Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

1

N:o 38.

Auk. till Riksd. kansli den 21 maj 1909, kl. 1.20 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
en extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år
1910 äfvensom en i ämnet väckt motion.

Genom proposition, n:o 71, af den 5 sistlidne mars har Kungl.
Maj:t, under åberopande af bland annat, det vid propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof fogade protokoll öfver finansärenden för
den 12 sistlidne januari, föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
fyllande af statsverkets behof för år 1910 åtaga sig en särskild bevillning
af 2,400,000 kronor under benämning af extra inkomstskatt att,
utan sammanblandning med öfriga kronoutskylder,, på grund af 1910
års inkomstskattetaxering utgå med 15 öre för hvarje hundratal åt. det
enligt förordningen om inkomstskatt beräknade belopp, efter hvilket
den vanliga inkomstskatten utgår; börande denna extra inkomstskatt på
enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af
vederbörande vid de för betalning af kronoutskylder infallande uppbördsstämmorna
uppbäras och i behörig ordning redovisas.

Enligt ofvan omförmälda statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet,
sedan af honom verkställd beräkning af bevillningarnas
belopp gifvit vid handen, att för fyllande af statsverkets behof för ai
1910 ytterligare en summa af 2,400,000 kronor måste anskaffas, anfört
följande:

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Åfd. 36 Höft. (N:o 38.) 1

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 88.

»Med hänsyn särskildt till den omständigheten att, på sätt föreslagits,
i 1910 års riksstat skulle till mötande af motsedd brist i 1908
års statsreglering upptagas ett belopp, ungefärligen motsvarande nyss
angifna summa, anser jag, att denna bör anskaffas genom eu tillfällig,
extra beskattning af sådan natur, att skattesystemet i öfrigt däraf ej
påverkas. Den skattekälla, som härvid själfmant erbjuder sig, är inkomstskatten.
Denna skatt lämpar sig nämligen synnerligen väl såsom en
reserv skattekälla, ägnad, bland annat, att i enastående fall anlitas för
fyllandet af tillfälliga behof af mera säregen art. Då ett sådant fall
nu föreligger, synes mig lämpligt, att det omförmälda beloppet, 2,400,000
kronor, fylles medelst anlitande af en särskild, extra inkomstskatt.

Att nämnda skatt, hvilken, ehuru densamma bör debiteras, uppbäras
och redovisas i enahanda ordning som inkomstskatten för nästkommande
år i öfrigt och såsom ett tillägg till denna, dock gifvetvis
allenast är afsedd att vara af helt och hållet tillfällig natur, torde
med all tydlighet framgå af hvad jag nyss anfört.

Inkomstskatten har, med tillämpning af för denna skatt nu gällande
grunder, af statskontoret, liksom äfven af mig, för år 1910 beräknats
inflyta med 16,000,000 kronor. Då skatten nu utgår efter en skattesats
af en krona för hvarje fulla 100 kronor af den inkomst, hvarå
skatten beräknas, behöfves för anskaffande af det erforderliga beloppet,
2,400,000 kronor, ett tillägg af 15 procent till nyssnämnda skattesats.

Jag hemställer alltså, att i 1910 års riksstat må upptagas en
särskild, extra inkomstskatt, att utgå med 15 procent af den vanliga
inkomstskatten, eller således med 15 öre för hvarje fulla 100 kronor
af den inkomst, hvarå den vanliga inkomstskatten beräknas, och att
denna extra inkomstskatt uppföres med ett belojop af 2,400,000 kronor.»

I sammanhang med den kungl. propositionen har utskottet till
behandling förehaft eu af herr vice talmannen Staaff m. fl. inom Andra
Kammaren väckt motion, n:o 221, däruti yrkats, dels att Riksdagen
måtte afslå Kungl. Maj:ts proposition n:o 18 angående ändrad lydelse af
vissa §§ i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker,
dels ock att Riksdagen, med arfslag å Kungl. Maj:ts proposition
n:o 71 angående en extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år
1910, måtte såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof för år 1910
åtaga sig. en särskild bevillning af 5,800,000 kronor under benämning
af extra inkomstskatt att, utan sammanblandning med öfriga kronoutskylder,
på grund af 1910 års inkomstskattetaxering utgå med 36 öre
för hvarje hundratal af det enligt förordningen om inkomstskatt beräk -

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38. 3

nade belopp, efter hvilket den vanliga inkomstskatten utgår; börande
denna extra inkomstskatt på enahanda sätt som bcvillningen af fast
egendom samt af inkomst af vederbörande vid de för betalning af
kronoutskylder infallande uppbördsstämmorna uppbäras och i behörig
ordning redovisas.

Motionärerna hemställde därjämte, att för den händelse statsverkets
behof icke skulle erfordra ett så stort belopp, som de förutsatt, Riksdagen
måtte åtaga sig det mindre belopp, hvaraf behof föreflinnés och
att den extra inkomstskatten sålunda måtte utgå med en därefter jämkad
skatteprocent.

