har såsom audra förslag
— alternativ II — blifvit ifrågasatt att för en beräknad kostnad af
7,876 kronor 20 öre af enahanda slags byggnadsmaterialier, som föreslagits
för nyss anförda byggnad, uppföra en logbyggnad med hissinrättning,
50 meter lång, 15 meter bred och med en stolphöjd af 6
meter, sålunda väsentligt rymligare än den nedbrunna. I sistnämnda
kostnadssumma hade icke upptagits kostnad för hästvandring eller hisslinor
och attiralj för vagnarna, hvilka tillbehör arrendatorn på egen
bekostnad borde anskaffa.
Enligt domänintendentens tredje förslag — alternativ III — skulle
samtliga för gården nu erforderliga nybyggnader uppföras af kronan.
Det har nämligen synts såväl domänintendenten som depåchefen olämpligt,
att vid en kronans egendom ett flertal byggnader skulle vara
arrendatorns tillhörighet. Följden häraf blefve, ej endast att hänsyn
till denna omständighet måste tagas vid arrendeafgiftens bestämmande,
utan ock att egendomen ej kunde blifva försedd med vare sig ändamålsenliga
eller tillräckliga byggnader, i det att ingen arrendator kunde
antagas våga nedlägga stora kostnader på byggnader, som han riskerade
att icka få nöjaktigt ersatta vid arrendeperiodens utgång. Ej heller
kunde någon lämplig plan vare sig för egendomens verkliga behof af
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 145.
byggnader eller deras ändamålsenliga förläggning med hänsyn till det
dagliga bruket antagas blifva genomförd. Ett tillfälle att å här ifrågavarande
egendom till väsentlig del undanröja nämnda å densamma förefintliga
missförhållanden erbjödes nu; och det syntes såväl domänintendenten
som depåchefen lämpligt och önskvärdt, att man begagnade sig
däraf. De kostnader, kronan härför komme att vidkännas, skulle säkerligen
i framtiden blifva återgäldade.
De nybyggnader, som domänintendenten och depåchefen ansett för
egendomen behöfliga såsom ersättning för de nedbrunna, vore, förutom
omförmälda hissloge, för hvilken kostnaden beräknats
till............................................................................................... kronor 7,876: 20
en häststallsbyggnad, 31,25 meter lång och 10,8
meter bred af IV2 stens tegelgrundmur, på grund af
gråsten och beton samt med tak af papp, för hvilken
kostnaden beräknats till......................................................... » 8,697: 35
en koladugård, 39 meter lång och 14,90 meter bred
af samma slags byggnadsmaterial som häststallet, för
hvilken kostnaden beräknats till ....................................... » 13,487: 75
en byggnad för ATagnsport och redskap, inrymmande
magasin, 34 meter lång och 10 meter bred,
af bredbeklädt korsvirke på grund af pelare af gråsten
och beton samt med tak af papp, för hvilken kostnaden
beräknats till ............................................................... » 5,518: 95
Summa kronor 35,580: 25.
I sammanhang härmed har domänintendenten erinrat, att staten år
1895 lyftat 20,825 kronor 94 öre i ersättning för från Dalby kungsgård
exproprierad jord till anläggning af Malmö—Tomelilla järnväg,
hvilket belopp syntes domänintendenten böra återgäldas till bestridande
af byggnadskostnaderna vid här ifrågavarande egendom, då inkomsterna
af båda dessa egendomar vore anslagna till Flyinge hingstdepå.
Om det såsom alternativ III betecknade, af domänintendenten tillstyrkta
förslaget ansåges beaktansvärdt och blefve godkändt, syntes det
domänintendenten, att arrendator!!, som tillskyndades nytta genom att
han befriades från att själf uppföra erforderliga byggnader, borde bidraga
till byggnadskostnaderna i den mån de föreslagna byggnaderna
afsåge att ersätta de honom förut tillhöriga. Vid öfverläggning med
honom härom hade han förklarat sig därtill villig, därest bidraget icke
blelve alltför betungande. Såsom skäl för ett lindrigt bidrag hade''
Statsutskottets Utlåtande N:o 145.
;>
ärren datorn framhållit, att honom till följd af eldsvådan tillskyndats
betydlig förlust, i det att han måst skingra och försälja en del åt sin
kobesättning och att det komme att åtgå eu ej så kort tid, innan han
hunne återfå denna fulltalig och erhålla någon större inkomst af densamma.
