8
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.
]¥:© 8.
Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1909 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, Vanledning af väckta motioner
om politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor.
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 210, hafva herr vice talmannen Karl Staaff samt herrar
Fridtjuv Berg, Jakob Pettersson, Axel Schotte, J. Bromée, B. Persson i
Tallberg, S. H. Kvarnzelius, Karl Starbäck, G. Jansson, Ad. Wiklund,
Johan Ericsson, Ernst Beckman, L. Gast. Broomé, Joh. Ström, friherre
Carl Carlson Bonde, K. G. Karlsson och Th. af Callerholm hemställt, att
Riksdagen måtte för sin del besluta, att följande delar af riksdagsordningen
skulle erhålla nedanstående ändrade lydelse:
§ 9.
Till ledamöter i Första Kammaren kunna endast väljas män och kvinnor,
som uppnått 35 års ålder samt äga — — — — — — — — —
sin befattning.
§ 16.
Valrätt tillkommer enhvar välfrejdad svensk medborgare, såväl man
som kvinna, från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder han
uppnått 24 års ålder, dock ej
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.
9
a) den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd;
b) gift kvinna, som ej vunnit boskillnad och hvilkens man är i
konkurstillstånd;
c) den, som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sistförflutna
kalenderåret af fattigvårdssamhälle tilldelats understödstagaren själf
eller dennes hustru eller minderåriga barn;
d) gift kvinna, hvilkens man häftar för understöd, som under löpande
eller sistförflutna kalenderåret tilldelats henne eller makarnas minderåriga
barn;
e) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och
kommun, hvilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren;
f) gift kvinna, som ej vunnit boskillnad och hvilkens man häftar för
honom påförda utskylder till stat eller kommun, hvilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren;
g) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången
af sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.
Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt i
vallagen finnes närmare bestämdt, valrätten grundas på förhållandena vid
tiden för röstlängdens tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.
§ 19.
Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast utses män och kvinnor,
som äga valrätt inom valkretsen eller, där fråga är om stad, bestående
af flera valkretsar, inom någon af dessa.
§ 21
Riksdagsman — — — — — — — — — — — — — — —
tre lagtima riksdagar.
Kvinna är berättigad att afsäga sig riksdagsmannauppdrag, äfven om
icke något af nu nämnda skäl är för handen.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Vidare har, efter det ofvannämnda motion blifvit af utskottet behandlad,
till utskottet hänvisats en inom Första Kammaren af herr Alb.
Bergström väckt motion, n:o 67, i hvilkens syfte herr Gottfr. Olsén inBih.
till Biksd. Prof. 1909. 3 Sami. 4 Käft. 2
10
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.
Utskottets
yttrande.
stämt, hvaruti motionären hufvudsakligen på samma grunder, som anförts
uti en af honom vid 1907 års riksdag väckt motion, hemställt, att Riksdagen
måtte besluta, att svensk kvinna erhölle samma politiska rösträtt
som man.
Såsom herr Staaff och medmotionärer erinrat, har det egentliga hufvudskälet
mot de förut framkomna förslagen att tilldela kvinnorna politisk
rösträtt och valbarhet varit, att denna frågas upptagande till omedelbart
afgörande skulle fördröja männens då ännu sväfvande rösträttsfråga. Sedan
emellertid detta skäl genom innevarande års Riksdags beslut i sistnämnda
fråga bortfallit, förefinnes, enligt utskottets uppfattning, icke längre någon
grundad anledning att vidare uppskjuta spörsmålet om beredande af politisk
valrätt åt kvinnor. Vid sådant förhållande och då samma principiella
skäl, som talat för en utsträckning af männens politiska rösträtt, tala för
att kvinnorna i samma omfattning erhålla sådan rätt, samt politisk valbarhet
måste anses utgöra en gifven konsekvens af valrätten, har utskottet, som
jämväl i öfrigt delar de af herr Staaff och medmotionärer andragna skäl
för en dylik reform, funnit sig böra tillstyrka bifall till det af dem nu
framlagda förslag.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
l:o) att Riksdagen må, med bifall till den af herr
Staaff m. fl. afgifna motion, antaga att hvila till
vidare grundlagsenlig behandling följande
Förslag
till ändrad lydelse af §§ 9, 16, 19 och 21 riksdagsordningen.
