Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

1

N:o 132.

Ank. till Eiksd. kansli den 27 april 1909, kl. 4 e. in..

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
till vetenskapsakademien af ett till lägenheten Lilla
Freskati å Kungl. Djurgården hörande område.

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande behandling
remitterad proposition (n:o 199) af den 16 april 1909 har Kungl. Maj.t
under åberopande af bilagdt utdrag åt statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva, att till vetenskapsakademien
må under äganderätt upplåtas ett till lägenheten Lilla Freskati
å Kung]. Djurgården hörande, å en af vice kommissionslandtmätaren John
Enberg år 1908 uppgjord karta inom röda prickade linjer f-e-d-g-h-i-k1-m-n-o-p-f
inlagdt område om 12,272 kvadratmeter mot dels ersättning
till den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden af 73,632
kronor, hvaraf den årliga räntan skall öfverlämnas till djurgårdskassan att
för kassans ändamål användas, dels ock skyldighet för akademien att bestrida
alla med markförvärfvet förbundna kostnader.

Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll i ärendet anföit

följande:

»Genom särskilda nådiga bref den 10 juni 1904 och den 25 januari
1907 medgaf Kungl. Maj:t, att vetenskapsakademien till byggnadsplats för sitt
behof af sessionsrum, förvaltningslokaler m. in. jämte bibliotek fick på vissa
villkor för framtiden disponera ett den Bergianska stiftelsen tillhörande område
af fastigheten Freskati å Kungl. Djurgården.

Vetenskapsakademien har sedermera i skrifvelse den 11 mars 1908 i
underdånighet anfört följande.

Bih. till RiUd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afl. 85 Häft. (N:o 132.)

1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

Af ifrågavarande område vore endast en del lämplig såsom byggnadsplats.
Akademiens ursprungliga afsikt hade varit att därå uppföra en enda
större byggnad, som skulle inrymma såväl bibliotek som förvaltningslokaler,
sessionssal och bostadsrum för akademiens sekreterare och bibliotekarie samt
eventuellt äfven för någon annan tjänsteman t. ex. kamreraren. Under
denna förutsättning hade byggnadsplatsen varit tillräcklig för det närvarande
behofvet och äfven medgifvit en måttlig utveckling af biblioteket i framtiden.
Då emellertid akademiens bibliotek vore af synnerligt stort värde och
delvis oersättligt, ifall det på något sätt skulle förstöras, både akademien vid
närmare öfvervägande af förhållandena ansett lämpligast, att några bostäder
icke funnes i samma hus som biblioteket, utan att dessa borde förläggas till en
särskild byggnad. I sådant tall skulle emellertid den redan förvärfvade platsen
knappast för närvarande och ännu mindre i framtiden blifva tillräcklig för sitt
ändamål. Akademien hade därför ansett det vara sin plikt att redan nu söka
förvärfva en bergskulle, som läge omedelbart söder om det från Bergianska
stiftelsen afsöndrade området, och detta så mycket hellre, som i annat fall i
framtiden kunde å denna kulle komma att uppföras någon byggnad, som kunde
utgöra en stor fara för akademiens institutioner. Å andra sidan skulle å
denna bergskulle kunna beredas en synnerligen lämplig och på bästa möjliga sätt
skyddad byggnadsplats för akademiens bibliotek, arkiv och förvaltningslokaler
in. in. På grund af hvad nu blifvit anfördt, hade akademien till riksmarskalksämbetet,
under hvars förvaltning området i fråga stode, aflåtit skrifvelse om
och på livilka villkor det mellan akademiens redan förvärfvade tomt och
den södra infartsvägen till Lilla Freskati belägna området kunde af akademien
få förvärfvas.

Innan jag går vidare, anser jag mig böra redogöra för hufvudinneliållet
af det svar, akademien från riksmarskalksämbetet erhöll, livilket svar i
styrkt afskrift vidfogats den underdåniga framställningen.

Efter hörande af intendenten för Kungl. Djurgården anförde ämbetet, bland
annat, följande.