Under förutsättning att byggnaderna blefve under år 1909
uppförda i öfverensstämmelse med det föreliggande förslaget, hade arrendatorn
erbjudit sig att bidraga med 3,324 kronor, som i rundt tal motsvarade,
för de sista fyra åren af arrendeperioden, 3 procent af kostnaden
för de byggnader, hvilka föreslagits såsom ersättning för de arrendatorn
tillhöriga nedbrunna husen, samt att betala detta belopp, då byggnaderna
blifvit uppförda och godkända. Detta hans erbjudande ansåge
domänintendenten under förevarande omständigheter vara antagligt. Därest
byggaädsförslaget komme till utförande, erbjöde sig arrendatorn att dessutom,
utan anspråk på ersättning, öfverlämna den gråsten, som funnes
kvar efter branden, i den mån den erfordrades för byggnadsarbetet,
äfvensom att planera tomterna, där de nedbrunna husen stått.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län har med
skrifvelse den 19 december 1908 till domänstyrelsen öfverlämnat domänintendentens
omförmälda besiktningsinstrument och därvid såsom sin
mening uttalat, att egendomen borde, i enlighet med hvad domänintendenten
under alternativ III föreslagit, med en mindre förändring, som
ej ökade kostnadssumman, förses med nya byggnader på kronans, bekostnad.
Från kostnadsbeloppet, 35,580 kronor 25 öre, mot hvilket
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke hade något att erinra,
borde afdragas 3,324 kronor, hvarmed arrendatorn själf skulle bidraga
såsom ersättning för nyttan af de nya byggnaderna, och komme alltså
kronans kostnader för byggnaderna att uppgå till 32,256 kronor 25 öre.
Häraf stode nu till förfogande allenast brandförsäkringsbeloppet, 5,550
kronor, hvadan alltså ytterligare erfordrades ett belopp af 26,706 kronor
25 öre. Då arrendesumman — såväl naturaprestationerna som det kontanta
beloppet — vore för Flyinge hingstdepås underhåll behöflig, antoge
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att ersättning för byggnadskostnaderna
icke kunde beredas arrendatorn genom afkortning å arrendet,
utan att eepån af andra statsmedel bereddes motsvarande godtgörelse
för den mistade arrendeafkomsten.
Med öfverlämnande af handlingarna i ärendet till stuteriöfverstyrelsen
har domänstyrelsen i skrifvelse till stuteriöfverstyrelsen den 5
februari 1900, i likhet med domänintendenten och Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, tillstyrkt egendomens bebyggande af kronan. De
uppgjorda ritningarna och kostnadsförslagen hafva af domän styrelse] i
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 145.
blifvit underställda af styrelsen anlitadt byggnadskunnigt biträde, som
beträffande de olika byggnaderna föreslagit några närmare angifna
smärre förändringar och som i fråga om kostnadsförslagen funnit de
upptagna prisen skäliga men detta oaktadt ansett, att slutsumman möjligen
vid en öppen täflan kunde något nedbringas. Domänstyrelsén
bär för egen del åberopat hvad styrelsens biträde sålunda anfört. Beträffande
storleken af det bidrag, arrendatorn borde lämna till byggnadskostnad^
för alternativ III af byggnadsförslagen, har domänstyrelsen
framhållit, hurusom nu gällande arrendeupplåtelse icke omfattade" andra
kronan tillhöriga byggnader än fyra stathus, en ladugårdsbyggnad vid
blyinge kungsgård och den nu nedbrunna logbyggnaden, öfriga för
egendomens brukande erforderliga hus tillkomme det arrendatorn att
utan bidrag från kronans sida vare sig genom afdrag å arrendet eller
af annat slag anskaffa och underhålla. Nu utgående arrende vore ock, på
sätt framginge bland annat af det handlingarna i ärendet bifogade instrumentet
öfver den uppskattning, som hållits före nuvarande arrendeupplåtelsen,
beräknadt med hänsyn till förekommande brist på tillräckliga
byggnader. \ id sådant förhållande syntes det domänstyrelsen
kunna ifrågasättas, om det bidrag arrendatorn erbjudit sig lämna vore
tillräckligt. \ äl kunde det, såsom Eders Kungl. Maj.ts befallningshafvande
framhållit, anses uppväga den nytta, som arrendatorn af de nya
byggnaderna tillskyndades, i det fall att de nya byggnaderna ersatte
förut befintliga hus, som vore jordägaren tillhöriga och denne enligt
kontraktet förbundit sig att hålla. Men härvid borde jämväl beaktas,
att de hus, kronan i förevarande fall skulle nybygga, vore afsedda ersätta,
hvad arrendatorn eljest hade att utan bidrag från jordägarens
sida förskaffa sig. Bebyggandet af kronan innebure i detta fall ett
arrendatorns fritagande från ett kontraktsenligt onus, en förmån, som
syntes kräfva en höjning i arrendatorns bidrag.
