Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

1

N:o 21.

Ank. till Riksd. kansli 16 april 1909 kl. 1 e. in.

Betänkande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående ändrad lydelse af vissa §§ i
förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning
m. m. äfvensom en i ämnet väckt motion.

Under åberopande af bilagdt statsrådsprototroll öfver finansärenden
den 5 nästlidne mars har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen afgifyen
proposition, n:r 96, som hänvisats till bevillningsutskottet, föreslagit Riks^
dagen att besluta, att §§ 4, 5, 7, 8, 10, 11, 15 och 16 samt det till § 6
hörande formulär n:r 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning
skulle erhålla den förändrade lydelse, som af ett vid propositionen
fogadt förslag utvisades.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t har, enligt ofvan omförmälda
protokoll, chefen för finansdepartementet, efter gemensam beredning
med chefen för justitiedepartementet, anfört följande:

»På anmälan af chefen för justitiedepartementet, inom hvilket nu
beredes förslag till de särskilda bestämmelser i afseende å upprättande af
röstlängd för val till Riksdagens andra kammare, hvarom 26 § af den
utaf Riksdagen antagna lagen om val till Riksdagen förmäler, har till
finansdepartementet öfverlämnats att upprätta förslag till de ändringar i
förordningen om mantalsskrifning, som till främjande af det med löistnämnda
bestämmelser afsedda ändamål ansetts böra förutsättas.

I afseende härå har af chefen för justitiedepartementet erinrats, att
första villkoret för att röstlängden skall kunna uppfylla sitt ändamål är,
att de personer, röstlängden upptager, äro kyrkoskrifna å samma ställe

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 21 Häft. (N:o 21). 1

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

som det, där de äro mantalsskrifna. Motsatsen är nu alltför ofta rådande
i sådana fall, där giltig anledning därtill ej finnes. Likaså det förhållandet,
att en person är mantalsskrifven utan att vara kyrkoskrifven. En
förändring, som, såvidt möjligt, bringar ordning och reda i medborgarnas
registrering, är därför i och för sig synnerligen önsklig. Nödvändigheten
häraf blir dock särskildt framträdande, när man betänker, att upplysning
om vissa förhållanden, hvilka föranleda till uteslutning från deltagande i
de politiska valen, icke kan meddelas af annan än prästerlig myndighet.
År någon vanfrejdad, eller är han utländsk undersåte eller har han ej''
fullgjort honom åliggande värnpliktsöfningar, skall anteckning härom göras
i röstlängden. Men om denna samma person är mantalsskrifven å
annan ort ån där han är kyrkoskrifven, eller än mera, om han är mantalsskrifven
utan att någonstädes vara kyrkoskrifven, är det föga eller
ingen utsikt för, att angifna diskvalificerande fakta blifva veterfiga för
den, som upprättar röstlängden.

I afseende å möjligheten, att röstlängden skall kunna grundas på
den för året upprättade mantalslängden, har därjämte af chefen för justitiedepartementet
framhållits nödvändigheten af en anordning, hvarigenom
mantalslängden kan föreligga afslutad och justerad redan tidigt på året;
en anordning, som i motiveringen till vallagens bestämmelser om röstlängd
angifvits såsom förutsättning för omförmälda 26 § i samma lag.

Sedan ärendet sålunda blifvit till min behandling öfverlämnadt,
har jag med biträde af tillkallade sakkunniga inom departementet låtit
upprätta förslag till ändring af mantalsskrifningsförordningen i angifna
syften.

Det önskemål, som af chefen för justitiedepartementet främst berörts,
. eller åstadkommandet af en sådan ordning, att en persons mantalsskrifning
komme att grunda sig, icke på lösa uppgifter, utan på ett genom
kyrkoskrifningen gifvet faktiskt underlag, har länge varit framhållet.
Hittills har detta önskemål dock ansetts icke kunna utan alltför betydande
olägenheter förverkligas.

Hvad man förut närmast velat ernå var att finna säkerhet för, att
husförhörslängden eller, såsom den nu benämnes, församlingsboken vid
tidpunkten för mantalsskrifningsförrättningen innehölle noggranna uppgifter
om alla de förhållanden, hvilka böra däri antecknas. Detta i
ändamål att mantalsskrifningen, hvilken ju är grundad hufvudsakligen på
kyrkoskrifningen, skall kunna lämna ett resultat, som i möjligaste mån
riktigt uttrycker de faktiska förhållandena. Med nuvarande ordning kan
detta alltför ofta icke ernås.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 3

Redan vid 1862—63 års riksdag väcktes till ändamålets vinnande
motion inom prästeståndet, som för sin del uttalade sig för motionärens
förslag. En år 1871 tillsatt kommitté förordade ändringar, syftande till
samma mål. Likaså en kommitté, som ar 1874 tillsattes för afgifvande
af förslag till reglering af landsstatens löneförhållanden m. in. Och slutligen
upptogs den sålunda uttalade tanken med styrka af den kommitté,
som den 14 december 1889 afgaf förslag till förordning angående mantalsskrifning
och hvars arbete till hufvudsaklig del ligger till grund för
den nu gällande förordningen i ämnet.

Det medel, genom livilket sistnämnda kommitté sökte vinna det
åsyftade målet, var detsamma som af tidigare kommittéer föreslagits,
nämligen att uppgifterna till muntalsskrifningen skulle aflämnas till pastor,
som därigenom kunde komma i tillfälle att kort före mantalsskrifningen
verkställa en noggrann justering af husförhörslängden. För erhållande af
fullständigare upplysningar föreslogs äfven eu något utsträckt skyldighet
för allmänheten att lämna uppgifterna skriftligen.

Förslaget, att de för mantalsskrifningen afsedda uppgifter skulle allämnas
till pastor för att användas jämväl vid föregående justering af husförhörslängden,
utgjorde, enligt uttalande af 1889 års kommitté, den viktigaste
af de då förordade ändringarna. Det blef dock ej ens framlagdt för Riksdagen.
Tungt vägande invändningar hade mot förslaget i denna del framställts,
särskilt af prästerliga myndigheter. Det erinrades bland annat,
att förslaget icke skulle medföra åsyftad verkan, utan tvärtom orsaka oreda
och oordning. De afgifna skriftliga uppgifterna skulle nämligen i regeln
behöfva rättas och kompletteras. Enligt hvad erfarenheten gifyit vid
handen, är det på landsbygden oundgängligen nödvändigt, att anteckningarna
i församlingsboken göras i vederbörande husfäders närvaro.. Förslaget
skulle således medföra, att pastor finge hjälpa de uppgiftspliktiga med
uppgifternas rättande; han skulle i verkligheten till och med nödgas tjänstgöra
såsom skrifbiträde åt dem. Och följden af allt detta blefve, att det
för prästerskapets egentliga kallelse främmande bestyret med mantals
skrifningen i väsentlig mån komme att öfverflyttas från mantalsskrifningsförrättaren
till pastor.

Den af 1889 års kommitté förordade anordningen, att mantalsuppgifterna
skulle i större utsträckning aflämnas skriftligen, ''ann ej god
kännande i Riksdagen. Anordningen ansågs blifva betungande för ett
stort antal mantalsskrifningsskyldiga, särskildt ägare af mindre fastigheter,
utan att för mantalsskrifningsförrättningen medföra motsvarande
nytta. I öfverensstämmelse med Riksdagens åsikt innehåller också nuvarande
mantalsskrifningsförörd ning ej annat än hvad i afseende härå

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

tidigare var gällande, eller att på landsbygden allmoge och mindre skrifkunniga
personer äga att meddela sina mantalsuppgifter muntligen.

Behofvet af ett mera tillfredsställande civilståndsregister, än det
mantalslängd en nu erbjuder, måste af det förut sagda anses ådagalagdt.
Att det ej blifvit mindre under senare tider torde för en hvar vara uppenbart.
Befolkningen på en ort är numera mycket mera rörlig än förut;
till och med bland den jordbrukande befolkningen äro flyttningar från
en ort till en annan mycket vanliga.

Den fordran på cn ändring i afseende å mantalsskrifningen, som
hittills mera i den allmänna ordningens intresse uppställts, bör af nyss
anförda skäl hafva ökat i giltighet. Men numera tillkommer ett nytt intresse
af den betydelse, att dess tillgodoseende helt enkelt synes blifva en
nödvändighet; det nämligen att mantaMängden må bereda möjlighet för
upprättandet af en riktig röstlängd. A ena sidan är det af°vikt att
kunna hålla kontroll däröfver, att personer, som icke uppfylla hvad lag
stadgar såsom villkor för rösträtt, ej må tillåtas deltaga i de politiska
valen. Och å andra sidan är det af kanske än större vikt, att personer, som
uPPfyda dessa villkor, icke må blifva sin rösträtt förlustiga på den grund,
att de af liknöjdhet eller okunnighet underlåtit att kyrkoskrifva sig å den
ort, i hvars mantalslängd de blifvit upptagna.

Att personer bruka vara kyrkoskrifna å annan ort än den, där de
äro inantalsskrifna, eller att någon är mantalsskrifven utan att någonstädes
vara kyrkoskrifven kan måhända i en eller annan landsdel sägas vara
sällsynta undantag. Men i andra trakter är förhållandet tyvärr ytterst
vanligt. Mantalsskrifningsförordningen stadgar, att en hvar skall mantalsskrifvas
där han är bosatt. Detta senare faktum fastställes utan afseende
därå, huruvida personen är i orten kyrkoskrifven. En person kan hafva
bosatt sig i en kommun utan att hafva uttagit flyttningsbetyg från den
kommun, där han förut var boende. Detta är ofta fallet i fråga om
tjänstfolk och lösa ai’betare. Eller en person kan hafva uttagit flyttningsdag
men uraktlåtit att aflämna det till pastor i den församling, dit han
inflyttat. I närheten af stora städer eller andra industricentra äro båda
fallen särskildt talrika. Så t. ex. framgår af senast tillgängliga folkmängdssiffror,
att i en Stockholm angränsande kommun skillnaden i antal
mellan den inantalsskrifna och den kyrkoskrifna befolkningen utgjorde
ej mindre än 1,771 personer; en skillnad, som, enligt hvad vederbörande
tjänstemän bekräftat, knappast kan tillskrifvas annan orsak än uraktlåtenheten
att aflämna flyttningsbetyg.

I fråga om den verkan, sådan uraktlåtenhet må öfva på de ifrågavarande
personernas politiska rösträtt, har chefen för justitiedepartementet

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. >>

såsom sin mening uttalat, att dessa icke kunna vid röstlängdens upprättande
ens däri upptagas. En sådan åtgärd skulle nämligen strida mot
både den tankegång, som ligger till grund för bestämmelserna i 26 §
vallagen, och dessa bestämmelsers tydliga innehåll.

