Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

JT:o 6.

Ank.''till Riksd. kansli den 20 april 1909, kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning a/ väckt
motion om ändring af § 79 regeringsformen.

Uti en inom Första Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 49, hafva herrar C. A. Sjöcrona, Lars Berg, Herman
Béhm, friherre Hj. Palmstierna, J. M. Ekströmer, friherre Herman Fleming,
K. Bohnstedt, P. M. Carlberg, E. Fränekel, Carl H. Björck, Th. af Ekenstam
och P. Sörensson hemställt, att Riksdagen ville till hvilande för vidare
behandling i grundlagsenlig ordning antaga följande förslag till ändrad
lydelse af § 79, punkt 1 regeringsformen.

§ 79.

1 :o) Ingen förändring af rikets vapen eller flagga må göras, ej heller
någon bestämmelse om svenska skriftspråkets form eller beteckningssätt
meddelas utan Riksdagens samtycke.

Motionärerna hafva därjämte hemställt att, därest det föreslagna stadgandet
möjligen skulle anses böra införas på annan plats än den ofvan
förutsatta, eller dess formulering skulle tarfva rättelse, konstitutionsutskottet
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 3 Sami. 4 Httft. (Nis 6—9. 1

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

måtte, om det gillade syftet af förslaget, däri vidtaga de ändringar, som
för ändamålet kunde anses lämpliga.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för det framlagda
förslaget, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Motionärernas förevarande förslag, hvilket föranledts af Kungl. Maj:ts
nådiga cirkulär den 7 april 1906 angående gemensam norm för undervisning
i svensk rättskrifning vid åtskilliga läroanstalter och som åsyftar att gifva
Riksdagen medbestämmanderätt i frågor af denna natur, har utskottet icke
kunnat tillstyrka. Äfven om olika meningar hysas rörande lämpligheten
af de uti förenämnda cirkulär gifna bestämmelser, synes det nämligen
utskottet uppenbart, att frågor angående språkets skrifsätt och form
icke äro af beskaffenhet att böra göras till föremål för Konungens och
Riksdagens gemensamma lagstiftning. De regler för språkets stafning, som
kunna finnas erforderliga för undervisningen i rikets läroanstalter, böra,
enligt utskottets uppfattning, såsom hittills meddelas af Kungl. Maj:t, som
omhänderhar ledningen af undervisningsväsendet i öfrigt. Ett tillräckligt
korrektiv mot olämpliga eller för långt gående bestämmelser härutinnan
ligger såväl uti det konstitutionella ansvar Konungens rådgifvare äro underkastade
som uti den allmänna opinionen. Att Riksdagen skulle erhålla
medbestämmanderätt i frågor af denna art finner utskottet vara så mycket
mindre lämpligt som detta lätteligen skulle kunna leda därhän, att
reformer i den ena eller andra riktningen, om än aldrig så nödiga och
nyttiga, genom bristande samstämmighet mellan kamrarna komme att
fördröjas eller helt och hållet förhindras, hvilket åter i sin ordning skulle
hafva till följd, att talspråket så småningom komme att allt mer och
mer aflägsna sig från det officiella skriftspråket. Faran härför synes utskottet
vara så mycket större, som erfarenheten från andra länder visat, att
språkfrågor lätt öfvergå till rena partifrågor, då de dragas in under representationens
pröfning.

Utskottet anser sig slutligen böra mot den af motionärerna föreslagna
formuleringen erinra, att densamma går vida längre än afsikten
synes hafva varit. Under uttrycket >skriftspråkets form eller beteckningssätt»
ingå nämligen icke blott frågor rörande stafningen utan jämväl
frågor angående nya ordformer, användningen af stora bokstäfver och
skiljetecken m. m. Äfven en sådan fråga som afskaffandet af den förut
brukliga kurialstilen i ämbetsverken skulle hafva fallit under det af niotio -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

närerna föreslagna stadgandet. Men att draga dylika spörsmål under Riksdagens
pröfning, vore uppenbarligen orimligt.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion ej må föranleda någon
Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 april 1909.

På utskottets vägnar:

KARL STAAFF.

Reservationer:

af herrar Behm, Östberg, Sjöholm, von Mentzer och Björck, som under
åberopande af de i motionen anförda skäl hafva ansett, att utskottet bort
hemställa om bifall till det af motionärerna framställda förslaget;

af herrar Clason och Hallin.

Det skulle här antecknas, att herrar Blomberg, Nyström, Fdhlbeck och
Sundström icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.