Från Kungl. Djurgårdens sida hade ämbetet icke något att erinra mot
att den ifrågavarandfe bergshöjden blefve bebyggd med eu eller två monumentala
byggnader, och att en del fristående och prydliga mindre boningshus
blefve förlagda till det mellan samma höjd och akademiens nuvarande
ägor befintliga parkområdet; och då det till upplåtelse ifrågasatta området
skulle komma att begagnas för en institution af allmännyttig uppgift, ansåge
ämbetet sig böra tillstyrka upplåtelse med äganderätt till akademien af mark
a ifrågavarande plats. Såsom föremål för den ifrågasatta upplåtelsen hade akademien
angifvit den mark, som läge mellanstora landsvägen samt de båda infarts -

Statsutskottets Utlåtande N;o 132.

a

vägarna till Lilla Freskati och eu gränslinje i väster, hvilken akademien föreslagil
skulle dragas enligt två alternativ, närmare angifna å eu akademiens skrifvelse
till ämbetet bifogad, af vice kommissionslandtmätaren J. Enberg år
1907 upprättad karta öfver eu del af ägorna till Lilla Freskati. Ämbetet
ansåge sig dock i Kungl. Djurgårdens intresse samt för att ej förhindra den
omgifvande Djurgårdsmarkens omdaning och utveckling böra, på sätt jämväl
intendenten hemställt, påyrka, att gränsen för det till upplåtelse ifrågasatta
området drogos något annorlunda, och hade ämbetet å kartan angifvit
de förändrade gränser, som ämbetet på angifna skäl föresloge såsom
lämpliga. Området skulle härigenom komma att omfatta omkring 12,254
kvadratmeter. Vidkommande priset för kvadratmeter syntes det, med hänsyn
till de nu allmänt stegrade värdena i denna trakt, icke kunna föreslås
lägre än till sex kronor, hvarjämte ämbetet föresloge, att vid köpeaftalets
upprättande bestämmelse måtte meddelas om en i gränsen till
ifrågavarande område belägen körväg med flera detaljer.

Jag återgår nu till akademiens underdåniga skrifvelse.

Ehuruväl, fortsätter akademien, gränserna för området af riksmarskalksämbetet
dragits något annorlunda än akademien tänkt sig, hvilket dock ej
syntes menligt inverka på områdets lämplighet som byggnadsplats för akademien,
och ehuru priset ställde sig väsentligt högre än akademien beräknat
med hänsyn till hvad akademien redan erlagt för området norr om bergskullen,
hvarigenom utgiften för akademien blefve ganska kännbar, hade
akademien dock i anseende till frågans stora betydelse för akademiens institutioner
beslutit att för sin del antaga de af riksmarskalksämbetet framställda
villkoren. Akademien önskade således att för sin egen del och med
anlitande af de tillgångar, som erhölles för hennes egen nuvarande tomt i
Stockholm, på sagda villkor förvärfva detta område. På grund häraf anhölle
akademien, att Eders Kungl. Maj:t täcktes, om möjligt till 1908
års Riksdag, aflåta proposition därom, att akademien måtte till ett pris
af sex kronor kvadratmetern med äganderätt för egen del förvärfva ett å
en den underdåniga .skrifvelsen bifogad karta inom de röda prickade linjerna
f. e - d - g - h - i - k -1 - m - n - o - p - f beläget område, som hade en areal af
12,272 kvadratmeter och således skulle betinga ett pris af 73,032 kronor,
hvilket belopp skulle gäldas af akademiens egna medel.

Vid ansökningen fanns fogad sistnämnda, år 1908 af vice kommisslonslandtmätaren
Enberg uppgjorda karta. Å densamma är ifrågavarande område
utmärkt på sätt akademien uppgifvit, och innehåller området, enligt å
kartan af Enberg tecknadt bevis, en areal af 12,272 kvadratmeter.

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

Uti infordradt underdånigt utlåtande den 24 mars 1908 har kammarkollegium
— under åberopande i hithörande delar af den utredning, som innefattades
i nådiga propositionen till 1904 års Riksdag i fråga om anskaffande
af mark till nya byggnader för vetenskapsakademien och naturhistoriska riksmuseet
in. in. — tillkännagifvit, att, ehuru uppgift saknades därom, huruvida
de å omförmälda, af Enberg uppgjorda karta angifna gränserna för det till
upplåtelse afsedda område öfverensstämde med de gränser, som af riksmarskalksämbetet
för området angifvits uti dess i ärendet afgifna yttrande, kollegium
icke hade något att erinra däremot, att det nu kartlagda området finge
för angifna ändamål till vetenskapsakademien under äganderätt upplåtas
mot ersättning, beräknad efter ett pris af sex kronor för kvadratmetern, att
tillföras den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden, samt
på villkor i öfrigt, som af riksmarskalksämbetet föreslagits.