Vid röstlängdens upprättande har man att särskilja tva olika moment,
det ena upptagandet i längden af vissa personer, och det andra
antecknandet om, hvilka af de sålunda upptagna äro röstberättigade, för
att blifva i längden upptagen erfordras blott att uppfylla sådana rent
fysiska eller personliga villkor för politisk valrätt, med afseende å hvilka
någon förändring ej kan inträda under det år, längden kommer till stånd:
nämligen att vara af manligt kön och att hafva vid årets -början uppnått
24 års ålder. Af de öfriga valrättsvillkoren åter beror, huruvida eu i
längden upptagen person skall där antecknas såsom röstberättigad eller ej,
och bestämmandet häraf anknyter sig till en tidpunkt, då röstlängden
redan måste vara upplagd. Men om upptagandet i röstlängd sålunda i
motsats till antecknandet om rösträtt sker oberoende af de flesta i § 16
riksdagsordningen uppställda valrättsvillkoren, är däremot i annat afseende
förstnämnda åtgärd bunden vid strängare förutsättning. En hvar, som
upptagits i röstlängden, skall nämligen, enligt vallagens uttryckliga föreskrift,
där antecknas såsom röstberättigad, så framt ej styrkes att han
brister i något af hvad lag stadgar såsom villkor för rösträtt. Då däremot
någon dylik föreskrift ej är gifven beträffande upptagandet i röstlängd,
måste häraf slutas, att ingen bör upptagas där med mindre vederbörligen
styrkes att han äger de kvalifikationer, hvilka, på sätt nyss är sagdt, härför
äro afgörande. Men i fråga om en person, som mantalsskrifvits i
kommunen utan att vara där kyrkoskrifven, vet man icke att han uppfyller
ens ett af de första villkoren för rätt till deltagande i de politiska valen, det
att hafva nått stadgad åldersgräns. Det årtal, som för honom angifves i
mantalslängden, är endast en lös uppgift, ej, såsom i fråga om de kyrkoskrifna,
ett faktum. Och i röstlängden skola ej upptagas andra än män,
om hvilka man vet, att de fyllt 24 år.

I afseende å antecknandet i röstlängden om hvilka som skola vara
röstberättigade är, enligt hvad nyss nämndes, regeln denna: hvarje man,
som uppnått stadgad åldersgräns, anses kvalificerad, intill dess någon anledning
till hans diskvalificering kommit i dagen. Denna regel måste, för
så vidt de i grundlagen fastställda villkor för utöfvande af rösträtt skola
kunna iakttagas, ovillkorligen hvila på den förutsättning, att de diskvalificerande
fakta, om hvilka röstlängden bör lämna upplysning, verkligen kunna
komma till röstlängdsupprättarens kännedom. Riktigheten af denna tolkning
framgår äfven omedelbart af åberopade 26 § vallagen. Från den där gifna

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

regeln är stadgadt undantag beträffande dem, hvilka icke varit i kommunen
mantalsskrifna så länge, att de under sistförflutna året skolat därstädes
erlägga utskylder. Huruvida dessa nyinflyttade fullgjort den skattskyldighet,
som må hafva ålegat dem i den ort, där de tidigare varit mantalsskrifna,
kan nämligen icke utan särskilda åtgärder utrönas. Då de därför själfva
ålagts bevisskyldighet i afseende å skattskyldighetens fullgörande,'' har,
såsom ock af motiveringen framgår, anledningen därtill varit, att reo-eln
icke kunnat på dem tillämpas. Men, såsom tidigare framhållits, icke heller
i fråga om de i mantalslängden upptagna, ej kyrkoskrifna personerna kan
tillämpning af den angifna regeln äga rum. ‘ Och således skulle dessa
personer, om .de blefve upptagna i röstlängden, själfva hafva att förebringa
bevisning åtminstone därom, att de nått stadgad ålder, vore svenska
medborgare och välfrejdade samt fullgjort sina värnpliktsöfningar.

På det att emellertid icke ifrågavarande personer skola utsättas för
alla de olägenheter, som följa af att ej blifva vid röstlängdens upprättande
däri upptagna, är det tydligen af vikt att tillse, huruvida icke genom
förbättrade anordningar i afseende å mantalsskrifningen faran för en talrikare
förekomst af nyss antydda fall skall kunna undanröjas. Utan
olägenhet och besvär för såväl den enskilde som de i mantalsskrifningen
deltagande myndigheterna kan detta uppenbarligen ej ske. Men bestämmelserna
om medborgarnes registrering böra ej få vara så bristfälliga,
att de kunna för den enskilde föranleda till förlust af viktina rättigheter.

Härvid bör dock, såsom redan antydts, vara angeläget att icke
allt för mycket betunga prästerskapet med göromål, som kunna anses
vara för dess verksamhet främmande. Och det bör äfven sörjas för, att
de enskilda icke påläggas skyldigheter, som de kunna finna obilliga eller
rent af tryckande. Medlet att tillgodose dessa båda intressen hafva de
tillkallade sakkunniga funnit i en utveckling af kommunalombudsinstitutionen.

Enligt mantalsskrifningsförordningen skall för hvarje mantalsskrifningsdistrikt
utses ett antal ombud att närvara vid mantalsskrifningen för
att därvid tillhandagå med upplysningar. Det inflytande, dessa kommunalombud
nu öfva på mantalsskrifningen, är, efter hvad som upplysts,
ganska ringa, i de flesta fall kanske alldeles betydelselöst. Ombudens
närvaro vid förrättningen lärer också af dem själfva betraktas såsom ganska
onödig. År denna uppfattning allmän, måste institutionen i dess
nuvarande skick anses mer eller mindre förfelad. Tydligt är dock att
den, rätt utvecklad, bör blifva till ovärderlig nytta icke minst för de
enskilda.

Bevillningmtskottets Betänkande N:o 21.

7

De anspråk på noggrannhet och fullständighet, som måste ställas
på mantalslängden såsom grundval för cn blifvande röstlängd, torde göra
det oundvikligt, att alla de enskilda, som nu äro uppgiftspliktiga till
mantalsskrifningen, skola vara skyldiga att afkunna sina uppgifter skriftligen.
Med hänsyn till vallagens bestämmelser om röstlängd måste nämligen
mantalslängden hädanefter innehålla anteckning om eu del förhållanden,
som hittills för mantalsskrifningen varit utan större betydelse.

Af skäl, som längre fram skola angifvas, lärer till en början hvarje
till myndig ålder kommen man böra särskild! upptagas med utsättande
af hans fullständiga förnamn samt det tillnamn, personen själf använder,
hvilket numera icke alltid är det, som af fadrens i dagligt tal använda
förnamn härledes. Enligt formuläret till mantalslängden skall visserligen
för alla värnpliktiga utsättas jämte födelsedag fullständiga för- och tillnamn.
Men denna föreskrift, som ansetts för närvarande äga betydelse endast
i afseende å de inskrifning ssky Idig a, har med hänsyn till den tidsutdräkt,
som i stora socknar skulle vara förenad med ett antecknande vid mantalsskrifningsförrättningen
af de fullständiga namnen, ganska allmänt så tillämpats,
att i regel endast de inskrifningsskyldiga upptagits med utsättande
af fullständiga namn och födelsedag. Den tid, som med anledning af de
nya anspråken på mantalslängden måste åtgå för mantalsskrifningsförrättningarna,
skulle säkerligen behöfva fördubblas, om ej de enskilda
lämnade det erforderliga materialet. Men då den för dessa förrättningar
tillmätta tiden af 45 dagar redan nu är knapp, särskildt i stora fögderier
med ett 40—50-tal socknar, och en förlängning i tiden ej är tänkbar,
måste redan häraf framgå nödvändigheten af att de enskilda själfva
lämna material för mantalsskrifningen.

Enligt 26 § vallagen är vidare hvarje man af minst tjugufyra års
ålder, som icke varit i kommunen mantalsskrifven å sådan tid, att han
under sistförflutna kalenderåret skolat därstädes erlägga utskylder, i allmänhet
själf bevisskyldig därom, att han erlagt de honom påförda utskylder, hvilka
under sistförflutna året förfallit till betalning. Mantalsskrifningsförrättaren
måste således särskildt taga reda på, hvilka som äro nyinflyttade.
Af egna längder kan han icke skaffa sig denna kännedom, i allt fall icke
utan ett orimligt besvär. Pastor kan icke heller alltid därom lämna tillförlitlig
upplysning, enär en person, som först nyligen låtit kyrkoskrifva
sig i kommunen, ju lång tid dessförinnan kan hafva varit där mantalsskrifven.

Men det är ej nog med att mantalsskrifningsförrättaren fått kännedom
om, att en viss person är nyinflyttad i kommunen. Det är ofta af
vikt att äfven veta, hvar denne person förut varit boende. Ilar per -

8

Bevillningsutskottets Betänkande Ar:o 21.

sonen, såsom ofta händer, inflyttat från en kommun i samma fögderi,
åligger det, enligt 26 § vallagen, röstlängdsupprättaren att tillse, huruvida
personen där under sistförflutna året fullgjort sin skattskyldighet.
Om så tinnes, har röstlängdsupprättaren att upptaga personen i röstlängden
såsom röstberättigad, därest ej af de för röstlängdsupprättaren tillgängliga
handlingar tillika framgår, att personen tidigare brustit i skattskyldighetens
fullgörande.

För den händelse, att en person efter senaste mantalsskrifning flyttat
från ett hemvist till ett annat inom samma kommun, är det med hänsyn
till kontrollen öfver skattskyldighetens fullgörande äfven af vikt, att anteckning
göres om detta tidigare hemvist. Upplysning härom skall af annan
anledning redan nu meddelas, men om mantalsuppgiften lämnas muntligen,
är det alltför sannolikt, att i brådskan vid mantalsskrifningen den
behöfliga upplysningen uteblir.

År det af dessa skäl uppenbart, att, i likhet med hvad nu gäller
för städer och köpingar, äfven på landsbygden mantalsuppgifterna böra
aflämnas skriftligen, torde dock det statsintresse, som härvid är bestämmande,
föranleda att blanketter till dessa uppgifter kostnadsfritt tillhandahållas
de uppgiftspliktiga. Endast då kan möjlighet vinnas, att
uppgifterna blifva så fullständiga, som behofvet kräfver.

Af de tillkallade sakkunniga har föreslagits, att blanketter till
mantalsuppgifter skola finnas tillgängliga hos kommunalombuden och i
stad dessutom å ställen, som magistraten bestämmer. Och de sakkunniga
hafva såsom sin mening uttalat, att kommunalombuden borde hafva till
uppgift att på begäran af dem, som själfva ej kunna nöjaktigt ifylla
blanketterna, hjälpa dem härmed och i öfrigt biträda de uppgiftspliktiga
med uppgifternas fortskaffande till vederbörlig myndighet.

Om eu sådan anordning kommer till stånd, synes mig att från
den enskildes synpunkt inga befogade anmärkningar kunna riktas mot den
utsträckning af uppgiftsskyldigheten, som de nya förhållandena nödvändiggöra.
Numera skola väl de uppgiftspliktiga vara få, som icke själfva
eller med hjälp af sitt husfolk kunna göra erforderliga anteckningar å
blanketterna. Men de, som icke se sig i stånd härtill, hafva då endast
att vända sig till närmaste kommunalombud, som verkställer ifyllandet
och i öfrigt, om så önskas, ombestyr uppgifternas framlämnande. På åtskilliga
platser, synnerligast folkrika socknar, skall till och med den föreslagna
anordningen medföra en väsentlig lättnad för den enskilde. Genom
rättigheten att å en för honom själf lämplig tid få aflämna uppgifter till
kommunalombudet och att därefter slippa allt vidare besvär besparas den

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 9

enskilde olägenheten af att vid mantalsskrifningsförrättningen få kanske
i timtal vänta på att blifva i tur till uppgiftens afrinnande.

