4

Bevillningsutskottets Memorial Ko 29.

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1909, kl. 12 midd.

Memorial, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets
betänkande n:o 17, i anledning af väckt
motion med förslag till ändring i vissa delar af förordningen
om bevillning af fast egendom samt af inkomst.

l:o.

11 _§ 1 mom. i förordningen angående bevillning af fast egendom
samt åt inkomst den 13 september 1907 är i här intagna delar af följande
lydelse:

»11 §. 1 mom. Bevillning — — — — — — — — — _ _

.---— understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster —------— _ _ —_____

--_— — fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke äger rum eller
som får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å
oi t, däi kostnaden för bostad är synnerligen hög i jämförelse med förhållandet
inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, där
särdeles ömmande omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet,
olyckshändelse och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning,
vare sig. den äger rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande
omständigheter eller bada dessa skäl, icke må för någon skattskyldig
eller, i fråga om äkta makar, för dem gemensamt öfverstiga 200 kronor.

Befrielse från eller lindring-----—______

—----lott i boet utgör.»

Bevillningsutskottets Memorial N:o 20. ö

I eu inom Första Kammaren väckt motion hade herr Ernst Lindblad
föreslagit, att Riksdagen behagade besluta, att förenämnda moment
skulle erhålla följande lydelse:

»11 §. 1 mom. Bevillning — — — understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster — — — fria från bevillning.

Där långvarig sjuklighet, olyckshändele och dylikt eller synnerligt
hög bostadskostnad i jämförelse med förhållandet inom riket i allmänhet
gör sådant nödvändigt äfvensom för den, som hufvudsaikhgen
försörjer sammanlagdt mer än 3 personer, skall det bevillningsfiia beloppet
ökas med högst 200 kronor.

För skattskyldig, hvars sammanlagda inkomst — innan ofvannämnda
afdrag ägt rum — ej uppgår till 1,000 kronor, skall blott half bevillning
beräknas å den beskattningsbara delen.

Befrielse från eller lindring — — — — lott i boet utgör.»

I sitt betänkande n:o 17 hade bevillningsutskottet hemställt, att
förevarande motion med förslag till ändring i vissa delar af föioidningen
om bevillning af fast egendom samt af inkomst icke måtte af
Riksdagen bifallas.

Vid betänkandet fanns fogad en af sex ledamöter i utskottet afgifven
reservation, däri hemställts, att Riksdagen måtte besluta, att
11 § 1 mom. i nu gällande bevillningsförordning skulle erhålla följande
förändrade lydelse:

»11 §.

1 mom. Bevillning — — — —

- ---— — — — — — understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster —--— — “

-----------fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke äger rum eller
som får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, skall,
där den skattskyldige hufvudsakligen försörjer sammanlagdt mer än tre
personer, eller å ort, där kostnaden för bostad är synneiligen hög i
jämförelse med förhållandet inom riket i allmänhet, äfvensom i de fall,
där eljest ömmande omständigheter (långvarig sjuklighet, olyckshändelse
och dylikt) förekomma, ökas, dock så att denna ökning icke må för
någon skattskyldig eller, i fråga om äkta makar, för dessa, gemensamt
öfverstiga 200 kronor»,

6 Bevillningsutskottets Memorial N:o 29.

Vid behandlingen af ifrågavarande betänkande hafva, enligt utskottet
tillhandakomna protokollsutdrag, Riksdagens kamrar stannat i
olika beslut, i det att Första Kammaren bifallit utskottets hemställan
hvaremot Andra Kammaren med afslag därå bifallit ofvannämnda
reservation.