I fråga om motionärernas första hemställan har utskottet redan
tidigare afgifvit utlåtande (n:r 26).

Till stöd för sin hemställan uti nu ifrågavarande hänseende hafva
motionärerna anfört följande:

»Lyckligast vore nu utan tvifvel, om Riksdagens granskning af Motion usel.
statsverkspropositionen kunde medföra det resultat, att inkomstbehofvet
väsentligen minskades. Men då det är omöjligt att förutse, huru denna
granskning kan utfalla, finna vi det nödvändigt att föreslå ett annat
medel till statsbehofvens täckande än den af Kungl. Maj:t föreslagna
höjningen af maltskatten. Och i sådant afseende ''erbjuder sig själfmant’
för att tala med chefens för finansdepartementets egna ord i
statsrådsprotokollet angående inkomsterna (sid. 16) inkomstskatten.

Den extra inkomstskatt, som är af Kungl. Maj: t i propositionen
n:o 71 föreslagen, uppgår till 15 procent af den vanliga inkomstskatten
eller 15 öre för hvarje hundratal af det bei''äknade belopp, efter hvilket
den vanliga inkomstskatten utgår. Höjningen, beräknas skola tillföra
statskassan ett belopp af 2,400,000 kronor.

För att på samma väg åvägabringa ett belopp af 5,800,000 kronor
— eller nyssnämnda 2,400,000 kronor + det belopp, 3,400,000 kronor,
som maltskattens höjning skulle inbringa — borde alltså erfordras
en extra inkomstskatt motsvarande 36,2 5 procent af den vanliga inkomstskatten
eller i jämnadt tal 36 öre för hvarje hundratal af det beräknade
belopp, efter hvilket den vanliga inkomstskatten utgår.

Vi tro icke, att mot en sådan höjning af inkomstskatten skulle
kunna göras någon befogad invändning.

Följande tabell utvisar för olika inkomstbelopp den nu utgående
skatten, samma skatt med det tillägg Kungl. Maj:t föreslagit och samma
skatt med det tillägg, som i denna motion förordas.

Utskottet.

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o

38.

Inkomst.

Kr.

Nu utgående
skatt.

Samma skatt med
det tillägg Kungl.

Samma skatt med
det i denna motion

Maj:t föreslagit.

förordade tillägg.

1,000

2

2,30

2,72

19,04

2,000

14

16;10

4,000

40

46,00

54,4 0

6,000

60

69,00

81,60

10,000

120

138,00

163,00

20,000

345

396,7 5

469,20

50,000

1,345

1,546,75

1,829,20

80,000

2,545

2,926,75

3,461,20

100.000

3,545

4,076,7 5

4,821,20

Skattebeloppen bli, som man finner, ganska måttliga.

Synnerligen önskvärdt vore emellertid, om man kunde fritaga de
lägsta inkomstklasserna från den föreslagna höjningen. Vi skulle också
gifvetvis hafva föreslagit detta, i händelse det varit möjligt att under
sådan förutsättning beräkna skattens hela belopp. Men detta torde icke
vara fallet, då inkomststatistik, utvisande antalet skattskyldige för
hvarje inkomstklass saknas.»

De af Riksdagen beslutade anslag nödvändiggöra, sedan Riksdagen
numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag om höjning af maltskatten och under
förutsättning att Riksdagen godkänner bevillningsutskottets beräkning
af bevillningarna för år 1910, icke högre tillskott till inkomsterna än
2,400,000 kronor. Då utskottet sålunda saknar anledning att hemställa
om bifall till den höjning af den af Kungl. Maj:t föreslagna extra
inkomstskatten, som af motionärerna förordats, får utskottet hemställa,

Ko) att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition, såsom bidrag till fyllande
af statsverkets behof för år 1910 åtaga sig en särskild
bevillning af 2,400,000 kronor under benämning af
extra inkomstskatt att, utan sammanblandning med
öfriga kronoutskylder, på grund af 1910 års inkomstskattetaxering
utgå med 15 öre för hvarje hundratal
af det enligt förordningen om inkomstskatt beräknade
belopp, efter hvilket den vanliga inkomstskatten utgår;
börande denna extra inkomstskatt på enahanda sätt
som bevillningen af fast egendom samt af inkomst

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38. 5

al'' vederbörande vid do för betalning af kronoutskylder
infallande uppbördsstämmorna uppbäras och i behörig
ordning redovisas;

2:o) att herrar Staaffs m. fl. förevarande motion,
i hvad den rör en extra inkomstskatt, icke må vinna
Riksdagens bifall.

Stockholm den 21 maj 1909.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Reservationer:

af herr Brallting, som ansett, att utskottet bort taga under öfvervägande,
om ej den extra inkomstskatten lämpligare skulle uttagas på
sådant sätt, att de lägsta inkomstgrupperna kunnat alldeles därifrån
fritagas och i stället något högre procent beräknas för de höga inkomstgrupperna; samt

af herrar G. Jansson i Krakerud, J. Bromée i Billsta och
KvarnzeliuSi som instämt med herr Bran ting.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 36 Käft.

2