Att åter anordningen för kommunalombuden skall medföra ett
visst på sina orter kanske ganska kännbart besvär är väl att vänta, men
å andra sidan kommer det dem anförtrodda uppdraget att nu få en helt
annan betydelse än förut. Det blir för dem ett personligt intresse att
väl uppfylla sitt uppdrag, hvarigenom ju ett viktigt inlägg af dem göres i
eu offentlig förrättning. Och om, såsom det väl är att antaga, tillräckligt
antal ombud väljas, bör uppdraget icke för hvarje särskild af dem blifva
alltför betungande.

Mantalsuppgiften kan emellertid af lätt insedda skäl ej godtagas
utan att dessförinnan hafva blifvit af offentlig myndighet kontrollerad.
Denna kontroll läi’er under nuvarande förhållanden ej kunna utöfva^ af
annan än pastor. Honom åligger nu att årligen särskildt för mantalsskrifningen
rätta och komplettera församlingsboken samt fastighetslängden.
Detta sker vid husförhör eller s. k. förskrifningar, och han har härvid
att för hvarje gård eller lägenhet inhämta sådana upplysningar, som äga
betydelse'' äfven för mantalsskrifningen.

Om det nu stadgas, att mantalsuppgifterna skola företes för pastor
för att af honom förses med intyg att han granskat dem, lärer enligt de
sakkunnigas och äfven min mening något ökadt besvär därigenom icke
tillskyndas prästerskapet. Efter ett åskådligt blankettformulär meddelas
pastor skriftligen de upplysningar, som han eljes skulle hafva att själf
efterfråga med all den tidsspillan, som dåraf följer. Äro de a blanketten
lämnade uppgifterna riktiga, har han endast att med sin underskrift vitsorda
deras öfverensstämmelse med församlingsboken. Eljes har han att
i särskild kolumn anteckna de anmärkningar, hvartill granskningen gifven
anledning, samt de upplysningar i öfrigt, hvilka mantalslängd^^ bör
meddela. Obekväm eller betungande för pastor synes anordningen ej blifva.
Olämplig kan den så mycket mindre sägas vara, som den i en mindre
utvecklad form redan här och hvar tillämpas af framstående prästmän.
Och då uppgifterna kunna till pastor aflämnas äfven efter husförhöret,
synes åt den därvid förekommande kyrkliga förrättningen kunna ägnas
mera tid än nu är möjligt.

Har uppgiftsmaterialet blifvit på angifna sätt behandladt, lärer
själfva mantalsskrifningen sedermera kunna förrättas både snabbt och bekvämt
samt lämna ett tillförlitligt resultat. Af de uppgiftspliktiga, antingen
personligen eller genom kommunalombuden, aflämnas de med pastors
intyg försedda mantalsuppgifterna. Hvad därutöfver kan behöfva inhämtas
eller hvad efter pastors granskning af uppgifterna inträffat meddelas af

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 21 Raft. 2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

pastor eller kommunalombuden, de senare numera intresserade deltagare
i förrättningen.

Genom nu angifna förfarande bör säkerhet vinnas för att mantalslängden
kommer att noggrant och fullständigt upptaga hvad däri bör
antecknas. Men ännu är ej tillräckligt sörjdt för befordrande af det utaf
chefen för justitiedepartementet uttalade önskemål i afseende å mantalsoch
kyrkoskrifningarnas sammanfallande. Sålunda kommer det alltjämt att
inträffa, att personer, som vid förrättningen mantalsskrifvas, ej aflämnat
sina flyttningsbetyg och således ej äro kyrkoskrifna i mantalsskrifningsorten.
Det medel, som, enligt de i afseende å kyrkoboksföringen gifna
föreskrifter, står pastor till buds för att häri vinna rättelse, har antagligen,
såsom tyvärr ofta synes vara fallet, icke haft afsedd verkan. Eller
den till orten nykomne har måhända ej hunnit att under den korta
tiden efter sin ankomst anskaffa sitt flyttningsbetyg. För utmärkande
af berörda förhållande torde, med hänsyn till dess här förut framhållna be*
lydelse för röstlängden, i mantalslängden göras eu anteckning, som angifver,
att mantalsuppgiften för sådan person är obestyrkt, Har flyttningsbetyget
sedermera blifvit till pastor aflämnadt antingen före den''15
januari påföljande år, d. v. s. den dag, då pastor skall hafva tillställt
mantalsskrifningsförrättaren den i § 10 mantalsskrifningsförordningen afsedda
tilläggsförteckning, eller ock vid den tid, då den upprättade mantalslängden
af pastor för justering jämföres med församlingsboken, bör
naturligtvis det förändrade förhållandet anmärkas och anteckningen om
den obestyrkta mantalsuppgiften öfverstrykas i mantalslängden.

_ Men om den ifrågavarande personen ännu den 15 januari icke aflämnat
flyttningsbetyg, när sådant ålegat honom, måste, förutsatt att pastor vidtagit
den åtgärd, som på honom ankommer för infordrande af betyget, det antagande
vara befogad!, att den försumlige tredskas. I allt fall är det i den allmänna
ordningens och den ifrågavarande personens eget intresse af vikt, att
ytterligare åtgärd vidtages för att han må blifva kyrkoskrifven i mantalsskrifningsorten.
I öfverensstämmelse med de tvångsåtgärder, hvarom mantalsskrifningsförordningen
förut meddelar föreskrift, torde därför böra stadgas,
att mantalsskrifningsförrättaren skall omedelbart efter den 15 januari
förelägga en hvar inom distriktet mantalsskrifven person, hvilken försummat
honom åliggande skyldighet att aflämna flyttningsbetyg, att inom viss
lämplig tid hafva fullgjort denna sin skyldighet. Tredskas ändå den försumlige,
synes på anmälan af krono- eller stadsbetjäningen Konungens befallningshafvande
böra förelägga honom att vid vite fullgöra sin kyrkoskrifningsskyldighet.
I regel skall väl genom sådana tvångsåtgärder den
försumlige kunna förmås att före mantalslängdens slutliga granskning och

c- o o o

11

Bevillning »utskottets Betänkande N:o 21.

justering hafva låtit kyrkoskrifva sig i mantalsskrifningsorten. Det åsyftade
målet skulle då, så långt det är möjligt, vara nådt, och inga olägenheter
af den tidigare försummelsen sedermera behöfva för honom uppkomma
med hänsyn till rätten att deltaga i riksdagsmannaval.

För beredande af möjlighet att, kunna grunda röstlängden på en justerad
mantalslängd, synes den anordning böra vidtagas, att pastor, i stället
för att nu efter slutad granskning afkunna mantalslängd^! jämte sina å
särskild förteckning upptagna anmärkningar till taxeringsmyndigheten, återsänder
både längd och förteckning till mantalsskrifningsförrättaren, på det
att han må kunna med ledning af pastors granskningsförtecknirig vederbörligen
rätta mantalslängden. Denna bör därmed anses justerad. Enär
emellertid den för pastors granskning nu anslagna tid lärer vara för knappt
tillmätt, har det synts lämpligt, att mantalslängden tillställes pastor för
granskning fem dagar tidigare än nu skall ske. Och då för mantalslängdens
slutliga justering af mantalsskrifningsförrättaren ansetts böra tillmätas
en tid af fem dagar, kan således mantalslängden komma taxeringsmyndigheten
tillhanda den 20 mars eller endast fem dagar senare än den
nu fastställda tiden.>

Efter att hafva uppläst ett i öfverensstämmelse med nu gjorda uttalande
affattadt förslag till ändrad lydelse af §§ 4, 5, 7, 8, 10, 11, 15
och 16 samt det till § 6 hörande formulär n:r 2 i förordningen angående
mantalsskrifning, anförde departementschefen vidare:

»Med afseende å hvad förslaget i § 4 innehåller därom, att mantalsuppgiften,
när den vid mantalsskrifningen aflämnas, bör vara försedd
med intyg af pastor i mantalsskrifningsorten att uppgiften, såvidt försainlingsboken
därom lämnar upplysning, är med denna öfverensstämmande,
bör anmärkas, att i visst fall, nämligen det som afses i tredje
punkten af § 3 mom. 1, denna föreskrift vore obillig eller rent af
omöjlig att efterlefva. Den, som först nästa år kommer att för öfvertagande
af fast egendom eller rörelse eller tillträdande af tjänst inflytta
i kommunen, har mången gång fullt giltiga skäl att, intill dess
denna flyttning skett, fortfarande vara kyrkoskrifven i den kommun, där
han ännu är boende. Honom bör således beredas viss tid efter flyttningen
att förete intyg af pastor i mantalsskrifningsorten. Då pastors granskning
af mantalslängden skall vara fullgjord senast den 15 mars, eller dagen
efter den vanliga fardagen å landet, kan det ej fordras, att den nyinflyttade
dessförinnan skall hafva aflämnat sitt flyttningsbetyg. Möjlighet
måste således beredas honom att längre fram få hos raantalsskrifningsförrättaren
styrka, att han blifvit i orten kyrkoskrifven. Med hänsyn till
den för prästerna stadgade fardag synes tiden, inom hvilken den nyinflyt -

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

tade skall äga att sålunda komplettera sin mantalsuppgift, höra utsträckas
till maj månads utgång. Att denna komplettering sker i en justerad mantalslängd
synes ej innebära någon oegentlighet, ty den öfverstrykning af en anteckning
om obestyrkt mantalsuppgift, som, därest efter justeringen företes
intyg om fullgjord kyrkoskrifning, sålunda kommer att ske i mantalslängden,
afser icke något mantalsskrifningen rörande förhållande utan
endast röstlängden. I sakens natur ligger, att allenast den, som i sin
mantalsuppgift uppgifvit sig komma att först senare inflytta i kommunen,
må efter mantalslängdens justering äga rätt att medels företeende af pastors
intyg få den ifrågavarande anteckningen i mantalslängd^! öfverstruken.

Enär det icke sällan inträffar, att å den förteckning, som i § 7
mom. 3 af nuvarande förordning om mantalsskrifning omförinäles, upptagas
jämväl de personer, som inom distriktet åtnjuta fattigunderstöd, har
ansetts nödigt, att lagrummet förtydligas därhän, att så icke må ske.
Detta synes nu vara så mycket mera nödvändigt, som ju nyssnämnda
personer i regel icke komma att äga rösträtt, hvaremot sådan rätt tillkommer
dem, hvilka, på grund af fattigdom eller sjuklighet, af kommunalstämman
eller stadsstyrelsen ansetts böra befrias från erläggande af mantalspenningar.
Då det emellertid för mantalsskrifningsförrättaren är af
vikt att på ett ställe få sammanförda de personer, som åtnjuta fattigunderstöd,
har föreslagits, att dessa skola af fatt ig v är (lss ty r elsen upptagas
för sig på en förteckning. Denna kan då äfven tjäna till grundval för antecknandet
i röstlängden af dem, Indika, såsom häftande för fattigunderstöd,
skola på sådan grund diskvalificeras, och till förteckningen synes
därefter behöfva fogas endast vissa kompletterande uppgifter.