{Lydelse enligt det vid innevarande
års riksdag antagna för slag et i)
§ 9.
Till ledamöter i Första Kammaren
kunna endast väljas män, som
uppnått 35 års ålder samt äga och
minst tre år näst före valet ägt
{Föreslagen lydelse:)
§ 9.
Till ledamöter i Första Kammaren
kunna endast väljas män och
kvinnor, som uppnått 35 års ålder
samt äga och minst tre år näst före
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.
11
(Lydelse enligt det vid innevarande
års riksdag antagna förslaget:)
fastighet till taxeringsvärde, ej understigande
femtiotusen riksdaler, eller
ock till staten skatta samt under
tid, som nyss är sagd, skattat för
minst tretusen riksdaler årlig inkomst.
Kommer riksdagsman, efter
det han vald blifvit, i den ställning,
att han ej längre skulle varit valbar
till ledamot i kammaren, frånträder
han sin befattning.
§ 16.
Valrätt tillkommer en hvar välfrejdad
svensk man från och med
kalenderåret näst efter det, hvarunder
han uppnått 24 års ålder,
dock ej
a) den, som står under förmynderskap
eller är i konkurstillstånd;
b) den, som häftar för understöd,
hvilket under löpande eller sistförfluten
kalenderåret af fattigvårdssamhälle
tilldelats honom själf, hans
hustru eller minderåriga barn;
{Föreslagen lydelse:)
valet ägt fastighet till taxeringsvärde,
ej understigande femtiotusen riksdaler,
eller ock till staten skatta samt
under tid, som nyss är sagd, skattat
för minst tretusen riksdaler årlig
inkomst. Kommer riksdagsman, efter
det han vald blifvit, i den ställning,
att han ej längre skulle varit
valbar till ledamot i kammaren,
frånträder han sin befattning.
§ 16.
Valrätt tillkommer en hvar välfrejdad
svensk medborgare, såväl man
som kvinna, från och med kalenderåret
näst efter det, hvarunder han
uppnått 24 års ålder, dock ej
a) den, som står under förmynderskap
eller är i konkurstillstånd;
b) gift kvinna, som ej vunnit boskillnad
och hvilkens man är i konkurstillstånd;
c)
den, som häftar för understöd,
hvilket under löpande eller sistförflutna
kalenderåret af fattigvårdssamhälle
tilldelats under stödstag aren
själf eller dennes hustru eller minderåriga
barn;
d) gift kvinna, hvilkens man häftar
för understöd, som under löpande
eller sistförflutna kalenderåret tilldelats
henne eller makarnas minderåriga
barn;
12
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.
(■Lydelse enligt det vid innevarande
års riksdag antagna förslaget:)
c) den, som icke erlagt de honom
påförda utskylder till stat och
kommun, hvilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren;
-
d) värnpliktig, som icke fullgjort
de honom till och med utgången af
sistförflutna kalenderåret åliggande
värnpliktsöfningar.
Till efterrättelse vid val skall
finnas röstlängd; och skall, på sätt
i vallagen finnes närmare bestämdt,
valrätten grundas på förhållandena
vid tiden för röstlängdens tillkomst,
ändå att förändring före valet inträffar.
§ 19-
Till ledamot i Andra Kammaren
kan endast utses man, som äger valrätt
inom valkretsen eller, där fråga
är om stad, bestående af flera valkretsar,
inom någon af dessa.
§ 21.