Till undanröjande af den ovisshet, som rådde i fråga om gränserna för
det till upplåtelse åt akademien afsedda området, har jag inhämtat upplysningar
i ämnet från riksmarskalksämbetet, därvid meddelats, att gränslinjerna
f - e - d - g - h - i - k -1 - m - n - o - p - f å förut omförmälda, af Enberg år 1908
uppgjorda karta öfverensstämma med de af ämbetet i dess skrifvelse till akademien
föreslagna, med endast en mindre rektifiering af gränsen i områdets norra
hörn mellan bokstäfverna f och e, hvaremot ämbetet icke hade något att erinra.

Den fullständiga utredningen i ärendet blef afslutad så sent under år
1908, att jag icke ansåg lämpligt anmäla detsamma för framläggande af
proposition till 1908 års Riksdag.

Nu har akademien uti underdånig skrifvelse den 11 november 1908,
med åberopande af de handlingar, som åtföljt akademiens förstnämnda skrifvelse,
förnyat sin ofvan återgifna hemställan.

I sin nu ingifna skrifvelse anför akademien, bland annat, följande. Då
akademien år 1903 för Kungl. Maj:t framlade planen om det naturhistoriska
riksmuseets förflyttning till en plats utanför Stockholms planlagda område,
skedde detta under den uttryckliga förutsättningen, att akademiens bibliotek
och förvaltningslokaler samtidigt skulle förläggas till samma trakt. Om utsikter
för en sådan utflyttning af akademien ej funnits, skulle akademien
helt säkert ej vågat framlägga sitt förslag. Det syntes akademien också
uppenbart, att såväl Kungl. Maj:t som Riksdagen delat denna akademiens
åsikt, då beslut om riksmuseets förläggande till Freskati fattats. Förflyttningen
af akademiens bibliotek till Freskati vore emellertid ej allenast af

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

5

största betydelse för riksmuseet, den skulle älven vara af stor vikt för det
vetenskapliga arbetet vid de instutioner, som redan vore förelagda till samma
trakt eller sannolikt komme att dit föreläggas. Dessa vore såsom bekant
Bergianska stiftelsen, vetenskapsakademiens Nobelinstitut, centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet, veterinärinstitutet samt eventuellt skogsinstitutet
och farmaceutiska institutet. För alla dessa borde det blifva synnerligen
fördelaktigt att i omedelbar närhet hafva ett naturvetenskapligt bibliotek,
som vore det fullständigaste i landet. För alt akademiens bibliotek
skulle kunna förläggas till Freskati vore det emellertid, såsom i akademiens
förra skrifvelse i denna sak visats, nödvändigt, att den redan därstädes med
Kungl. Maj:ts tillstånd af akademien för värfvade tomten utvidgades med det
söder därom belägna bergspartiet på sätt som framginge af nyssnämnda
skrifvelse. Ärendets snara afgörande vore af den allra största betydelse för
akademien och naturhistoriska riksmuseet. För bäggedera vore det af yttersta
vikt ej allenast att akademiens bibliotek och förvaltning förflyttades ut
till Freskati, utan ock att denna förflyttning kunde verkställas samtidigt med
riksmuseets egen förflyttning. Med afseende å det pris, som af riksmarskalksämbetet
föreslagits för området eller 0 kronor för kvadratmetern, tilläte
sig akademien framhålla, att den mark, i omedelbar närhet intill den ifrågavarande
tomten, som sommaren 1908 för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags
räkning exproprierats, ej värderats högre än till 4 kronor för kvadratmetern.
Någon skälig anmärkning mot det af akademien erbjudna beloppet
syntes således ej kunna göras.

Då jag af den förebragta utredningen finner ådagalagdt, att vetenskapsakademien
är i behof af ifrågavarande område, anser jag framställning om
detsammas öfverlåtande å akademien böra göras hos Riksdagen. Beträffande
dispositionen af köpeskillingen tillåter jag mig erinra, att i anledning
af 1904 års Riksdags beslut angående upplåtande af område å Kungl.
Djurgården för naturhistoriska riksmuseet föreskrefs, att ersättningen skulle tillgodoföras
den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden, och att
årliga räntan å samma ersättning skulle öfveriämnas till djurgårdskassan alt
för kassans ändamål användas. Enahanda föreskrift torde, på sätt kammarkollegium
föreslagit, böra lämnas angående ersättningen för nu ifrågavarande
område.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
får alltså hemställa,

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Smil. 1 Afd. 8ö Höft.

2

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må vinna
Riksdagens bifall.

Stockholm den 27 april 1909.

På statsutskottets vägnar:
G. BJLLING.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1909.