Den i § 16 riksdagsordningen för rätt att deltaga i riksdagsmannavalen
fastställda åldersgräns angifves af åldern tjugufyra år. Det kunde
synas tillfyllest, att endast män, som uppnått denna åldersgräns, upptagas
på särskild rad för sig i mantalslängden i syfte att därigenom angifva,
Indika skola i röstlängden upptagas. Emellertid har såsom valrättsvillkor
uppställts jämväl fullgörande af skattskyldighet för de tre föregående åren.
Med hänsyn till kontrollen öfver detta fullgörande bör åt hvarje man, som
fyllt 21 ålder, utskrifvas särskild debetsedel. Af denna anledning kan det
därför vara lämpligt, att äfven dessa upptagas på särskilda rader i mantalslängden
med utsättande af deras fullständiga namn.

Den i § 8 mom. 5 intagna föreskrift, att pastor skall å särskild längd
upptaga alla inom distriktet mantalsskrifna personer, hvilka vid tiden för
förrättningen icke aflämnat flyttningsbetyg, innebär en maning för honom
att omedelbart infordra dylika betyg i de fall, då sådant infordrande dittills
ej kunnat ske. När sedan längden med därå gjorda anteckna o-ar in -

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

kommer till mantalsskrifningsförrättaren skild från den s. k. tilläggsförteckningen,
medför detta den fördel, att mantalsskrifningsförrättaren kan
med lätthet komplettera mantalslängden utan risk att därvid någon dubbelskrifves.
Skulle de mantals- men ej kyrkoskrifna personerna upptagas
å tillägo-sförteckningen, hade denna måst så uppställas, att däraf tydligt
framginge, hvilka af de där upptagna med fiyttningsbetyg från annat distrikt
inflyttade tillkommit efter mantalsskrifningsförrättmngen, och hvilka därvid
blifvit mantalsskrifna, oaktadt de då ej varit kyrkoskrifna. Men ett
sådant åtskiljande af personerna skulle vid denna tidpunkt knappast vara
möjligt för pastor att verkställa.

I öfverensstämmelse med hvad i § 4 föreslagits därom, att mantalsuppgift
skall upptaga fullständiga namn för hvarje till myndig ålder
kommen man, torde motsvarande ändring böra vidtagas äfven i fråga om
de uppo-ifter, som enligt § 5 skola aflämnas. Och då numera den förut
inrättade kronoarbetskåren helt och hållet upphört att finnas till, har i
mom. 3 af sistnämnda paragraf gjorts den ändring, som däraf föranledes.

I frå<m om Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker hira, enligt.
hvad från sakkunnigt håll inhämtats, de ifrågasatta ändringarna icke
medföra några svårigheter. För möjliggörande af att häradsskrifvare!! ma
aga tillgång till mantalslängden för upprättande af röstlängd, bör mantalslän°''den°
till denne aflämnas i två exemplar. När sedan längden efter pastors
granskning undergått justering, kan häradsskrifvaren genast börja arbetet
med röstlängdens upprättande, och först sedan detta arbete afslutats, böi

mantalslängden återställas till länsmannen.

Då angifvandet af hemmanens olika natur numera icke äger någon
betydelse för^mantalsskrifningen, torde i formuläret till mantalslängd uppdelningen
efter jordeboksnatur kunna borttagas. _

Den redovisning af värnpliktiga, som enligt inskrifningsförordnmgen
sker medelst de af mantalsskrifningsförrättarne uppgjorda inskrifningslistorna,
har föranledt många klagomål från såväl myndigheternas som ock
de värnpliktigas sida. Hufvudsakliga anledningen härtill torde kunna sökas
däri, att mantalsskrifningsförrättarne i brådskan vid förrättningarna icke
inhämtat fullständiga upplysningar om hithörande förhållanden. Äfven
torde till de öfverklagade bristerna hafva medverkat, att inskrifnmgslistorna
skola af mantalsskrifningsförrättarne aflämnas långt innan i regel
mantalslängderna hunnit fullständigas. Den granskning af listorna, som
det åli o-ger prästerskapet att verkställa och som helt säkert är mycket betungande,
har icke heller visat sig vara så effektiv, som ömkligt vant.
En "anordning, hvarigenom en fastare grund för inskrifpingslistornas uppgörande
kan erhållas, bör därför blifva välkommen. A ena sidan är det

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

nämligen af vikt, att inskrifningslistorna upptaga icke blott de för året
inskrifningsskyldiga utan äfven de äldre personer, som tidigare erhållit
uppskof med inskrifning eller antecknats såsom frånvarande eller af annan
orsak äro inskrifningsskyldiga. Och å andra sidan är det ej mindre viktigt
att förebygga hvad nu så ofta inträffar, nämligen att personer, Indika före
den lagstadgade värnpliktsåldern blifvit inskrifna, sedermera af missta"
uppföras å inskrifningslista, hvarigenom stort obehag tillskyndas dem och
mycket onödigt besvär för myndigheterna uppkommer.

En bättre ordning härutinnan har ansetts kunna vinnas därigenom,
att å mantalsuppgiften införas för redovisningen af värnpliktiga särskilda
kolumner, afsedda att af pastor ifyllas, när mantalsuppgiften hos honom
uppvisas för att förses med hans intyg. Den prästerskapet åliggande
skyldigheten att meddela mantalsskrifningsförrättaren erforderliga upplvsningar
rörande de värnpliktiga kan härigenom på ett enkelt och tidsbesparande
sätt fullgöras. Naturligtvis kommer antecknandet i kolumnerna
att. något öka pastors besvär med mantalsuppgifternas granskning. Men
därigenom skall, enligt hvad från sakkunnigt håll erkänts, mycket arbete
såväl vid mantalsskrifningsförrättningen som ock vid de pastor därefter
åliggande granskningarna vara undangjordt. Den nytta, anordningen skall
medföra till befordrande af möjligheten att få inskrifningslistorna från
början fullständiga och riktiga, torde icke vara tvifvelaktig.

Enligt § 4 inskrifningsförordningen och formuläret till mantalslängd
redovisas nu i mantalsiängden, utom de inskrifningsskyldiga och de, hvilkas
värnpliktsförhållanden ej med säkerhet kunnat utrönas, jämväl de, som
förut blifvit inskrifna, och de, som frikallats från värnpliktens fullgörande.
A inski ifningslistan däremot skall mantalsskrifningsförrättaren upptaga
allenast de två först nämnda kategorierna, ej de förut inskrifna eller de
frikallade. Redovisningen af de värnpliktiga i mantalsiängden kan ej hafva
något annat ändamål än det att tjäna till ledning för utskrifvande t af
mskrifningslistan. Det måste därför synas öfverflödigt och ändamålslöst
att i mantalsiängden redovisa andra värnpliktiga än dem, Indika böra upptagas
å inskrifningslistan. Och då särskildt prästerskapet torde äga berättigadt
anspråk att icke betungas med onödigt arbete, hafva i formuläret
till mantalslängd borttagits de två kolumner, som afse redovisningen af
e inskrifna och de frikallade. Denna åtgärd, hvilken chefen för landtförsvarsdepartementet
efter inhämtade upplysningar ansett sig kunna biträda,
förutsätter således eu motsvarande ändring af inskrifningsförordningen.

Enär förslaget föranleder till tryckning af nya blanketter till, bland
annat, själfva mantalsiängden, och särskildt häradsskrifvarna hafva behof

Bevillningsutskottet» Betänkande N:o 21. lft

af de nya blanketterna redan tidigt på sommaren 1909 för tillskrifning af
längderna för år 1910, har ansetts angeläget, att de ifrågasatta ändringarna
må träda i kraft den 1 juni 1909.»

Efter tillkännagifvande att kammarrätten uti infordradt yttrande i
ämnet tillstyrkt förslaget i hufvudsak och att vissa af kammarrätten mot
det dit remitterade förslaget gjorda erinringar blifvit vid förslagets slutliga
affattning beaktade, anförde departementschefen vidare, att det, på
sätt af kammarrätten jämväl antydts, syntes böra omedelbart tagas under
öfvervägande, huruvida icke, med anledning af de nu ifrågavarande ändringarna
i mantalsskrifningsförordningen, någon ändring äfven af kyrkoskrifningsförordningen
kunde erfordras.»

I samband med behandlingen af föreliggande kungl. proposition har
utskottet jämväl förehalt en inom Andra Kammaren af herr Ch. Meurling
väckt motion, n:r 223, hvaruti hemställts,

»att Riksdagen behagade besluta,

1) att den skriftliga mantalsuppgift, som omförmäles i § 4 mom. 1
af Kungl. Maj:ts ''förslag till förordning angående ändrad lydelse i vissa
§§ i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning m. m.
endast må åläggas den, som ej muntligen eller skriftligen vid af pastor
anställd förskrifning lämnat nöjaktiga uppgifter för församlingsbokens
justering;

2) att beloppet af den årliga afgäld eller hyra, som erlägges, för
hvarje utarrenderad fastighet eller uthyrd lägenhet inom distriktet, icke
må af ägaren behöfva till inantalsskrifningen uppgifvas;

3) att föreskriften i § 7 mom. 1 om vederbörande länsmans närvaro
vid inantalsskrifningen ej må behöfva alltid tillämpas; samt

4) att i § 10 mom. 1 första stycket orden: ''de sistnämnda dock
endast såvida de — — dit inflyttat icke ma i mantalsförorduingen inföias.»

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande.

»Genom Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:r 96 har till Riksdagen
inkommit »förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen
den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning in. m.» Enligt
detta förslag skulle en afsevärd förändring ske med dessa förrättningar.

I de flesta kommuner, åtminstone på landsbygden, försiggå under
nuvarande förhållanden mantalsskrifningarna pa följande sätt: Efter det
pastor under de närmast föregående veckorna i olika delar af föi samlingen
hållit förskrifningar för komplettering och justering af församlingsboken,
hvarvid de mantalsskrifningsskyldige muntligen eller skriftligen
fått meddela erforderliga uppgifter, möter pastor på utsatt ort och tid

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

matalsskrifningsförrättaren med den sålunda justerade församlingsboken.
Pastor föreläser ur denna och mantalsskrifningsförrättaren införer i sin
konceptlängd de ändringar, som skett sedan föregående år. Skulle några
fel därvid insmyga sig, rättas dessa, då mantalslängden sedan öfversändts
till pastor att af honom justeras.

Annorlunda blir förhållandet om bestämmelserna i Kungl. Maj:ts
proposition skulle vinna gällande kraft. Sedan de uppgiftsskyldige såsom
hittills vid af pastor anställda förskrifningar lämnat sina uppgifter, skola
de förpliktas att ytterligare vid själfva mantalsskrifningen afl ii mim skriftliga
uppgifter efter utförligt formulär ej blott om sig själfva och sina
familjer utan ock i åtskilliga fall äfven om sådana, som själfva äro pliktiga
att vid samma tillfälle om sig lämna skriftliga uppgifter. Och
skola alla dessa uppgifter för att kunna godkännas vara försedda med
intyg af pastor, att de af honom blifvit granskade och jämförda med
församlingsboken. Tillika skall hvarje efter senaste mantalsskrifning ingången
afhandling angående ägande-, åbo- och arrenderätt till fast egendom
af fastighetens innehafvare äfven för mantalsskrifningsförrättaren
uppvisas.