Riksdagsman, som för Andra
Kammaren vald blifvit, må ej denna
befattning sig undandraga, med
{Föreslagen lydelse:)
e) den, som icke er lagt de honom
påförda utskylder till stat och
kommun, hvilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren;
f)
gift kvinna, som eg vunnit boskillnad
och hvilkens man häftar för
honom påförda utskylder till stat eller
kommun, hvilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren;
g)
värnpliktig, som icke fullgjort
de honom till och med utgången af
sistförflutna kalenderåret åliggande
värnpliktsöfningar.
Till efterrättelse vid val skall
finnas röstlängd; och skall, på sätt
i vallagen finnes närmare bestämdt,
valrätten grundas på förhållandena
vid tiden för röstlängdens tillkomst,
ändå att förändring före valet inträffar.
§ 19.
Till ledamöter i Andra Kammaren
kunna endast utses män och kvinnor,
som äga valrätt inom valkretsen eller,
där fråga är om stad, bestående af
flera valkretsar, inom någon af dessa.
§ 21.
Riksdagsman, som för Andra
Kammaren vald blifvit, må ej denna
befattning sig undandraga, med
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.
13
{Lydelse enligt det vid innevarande
års riksdag antagna ft''yrslaget:)
mindre han företer giltiga skal för
afsägelse. Som sådana anses:
1. de hinder allmänna lagen upptager
såsom laga förfall;
2. ålder öfver 60 år;
3. att den valde tillförene såsom
riksdagsman bevistat tre lagtima
riksdagar.
Afsägelse af riksdagsmannauppdrag,
ehvad den göres vid valtillfälle
eller efteråt, mellan riksdagar,
pröfvas af Konungens befallningshafvande.
(Föreslagen lydelse:)
mindre han företer giltiga skäl för
afsägelse. Som sådana anses:
1. de hinder allmänna lagen upptager
såsom laga förfall;
2. ålder öfver 60 år;
3. att den valde tillförene såsom
riksdagsman bevistat tre lagtima
riksdagar.
Kvinna är berättigad att afsåga
sig riksdag smannauppdrag, äfven om
icke något af nu nämnda skål är för
handen.
Afsägelse af riksdagsmannauppdrag,
ehvad den göres vid valtillfälle
eller efteråt, mellan riksdagar,
pröfvas af Konungens befallningshafvande.
2:o) att herr Bergströms motion icke må föranleda
någon Riksdagens särskilda åtgärd.
Stockholm den 16 april 1909.
På utskottets vägnar:
KARL STAAFF.
Reservationer:
af herr Björck, som anfört:
»Då jag, i likhet med motionärer vid föregående Riksdagar, finner det
både rättvist och för det allmänna gagneligt, att kvinnan erhåller politisk
14
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.
rösträtt och ej kan finna, att hon därigenom skulle ''dragas in i en politisk
verksamhet, som skulle kunna göra henne främmande för hennes förnämsta
plikter såsom hemmets vårdarinna och framförallt såsom maka
och moder’, så fruktar jag däremot, att detta skulle blifva fallet, om hon
äfven tillerkändes valbarhet. I så fall skulle det kunna blifva en verklighet,
att den gifta kvinnan (och när man talar om kvinnan, bör man
i första rummet tänka på den gifta) rycktes från hemmet, från make och
barn för att flera månader om året vistas vid Riksdagen. Ett sådant förhållande
skulle jag finna både bakvändt och för det allmänna liksom för
familjen i hög grad skadligt; och därtill vill jag ej medverka.
