Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.
1
Uf:o 4.
Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1909 kl. 3,3 0 e. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion
om sammansättningen och sättet för val af Riksdagens
utskott.
Uti en inom Andra Kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 91, hafva herrar Gustaf Kohb, Carl Lindhagen, Knut
Kjellberg, Jakob Pettersson, friherre E. Palmstierna, Th. Furst, Frithiof
Söderbergh, A. Thylander, L. Gust. Broomé, Sven Linders, J. James Gibson,
Fridtjuv Berg, Alfred Stärner, A. Åkerman, Dan Broström. Edvard Wavrinsky,
Carl Jansson i Edsbäcken, Linus Lundström och Fr. Berglund hemställt,
, att Riksdagen ville för sin del besluta erforderliga ändringar i
riksdagsordningen i syfte att hvardera kammaren skall till de för kamrarna
gemensamma utskott välja ledamöter i förhållande till antalet ledamöter
inom kammaren.
Därjämte hafva motionärerna hemställt, att konstitutionsutskottet måtte
föreslå de formuleringar, som föranledas af detta förslag.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
En af grundvalarna för det hos oss tillämpade tvåkammarsystemet
är, att båda kamrarna skola i alla frågor hafva lika behörighet och myndighet.
Ett uttryck för denna, i såväl regeringsformen som riksdagsordBih.
Ull Biksd. Prof. 1909. 3 Sami. 2 Häft. (N:o 4). 1
utskottets
yttrande.
2
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.
ningen fastslagna grundsats om kamrarnas likställighet är, att de i gemensamma
nämnder och utskott skola företrädas af ett lika antal ledamöter.
Då det af motionärerna framlagda förslag utgör en bestämd afvikelse från
nämnda grundsats och i sina konsekvenser skulle leda till en afsevärd
förskjutning af maktfördelningen mellan kamrarna, har utskottet, som
jämväl med hänsyn till ärendenas beredning anser den nuvarande anordningen
för utskottens sammansättning äga ett afgjordt företräde framför
den af motionärerna föreslagna, funnit sig böra afstyrka den väckta motionen.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att förevarande motion ej må föranleda någon Riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 16 april 1909.
På utskottets vägnar:
KARL STAAFF.
Reservationer:
af herr Staaft, som ansett, att utskottets yttrande bort hafva följande
lydelse:
»Utskottet finner syftet i den af herr Kohb m. fl. väckta motionen
behjärtansvärdt. Ur rättvisans synpunkt kan icke vara något att invända
mot att den till medlemsantalet större och genom sitt omedelbara förhållande
till det väljande folket politiskt betydelsefullare kammaren också
erhåller en något talrikare representation i utskotten än medkammaren. Ur
praktisk synpunkt skulle ock därigenom vinnas åtskilliga fördelar. Sålunda
är det, såsom motionärerna påpeka, ömkligt, att så många som möjligt af
Riksdagens ledamöter deltaga i det viktiga förberedelsearbete, som år öfverlämnadt
åt de gemensamma utskotten. Och detta mål kan ju tillgodoses
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4. *
i vida högre grad, därest utskotten sammansättas proportionellt i förhållande
till hvardera kammarens medlemsantal. Vidare lär det från Första
Kammarens sida, då det gällt att tillsätta eljest önskvärda särskilda utskott,
understundom rent af visat sig svårigheter att kunna besätta sådant utskott.
Understundom, då särskilda utskott tillsatts och däri af Första Kammaren
invalts personer, som redan varit ledamöter eller suppleanter i ständigt
utskott, hafva svårigheter och dröjsmål orsakats i de ständiga utskottens
arbete. Allt detta har naturligtvis berott på att kammaren, oaktadt sitt
mindre antal, skolat välja lika många ledamöter i utskotten som Andra
Kammaren.
Om utskottet sålunda är fullt beredt att gifva sitt erkännande åt
grundtanken i motionärernas förslag, finner sig utskottet däremot icke
beredt att i sakens nuvarande läge uttala någon bestämd mening om på
hvad sätt denna grundtanke bör närmare utföras. Utskottet anser, att den
frågan erfordrar en ingående pröfning, och hemställer fördenskull,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl Maj:t
anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta en allsidig
utredning om lämpligaste sättet för införande af en
sådan ordning, hvarigenom hvardera kammaren komme
att till de för kamrarna gemensamma utskotten välja
ledamöter i förhållande till antalet ledamöter inom
kammaren samt därefter för Riksdagen framlägga förslag
till ändrade grundlagsbestämmelser i berörda syfte.»
af herrar Ericsson i Valista, Beckman, friherre Bonde, Broomé, Sundström
och Nilsson, som förklarat sig instämma med herr Staaff;
af herr af Callerholm mot viss del af utskottets motivering.
Det skulle här antecknas, att herrar Behm, Nyström, Fählbeck, Jansson
och Larsson icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.