Enhvar kan lätt finna, hvilken besvärlig börda genom dessa föreskrifter
pålägges landsbygdens befolkning, där många hafva milslånga
vägar till förrättain<;sstället och knappast kunna fullgöra sin skyldighet
utan att anlita personers hjälp, hvilka nog icke utan ersättning åtaga sig
sådan hjälpräckning och således här få tillfälle till ett hittills på landsbygden
okändt sätt att, beskatta dem, som där bygga och bo. Då vidare
uppgifterna icke godkännas, förrän deras enlighet med pastors församlingsbok
blifvit, styrkt, så kunna ju dessa skriftliga uppgifter icke blifva
mera pålitliga än de, som gifvas direkt från pastor ur församlingsboken,
ty församlingsbokens anteckningar komma ju att ligga till grund för
uppgifterna från båda hållen. Tvärtom har man anledning att befara
mera oreda genom den föreslagna anordningen. I blott medelstora församlingar
skola mantalsuppgifterna kunna uppgå till flera hundra och i
många församlingar skola de räknas i tusental. Klart är att granskningen
af ett, så stort antal skriftliga aktstycken på den korta tid, som
för detta ändamål står till buds, ej kan ske med den noggrannhet, som
bär afses. Hittills hafva blott de skrifkunnige varit skyldiga att aflämna
skriftliga inantalsuppgifter. I praktiken har denna föreskrift vanligen
tillämpats så, att med få undantag landsbefolkningen vid dessa tillfällen
ej anmält sig såsom skrifkunniga, och de flesta mantalsskrifningsförrättare
hafva för denna underlåtenhet känt sig tacksamma, emedan
de uppgifter, som aflämnats, ofta varit ofullständiga och delvis olika

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 17

med pastors uppgifter och derföre blott föranledt osäkerhet ocli onödigt
besvär.

Förslag att till mantalsskrifningen så affordra hvarje mantalsskrifningsskyldig
mer eller mindre utförliga skriftliga uppgifter hafva flera
gånger påyrkats, men hittills icke vunnit Riksdagens bifall. Man har
insett, huru betungande en sådan anordning måste blifva för allmänheten,
utan att medföra motsvarande nytta. Villigt må erkännas, att å
eu del ställen kunna omständigheterna vara sådana, att många icke ordentligt
låta kyrkoskrifva sig och att många icke vid pastors förskrifningar
afl ämna nödiga uppgifter. Under sådana förhållanden finnes naturligtvis
ingen annan utväg än den af Kungl. Maj:t föreslagna. Men icke bör väl
hela den ordentliga delen af befolkningen underkastas onödiga och betungande
besvär för dessa oordentligas skull. Det må väl vara nog, om dessa
oordentliga åläggas de skyldigheter, som Kung]. Maj:ts proposition föreslår.
Vidare torde kunna ifrågasättas, huruvida det kan vara lämpligt att
här intaga den i § 1 inom. 1 3) af Kungl. Maj:ts proposition föreslagna
bestämmelsen, att mantalsuppgiften jämväl skall upptaga beloppet af den
årliga afgäld eller hyra, som erlägges för hvarje utarrenderad fastighet
eller uthyrd lägenhet inom distriktet. Sådana uppgifter antecknas icke i
församlingsboken och deras riktighet kan naturligtvis icke bestyrkas af
pastor. Bör icke den uppgiften hellre gifvas till taxeringsnämnden?

Föreskriften i § 10, att den längd, som pastor har att tillställa
häradsskrifvaren före den 15 januari, icke skall upptaga de personer,
hvilka uttagit flyttnings be tyg till annan församling, såvida icke från pastor
därstädes eller på annat tillförlitligt sätt underrättelse erhållits, att de dit
inflyttat, måste ofta föranleda, att personer mantalsskrifvas på två ställen,
dels emedan numera icke på utflytaningsbetygen antecknas, om dessa äro
utfärdade före eller efter mantalsskrifningen, dels emedan pastorerna icke
äro skyldiga att om personers inflyttning underrätta pastorsämbetena i
de församlingar, hvarifrån de utflyttat. Möjligheten, att ett afhämtadt
flyttningsbetyg icke i behörig tid inlämnas till pastor i inflyttningsorten,
är ju ock lika stor antingen betyget uttagits före eller efter mantalsskrifningen.

Faran, att personer kunna undandraga sig mantalsskrifning, undanröjes
sålunda icke genom denna föreskrift.

Om mantalsskrifningarna få fortgå på sätt hittills skett och således
icke behöfva föranleda någon stor folksamling, synes ock bestämmelsen i
§ 7 om kronolänsmans obligatoriska närvaro vid dessa förrättningar vara
tämligen öfverflödig.»

o o

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Afl. 21 Häft.

3

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Utskottet.

På sätt framgår af chefens för finansdepartementet ofvan intagna
yttrande, utgår föreliggande kungl. proposition från en tolkning af 26 §
i lag om val till Riksdagen, enligt hvilken tolkning den, som icke är
kyrkoskrifven i den kommun, i hvilken han är mantalsskrifven, icke kan
i röstlängden upptagas, med mindre han styrker, att han uppnått stadgad
åldersgräns, och icke kan i längden antecknas såsom röstberättigad, därest
han icke förebringar bevisning åtminstone därom, att han är svensk medborgare,
välfräjdad samt fullgjort sina värnpliktsöfningar.

Hvad först angår betingelserna för anteckning i röstlängden, vill
utskottet framhålla, att, då paragrafen föreskrifver, att röstlängden skall
efter mantalslängden upptaga alla manliga invånare inom vafdistriktet,
hvilkas ålder vid årets början ej understiger 24 år, däraf synes tydligt
framgå, att mantalslängden och icke församlingsboken skall tjäna till efterrättelse
vid röstlängdens upprättande och att någon bevisskyldighet i fråga
om uppnådd åldersgränsicke kan åläggas deri. som enligt mantalslängden
uppfyller detta villkor för rösträtt, därest icke tillgängliga handlingar eller
meddelade upplysningar gifva anledning antaga, att mantalslängdens uppgift
är felaktig. Säkerligen hade ifrågavarande stadgande om röstlängdens
grundande på mantalslängden icke erhållit sin nuvarande formulering, om
lagstiftaren hyst en sådan misstro mot mantalslängdens tillförlitlighet, som
kommit till uttryck i departementschefens ofvan intagna yttrande.

Icke heller i fråga om villkoren för att en i röstlängden uppförd
person skall där kunna antecknas såsom röstberättigad finner utskottet
ifrågavarande 26 § lämna rum för den af departementschefen häfdade
tolkning. Det stadgas uttryckligen, att hvar och en i röstlängden uppförd
person, om hvilken upplysning icke vinnes, att han brister i något
af hvad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, skall i längden antecknas
såsom röstberättigad. Från denna regel stadgas ett, noga begränsadt undantag,
i hvilket bevisskyldighet ålägges den enskilde. Då sålunda lagstiftaren
för ett visst fall, där kännedom om ett diskvalificerande faktum
svårligen kunde stå röstlängdsupprättaren till buds, ålagt den enskilde bevisskyldighet,
torde han hafva utgått från den uppfattningen, att i intet
annat fall tillräckliga skäl föreligga att omkasta bevisbördan. Detta antagande
har äfven det skälet för sig, att lagstiftaren vid fastställande af
den enskildes bevisskyldighet i ofvan berörda undantagsfall visat särskild
omsorg därom, att icke för tung bevisbörda måtte honom åläggas, i det
hans förpliktelse begränsats till styrkande af att honom för sistförflutna
år påförda utskylder erlagts.

Med stöd af hvad nu anförts, vill utskottet såsom sin mening uttala,
att den bevisskyldighet för den enskilde, som departementschefen an -

19

Bevillning»utskottets Betänkande N:o 21.

ser påkallad af de brister, hvilka må vidlåda nuvarande bestämmelser
rörande mantalsskrifning, saknar stöd i gällande lag och att följaktligen
de i den kungl. propositionen föreslagna åndringar i mantalsskrifningsförordningen
icke åro erforderliga ur synpunkten att undvika sådan bevissky
ldi shet.

Utskottet går nu att pröfva, huruvida och i hvad mån för ifrågavarande
ändringsförslag eljes tillräckliga skäl må vara förebragta, och har
därvid att först upptaga de förslag, som afse att befordra mantalslängdens
noggrannhet och fullständighet.

Härtill syfta i främsta rummet föreskrifterna, att mantalsuppgifterna
skola af samtliga uppgiftsskyldiga skriftligen afiämnas till pastor i församlingen
för att af honom förses med intyg, att de blifvit jämförda med församlingsboken,
äfvensom de stadganden, som afse kommunalombudsinstitutionens
utveckling. I fråga om upphäfvande af den allmoge och mindre
skrifkunniga på landsbygden medgitna rätt att meddela sina uppgifter
muntligen anser sig utskottet böra vidhålla den tidigare af Riksdagen
uttalade mening, hvilken också tagit sig uttryck i föreliggande motion,
att nämligen de kraf, som därigenom skulle ställas pa landtbefökningen,
för en stor del af denna blefve onödigt betungande. 1 vissa trakter af
landet lärer det också vara förenadt med synnerliga svårigheter att åstadkomma
en tillfredsställande skriftlig mantalsuppgift af den _ omfattning,
Kungl. Maj:ts förslag afser. För den ovane är ifyllandet af eu utförlig
blankett ofta en ganska svår uppgift, och tvifvelsutan skulle de skriftliga
uppgifterna på grund af otydlighet och missförstånd komma att föranleda
många fel i mantalslängdem hvilka vid uppgifternas muntliga meddelande
kunna undvikas. Den hjälp åt allmogen och de mindre skrilkurmiga, som
den kungl. propositionen afser att bereda genom kommunalombuden, skulle
knappast visa sig tillfyllestgörande. Och blefve den anlitad i sådan grad,
som särskildt i vissa trakter skulle vara af behof påkalladt för åstadkommande
af tillfredsställande skriftliga uppgifter, komme därigenom större
fordringar att ställas på kommunalombuden än som rimligen kunde utan
ersättning åläggas dem. Om kommunalombuden icke allestädes skulle med
tillräcklig noggrannhet och intresse gå vederbörande tillhanda, kunde viktiga
medborgerliga rättigheter äfventyras. Den ökning i pastors befattning
med mantalsskrifningen, som Kungl. Maj:ts förslag otvifvelaktigt skulle
medföra, anser sig utskottet heller icke kunna förorda.

På grund af hvad nu anförts finner sig utskottet böra hemställa,
att § 4 mom. 1, första stycket, och mom. 5 äfvensom § 7 mom. 1 må
bibehållas med nu gällande" lydelse, sistnämnda moment dock med en redaktionell
ändring i enlighet med Kungl. Majrts förslag. Såsom en kon -

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

sekvens af dessa afvikelser från propositionen torde dels § 5 inom. 4 böra
oförändradt bibehållas, dels ock i § 15, första stycket, ordet »skall» böra
utbytas mot det i nuvarande § förekommande ordet »må».