På grund häraf hade jag önskat, att utskottet afstyrkt de ändringar
rörande §§ 9, 19 och 21 af riksdagsordningen, hvilka ändringar föreslås
i herrar Staaffs m. fl. motion, och endast förordat de ändringar, som i
samma motion förekomma rörande § 16.»
af herr Uppström, som anfört:
»Vid 1906 års riksdag beslöt Riksdagen aflåtande till Kungl. Maj:t
af skrifvelse om utredning af frågan om och i hvilken utsträckning rösträtt
vid val till Andra Kammaren borde beredas jämväl åt kvinnor. Den
begärda utredningen har ännu icke afhörts. Vid sådant förhållande och
enär skälig tid för dess afvaktande ännu ej gått till ända, har jag ej
ansett lämpligt att nu tillstyrka motionen hvarken hvad angår beredande
af rösträtt åt kvinnor och än mindre i dess helhet.»
af herrar Blomberg, Östberg, Sjöholm, Berger och von Geijer, som ansett,
att utskottet bort, med erinran om Riksdagens redan år 1906 hos
Kungl. Maj:t gjorda hemställan om verkställande af en fullständig och allsidig
utredning af frågan om politisk rösträtt för kvinnor och under åberopande
af de skäl, som af 1907 års särskilda utskott d:o 1 och 1908 års
konstitutionsutskott anfördes mot bifall till de vid dessa års riksdagar väckta
förslag om beredande af politisk rösträtt och valbarhet åt kvinnor, som i
allmänhet synas fortfarande äga full giltighet, afstyrka de i nu föreliggande
motioner framställda yrkanden om politisk^'' rösträtt och därmed förbunden
valbarhet för kvinnor;
af herr Clason som anfört:
»Valmanskåren till Andra Kammaren utgjorde 1908, enligt preliminära
uppgifter, 622,976. Vid 1906 års slut — de senaste uppgifter vi
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.
15
äga — utgjorde antalet män öfver 24 år, d. v. s. den nya valmanskåren
enligt det nu definitivt antagna förslaget, 1,308,737. Därifrån böra dock
frånräknas understödstagare, högst 50,157 — siffran afser manliga understödstagare
öfver 15 år och är alltså för hög — samt utländska undersåtar,
vanfrejdade och i konkurs varande, cirka 10,000, sammanlagdt högst
60.000. Återstår sålunda en ny valmanskår af närmare 1,250,000.
Kvinnor öfver 24 år voro enligt 1906 års siffror 1,467,253. Ett
afdrag för understödstagare (högst 98,862) och utländska undersåtar, vanfrejdade
och i konkurs varande (omkring 5,000) skulle minska denna kvinnliga
valmanskår med c:a 104,000 d. v. s. till omkring 1,360,000. Läggas
härtill männen, blir sammanlagda summan 2,610,000.1
Såsom dessa siffror visa, kommer den hittillsvarande valmanskåren
redan genom den nu genomförda rösträttsreformen att blifva mindre än
hälften af den nya valmanskåren. Skulle äfven kvinnlig rösträtt nu genomföras,
skulle proportionen ännu mera förändras: den nya valmanskåren
skulle uppgå till 2,610,000 mot vid senaste val förekommande omkring
620.000. För en lugn utveckling utan alltför starka kastningar kan en
så genomgripande förskjutning inom en så begränsad tidrymd icke vara
tillrådlig. Redan denna grund, likasom ock den omständigheten, att hos
Sveriges myndiga kvinnor — enligt 1906 års siffror 1,598,751 — trots
den ifrigaste agitation icke någon mera allmän begäran om politisk rösträtt
kunnat uppdrifvas, synas mig, oberoende af principiella grunder, innebära
tillräckliga skäl för att det framlagda förslaget ej kan anses ''högst
nödigt eller nyttigt’.
Det skulle här antecknas, att herrar Behm, Nyström, Fahlbeck och
Jansson icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.
1 Samtliga siffror omfatta äfven de för oguldna kommunalutskylder häftande. Primäruppgifterna
medgifva ej dessas afdrag i 1906 års siffror. Då fråga är om rösträttens utsträckning
synes det dessutom ej berättigadt att frånskilja dem, då frågan gäller, huru många genom reformen
skulle erhålla rätt att rösta, icke huru många af dessa sedermera möjligen genom uraktlåtenhet
att betala utskylder själfva kunna vid olika tillfällen suspendera sin rösträtt.