Då frågan är af beskaffenhet att böra afgöras medelst gemensam
omiöstning, får utskottet föreslå följande voteringsproposition:

. som, i likhet med Första Kammaren, vill, att förevarande

motion med förslag till ändring i vissa delar af förordningen om bevillning
af fast egendom samt af inkomst icke måtte af Riksdagen
bifallas, röstar °

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

. Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit
att 11 § 1 mom. i bevillningsförordningen skall erhålla följande
torandrade lydelse:

»11 §•

1 mom. Bevillning — — — — — — — _ _ _ _ _ _ _

— --•— understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster--— — — — — _ _ _ _ ___

— — — fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke äger rum eller
som får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, skall
där den skattskyldige hufvudsakligen försörjer sammanlagdt mer än tre''
personel, eller å ort, där kostnaden för bostad är synnerligen hög i
jämförelse med förhållandet inom riket i allmänhet, äfvensom i de fall
där eljest ömmande omständigheter (långvarig sjuklighet, olyckshändelse
och dylikt) förekomma, ökas, dock så att denna ökning icke må för
någon skattskyldig eller, i fråga om äkta makar, för dessa, gemensamt
öfverstiga 200 kronor.»

Bevillningsutskottets Memorial N:o 29.

7

2:o.

Det i reservationen till bevillningsutskottets betänkande i förevarande
ämne framlagda förslag, hvilket af Andra Kammaren godkänts,
innebär, att af ifrågavarande moment, sådant detsamma nu lyder, de fyra
sista styckena skulle uteslutas. Då något förslag i sådant afseende
icke ens förelegat till Riksdagens pröfning, torde uteslutningen bero
på ett förbiseende, och utskottet får därför hemställa, att den i utskottets
förslag till voteringsproposition innefattade nej-propositionen må få
anses innebära, att den af Andra Kammaren beslutade lydelsen af
11 § 1 mom. afser endast de tre första styckena af samma moment,
så att, därest nej-propositionen vinner Riksdagens bifall, 11 § 1 mom.
i öfriga delar bibehåller sin nuvarande affattning och sålunda blifver af
följande lydelse:

»11 §•

1 mom. Bevillning — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster — — — — — — — —--— —

— — — — — — — — — — fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke äger rum eller
som får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdrngas, skall,
där den skattskyldige hufvudsakligen försörjer sammanlagdt mer än tre
personer, eller å ort, där kostnaden för ''bostad är synnerligen hög i
jämförelse med förhållandet inom riket i allmänhet, äfvensom i de fall,
där eljest ömmande omständigheter (långvarig sjuklighet, olyckshändelse
och dylikt) förekomma, ökas, dock så att denna ökning icke må för
någon skattskyldig eller, i fråga om äkta makar, för dessa, gemensamt
öfverstiga 200 kronor.

Befrielse från eller lindring i bevillningen, hvarom här stadgas,
får dock icke åtnjutas af enskild skattskyldig för inkomst, som beskattas
inom annan kommun än den, där den skattskyldige är mantalsskrifven,
eller, om taxeringen afser under nästföregående år afliden persons inkomst,
där han då varit mantalsskrifven, samt ej heller af bolag.

Hafva enligt 7 § 2 mom. makar blifvit särskildt taxerade, skall
bevillning, beräknad efter den samfällda inkomsten, påföras makarna
efter förhållandet emellan denna inkomst och hvarderas taxerade inkomst.

För inkomst, som afliden person i lifstiden åtnjutit, må taxeringsmyndighet
kunna medgifva befrielse från bevillning, därest behållningen

8 Bevillningsutskottets Memorial N:o 29.

i boet ej öfverstigit 5,000 kronor samt den aflidne efterlämnat änka,
oförsörjda barn eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende af
honom för sin försörjning.

För bevillning, som påföres för inkomst, hvilken afliden person i
lifstiden åtnjutit, svare stärbhuset icke med mera än tillgångarna i boet.
År boet skiftadt, svare bodelägare icke för mera än hvad af bevillningen
å hans lott belöper och i intet fall med mera, än hans lott i boet ut^ör».

Stockholm den 7 maj 1909.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALL!.

Stockholm, K. B. Boströma Boktryckeri, 1909.