. Ofriga äfvenledes i syfte af mantalslängdens noggrannhet och fullständighet
i den kungl. propositionen framställda ändringsförslag har utskottet
ansett sig kunna förorda. Af dessa förslag må särskilt framhållas
de, som röra ändringar i § 4 mom. 1, l:o), och mom. 6.

Vidare har utskottet att yttra sig öfver de ändringsförslag, som afse
åstadkommande af en bättre öfverensstämmelse mellan församlingsbok och
mantalslängd. Hit höra dels föreslagen anteckning i mantalslängden om
bristande öfverensstämmelse med församlingsboken, dels ock de såsom ett
andra stycke i § 15 föreslagna bestämmelser om föreläggande för den,
som försummat aflämna flyttningsbetyg, att fullgöra nämnda skyldighet.’
Då det genom hvad departementschefen i denna del anfört äfvensom på
grund af för utskottet kända förhållanden får anses obestridligt, att i åtskilliga
kommuner väsentliga svårigheter vållats genom täta inflyttningar
af personer, som försumma att i behörig tid låta kyrkskrifva sig i kommunen,
och då olägenheterna häraf otvifvelaktigt ökas, i och med det att
mantalslängden skall läggas till grund för röstlängden, finner sig utskottet
böla tillstyrka ifrågavarande af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelser
såsom ägnade att i sin män råda bot för nämnda missförhållande. I fråga
om anteckningen i mantalslängden angående bristande öfverensstämmelse
med församlingsboken har den omständigheten, att, enligt utskottets förslag,
mantalsuppgifterna icke skola ingifvas till pastor föranledt utskottet
att i §§ 8, 10 och 11 föreslå en omredigering af de af Kungl. Makt föreslagna
hithörande bestämmelser.

I fråga^ om § 4 mom. 1, 5:o), har utskottet föreslagit en ändring,
som synes påkallad dåraf, att äfven annan drifkraft än ånga numera användes
å fartyg.

Den i § 8 mom. 3 af utskottet föreslagna ändring afser att föremöjligheten
däraf, att personer, som endast för kortare tid lämnat
sin mantalsskrifningsort och hafva för afsikt att återvända, blifva strukna
ur mantalslängden.

I de vid Kungl. Maj:ts proposition fogade förslag till formulär har
utskottet icke anledning att påyrka andra ändringar än dem, som blifva en
följd af de af utskottet tillstyrkta ändringar i propositionens förslag till
förordning. Den omarbetning af ifrågavarande formulär, som sålunda eller
eljes må vara påkallad, torde lämpligen böra ske genom Kungl. Maj:ts
försorg i sammanhang med författningens utfärdande.

Bevillningsutskottet# Betänkande N:o 21. 21

Pa grund åt hvad sålunda anförts, får bevillningsutskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.
Maj:ts förslag icke kunnat oförändradt bifallas, måtte
antaga samma förslag med de ändringar, utskottets härvid
fogade författningsförslag utvisar;

2:o) att Riksdagen ville anhålla, det Kungl. Maj:t
måtte i sammanhang med utfärdande åt den nya förordningen
i ämnet fastställa lydelsen åt därtill hörande
formulär; samt

3:o) att herr Meurlings ofvanberörda motion, n:r
223, må få anses besvarad genom hvad utskottet här
ofvan under l:o) hemställt.

Stockholm den 16 april 1909.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLT.

Reservation

af herrar Cavalli, friherre C. J. Beck-Friis, friherre Kling spor, Å. E.
Håkanson, Åkerberg, Edvard. Bohnstedt, grefve A. Hamilton, lottning och
Danström, hvilka ansett, att den kungl. propositionen bort bifallas
samt af herr S. Söderberg i Hobborn.

Herrar Wester, friherre Trolle, Hedenlund, friherre Fleming och J.
Bromée i Billsta äfvensom herr Sandwall hafva begärt få antecknadt, att
de icke deltagit, de fem förstnämnde i behandlingen och den sistnämnde
i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra har anmält, att han på grund af
arbete inom annat utskott icke tagit del i ärendets behandling.

22

Bevillning sutskottet s Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

»F ö r s 1 a g

till

Förordning angående

ändrad lydelse af §§ 4, 5, 7, 8, 10, II, 15 och 16 samt det till § 6
hörande formulär n:r 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående

mantalsskrifning.

Härmed förordnas, att §§ 4, 5, 7, 8, 10, 11, 15 och 16 samt det
till § 6 hörande formulär n:r 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående
mantalsskrifning skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Mom. 1. En hvar, som ej hos
annan mantalsskrifves, har att årligen
vid mantalsskrifningen aflämna
uppgift enligt bifogade formulär n:r
1. Denna uppgift skall vara försedd
med intyg af pastor i mantalsskrifningsorten,
att uppgiften blifvit
jämförd med församlingsboken; och
skall pastor vid uppgiftens granskning
hafva därå antecknat hvad vid
granskningen anmärkts af beskaffenhet,
att upplysning därom bör vid
mantalsskrifningen meddelas. Den,
som på grund af § 3 mom. 1 tredje
punkten uppgifver sig komma att
först senare inflytta från annat distrikt,
må dock förete pastors intyg
i den ordning, § 11 oinförmäler.

Mantalsuppgiften skall upptaga:

§ 4.

Mom. 1. En hvar, som ej hos
annan mantalsskrifves, har att årligen
vid mantalsskrifningen aflämna
uppgift enligt bifogade formulär
ii.t 1.

Mantalsuppgiften skall upptaga:

23

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

]:o) namn, födelseår och födelsedag samt yrke eller tjänst och hemvist
för den uppgiftspliktige själf och dem, som höra till hans hushåll
eller till följd af aftal om biträde vid jordbruks- eller annan rörelse eller
af annan anledning skola hos honom mantalsskrifvas. Härvid iakttages,
att för hvarje man, hvilkens ålder vid slutet åt det år, mantalsskrifningen
afser, ej understiger tjuguett år, utsattes hans fullständiga förnamn och
hans tillnamn; att beträffande dem, hvilka ej äro svenska undersåtar, angifves
deras nationalitet; samt att särskilt för hvarje fastighet uppgifves
därvarande personal; och skall, där någon vid senaste mantalsskrifning var
boende å annat ställe, tillika uppgifvas hans förutvarande hemvist inom
distriktet eller, om han inflyttat från annat distrikt, detta distrikt och hans
därvarande hemvist;

2:o) den fasta egendom, han inom distriktet äger, besitter eller brukar,
och den rörelse, han där idkar;

3:o) beloppet af den årliga afgäld eller hyra, som erlägges för hvarje
af honom utarrenderad fastighet eller uthyrd lägenhet inom distriktet;

4:o) namn och hemvist för de å hans egendom inom distriktet boende
eller vid hans rörelse därstädes anställda personer, som äro pliktiga
att lämna särskilda man talsuppgifter;

5:o) fartyg, som af honom äges
eller för hvilket han är hufvudredare,
dess dräktighet och byggnadsmaterial
samt därå anbringad ångmaskins
drifkraft äfvensom befälhafvarens
namn och mantalsskrifningsort;

5:o) fartyg, som af honom äges
eller för hvilket han är hufvudredare,
dess dräktighet och byggnadsmaterial
äfvensom befälhafvarens namn och
mantalsskrifningsort samt, beträffande
maskindrifvet fartyg, drifkraftens
storlek;

6:o) den fasta egendom, som han äger, besitter eller brukar, och
den rörelse, han idkar inom annat distrikt; samt

7:o) namn och mantalsskrifningsort för personer, hvilka hos honom
uppehålla sig vid den tid uppgiften aflämnas, men icke böra inom distriktet
mantalsskrifvas.

Mom. 2. Den, som äger, besitter eller brukar fast egendom eller
idkar rörelse inom annat distrikt än det, hvarest han skall mantalsskrifvas,
åligger att jämväl till mantalsskrifningen i förstnämnda distrikt aflämna
angående egendomen eller rörelsen med den därtill hörande personal
så beskaffad uppgift, som i mom. 1 sägs.

Mom. 3. Den i mom. 1 och 2 stadgade uppgiftsskyldighet gäller i

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

tillämpliga delar äfven för allmänna ini''ättningars föreståndare, bolagsstyrelser
och i allmänhet dem, som vårda och förvalta annans egendom.

Mom. 4. Uppgifterna för de inom samma gård i stad, köping eller
municipalsamhälle boende personer skola insamlas och aflämnas af gårdens
ägare eller den hans ställe företräder.

Mom. 5. Inom hvarje kommun
skola årligen för mantalsskrifningen
väljas kommunalombud, hvilka hafva
att på begäran af de uppgiftspliktiga
biträda dem vid uppgiftsskyldighetens
fullgörande, särskildt med
mantalsuppgifternas uppsättande och
aflämnande. Kommunalombuden utses
till erforderligt antal för hvarje
mantalsskrifningsdistrikt af den
myndighet, som utöfvar kommunens
beslutanderätt.

Mom. G. Blanketter till mantalsuppgifter skola genom Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes försorg kostnadsfritt tillhandahållas de uppgiftspliktiga
hos kommunalombuden och i stad dessutom å ställen, som magistraten
bestämmer.

§ 5.

Mom 1. Genom vederbörande chefers föranstaltande skall årligen aflämnas
uppgift, upptagande fullständiga namn samt födelseår och födelsedag
å arméns och flottans i garnisons- eller stationsort förlagda manskap
samt de vid kronans varf och verkstäder anställda arbetare; börande för de
sistnämnda jämväl uppgifvas yrke eller anställning.

Mom. 2. Sjömanshusdirektion åligger att för hvarje år, räknadt från
och med den 1 november, angående under året vid sjömanshuset påmönstrad
sjöfarande, som företett utflyttningsbetyg från én församling, hvilket
icke biifvit i annan församling inskrifvet, medelst utdrag af vederbörande
register meddela uppgift till förstnämnda församling.

Mom 3. Föreståndare för straffängelse eller tvångsarbetsanstalt skall
likaledes för hvarje år, räknadt från och med den 1 november, angående
en hvar till bestraffning eller allmänt arbete under året intagen och vid
dess utgång i rullorna kvarstående person, till den församling, personen
tillhör, meddela uppgift å fullständiga namn samt födelseår och födelse -

Mom. 5. ,Pa landsbygden må
allmoge och mindre skrifkunniga äga
att antingen själfva eller genom annan
uppg ift splikt ig person muntligen
meddela sina uppgifter.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

25

dag, anledningen till hans intagande
han ditkom, och den, då straff- eif
hans senast antecknade hostad inom

Mom. 4. De i denna § före*
skrifna uppgifter skola till vederbörande
pastor eller i § 13 omförmäld
församlingsföreståndare insändas
före den 8 november hvarje
år, och, efter det pastor eller församlingsföreståndaren
därå tecknat
intyg, att de öfverensstämma med
församlingsboken, af denne aflämnas
till mantalsskrifningsförrättaren;

skolande pastor eller församlingsföreståndare
likaledes till tnantalsskrifningen
medhafva de senast till
honom inkomna förteckningar öfver
vissa arbetare, Indika, enligt hvad
särskilt är eller varder stadgadt,
årligen skola af arbetsgivare eller
arbetsföreståndare meddelas.

§ 7.