Stuteriöfverstyrelsen har nu med underdånig skrifvelse den 12 nästlidna
mars till Éders Kungl. Maj:t öfverlämnat samtliga till ärendet
hörande handlingar samt därvid anfört, att styrelsen i likhet med förenämnda
myndigheter ansåge synnerligen önskvärd!, att återuppbyggandet
af för här ifrågavarande egendom erforderliga ekonomihus måtte
ske för kronans räkning, äfvensom att arbetet måtte verkställas i enlighet
med det under alternativ III angifna förslaget, hvilket styrelsen
ansåge sig kunna i hufvudsak biträda.
Hvad anginge det af arrendatorn erbjudna bidraget till byggnadskostnaden,
funne sig stuteriöfverstyrelsen på de af domänintendenten
Statsutskottets Utlåtande N:o 145.
7
anförda skäl, mot livilka Eders Knngl. Maj:ts befallningshafvande ej
haft något att erinra, böra tillstyrka detsammas godkännande.
På grund af hvad sålunda anförts har stuteriöfverstyrelsen hemställt,
att å ifrågavarande egendom måtte för kronans räkning få, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med förberörda, till det under alternativ
III upptagna förslaget hörande ritningar och kostnadsförslag, uppföras
samtliga för egendomen nu ifrågasatta ekonomihus för en sammanlagd
kostnad af högst 35,580 kronor 25 öre; att för ändamålet måtte få användas
dels det för den förutnämnda nedbrunna logebyggnaden influtna
brandskadeersättningsbeloppet, 5,550 kronor, och dels förenämnda af
vederbörande arrendator erbjudna byggnadsbidrag, 3,324 kronor; att
för bestridande af det därefter återstående kostnadsbeloppet, 26,700
kronor 25 öre, måtte ställas till styrelsens disposition ett belopp af 20,825
kronor 94 öre, motsvarande förberörda till staten inlevererade expropriationsmedel,
äfvensom medgifvas att ytterligare erforderliga 5,880 kronor
31 öre måtte få af styrelsen bestridas från det under nionde hufvudtiteln
uppförda reservationsanslaget till hästafvelns förbättrande.
Därefter har öfverintendentsämbetet i infordradt underdånigt utlåtande
den 23 nästlidna mars öfver det uppgjorda förslaget till nya
ekonomibyggnader å här ifrågavarande egendom, med instämmande af
hvad domänstyrelsens byggnadskunniga biträde anfört, framställt några
ytterligare anmärkningar rörande byggnadernas inredning samt föreslagit
en annan gruppering af dem, utan att i sammanhang därmed ifrågasätta
någon förändring i den angifna kostnadssumman.
Beträffande stuteriöfverstyrelsens framställning därom, att ett belopp,
motsvarande förberörda expropriationsmedel, måtte för här ifrågavarande
ändamål ställas till styrelsens disposition, har statskontoret i
underdånigt utlåtande den 7 innevarande april meddelat, dels att nyssnämnda
expropriationsmedel för år 1895 ingått bland statsverkets inkomster
under titel »extra uppbörd», dels ock att Eders Kungl. Maj:t
enligt beslut den 19 mars 1897 funnit en af stuteriöfverstyrelsen gjord
hemställan, att berörda belopp måtte få användas till inlösande för kronans
räkning af vissa byggnader å egendomen i fråga, icke till någon
åtgärd föranleda. Under sådana förhållanden har det synts statskontoret,
att nu föreliggande framställning lika litet som den år 1897 föreliggande
kunde bifallas, utan att, där så funnes erforderligt, medel för
ändamålet borde på annat sätt beredas.