Mom. 1. Vid mantalsskrifningen
skola tillstädesvara pastor eller, om
han har förfall, någon af honom
förordnad lämplig person, helst
annan inom församlingen tjänstgörande
präst, vederbörande städskål
eller länsman och fjärdingsman
äfvensom kommunalombuden.

En hvar, hvilkens rätt är beroende
af mantalsskrifningen, äger att
för bevakande däraf öfvervara förrättningen.

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 5

i fängelset eller anstalten, dagen, då
;r arbetstiden går till ända, äfvensom
församlingen.

Mom. 4. De i denna § föreskrifna
uppgifter skola till vederbörande
pastor eller i § 13 omförmäld
församlingsföreståndare insändas
före den 8 november hvarje
år, och, efter det pastor eller forsa
inlingsföreståndaren däraf tagit de/,
af denne aflämnas till mantalsskrifningsförrättaren
; skolande pastor eller
församlingsföreståndare likaledes
till mantalsskrifningen medhafva de
senast till honom inkomna förteckningar
öfver vissa arbetare, hvilka,
enligt hvad särskild! är eller varder
stadgadt, årligen skola af arbetsgivare
eller arbetsföreståndare meddelas.

§ 7.

Mom. 1. Vid mantalssskrifningen
skola tillstädesvara pastor eller, om
han har förfall, någon af honom förordnad
lämplig person, helst annan
inom församlingen tjänstgörande
präst, vederbörande stadsfiskal eller
länsman och fjärdingsman samt kommunalombud,
hvilka, till erforderligt
antal för hvarje mantalskrifningsdistrikt
utses af den myndighet, som
utöfvar kommunens beslutanderätt.

Eu hvar, hvilkens rätt är beroende
af mantalsskrifningen, äger att
för bevakande däraf öfvervara förrättningen.

I. 1 Afd. 21 Höft.

4

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Majits förslag.) (Utskottets förslag.)

Mom. 2. Pastor eller hans ombud skall vid förrättningen tillhandahålla
forsamlingsboken, i hvilken alla sedan sista mantalsskrifning timade
förändringar skola, så vidt på pastor ankommit, hafva blifvit fullständigt
införda, och därur meddela erforderliga upplysningar. Han skall ock särskilt
meddela, hvad han har sig bekant rörande inflyttning till församlingen
af personer, som icke aflämnat flyttningsbetyg, eller om andra mantalsskrifningen
angående förhållanden, hvarom behöriga uppgifter icke inkommit;
ägande pastor, därest mantalsskrifningsdistriktet utgör mindre del
af socken, att i stället för församlingsboken tillhandahålla behörigt utdrag
däraf.

Mom. 3. Genom vederbörande kommunalombud bör vid mantalsskrifningen
aflämnas dels af fångvårdsstyrelse!! uppgjord förteckning å
dem, som inom distriktet åtnjuta fattigunderstöd, dels af kommunalstyrelsen
efter fångvårdsstyrelse^ hörande (i enlighet med bifogade formulär
n:r 3) upprättad förteckning å de personer inom distriktet, som till följd
af fattigdom eller sjuklighet böra från erläggande af mantalspenningar
befrias.

Mom. 4. Hvarje etter senaste mantalsskrifning ingången afhandling
angående ägande-, åbo- eller arrenderätt till fast egendom bör af fastighetens
innehafvare vid förrättningen uppvisas.

§ 8-

Mom. 1. 1 enlighet med för samlingsboken

och efter granskning
af de aflämnade uppgifterna samt
med ledning jämväl af de upplysningar,
som af de vid förrättningen
närvarande kunna meddelas, skola i
mantalslängden för hvarje distrikt å
landet uppföras, särskildt för hvar
fastighet, till namn och födelseår
samt yrke eller tjänst alla de personer,
hvilka böra där mantalsskrifvas.
Härvid antecknas den förändring i
afseende å ägande-, åbo- eller nyttjanderätt
till fastigheten, som må
hafva inträffat. I öfrig-t iakttasres,

CD O 7

§ 8.

Mom. 1. I enlighet med församlingsboken
och efter granskning af
de aflämnade uppgifterna samt med
ledning jämväl af de upplysningar,
som af de vid förrättningen närvarande
kunna meddelas, skola i mantalslängden
för hvarje distrikt å landet
uppföras, särskildt för hvar fastighet,
till namn och födelseår samt
yrke eller tjänst alla de personer,
hvilka böra där mantalsskrifvas. Härvid
antecknas den förändring i afseende
å ägande-, åbo- eller nyttjanderätt
till fastigheten, som må hafva
inträffat. I öfrigt iakttages, att hvarje

Bevillning sutskoitets Betänkande A :o 21.

(Kungl. Ma jäs förslag.) (Utskottets förslag.)

att hvarje man, hvilkens ålder vid
slutet af det år, inantalsskrifningen
afser, ej understiger tjuguett år,
upptages för sig med utsättande åt
hans fullständiga namn; att, därest
mantalsuppgiften för sådan man ej
kunnat af pastor vitsordas, i längden
antecknas, att uppgiften är obestyrkt;
att särskild beteckning införes för
alla män af nämnda ålder, Indika
vid senaste inantalsskrifningen ej
voro mantalsskrifna inom distriktet;
samt att för dem. hvilka ej äro
svenska medborgare, antecknas deras
nationalitet.

I längden angifvas äfven de personer,
hvilka befrias från erläggande
af mantalspenningar, så ock de nisk
rifningsskyldiga samt de, hvilkas
värnpliktsförhållanden ej med säkerhet
kunnat utrönas; hvarjemte iakttages
att den, som saknar stadigt
hemvist, efteråt i längden särskild!
upptages, allt på sätt formuläret till
mantalslängd utvisar.

Mom. 2. Mantalslängd upprättas i stad i enahanda ordning, med
iakttagande att där upptagas kvarteren samt, i stället tur hemman och
brukningsdelar, gårdarnas och stadsjordarnus nummer och namn etter
tomte- och jordeboken.

man, hvilkens ålder vid slutet åt det
år, mantalsskritningen afser, ej understiger
tjuguett år, upptages för
sig med utsättande af hans fullständiga.
namn; att därest någon af dessa
icke är kyrkoskrifven i församlingen,
anteckning härom göres i längden; att
särskild beteckning införes för alla
män af nämnda ålder, hvilka vid
senaste inantalsskrifningen ej voro
mantalsskrifna inom distriktet; samt
att för dem, hvilka ej äro svenska
medborgare, antecknas deras nationalitet 1

längden angifvas äfven de personer,
hvilka befrias från erläggande
af mantalspenningar, så ock de nisk
rifningsskyldiga samt de, hvilkas
värnpliktsförhållanden ej med säkerhet
kunnat utrönas; hvarjämte iakttages
att den, som saknar stadigt
hemvist, efteråt i längden särskilt
upptages, allt på sätt formuläret till

mantalslängd utvisar.

Mom. 3. Af de i nästföregående
års mantalslängd upptagna personer
må, utom den, som atlidit, och den,
som bosatt sig å utländsk ort, på
sätt i § 1 sägs, icke någon annan
vid mantalskrifningen utelämnas än
den, som under årets lopp, efter att
hafva uttagit flyttningsbetyg, till
annat distrikt afflyttat eller vid för -

i/om. 3. Af de i nästföregående
års mantalslängd upptagna personer
må, utom den, som atlidit, och den,
som bosatt sig å utländsk ort, på
sätt i § 1 sägs, icke någon annan
vid mantalskrifningen utelämnas än
den. som under årets lopp, efter
att hafva uttagit flyttningsbetyg, till
annat distrikt afflyttat eller vid för -

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslagi)

(Utskottets förslag.)

rättningen styrker, att han för det
kommande året, enligt de i fråga
om behörig mantalsskrifningsort här
ofvan bestämda grunder, bör vara
mantalsskrifven inom annat distrikt;
dock att, därest under förrättningen
finnes, att någon, sorn i senaste
mantalslängd en för distriktet varit
upptagen, till annan ort sig begifvit,
utan att hafva uttagit flyttningsbetyg,
jämväl denne må, om vistelseorten
är okänd och anledning icke
förefinnes, att hans bortavaro endast
är tillfällig, kunna vid mantalsskrifningen
utelämnas, dock icke förrän
lian varit borta minst ett är.

Mom. 4. Uti de vid mantalsskrifningen förekommande ärenden skall
förrättningsmannen meddela beslut, som tillika med skälen därför antecknas
i det protokoll, som det åligger honom att vid förrättningen föra
och hvithet, jämväl bör upptaga namnen på de personer, som till följd
af sin tjänstebefattning eller såsom kommunalombud tillstädesvarit; börande
. i protokollet underrättelse intagas om hvad för vinnande af ändring
i förrättningsmannens beslut och mantalsskrifningsåtafärderna är att
iakttaga. n

Mom. 5. För ändamål, som i § 10 afses, har pastor eller hans
ombud att, å särskild längd upptaga de personer, hvilka blifvit mantalsskrifna
vid förrättningen men icke aflämnat fiyttningsbetyg; dock med
undantag för dem, som jämlikt § 3 inom. 1 tredje punkten uppgifvit sig
komma att först senare inflytta från annat distrikt.

Mom. 6. Efter mantalsskrifningsförrättningens slut undertecknas
mantalslängden af förrättningsmannen, pastor eller hans ombud och vederbörande
kommunalombud äfvensom, därest församlingsföreståndare eller
ombud för denne vid förrättningen tjänstgjort, af föreståndaren eller ombudet;
skolande de till förrättningsmannen aflämnade uppgifter äfvensom
de i § 7 mom. 3 omförmälda förteckningar biläggas mantalslängden.

rättningen styrker, att han för det
kommande året, enligt de i fråga
om behörig mantalsskrifningsort här
ofvan bestämda grunder, bör vara
mantalsskrifven inom annat distrikt;
dock att, därest under förrättningen
finnes, att någon, som i senaste
mantalslängden för distriktet varit
upptagen, till annan ort sig begifvit,
utan att hafva uttagit fiyttningsbetyg»
jämväl denne må, om vistelseorten
är okänd och anledning icke
förefinnes, att hans bortavaro endast
är tillfällig, vid mantalsskrifningen
utelämnas.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

{Kungl. Maj ris förslag.) (Utskottets förslag.)

29

§ 10.

Mom. 1. Före den 15 januari hvarje år skall pastor tillställa vederbörande
magistrat eller häradsskrifvare dels den i § 8 mom. 5 omförmälda
längd” försedd med anteckning om dem, hvilka, efter det mantalsskrifning
föregående år förrättades, till pastor aflämnat flyttningsbetyg,
dels enligt bifogade formulär n:r 4 upprättad förteckning på alla efter
nämnda förrättning intill årets slut i mantalsskrifningsdistriktet födda och
döda samt med flyttningsbetyg från annat distrikt dit inflyttade, förut ej
där mantalsskrifna personer äfvensom från distriktet utflyttade personer, de
sistnämnda dock endast såvida de under förenämnda tid uttagit flyttningsbetyg
till annan församling och från pastor därstädes eller på annat tillförlitligt
sätt underrättelse erhållits om att de dit inflyttat.

Underlåter pastor att inom stadgad tid tillställa inantalsskrifningsförrättaren
nyssnämnda handlingar, skall mantalsskrifningsförrättaren genast
härom göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som har
att vid lämpligt vite förständiga vederbörande pastor om skyndsamt fullgörande
af berörda skyldighet.

Där några förändringar icke inträffat mellan mantalsskrifningen och
årets slut, skall äfven sådant inom den stadgade tiden och vid äfventyr,
som ofvan sägs, hos mantalsskrifningsförrättaren anmälas.

Mom. 2. I mantalslängden in- Moja. 2. I mantalslängden in föras

de rättelser och tillägg, som föras de rättelser och tillägg, som
föranledas af ofvan omförmäida längd föranledas af ofvan omförmålda längd

och förteckning, därvid beträffande
dem, för hvilka i mantalslängden
gjorts anteckning om obestyrkt mantalsuppgift,
men hvilka numera aflämnat
flyttningsbetyg, anteckningen
härom öfverstrykes; och skola nyssnämnda
handlingar biläggas mantalslängden.

och förteckning, därvid beträffande
dem, för hvilka i mantalslängden
gjorts anteckning, att de ej äro i församlingen
kyrkoshrifna, men hvilka
numera aflämnat flyttningsbetyg, anteckningen
härom öfverstrykes; och
skola nyssnämnda handlingar biläggas
mantalslängden.

§ Il Man

talslängden jämte därtill hörande
bilagor samt det vid mantalsskrifningen
hållna protokoll skola,

§ 11-

Mantalslängden järnte därtill hörande
bilagor samt det vid mantalsskrifningen
hållna protokoll skola,

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

{Kungi. Maj:ts förslag.)

vid bot af tre kronor för hvarje dag,
som därmed fördröjes, före den 1
mars af mantalsskrifningsförrättaren
aflämnas till vederbörande pastor,
hvilken har att med församlingsboken
jämföra mantalslängden och därvid
särskildt uppmärksamma, huruvida
med ledning af församlingsboken
numera kan vitsordas mantalsuppgift,
som i längden betecknats såsom
obestyrkt. De vid granskningen förekomna
anmärkningar skola upptagas
å en (i enlighet med hosföljande
formulär n:r 5 upprättad) förteckning,
som bifogas mantalslängden;
och skall denna med tillhörande
handlingar senast den 15 mars af
pastor återställas till mantalsskrifningsförrättaren
.

Sedan i anledning af pastors anmärkningar
vederbörliga rättelser och
tillägg ägt rum i mantalslängden,
skall längden anses justerad; dock
må den, som jämlikt § 3 mom. 1
tredje punkten anmält inflyttning
under året från annat distrikt, äga
att inom maj månads utgång hos
mantalsskrifningsförrättaren medelst
intyg af pastor i mantalsskrifningsorten
styrka uppgift om namn och
ålder; och skall, där så sker, för
honom i längden gjord anteckning
om obestyrkt man talsuppgift öfverst
rykas.

Senast den 20 mars skall den
justerade mantalslängden aflämnas
till ordföranden i taxeringsnämnden
för det ändamål, hvarom i förord -

(Utskottets förslag.)

vid bot af tre kronor för hvarje dag,
som därmed fördröjes, före den 1
mars af mantalsskrifningsförrättaren
aflämnas till vederbörande pastor,
hvilken har att med församlingsboken
jämföra mantalslängden och därvid
särskildt uppmärksamma, huruvida
person, för hvilken i längden gjorts
anteckning, att han ej är i församlingen
kyrkoskrifven, numera aflämnat
flyttning sbetyg. De vid granskningen
förekomna anmärkningar skola
upptagas å en (i enlighet med
hosföljande formulär n:r o upprättad)
förteckning, som bifogas mantalslängden;
och skall denna med
tillhörande handlingar senast den
15 mars af pastor återställas till mantalsskrifningsförrättaren.

Sedan i anledning af pastors anmärkningar
vederbörliga rättelser
och tillägg ägt ruin i mantalslängden,
skall längden anses justerad;
dock må den, som jämlikt § 3 mom.
1 tredje punkten anmält inflyttning
under året från annat distrikt, äga
att inom maj månads utgång hos
mantalsskrifningsförrättaren medelst
intyg af pastor i mantalsskrifningsorten
styrka uppgift om namn och
ålder; och skall, där så sker, för
honom i längden gjord anteckning,
att han icke är i församlingen kyrkoskrifven,
öfverstrykas.

Senast den 20 mars skall den
justerade mantalslängden aflämnas
till ordföranden i taxeringsnämnden
för det ändamål, hvarom i förord -

Bevillningsutskotteta Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

ningen angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst förraäles.

Under den tid, mantalslängden
tinnes hos man t alsskrifni ngsfÅr rättaren
eller pastor, bör den hållas tillgänglig
för dem, som däraf önska
taga del.

Sedan årets pröfningsnämnd afslutat
sina göromål, emottagas mantalslängderna
af vederbörande häradsskrifvare
och magistrater för att,
jämte tillhörande bilagor bch jämlikt
formulär n:r 6 upprättadt sammandrag,
bifogas årets kronoräkenskaper;
börande duplettexemplar af samma
längder och sammandrag likasom
protokollen förvaras hos häradsskrifvarna
och magistraterna.

§ 15.

Uraktlåter uppgiftspliktig att i
behörig tid allämna mantalsuppgift,
skall, jämte det anteckning om de
försumliges namn och hemvist af förrättningsmannen
i protokollet verkställes,
"felande uppgift, om den försumlige
finnes inom orten, efter
anmodan af mantalsskrifningsförrättaren,
honom affordras genom stadsfiskal
i stad samt länsman eller fjärdingsman
på landet. Tredskas den
försumlige eller finnes han icke inom
orten, skall mantalsskrifningsförrättaren
anmäla förhållandet hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, som äger
att med föreläggande af vite införskaffa
den felande handlingen.

(Utskottets förslag.)

ningen angående bevillning åt fast
egendom samt af inkomst förmäles.

Under den tid, mantalslängden
finnes hos mantalsskrifningsförrättaren
eller pastor, bör den hållas tillgänglig
för dem, som däraf önska
taga del.

Sedan årets pröfningsnämnd afslutat
sina göromål, emottagas mantalslängderna
af vederbörande häradsskrifvare
och magistrater för att,
jämte tillhörande bilagor och jämlikt
formulär n:r 6 upprättadt sammandrag,
bifogas årets kronoräkenskaper;
börande duplettexemplar af samma
längder och sammandrag likasom
protokollen förvaras hos häradsskrifvarna
och magistraterna.

§ 15.

Uraktlåter uppgiftspliktig att _ i
behörig tid afläinna mantalsuppgift,
ma, jämte det anteckning om _ de
försumliges namn och hemvist af förrättningsmannen
i protokollet verkställes,
felande uppgift, om den försumlige
finnes inom orten, efter anmodan
af mantalsskrifningsförrättaren,
honom affordras genom stadsfiskal
i stad samt länsman eller fjärdingsman
på landet. Tredskas den
försumlige eller finnes han icke inom
orten, skall mantalsskrifningsförrättaren
anmäla förhållandet hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, som äger
att med föreläggande af vite införskaffa
den felande handlingen.

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Genast efter mottagandet af den
i § 8 mom. 5 omförmälda längd skall
inantalsskrifningsförrättaren förelägga
en hvar därå upptagen person,
hvilken försummat honom åliggande
skyldighet att aflämna flyttningsbetyg,
att inom viss lämplig tid
efter föreläggandets delfående hafva
fullgjort omförmälda skyldighet. Delgifningen
af beslutet ombesörjes af
stadsfiskal i stad samt länsman på
landet. Dessa skola äfven vaka öfver
att föreläggandet efterlefves. Tredskas
den försumlige, har stadsfiskalen eller
länsmannen att skyndsamt därom
göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som förelägger
den försumlige att vid vite fullgöra
sin kyrkoskrifningsskyldighet.

Krono- och stadsbetjänt, som
verkställer infordrande af felande
uppgift eller delgifvande af föreläggande,
som ofvan sägs, äger att
därför af den försumlige undfå godtgörelse
med en krona för hvarje
förrättning.

O

Den, som genom uteblifven eller
oriktig uppgift, föranleder, att någon
skattskyldig undgår att utgöra mantalspenningar,
skall för gäldande däraf
vara ansvarig.

(Utskottets förslag.)

Genast efter mottagandet af den
i § 8 mom. 5 omförmälda längd skall

inantalsskrifningsförrättaren förelägga
en hvar därå upptagen person,
hvilken försummat honom åliggande
skyldighet att aflämna flyttningsbetyg,
att inom viss lämplig tid efter
föreläggandets delfående hafva fullgjort
omförmälda skyldighet. Delgifningen
af beslutet ombesörjes af
stadsfiskal i stad samt länsman på
landet. Déssa skola äfven vaka öfver
att föreläggandet efterlefves. Tredskas
den försumlige, har stadsfiskalen
eller länsmannen att skyndsamt därom
göra anmälan hos Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, som förelägger
den försumlige att vid vite fullgöra
sin kyrkoskrifningsskyldighet.

Krono- och stadsbetjänt, som
verkställer infordrande af felande
uppgift eller delgifvande af föreläggande,
som ofvan sägs, äger att därför
af den försumlige undfå godtgörelse
med en krona för hvarje förrättning.

Den, som genom uteblifven eller
oriktig uppgift föranleder, att någon
skattskyldig undgår att utgöra mantalspenningar,
skall för gäldande
däraf vara ansvarig.

O

§ 16.

Mom. 1. Vid tillämpning af denna förordning inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker gäller till efterrättelse:

l:o) att mantalsskrifningarna verkställas af länsmännen;

33

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2:o) att Kungl. M:ij:ts befallningshafvande?; kungörelse om förrättningen
skall minst tre gånger före densamma i kyrkan uppläsas, där beliofvet
sådant kräfver, äfven å lappska eller tinska språket eller å båda
dessa språk;

3:o) att till mantalsskrifningen skall uppgifvas och i mantalslängden
antecknas jämväl hvarje persons nationalitet och språk;

4:o) att den del af lappbefolkningen, som kringflyttar utan stadiga
boningsplatser, skall mantalsskrifvas stam- eller byvis;

5:o) att lapplänsmän eller rotemästare, där sådana finnas, böra mantalsskrifningen
öfvervara vid vite af tre kronor;

6:o) att efter mantalsskrifningens slut och senast före januari månads
utgång mantalslängden skall i två exemplar med de till längden
hörande bilagor af förrättnings mannen aflämnas till den tjänsteman, hvilken
det åligger att upprätta taxeringslängd öfver fast egendom; skolande
denne tjänsteman för det ändamål och vid det äfventyr, som i § 11
sägs, före den 1 mars aflämna ena exemplaret af mantalslängden med
tillhörande bilagor till vederbörande pastor; och bör duplettexemplaret
efter vederbörlig justering återställas till förrättningsmannen, när röstlängden
för året blifvit upprättad.

Mom. 2. I fråga om mantalsskrifning i städerna Stockholm och
Göteborg gäller hvad därom särskildt är eller varder stadgadt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1909; dock att i afseende
å mantalslängd, som för året upprättats, äldre bestämmelser skola
tillämpas.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. f> Sami. 1 A fd. 21 Hälft.

5