Då det torde vara uppenbart, att ekonomihusens beskaffenhet å Departementsen
egendom alltid utöfva inflytande såväl på lättheten att få egendo- chefen''
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 145.
men utarrenderad som på arrendebeloppet, i det att omsorgsfullt uppförda,
tillräckligt rymliga och praktiskt inredda byggnader underlätta
egendomens rationella skötsel och sålunda kunna sägas i viss mån bidraga;
till att öka dess afkastningsförmåga, synes det mig i hög grad
önskvärdt att, då i det närmaste alla de viktigaste ekonomihusen å
kronans här ifrågavarande egendom nu måste nybyggas, detta sker på
sådant sätt, att de för framtiden komma att tillhöra kronan. Jag finner
det i detta fall så mycket mera af behofvet påkalladt, som egendomen å
ena sidan på grund af sin storlek kräfver jämförelsevis dyrbara byggnader,
medan det å andra sidan lätt låter tänka sig att arrendatorn i den omständigheten,
att endast några få år återstå af arrendetiden, kan finna anledning
att söka nedbringa byggnadskostnaderna till det minsta möjliga genom
att inskränka utrymmet i de olika byggnaderna och vid deras uppförande
göra äfven andra besparingar, som förringa deras användbarhet
och värde för gården. Sker detta på sådant sätt, att arrendatorn
därigenom hindras att å gården framföda hela det antal kreatur, som
eljest kunnat hållas å densamma, kan detta lätt komma att på ett för
kronan menligt sätt inverka på egendomens skick vid arrendeperiodens
utgång.
Såsom ytterligare stöd för min uppfattning om önskvärdheten af
att uppförandet af de föreslagna byggnaderna sker på kronans bekostnad
anser jag mig böra nämna, att vid senaste arrendeuppskattningen
å ifrågavarande egendom den åsikten gjorde sig gällande hos uppskattningsmännen,
att saknaden af erforderliga, kronan tillhöriga byggnader
i så hög grad förminskade arrendevärdet, att detta nedsattes med ej
mindre än 2,596 kronor under det eljest beräknade.
Då emellertid arrendeafkastningen af nu ifrågavarande egendom är
anslagen till underhåll af Flyinge hingstdepå, kan — såsom redan af
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande blifvit framhållet — kostnaderna
för de föreslagna byggnadernas uppförande icke i föreliggande fall bestridas
genom afkortning å arrendet, utan måste de för ändamålet erforderliga
medlen särskild! anvisas.
Beträffande de i ärendet omförmälda expropriationsmedlen anmälde
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län i underdånig
skrifvelse den 10 december 1895 inbetalningen af dem jämte upplupen
ränta å beloppet från de dagar, den exproprierade marken tagits i anspråk
för Malmö—Tomelilla järnvägs behof; och beslöt Kungl. Maj:t
den 31 juli 1896 med anledning af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
berörda anmälan, att vederbörande arrendator^'' skulle äga att
Statsutskottets Utlåtande N:o 145. 9
såsom ersättning för den mark, som genom järnvägsanläggningen frångått
egendomarna, å do influtna löseskillingarna uppbära ränta efter 4
procent för år räknadt, hvilka ersättningsbelopp skulle till dem utbetalas
af expropriationsmedlen, samt att hvad efter berörda likvider återstode
skulle uppdebiteras bland statsverkets inkomster under rubriken »extra
uppbörd».
Dessa till statsverket redan inlevererade och i statsregleringen intagna
medel, hvilka uppgått till 20,825 kronor 94 öre, kunna således — såsom
också statskontorot i sitt utlåtande framhållit — icke nu disponeras till
uppförande af för egendomen erforderliga byggnader. Den af statskontoret
i dess omförmälda utlåtande omnämnda, af stuteriöfverstyrelsen
gjorda framställningen om medlens användande för inlösen för kronans
räkning af vissa af de arrendatorn tillhöriga byggnaderna å gården blef
ock genom åberopade nådiga beslutet den 19 mars 1897 på grund af
angifna förhållande af Kungl. Maj:t afslagen.
Då emellertid nu ifrågavarande expropriationsbelopp influtit för
jord, exproprierad från en för Flyinge hingstdepås räkning utarrenderad
kronoegendom, synes det mig fullt berättigadt att, då en annan till
depåns underhåll anslagen kronoegendom nu måste förses med erforderliga
nybyggnader, motsvarande kapital af statsverket nedlägges i dessa
byggnader. Den minskning i depåns inkomster från förstnämnda
egendom, som utbrytningen af den exproprierade marken kan hafva
förorsakat, skulle sålunda komma att ersättas depån genom den ökning
i arrendet för sistnämnda egendom, som bör kunna påräknas
genom dess förseende med fullt tillfredsställande, kronan tillhöriga ekonomihus.
För att erforderliga medel skola blifva tillgängliga, måste emellertid
hemställan göras hos Riksdagen om anvisande af här ifrågavarande
belopp, hvilket synes mig kunna afrundas till 20,000 kronor.
Till täckande af de beräknade nybyggnadskostnaderna, 35,580
kronor 25 öre, skulle vidare komma att finnas disponibel den af kronan
lyftade brandskadeersättningen, 5,550 kronor. Återstående kostnadsbeloppet,
10,030 kronor 25 öre, synes mig — i enlighet med hvad som
blifvit föreslaget — böra bestridas dels med vederbörande arrendators
byggnadsbidrag och dels med medel, anvisade från reservationsanslaget
till hästafvelns förbättrande.
I anledning af hvad domänstyrelsen anmärkt därom, att det af
arrendatorn erbjudna byggnadsbidraget vore väl knappt beräknadt,
har arrendatorn på gifven anledning förklarat sig villig höja detBih.
till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 94 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 145.
Utskottets
yttrande.
samma till 4,000 kronor, med hvilket belopp jag anser att man bör
låta sig nöja.
Hvad som därefter kommer att återstå för byggnadskostnadernas
täckande synes mig — såsom äfven stuteriöfverstyrelsen föreslagit —
lämpligen höra utgå af reservationsanslaget till hästafvel^ förbättrande.
Och torde jag, under förutsättning att det af Riksdagen begärda beloppet
anvisas, få framdeles underställa frågan härom Eders Kungl. Maj:ts
slutliga profning.»
Ifrågavarande till uppförande föreslagna ekonomihus äro afsedda att
ersätta fem sådana genom eldsvåda förstörda byggnader, tillhörande en
— en logebyggnad — kronan och de fyra öfriga, innefattande häststall,
koladugård, loge, redskapshus, ungkreatursstall och magasin, arrendatorn
af egendomen i fråga. De tilltänkta byggnaderna, till antalet
fyra, skulle utgöras af hissloge, häststall, koladugård samt en byggnad
för vagnsport och redskap, inrymmande jämväl magasin. Hela kostnaden
för desamma skulle belöpa sig till 35,580 kronor 25 öre, hvaraf
dock 15,580 kronor 25 öre disponeras för ändamålet utan särskildt
anslag af Riksdagen. Såsom skäl för att jämväl arrendatorns hus skulle
nybyggas på kronans bekostnad har hufvudsakligen åberopats, dels att
egendomen i annat fall ej kunde blifva försedd med ändamålsenliga och
tillräckliga byggnader, i det ingen arrendator kunde antagas våga nedlägga
stora kostnader på byggnader, som han riskerade att icke få nöjaktigt
ersatta vid arrendeperiodens utgång, dels att någon lämplig plan
vare sig för egendomens verkliga behof af byggnader eller deras ändamålsenliga
förläggning med hänsyn till det dagliga bruket icke kunde
antagas blifva af en arrendator genomförd, dels ock den omständigheten
att ekonomihusens beskaffenhet å en egendom alltid utöfva inflytande
såväl på lättheten att få egendomen utarrenderad som på arrendebeloppet.
Hvad sålunda och i öfrigt anförts till stöd för att samtliga å egendomen
behöfliga nybyggnader måtte uppföras på kronans bekostnad,
finner utskottet öfvertygande; och då utskottet, som tagit del af de till
ärendet hörande handlingar och ritningar, ej funnit anledning till erinran
vare sig emot, planen för nybyggnaderna eller emot de därför beräknade
kostnaderna,''.får utskottet hemställa,
att Riksdagen må såsom bidrag till uppförande
af erforderliga ekonomihus å lotterna n:r 1—5 af Flyinge
kungsgård, Valleberg kallade, på extra stat för år
Statsutskottets Utlåtande N:o 145.
11
1910 anvisa ett belopp af 20,000 kronor med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna beloppet.
Stockholm den 30 april 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. PIPPING.
\